Lag- och kulturutskottets betänkande 4/2023-2024
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr x/2023-2024 | ||
|
| Datum |
| |
| Lag- och kulturutskottet | 2024-04-18 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Lag- och kulturutskottets betänkande
Ändringar av lagtingets arbetsordning
· Talmanskonferensens lagförslag TMK 5/2023-2024
INNEHÅLL
Sammanfattning
Talmanskonferensens förslag
Talmanskonferensen föreslår ändringar av lagtingets arbetsordning med anledning av att lagtinget i september 2023 fattade beslut om införande av ett finanspolitiskt ramverk. Föreslås att termen ”tilläggsbudget” ändras till termen ”ändringsbudget” samt att regler gällande möjligheten att lämna budgetmotioner med anledning av landskapsregeringens förslag till budgetpolitiska mål förs in i arbetsordningen.
Utskottets förslag
Utskottet förslår att förslaget till ändring av lagtingets arbetsordning antas med några mindre, närmast tekniska ändringar.
Utskottets synpunkter
Erfarenheter från Sveriges riksdag
Eftersom det nya systemet med en rambudget har lånats från Sverige har utskottet under behandlingen bekantat sig med erfarenheterna från Sveriges riksdag vars regler om det finanspolitiska ramverket har varit i kraft sedan 1996. I en internationell jämförelse är det fråga om ett strikt regelverk med budgetpolitiska mål, men med möjlighet till flexibilitet för oförutsedda händelser.
En budgetproposition, en så kallad ekonomisk vårproposition, som innehåller övergripande riktlinjer lämnas till riksdagen i april. Ursprungligen innehöll vårpropositionen förslag till bindande beslut om utgiftstak men det visade sig i praktiken svårt för riksdagens ledamöter att helt frikoppla övervägandena i prioriteringsdiskussionerna kring det övergripande beslutet om taket och de underliggande utgiftsområdesramar på våren, från överväganden om resursfördelning på anslagsnivå inom fastställda ramar på hösten. Upplevelsen var att samma budgetprocess genomfördes två gånger per år, först på våren och sedan igen på hösten. Beslutet om utgiftstaket på våren ändrades därför fr.o.m. 2002 från att vara strikt bindande till att fungera som en riktlinje, ett s.k. riktlinjebeslut, som senare skulle bekräftas i bindande beslut under höstens budgetarbete. Trots att riktlinjebeslutet inte är formellt bindande för höstens proposition har det hittills alltid åtföljts.
Det formella beslutet om utgiftstaket fattas således först på hösten då budgeten behandlas i två steg. Först fastställer finansutskottet utgiftstaket och ramarna för de olika utgiftsområdena i det s.k. rambeslutet (beslut i riksdagen i november) varefter utgiftsområdena behandlas i de olika fackutskotten som då har att hålla sig inom respektive ram för utgiftsområdet. När anslagen i det sista utgiftsområdet har beslutats i slutet av december finns en fullständig budget för det kommande året.
Under budgetåret kan dessutom förslag till ändringsbudgetar läggas fram. Vanligen läggs en vårändringsbudget i april och en höständringsbudget i september och om det föreligger särskilda skäl kan propositioner om ändringsbudgetar lämnas också vid andra tillfällen. I sällsynta fall innehåller propositionerna förslag till ändringar av det fastställda utgiftstaket.
Utskottet har erfarit att systemet har tjänat Sverige väl, bl.a. då den statliga skulden gått ner från att vara en av de högsta i OECD till att vara en av de lägsta (80 % av BNP till 30 %). Ramverket har generellt sett respekterats av riksdagens ledamöter och processen har skapat förståelse för de budgetpolitiska målen. Det har också varit en styrka att, det i övrigt relativt strikta, systemet medgett flexibilitet vid hanteringen av oförutsedda händelser som Covid-pandemin och anfallskriget mot Ukraina. Systemet lämnar också utrymme för nya regeringar att sätta sin prägel på budgeten.
Det föreliggande förslaget från talmanskonferensen påminner till stora delar om det svenska finanspolitiska ramverket men vissa skillnader föreligger. Det som skiljer är att det i Sverige fattas enbart riktlinjebeslut om utgiftstaket på våren och i beslutet ingår överskottsmål för hela den offentliga sektorn, ett skuldankare för bruttoskulden och krav på kommunsektorn att ha sina budgetar i balans.
Föreliggande förslag
Utskottet konstaterar att bakgrunden till talmanskonferensens föreliggande förslag till ändringar av arbetsordningen är införandet av ett finanspolitiskt ramverk. Förutom vissa mindre ändringar i terminologin föreslås att samma motionstid om 11 dagar ska gälla för budgetmotioner med anledning av landskapsregeringens förslag till kostnadstak och överskottsmål (vårbudgeten) som för den årliga budgeten (höstbudgeten). Dessutom föreslås att i budgetmotioner som riktar sig till förslaget till höstbudgeten ska föreslagna utgiftsökningar finansieras med motsvarande utgiftsminskningar eller inkomstökningar.
I förslagets 32 § 2 mom. behandlas tre olika typer av budgetmotioner, motioner som ansluter sig till vårbudgeten med förslag till överskottsmål och kostnadstak, till höstbudgeten med detaljerat förslag till Ålands budget samt till ändringsbudgetar. Utskottet föreslår en teknisk ändring av 32 § så att de olika budgetmotionerna får varsitt stycke.
I motioner som behandlas i samband med vårbudgeten har lagtingsledamöterna full frihet att i sina motioner föreslå ett annat kostnadstak och överskottsmål än det landskapsregeringen föreslår. Något krav på finansiering föreligger inte.
Motioner som ansluter sig till höstbudgeten ska hålla sig inom det kostnadstak som lagtinget fastställde under våren, det vill säga förslag till ökade (netto)kostnader inom ett moment ska motsvaras av minskade (netto)kostnader inom något annat. Även i fråga om motioner som ansluter sig till ändringsbudgetar ska förslagen rymmas inom kostnadstaket
Utskottet anser att det i praktiken, liksom i Sveriges riksdag, bör råda en allmänpolitisk respekt för kostnadstaket. I förtydligande syfte föreslår utskottet dock en mindre ändring av 32 § 2 mom. En ny text förs in i paragrafens första mening så att det klart framgår att budgetmotioner som riktar sig till förslaget till höstbudgeten inte får innehålla förslag som innebär att kostnadstaket höjs. Med inkomstökningar avses varken upptagande av lån eller en förhöjning av anslaget för skatter och inkomster av skattenatur såvida det inte är fråga om skatter inom lagtingets lagstiftningsbehörighet.
Utvärdering
Utskottet konstaterar i likhet med talmanskonferensen att det i dagsläget är svårt att till fullo förutse hur det nya budgetsystemet kommer att utformas och vilket underlag för kostnadstaket som kommer att presenteras för lagtinget.
Utskottet välkomnar därför att talmanskonferensen avser att göra en utvärdering och vid behov senare inkomma med ändrade eller kompletterande bestämmelser i arbetsordningen. En justering så att det på våren enbart fattas ett riktlinjebeslut om kostnadstaket, kunde enligt utskottets mening övervägas i samband med utvärderingen mot bakgrund av att det för Ålands del kan vara extra svårt att beräkna kommande budgetintäkter eftersom lagtinget har begränsad skattebehörighet. I utvärderingen kan det även övervägas en ändring av regelverket så att vårbudgeten lämnas till lagtinget tidigare än den 15 maj.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 3 april 2024 begärt lag- och kulturutskottets yttrande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört ministern Mats Perämaa, avdelningschefen Björn Snis och finanschefen Conny Nyholm. Vidare har utskottet hört riksdagledamoten i Sveriges riksdag Martin Ådahl samt chefen för finansutskottets kansli i Sveriges riksdag Mikael Åsell.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Harry Jansson, vice ordförande Sandra Listherby, ledamöterna Anders Holmberg, Peter Lindbäck, vicetalman Marcus Måtar samt ledamöterna Henrik Löthman och Veronica Thörnroos.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar lagförslaget i följande lydelse:
ÅLANDS LAGTINGS BESLUT
om
ändring av arbetsordningen för Ålands lagting
I enlighet med lagtingets beslut, tillkommet på det sätt som bestäms i 63 § 1 mom. lagtingsordningen (2011:97) för Åland,
ändras i arbetsordningen (2015:87) för Ålands lagting 20 § 1 och 2 mom., 32 § 2 mom. och 78 § 1 och 6 mom., varav 32 § 2 mom. sådant det lyder i arbetsordning 96/2023 samt
fogas till 32 § nya 3 och 4 mom. varvid gällande 3 – 6 mom. blir 5 – 8 mom., som följer:
5 kap.
Utskotten
20 §
Finans- och näringsutskottets ansvarsområde
Till finans- och näringsutskottets ansvarsområde hör att bereda:
1) landskapsregeringens budgetförslag, kompletterande budgetförslag, förslag till ändringsbudget och till budgetpolitiska mål samt budgetmotioner,
2) förslag till framställningar om extra anslag samt förslag till bemyndiganden att bevilja landskapsgarantier och andra ekonomiska åtaganden,
3) revisionsberättelser som lämnats till lagtinget samt granskningsrapporter i enlighet med 21 § lagtingsordningen,
4) lagförslag som förutsätter ett anslag i landskapets budget och som föreslås träda i kraft enligt självstyrelselagens 20 § varvid finans- och näringsutskottet kan inhämta ett utlåtande från ett annat berört utskott som företar en sakbehandling i ärendet,
5) lagförslag angående:
a) näringarna och stöd till näringslivet,
b) skatter och avgifter,
c) byggande, expropriation och fysisk planering,
d) infrastruktur samt
e) övriga ärenden som remitterats till utskottet och
6) bifall till ikraftträdandet av sådana internationella avtal som hör till utskottets ansvarsområde.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
7 kap.
Ärenden i lagtinget
32 §
Motioner
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
I budgetmotioner som riktar sig till förslaget till Ålands budget (höstbudgeten), ska föreslagna utgiftsökningar finansieras med motsvarande utgiftsminskningar eller inkomstökningar så att det kostnadstak som lagtinget fattat beslut om inte höjs. En budgetmotion får inte väckas innan landskapsregeringen har lämnat sitt budgetförslag till lagtinget och motionen ska lämnas in senast klockan 12.00 den elfte dagen efter det att landskapsregeringen har lämnat förslaget till lagtinget. Tidsfristen utlöper dock tidigast den 5 november.
Budgetmotioner som riktar sig till landskapsregeringens förslag till kostnadstak eller överskottsmål (vårbudgeten) ska lämnas in senast klockan 12.00 den elfte dagen efter det att landskapsregeringen har lämnat förslaget till lagtinget.
En budgetmotion med anledning av ett förslag till en ändringsbudget eller ett kompletterande budgetförslag ska lämnas in senast klockan 16.00 den tredje dagen efter det att förslaget upptagits för kännedom på föredragningslistan.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
78 §
Behandlingen av budgetförslagen
Med budgetförslag avses budgetförslag, förslag till ändringsbudget, kompletterande budgetförslag, förslag till framställning om extra anslag samt till bemyndigande till en landskapsgaranti eller ett annat ekonomiskt åtagande. Ett budgetförslag tas upp till enda behandling i plenum utifrån finans- och näringsutskottets betänkande. I början av behandlingen förs en allmän diskussion.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Vid behandlingen av ett förslag till en ändringsbudget tillämpas samma regler som för behandlingen av ett budgetförslag. Lagtinget kan på förslag av finans- och näringsutskottet besluta att en ändringsbudget får tillämpas från och med ett bestämt datum.
_______________
Detta beslut, tillkommet i den ordning som anges i lagtingsordningens 63 §, träder i kraft den 1 maj 2024.
| Mariehamn den 18 april 2024 | |
|
Ordförande |
Harry Jansson |
|
Sekreterare |
Susanne Eriksson |