Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om främjande av integration. Vidare föreslås en landskapslag om ändring av blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa samt en landskapslag om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet och en landskapslag om ändring av 2 § blankettlagen om utkomststöd.

Genom förslaget blir i huvudsak de delar av lagen om främjande av integration (FFS 1386/2010) som hör till landskapets behörighet gällande i landskapet. Dessutom anpassas blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa och landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet samt blankettlagen om utkomststöd till den föreslagna landskapslagen om främjande av integration.

Förslaget medför att ansvaret och uppgiftsfördelningen mellan myndigheter i landskapet för det integrationsfrämjande arbetet tydliggörs.

Den föreslagna regleringen av de åtgärder som främjar invandrares integration innebär att åtgärderna kommer att bilda en sammanhållen helhet. För att snabba upp invandrarnas integration föreslås bestämmelser om tjänster för nyanlända invandrare.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att landskapslagarna antas med vissa mindre ändringar integrationslagen. Ändringarna är av närmast språklig eller teknisk natur.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Allmänt om lagförslagen

Antalet invånare på Åland födda utanför Norden växer stadigt. Utskottet ser denna utveckling som en stor rikedom för landskapet och konstaterar att den invandrade befolkningen utgör ett viktigt tillskott för samhälls-, arbets- och kulturlivet. Enligt utskottets åsikt är det därför synnerligen angeläget att samhällets system för integration av de inflyttade är välfungerande och att behövliga lagstiftningsinstrument är i skick.

Utskottet välkomnar landskapsregeringens förslag till en ny landskapslag om främjande av integration. Landskapsregeringen hänvisar i lagförslaget till regeringsprogrammet där det anges att integrering är en process där de inflyttade ges möjlighet att delta i samhällets ekonomiska, politiska och sociala liv och att Åland ska vara ett inkluderande samhälle där alla garanteras en likvärdig behandling. Utskottet delar målsättningen och anser att integrationslagen utgör ett led i arbetet med förverkligandet av målet.

En fulltextlag

Landskapsregeringen föreslår att rikets integrationslag ska tillämpas som en blankettlag men har valt formen av en fulltextlag för att göra landskapslagstiftningen mer informativ. Utskottet anser att det är till fördel att lagen är en fulltextlag men konstaterar samtidigt att lagarna bildar en komplicerad helhet med korshänvisningar. Detta ställer enligt utskottets mening krav på att den information som landskapsregeringen avser utarbeta i form av en broschyr som ska komplettera integrationslagen är lättförståelig. I fråga om några enstaka paragrafer föreslår utskottet dock några mindre språkliga ändringar för att göra lagen mer lättförståelig men syftet är inte att göra några förändringar av det sakliga innehållet.

I landskapslagens detaljmotiveringar hänvisas till detaljmotiveringarna för motsvarande paragrafer i rikslagen. Enligt utskottets mening innebär detta val av det som kan kallas blankettmotiveringar en fördel i och med att det står klart att den praxis som utvecklas i riket med anledning av rikslagen även ska bli gällande i landskapet. Samtidigt konstaterar utskottet dock att det är stor nackdel att man vid tillämpningen av landskapslagen måste ha tillgång till förarbetena till rikslagen.

Lagens tillämpningsområde

Integrationslagen gäller för alla som flyttar in i landskapet utom för finska medborgare. De åtgärder som nämns i lagen är dock behovsrelaterade vilket betyder att lagen i praktiken endast i undantagsfall tillämpas på t.ex. nordiska medborgare.

Utskottet har fört en diskussion om tillämpligheten i fråga om finska medborgare mot bakgrund av att det förekommer att personer som är finska medborgare men som inte överhuvudtaget kan svenska flyttar in till Åland. Enligt utskottets mening bör landskapsregeringen se över hur man kan förbättra möjligheterna för finskspråkiga finländare att integreras i samhället även om de inte omfattas av lagen.

Barn och unga

Integrationslagen är tillämplig även på barn och unga och enligt lagförslaget ska särskild uppmärksamhet fästas vid barnets bästa och vid barnets utveckling. Utskottet delar denna uppfattning och konstaterar att integrationsarbetet är särskilt viktigt i fråga om barn och unga. Enligt vad utskottet fått erfara är den bästa åldern för barn och ungdomar att byta språk, åtta till elva år vilket landskapsregeringen och kommunerna bör ha i åtanke när man överväger medelsfördelningen i fråga om integration av barn och unga. Det tar nämligen mellan fem och åtta år att nå den språkliga abstraktionsnivå som behövs för att eleven ska kunna tillgodogöra sig högstadieutbildning. Det är också viktigt att man inte placerar integrationsungdomar i separata skolklasser eftersom integrationen då motverkas liksom det är angeläget att invandrarbarnen inte hänförs till kategorin barn med särskilda behov eftersom utgångspunkterna är så varierande. Det är också viktigt att vara uppmärksam så att alla familjer med läropliktiga barn och ungdomar får upplysningar om både rätten till skolgång och plikten till lärande. Enligt vad utskottet fått erfara har det blivit svårare för barn som inte har svenska som modersmål och som har haft en anpassad läroplan i grundskolan, att komma in på gymnasiet. Det har också visat sig att många av de barn som får tillträde till gymnasieskolorna får svårigheter eftersom det i gymnasieskolorna saknas ett skyddsnät motsvarande det som finns i grundskolan. Det är också viktigt med nätverken utanför skolan så att invandrarbarn integreras i olika fritidsverksamheter och inte umgås enbart med sina landsmän.

Kommunerna har en viktig roll i fråga om integration av barn och unga både när det handlar om de läropliktiga ungdomarna och de ungdomar som inte längre är läropliktiga. Man bör vara speciellt vaksam i fråga om äldre ungdomar som har passerat läropliktsåldern men som inte till fullo innehar de kunskaper som en genomgången grundskola ger. Utskottet noterar här att det i Sverige förs en diskussion om en förlängning av skolpliktsåldern för dessa barn och anser att landskapsregeringen bör följa utvecklingen på området.

Integrationsplaner

Den första åtgärd som vidtas i fråga om invandrare i behov av integration är en inledande kartläggning. Vid kartläggningen görs en preliminär bedömning av invandrarens förutsättningar för sysselsättning, studier och annan integration samt av behoven av språkutbildning och andra integrationsfrämjande åtgärder och tjänster. Om det är fråga om en arbetslös som är registrerad som arbetssökande uppgörs den inledande kartläggningen av Ams medan kommunen ansvarar för övriga invandrare. Den inledande kartläggningen ligger sedan till grund för bedömningen av om det föreligger behov av en integrationsplan. Planen är personlig och dess syfte är att stöda invandrarens möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i svenska och andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet och att främja invandrarens möjligheter att delta som en likvärdig medlem i samhällsverksamheten. Rätten till en integrationsplan tillhör de större nyheterna i integrationslagen.

Utskottet har fått erfara att erfarenheterna från de personliga integrationsplanerna är goda i riket. Samtidigt kan utskottet konstatera att landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet inte har ändrats. Enligt landskapsregeringens regeringsprogram ska landskapslagstiftningen förnyas så att sysselsättningsfrämjande åtgärder integreras med övrig arbetsmarknadslagstiftning och ansvaret överföras från utbildningsavdelningen till Ams. Enligt utskottets åsikt bör ändringen av den arbetsmarknadspolitiska och sysselsättningsfrämjande lagstiftningen prioriteras så att även frivilliga studier kan ingå som en del av integrationsplanen. Problemet med att frivillig undervisning inte räknas in är att många invandrare slutar sin SFI-utbildning när de får ett jobb samtidigt som de inte lär sig tillräckligt bra svenska på jobbet. Om man har ett arbete måste man själv betala för att gå på kurs i svenska på kvällstid. Även integration.ax räknas i dagsläget som frivillig utbildning.

Vidare noterar utskottet att det i planen kan ingå startande av eget företag och inte bara anställning. Ams bör här söka samarbete med bl.a. Ålands näringsliv.

Jämställdhet

Utskottet vill fästa uppmärksamhet vid att jämställdhetsfrågor är särskilt viktiga i integrationssammanhang. Många kvinnor som inte är arbetssökande kan hamna i en gråzon eftersom de inte faller under Ams ansvar samtidigt som de inte heller med nödvändighet är föremål för kommunernas integrationsåtgärder. Utskottet anser att man bör vara vaksam på att vissa inflyttade kvinnor riskerar att isoleras i hemmet samtidigt som många ekonomiska stöd och även pensionen baseras på vad man tjänat under livstiden. Även frågan om kroppslig integritet och våld inom familjen är viktig i samband med integrationsarbetet.

Integrationsplanerna kan enligt vad utskottet fått erfara främja jämställdheten men detta förutsätter att de som gör upp planerna har goda kunskaper.

Landskapsregeringens ramprogram för främjande av integration

Enligt lagförslaget anser landskapsregeringen att förvaltningens integrationsarbete ska samordnas men att ansvaret för det konkreta arbetet fortsatt ska ligga kvar på respektive avdelning och myndighet. I samordningsuppdraget ingår bl.a. att utarbeta ett fyraårigt ramprogram för främjande av integration.

Utskottet finner att samordningen är mycket viktig inte minst med tanke på att integrationsarbetet kräver särskild kompetens hos många yrkesgrupper i form av kulturkompetens och kunskaper om bl.a. religioner. Många av de företeelser som finns i vårt samhälle är långt ifrån självklara för personer som flyttar in från andra länder och kulturer. Det gäller därför att vara extra tydlig och att upprepa även sådant som kan uppfattas som självklarheter. Som exempel på det som kan uppfattas som självklart är t.ex. att man inte måste lämna sitt barn på dagis tidigt på morgonen och ha dem kvar där till dess att dagis stänger.

Utskottet anser att programmet bör ges prioritet och att landskapsregeringen bör följa upp att ansvarsfördelningen fungerar. Detta gäller ansvarsfördelningen både inom landskapsregeringen och mellan Ams och kommunerna.

Kommunernas uppgifter

I lagen finns ett kapitel om integrationsfrämjande på lokal nivå. Målet är att lokalt eller regionalt stödja internationalismen, jämlikhet och likabehandling samt att främja en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper. Målet är dessutom att främja goda etniska relationer och en dialog mellan olika kulturer och delaktighet för invandrargrupper som stöder deras möjlighet att bevara sitt eget språk och sin egen kultur. I lagen åläggs kommunerna i egenskap av ansvarigt organ för utvecklande av integrationen ett antal uppgifter som gäller bl.a. planering. Kommunerna ska också se till att de kommunala tjänsterna lämpar sig för invandrare och de ska utveckla den egna personalens kompetens ifråga om integration.

Kommunerna ska uppgöra ett program för integrationsfrämjande. Programmet ska godkännas i respektive kommuns fullmäktige och ses över vart fjärde år. I lagen finns en lista över vad som kan ingå i kommunernas program för integrationsfrämjande. Utskottet, som konstaterar att det endast är fråga om en lista över vad programmet kan innehålla, har övervägt om det vore ändamålsenligt att i lagen inta ett antal obligatoriska punkter. Utskottet har dock valt att inte företa någon förändring av paragrafen i detta skede men anser att landskapsregeringen bör följa utvecklingen av kommunernas planer och vid behov inkomma med förslag till en ändring av lagen.

Eftersom kommunernas program för integrationsfrämjande bör vara relativt omfattande och kräver specialkunskap bör programmen tas fram i samarbete mellan kommunerna. Även här har utskottet övervägt en förändring där landskapsregeringen skulle ges ett samordningsansvar men har valt att inte föreslå någon ändring av lagtexten utan utgår från att landskapsregeringen vid behov bistår kommunerna.

Utskottet vill i sammanhanget även betona kommunernas ansvar för utbildningen av vuxna. En förutsättning för en lämplig utbildning är en validering av den invandrares behörighet så att utbildningen kan ges på rätt nivå. Validering är, enligt utskottets mening, ett synnerligen viktigt instrument för att undvika en situation där de invandrades kompetens och behörighet inte tillfullo tas tillvara.

En flyktingpolicy

Utskottet konstaterar att lagstiftningen om flyktingar hör till rikets behörighet men vill betona att detta inte förhindrar landskapsregeringen att i samarbete med kommunerna utarbeta en flyktingpolicy. I policyn kan det exempelvis ingå planer på i vilken utsträckning flyktingar ska tas emot och vilket stöd landskapsregeringen kan erbjuda till de mottagande kommunerna.

Detaljmotivering

2 §. Tillämpningsområde. Utskottet föreslår att begreppet ”landskapet” stryks ur lagtexten där så är möjligt med hänvisning till den nya lagtingsordningen. Någon ändring i sak avses inte.

3 §. Definitioner. Ändringarna är av språklig natur.

4 §. Tillämpning av lagen på barn. Ändringen är av teknisk natur.

5 §. Tolkning. Utskottet föreslår en ändring av paragrafen så att hänvisningen till 23 § 1 mom. i förvaltningslagen för landskapet Åland utgår. Hänvisningen gäller i stället förvaltningslagen i dess helhet. Förändringen föranleds av att hänvisningen kan bli missvisande ifall det företas förändringar av förvaltningslagen.

Utskottet konstaterar vidare att begränsningen i förvaltningslagens 23 § 2 mom. ska gälla även i fråga om tolkning med stöd av integrationslagen. I förvaltningslagens 23 § 2 mom. sägs att den som står i ett sådant förhållande till en part eller ett ärende att hans eller hennes tillförlitlighet kan äventyras inte får anlitas som tolk. Det bör noteras att detta gäller även endast om tillförlitligheten kan äventyras.

9 §. Inledande kartläggning. Utskottet konstaterar att det vid den inledande kartläggningen ska göras en preliminär bedömning av invandrares förutsättningar för sysselsättningsstudier och annan integration. En förutsättning för att en slutlig bedömning av behovet av utbildning och andra åtgärder är beroende av att den invandrades utbildning valideras så att en riktig bedömning av behovet av ytterligare åtgärder kan vidtas.

10 §. Arrangemang för den inledande kartläggningen. Ändringen är av språklig natur.

13 §. Utarbetande av en integrationsplan. Ändringen föreslås i förtydligande syfte och avser ingen ändring i sak.

14 §. Uppgifter för den myndighet som utarbetar integrationsplanen. Ändringen föreslås i förtydligande syfte och avser ingen ändring i sak.

20 §. Integrationsutbildning. Även här vill utskottet undersstryka vikten av en validering så att utbildningen anpassas efter den invandrades behov.

33 §. Rätt att få uppgifter. Utskottet föreslår att bestämmelsen om rätten att få uppgifter kompletteras med tanke på att integrationsfrämjande åtgärder kan handhas av andra än myndighetspersoner.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 2 april 2012 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande över lagförslaget.

Utskottet har i ärendet hört ministrarna Gun-Mari Lindholm och Johan Ehn, lagberedaren Tomas Lundberg, specialläraren Camilla Ohlin, socialarbetaren Emelie Svanfelt, kommundirektören Niklas Eriksson, ledande barndagvårdaren Pamela Sjödahl, representanten för Åland multikulturella förening r.f. Gunilla Björkman-Bobb, projektledaren Tina Sjövall, biträdande rektorn Ann Westerlund, vägledaren Helena Flöjt-Josefsson och chefen för Ams Casper Wrede, projektsamordnaren Lilian Ivars (per telefon), chefen för jämställdhetsfrågor Vivan Nikula och barnombudsmannen Ulla Rindler-Wrede.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Katrin Sjögren, viceordföranden Göte Winé samt medlemmarna Harry Jansson, Axel Jonsson, Carita Nylund, Roger Slotte och Wille Valve.

Utskottet har inte till alla delar varit enigt. Ett förslag till åtgärdskläm var föremål för en omröstning som utföll 2 - 5. Tre reservationer fogas till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar de andra, tredje och fjärde lagförslagen utan ändringar samt

att lagtinget antar det första lagförslaget i följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om främjande av integration

(Ingressen lika som i lagförslaget).

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §

(Lika som i lagförslaget).

2 §

Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på den som flyttat till (uteslutning) Åland och har ett giltigt uppehållstillstånd i Finland enligt utlänningslagen (FFS 301/2004). Lagen tillämpas även på den som flyttat till (uteslutning) Åland och vars uppehållsrätt har registrerats eller för vilken har beviljats ett uppehållskort i enlighet med utlänningslagen.

3 §

Definitioner

I denna lag avses med

1) integration invandrarens och samhällets interaktiva utveckling med målet att ge invandraren de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samtidigt som invandrarens möjligheter att upprätthålla sitt eget språk och sin egen kultur stöds,

2) integrationsfrämjande sektorsövergripande främjande och stödjande av integration med hjälp av myndigheters och andra aktörers åtgärder och tjänster,

3) invandrare en person som flyttat till (uteslutning) Åland och som vistas i landet med ett tillstånd som beviljats för annat än turism eller därmed jämförbar kortvarig vistelse eller vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats uppehållskort,

4) s t ä r k a n d e av invandrarens sociala identitet till invandrare riktade åtgärder för att förbättra hans eller hennes livskunskap och för att förhindra utslagning,

5) sektorsövergripande samarbete ett samarbete mellan myndigheter som representerar olika förvaltningsgrenar och andra aktörer,

6) person i behov av särskilda åtgärder invandrare som behöver intensifierade integrationsfrämjande åtgärder i synnerhet på grund av nedsatt funktionsförmåga till följd av sjukdom eller skada eller av någon annan orsak eller på grund av ålder, familjesituation eller analfabetism eller av någon annan motsvarande orsak.

4 §

Tillämpning av lagen på barn

När denna lag tillämpas på personer under 18 år, ska särskild uppmärksamhet fästas vid barnets bästa och vid barnets utveckling. Vid bedömningen av barnets bästa ska beaktas vad som föreskrivs (uteslutning) i 4 § i barnskyddslagen (FFS 417/2007) som äger tillämpning på Åland enligt landskapslagen (2007:146) angående tillämpning av vissa författningar rörande barnskydd i landskapet Åland.

(2 - 3 mom. lika som i lagförslaget).

5 §

Tolkning

En myndighets skyldighet att ordna tolkning i ett ärende som avses i denna lag regleras i (uteslutning) förvaltningslagen för landskapet Åland.

2 kap.

Åtgärder som främjar invandrares integration

6 - 9 §§

(Lika som i lagförslaget).

10 §

Arrangemang för den inledande kartläggningen

Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, nedan Ams, ska påbörja den inledande kartläggningen för en invandrare som är arbetslös och är registrerad som arbetssökande vid Ams enligt landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, om det inte är uppenbart onödigt. Kommunen ska påbörja den inledande kartläggningen för en invandrare som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd, om det inte är uppenbart onödigt. Ams eller kommunen kan påbörja en inledande kartläggning även för en annan invandrare, om han eller hon begär det och anses vara i behov av det. Den inledande kartläggningen ska påbörjas inom två månader från det att klientrelationen inleddes eller begäran om inledande kartläggning lämnades.

(2-3 mom. lika som i lagförslaget).

11-12 §§

(Lika som i lagförslaget).

13 §

Utarbetande av en integrationsplan

Ams och kommunen gör upp en integrationsplan tillsammans med invandraren. Av grundad anledning kan planen dock göras upp av Ams och invandraren eller av kommunen och invandraren(uteslutning).

(2-3 mom. lika som i lagförslaget).

14 §

Uppgifter för den myndighet som utarbetar integrationsplanen

(1 - 2 mom. lika som i lagförslaget).

Invandraren ska anvisas att söka sig till en utbildning som motsvarar hans eller hennes individuella behov eller till någon annan integrations- och sysselsättningsfrämjande åtgärd inom en månad från det att integrationsplanen undertecknades.

15-22 §§

(Lika som i lagförslaget).

3 kap.

Integrationsfrämjande på lokal nivå

23-27 §§

(Lika som i lagförslaget).

4 kap.

Landskapets integrationsfrämjande åtgärder

28-29 §§

(Lika som i lagförslaget).

30 §

Ams uppgifter

Ams svarar för att arbetsmarknadsservicen, förutom den sysselsättningsfrämjande utbildningen, och andra åtgärder som främjar och stöder invandrares sysselsättning och integration ordnas för invandrare som har anmält sig som arbetssökande. Ams sköter även övriga uppgifter som anvisas myndigheten i denna lag.

(2 mom. lika som i lagförslaget).

5 kap.

Särskilda bestämmelser

31-32 §§

(Lika som i lagförslaget).

33 §

Rätt att få uppgifter

(1 mom. lika som i lagförslaget).

Den som tillhandahåller åtgärder och tjänster som stöder integration och som en invandrare hänvisas till som kund har trots sekretessbestämmelserna rätt att av Ams och kommunala myndigheter avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att ordna åtgärder och tjänster enligt 2 kap. i denna lag. Den som har fått kännedom om en sekretessbelagd uppgift med stöd av denna bestämmelse har tystnadsplikt i fråga om uppgiften.

6 kap.

Ikraftträdande

34 §

(Lika som i lagförslaget)l.

__________________

Mariehamn den 29 maj 2012

Ordförande

Katrin Sjögren

Sekreterare

Susanne Eriksson

Reservation

Undertecknade reserverar sig mot delar av lag- och kulturutskottets betänkande nr 6/2011-2012.

Lagens syfte och tillämpning definieras i första och andra paragrafen. Lagen vänder sig i huvudsak till personer med annat modersmål än svenska men lagarna och motiveringarna kan vara komplicerade att förstå.

I lagförslaget hänvisar detaljmotiveringarna till rikspropositionen nr 185/2010. Detta representerar en svåröverskådlig lagstiftningsteknik som bör undvikas i allmänhet och i en integrationslag i synnerhet.

Med anledning av ovanstående föreslår undertecknade

att lagtinget ger landskapsregeringen i uppdrag att i tillägg till den planerade broschyren riktad till invandrare, utarbeta tillämpningsanvisningar för de myndigheter som ska verkställa lagen enligt åländska förhållanden.

Mariehamn den 29 maj 2012

Katrin Sjögren Axel Jonsson

Reservation

Undertecknad reserverar sig mot delar av lag- och kulturutskottets betänkande nr 6/2011-2012. Utskottet konstaterar att integrationslagen är tillämplig på barn och unga och att särskild uppmärksamhet ska fästas vid barnets bästa samt att integrationsarbetet är särskilt viktigt i fråga om barn och unga. Följdriktigt föreslås därför att barns och ungas integration ska ägnas särskild uppmärksamhet. Kommunernas program för integrationsfrämjande ska vara obligatorisk beträffande barn och unga.

Med anledning av ovanstående föreslår undertecknad

att 27 § ändras enligt följande:

27 §

Innehållet i kommunens program för integrationsfrämjande

Kommunens program för integrationsfrämjande ska innehålla en plan för hur barns och unga personers integration ska främjas och deras sociala identitet stärkas. Dessutom kan kommunens program för integrationsfrämjande innehålla

1) en redogörelse för hur programmet har samband med den strategiska planeringen och uppföljningen i kommunen,

2) en plan för hur kommunens allmänna tjänster utförs så att de lämpar sig för invandrare och en plan i synnerhet för integrationsfrämjande och stödjande åtgärder,

3) information om vilken kommunal myndighet som ansvarar för samordningen av integrationsfrämjandet samt aktörer som svarar för olika åtgärder,

4) en plan för hur integrationen ska främjas och den sociala identiteten stärkas bland grupper som står utanför arbetskraften,

5) en plan för främjande av goda etniska relationer och en dialog mellan olika kulturer,

6) en plan för uppföljning och uppdatering av kommunens program för integrationsfrämjande.

I kommunens program för integrationsfrämjande kan dessutom samarbetsformerna mellan kommunen och det civila samhället slås fast.

Mariehamn den 29 maj 2012

Katrin Sjögren

Reservation

Undertecknad kan inte förena mig i utskottsmajoritetens beslut att föreslå att lagtinget ger sitt bifall till landskapsregeringens lagförslag ”Främjande av integration” LF 11/2011-2012 enligt den lydelse utskottet föreslår.

Enligt min åsikt är lagförslaget tafatt och innehåller inte de åtgärder som skulle ge det åländska samhället de konkreta verktyg som behövs för att ge våra inflyttare goda möjligheter till en snabb och lyckosam integration.

Lagförslaget är i praktiken en avskrift av den integrationslag man tillämpar i riket, som förmodligen fyller sin funktion där. Lagen är dock inte anpassad efter våra åländska förhållanden med korta avstånd, små kommuner och en kraftig inflyttning.

På basen av de höranden utskottet har haft framkommer det tydligt att de viktigaste konkreta åtgärderna med inflyttaren i fokus inte innefattas i detta förslag. Lagen tar istället förvånansvärt nog sikte på att underlätta för de tjänstemän som ska arbeta med lagen.

Den integrationsplan som enligt lagförslaget möjliggörs för en arbetssökande inflyttare innehåller inte i praktiken någon relevant skillnad mot den idag existerande och tillgängliga sysselsättningsplanen, eftersom frivilliga studier såsom till exempel det framgångsrika integrationsprojektet ”Integration.ax”, fortsättningsvis inte kan utgöra grund för sysselsättningsstöd.

Någon förbättring för inflyttares möjlighet till validering av utländska betyg, meriter och examina innebär lagförslaget heller inte.

Regeringen skriver i sitt regeringsprogram att man eftersträvar större flexibilitet i svenskundervisningen för inflyttade, men lagförslaget innehåller inga sådana ambitioner.

Lagförslaget innebär att kommunerna ges ett betydande ansvar för integrationsarbetet, dock utan att de kompenseras ekonomiskt. Regeringen har valt att kopiera rikets integrationslag, men samtidigt lämnat bort den del där kommunerna erhåller 700 € per skriven integrationsplan, utan vidare motivering. Detta är inte en ansvarsfull ekonomisk politik.

Tredje sektorns viktiga roll i integrationsarbetet beaktas ej i någon vidare utsträckning.

Integrationslagen ger slutligen heller inte landskapsregeringen ett koordinerande ansvar för att bistå kommunerna då de kommunala integrationsprogrammen ska utformas.

Under utskottsbehandlingen har undertecknad föreslagit ändringar i lagtexten, som skulle medföra att även finska medborgare omfattas av lagen samt att kommunernas åligganden skulle minskas. Eftersom förslagen ej vann understöd kunde jag inte omfatta lagförslaget och föreslog således att lagförslaget skulle förkastas.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att lagtinget förkastar lagförslaget i sin helhet.

Mariehamn den 29 maj 2012

Axel Jonsson

Lag- och kulturutskottets betänkande 6/2011-2012

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter