Republikens president föreslår att lagtinget ger sitt bifall till att förordningen om sättande i kraft av konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet ska träda i kraft i landskapet Åland till de delar konventionen faller inom landskapets behörighet. Syftet med konventionen är att främja tryggandet av det immateriella kulturarvet, säkerställa att berörda lokalsamhällens, gruppers och enskilda personers immateriella kulturarv respekteras, höja medvetandet på lokal, nationell och internationell nivå om det immateriella kulturarvets betydelse och därigenom även främja den ömsesidiga förståelsen samt erbjuda internationellt samarbete och bistånd. Konventionen förutsätter att parterna vidtar åtgärder såsom bevarande, identifiering och dokumentering av och förteckningar över det immateriella kulturarvet samt forskning, skydd och bistånd i syfte att främja kulturarvet. Genom konventionen, som trädde i kraft 2006, har det upprättats en fond inom UNESCO för att främja det immateriella kulturarvet.

Landskapsregeringens yttrande

Landskapsregeringen har avgett ett yttrande till lagtinget om förordningen. I yttrandet framhåller landskapsregeringen att konventionen innebär en förstärkning av minoritetsskyddet i avseende på immateriella kulturarvsfrågor. Vidare framhåller landskapsregeringen att en implementering av konventionen har budgetverkningar och kommer att innebära omfattande inventeringar inom olika områden och uppgörande av förteckningar över skyddsvärda objekt på Åland. Landskapsregeringen hoppas på ett ömsesidigt samarbete i frågor som gäller metodik och systematisering med tanke på de begränsade resurserna. Vidare framhåller landskapsregeringen att det är viktigt att den inom ramen för sin behörighet ges möjlighet till direkt kommunikation med UNESCO. Landskapsregeringen samtycker till att lagtinget ger sitt bifall till konventionens ikraftträdande.

Utskottets synpunkter

Utskottet konstaterar att kulturarvet i form av bland annat språk och traditioner utgör självstyrelsens kärna. Ur självstyrelsesynvinkel tillhör därför den konvention till vilken presidenten nu föreslår att lagtinget ska ge sitt samtycke, en av de viktigare. Konventionen ger möjligheter till och uppmuntrar oss till att ta tillvara vårt kulturarv.

I regeringens proposition sägs att Finland inte har ingått några bilaterala fördrag på detta område. Lag- och kulturutskottet vill med anledning av detta påminna om Ålandsöverenskommelsens första artikel om bevarandet av immateriella värden såsom Ålandsöarnas språk, dess kultur och dess lokala svenska traditioner.

Lagtingets bifall till ikraftträdandet av förordningen medför en förpliktelse för landskapsregeringen att vidta åtgärder både för bevarande, identifiering och dokumentering av det immateriella kulturarvet. Utskottet konstaterar att landskapsregeringen därför, efter det att lagtinget har gett sitt bifall, bör göra upp en strategi för åtgärdernas genomförande. Tillvägagångssättet torde innebära att en inventering först genomförs, därefter en dokumentering samt att slutligen planer slås fast i fråga om åtgärder för bevarande. Inventeringen ska enligt konventionen resultera i en lista över det kulturarv som är värt att bevaras och listan ska översändas till UNESCO.

Uppgiften att bevara kulturarvet är inte ny för landskapets museibyrå som redan idag har bevarandet på sin agenda. Detsamma gäller delvis även vissa andra enheter inom utbildnings- och kulturavdelningen, såsom kulturbyrån och landskapsarkivet. Konventionen medför dock till vissa delar ytterligare förpliktelser och på grund av de begränsade resurserna för genomförandet bedömer utskottet att det är behövligt med ett samarbete med övriga parter. På området för besvarande av kulturarvet finns aktörer också utanför Åland såsom institutet för de inhemska språken samt svenska litteratursällskapets folkkulturarkiv som även inkluderar Åland i sina verksamhetsområden. Kulturarvet är dock landskapets eget ansvarsområde och genomförandet ska därför huvudsakligen ske i landskapets regi. Museibyrån kan enligt utskottets uppfattning närmast åta sig en samordningsroll. Bland tänkbara aktörer på Åland kan nämnas högskolan på Åland som kan uppmuntra till forskning på området. Samarbete kan också etableras med åländska studerande utanför landskapet.

Den tredje sektorn kan dessutom utgöra en stor potential på området och medel kan vid behov tillskjutas t.ex. från penningautomatmedel. Som ett gott exempel på arbetet inom den tredje sektorn vill utskottet nämna Martha-rörelsen som bl.a. syftar till att bevara traditionellt kvinnligt hantverk. Tack vare denna föreningsverksamhet finns det enligt utskottets bedömning bättre förutsättningar för att kulturtraditionen i form av kvinnligt hantverk bevaras än i fråga om motsvarande traditionellt manligt hantverk.

Utskottet konstaterar att även skolorna har en roll i frågan om bevarandet av kulturarvet. Läroplanerna ger enligt utskottets bedömning ett klart utrymme för en sådan verksamhet och undervisning vilket medför ett ansvar för skolorna. I sammanhanget vill utskottet även peka på att det föreligger en förbättringspotential i fråga om museipedagogiken.

I fråga om bevarandet konstaterar utskottet att det när det gäller digital dokumentering är synnerligen viktigt att landskapsregeringen försäkrar sig om att dokumenteringen är varaktig även på mycket lång sikt.

Enligt självstyrelselagens 58 § ska landskapsregeringen underrättas om förhandlingar angående fördrag och andra internationella förpliktelser i fråga om angelägenheter som faller inom landskapets behörighet. Utskottet konstaterar att denna konvention är ytterligare ett exempel på att självstyrelselagens bestämmelse till denna del i praktiken inte efterlevs vilket utskottet finner anmärkningsvärt.

Avslutningsvis anser utskottet att det är viktigt att Åland synliggörs genom ett eget kapitel i den rapport till konventionens kommitté som Finland ska avge om de lagstiftande, administrativa och andra åtgärder som vidtagits för konventionens tillämpning. Enligt utskottets mening bör landskapsregeringen även undersöka möjligheten för Åland att på sikt i likhet med Färöarna få ett associerat medlemskap i UNESCO.

Enligt utskottets åsikt är det synnerligen angeläget att självstyrelselagens bestämmelser om Åland och internationella fördrag efterlevs för att säkerställa att landskapsregeringen ges praktiska möjligheter att påverka nya förpliktelser som hör till lagtingets behörighet. Utskottet finner det lika angeläget att de centrala statsorganen har kännedom om de grundläggande förpliktelser Finland iklätt sig ifråga om Ålandsöarnas språk, dess kultur och dess lokala svenska traditioner genom Ålandsöverenskommelsen från 1921. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att upplysa ansvariga ministerier om Ålands rätt till delaktighet i förhandlingar om fördrag och andra internationella förpliktelser enligt bestämmelserna i självstyrelselagens § 58 samt uppmärksamgör ministerierna på de förpliktelser Finland förbundit sig till genom Ålandsöverenskommelsen från 1921 och därmed på konventionen tillämpliga områden.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget ger sitt bifall till förordningens ikraftträdande.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 10 december 2012 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört ministern Johan Ehn, avdelningschefen Rainer Juslin, landskapsantikvarien Viveka Löndahl, etnologen Kitty Strandvik och landskapsarkivarien Åke Söderlund.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Katrin Sjögren, viceordföranden Göte Winé samt ledamöterna Harry Jansson, Axel Jonsson, Carita Nylund (delvis), Roger Slotte och Wille Valve.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget ger sitt bifall till att förordningen träder i kraft i landskapet Åland till de delar konventionen faller inom landskapets behörighet.

__________________

Mariehamn den 8 januari 2013

Ordförande

Katrin Sjögren

Sekreterare

Susanne Eriksson

Lag- och kulturutskottets betänkande 4/2012-2013

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter