Landskapsregeringen föreslår att en ny landskapslag om tillämpning av semesterlagen på landskapets och kommunernas tjänstemän antas och att landskapslagen (1976:26) om Ålands självstyrelsedag uppdateras. I lagförslaget ingår även att nya bestämmelser om reglering av tjänster införs i tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland och i landskapslagarna som reglerar landskapsmyndigheter med befogenhet att inrätta och indra tjänst. Ålands statistik- och utredningsbyrå föreslås få utökade befogenheter att fatta beslut enligt tjänstemannalagen.

Grunderna för tjänstemännens semesterförmåner regleras i lag genom att semesterlagen (FFS 162/2005) görs tillämplig inom landskapets behörighet. Arbetstagare omfattas redan av semesterlagen som riksbehörighet. Lagen som till stora delar är kollektivavtalsdispositiv har beaktats i tjänstekollektivavtalen. I landskapslagen om Ålands självstyrelsedag blir de kommunalt anställdas ledighet med lön den 9 juni lagstadgad som för landskapets anställda. Kommunernas anställda har redan betald ledighet med stöd av tjänste- och arbetskollektivavtal.

I tjänstemannalagen införs bestämmelser om regleringen av tjänster och en tidsbestämd skyldighet till återanställning efter uppsägning på grund av indragen tjänst. Beslut av vissa underlydande myndigheter om inrättande och indragning ska föregås av ett utlåtande från landskapsregeringen, i första hand i samband med budgetprocessen i syfte att underlätta tillämpningen av principerna om god förvaltning då förvaltningen organiseras.

Utskottets förslag

Utskottet omfattar lagförslagen med vissa mindre ändringar av närmast teknisk natur.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Ändringar av semesterlagen

Utskottet finner det ändamålsenligt att semesterrättigheterna nu på föreslaget sätt lagregleras. Genom lagändringen likställs sjukdom under semestern med sjukdom under arbetsåret och förslaget medför att tjänstemän och arbetstagare jämställs.

Semesterbestämmelserna är förnyade i tjänstekollektivavtalet för de landskapsanställda där det i dag ingår en karrenstid om tre dagar för det fall att den anställda blir sjuk under semestern. Genom lagförslaget kommer karenstiden att slopas mot bakgrund av ett utslag från EU-domstolen (MÅL C-78/11 Anged) där artikel 7 i arbetstidsdirektivet tolkats som ett hinder för att i nationell lagstiftning föreskriva att arbetstagare som under semester med full lön blir arbetsoförmögna inte får ta ut den del av semestern senare som infaller under tiden för arbetsoförmågan. Ändringen av karensdagarna träder ikraft för landskapets tjänstemän tidigast den 1 april 2014.

Förslaget medför inte om några direkta kostnader utan det handlar om att semester tas ut vid en annan tidpunkt. Denna merkostnad för reformen är svår att förutse men enligt vad utskottet fått erfara är bedömningen att den inte kommer att medföra några större kostnader för landskapet.

Ändringar av tjänstemannalagen

Landskapsregeringen föreslår att den bestämmelse enligt vilken en tjänst får inrättas endast om ett anslag för tjänsten har anvisats i landskapets budget, ska utgå och ersättas av nya bestämmelser om behovsprövning vid inrättande av tjänster. Utgångspunkten bakom förslaget är att en politisk målstyrning innebär att det genom politiska beslut anges ett mål samt anslås vissa medel medan förvaltningen själv finner vägen att förverkliga de uppställda målen.

För att ändå i viss mån bibehålla ett enhetligt förfarande föreslås att ett inrättande av en tjänst ska föregås av en behovsprövning. Behovsutredningarna sänds till finansavdelningen som därigenom får en central överblick av vad som händer i förvaltningen. Landskapsregeringen framhåller i lagförslaget att ett register över befintliga tjänster fortsättningsvis ska upprätthållas vilket innebär att lagtingsledamöterna också har en möjlighet att få en överblick. Utskottet noterar dock att uppräkningen av antalet tjänster vid en myndighet inte till alla delar behöver vara rättvisande eftersom det t.ex. kan förekomma att personer som är långtidssjukskrivna inte säger upp sig från sin tjänst fast det i praktiken är klarlagt att innehavaren inte kommer att återgå i tjänst på grund av bestående arbetsoförmåga men någon grund för uppsägning av tjänsteinnehavaren föreligger inte.

Vidare föreslås en ny paragraf i tjänstemannalagen om vad ett beslut om ett inrättande av en tjänst ska innehålla. I jämförelse med de regler som gäller i dag där ett enkelt konstaterande i budgeten har räckt, kommer det nya förfarandet att innebära en viss utökad byråkrati innan nya rutiner har kommit på plats. Det är därför viktigt att det utarbetas klara mallar för hur behovsprövningen ska gå till i praktiken och dessutom bör landskapsregeringen följa utvecklingen och vid behov inkomma med förslag till ändringar av regelverket.

Utskottet konstaterar att det inom ÅHS finns ett separat tjänstekollektivavtal enligt vilken tjänsterna är inrättade inom en lönegaffel. Bestämmelserna om behovsutredningar och lönesättning är därmed inte skräddarsydda med tanke på ÅHS:s behov.

I lagförslaget framhålls att det finns en stor enighet om behovet av en grundläggande revidering av tjänstemannalagen men landskapsregeringen har valt att i detta skede komma med en begränsad förändring av lagen. Utskottet instämmer till fullo i bedömningen att en total revidering av lagstiftningen vore nödvändig. Vid den kommande revideringen bör man bl.a. fästa vikt vid regleringen av korta anställningar, arbetstider, överensstämmelsen med grundlagen samt vid benämningar såsom t.ex. benämningen tjänsteinnehavare i stället för tjänstemän.

En ny myndighetslag

Det föreliggande lagförslaget där det ingår förslag till ändringar av ett stort antal lagar om underlydande myndigheter, utgör ett bra exempel på konsekvenserna av att varje underlydande myndighet till fullo regleras i en egen speciallag.

Utskottet anser att landskapsregeringen bör överväga att till lagtinget överlämna ett förslag till en gemensam lag för landskapsregeringens underlydande myndigheter där bestämmelser bl.a. om myndighetens ledning, beslutsfattande, styrdokument, budget och tillsyn kunde ingå. Den allmänna myndighetslagen skulle vara dispositiv och givetvis kompletteras med speciallagstiftning om respektive myndighet. I speciallagarna kunde avvikelser från den generella lagen göras vilket innebär att flexibiliteten och anpassningen till myndigheternas respektive verksamhet skulle bibehållas. En sådan gemensam myndighetslag skulle förenkla, förenhetliga och förtydliga de underlydande myndigheternas ställning.

Självstyrelsedagen

Utskottet välkomnar lagregleringen av rätten till ledighet på Ålands självstyrelsedag. Enligt utskottets mening vore det önskvärt att alla ålänningar skulle ha möjlighet att vara lediga på självstyrelsedagen. Landskapets möjligheter att reglera saken är dock begränsade eftersom arbetsrätten inte hör till landskapets lagstiftningsbehörighet.

Tjänster eller arbetsavtal?

Praxis i fråga om valet av att inrätta tjänster eller anställa arbetstagare genom arbetsavtal varierar inom förvaltningen. Utskottet ser här ett behov av att klargöra, möjligen genom ett förtydligande av lagstiftningen, när tjänster ska inrättas respektive när man ska anställa genom arbetsavtal.

Grundtanken är att tjänster ska inrättas när den anställda får befogenheter att utöva offentlig makt medan det i övrigt ska upprättas arbetsavtal. Landskapsregeringen har här skäl att följa utvecklingen eftersom det nu föreslagna delegerade beslutsfattandet i fråga om tjänster till underlydande myndigheter kan innebära en ännu större olikhet myndigheterna emellan. Redan i dag förekommer det inom landskapet att personer som har samma arbetsuppgifter men som är anställda vid olika myndigheter har olika rättigheter och skyldigheter på grund av att vissa anställs som arbetstagare och andra som tjänstemän.

Arbetstagare har enligt utskottets mening en juridiskt starkare ställning eftersom villkoren är reglerade i ett avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Tjänstemännen har mera ansvar och skyldigheter och kan ådömas straff för tjänstebrott. Tjänstemän kan också i viss utsträckning åläggas mera skyldigheter genom ett ensidigt beslut från arbetsgivaren.

Rättigheter vid indragning av en tjänst

I lagen föreslås slutligen tydligare bestämmelser i fråga om rättigheter vid indragning av en tjänst. I dagsläget är indragning av tjänst en grund för uppsägning och det kommer också i framtiden att finnas möjlighet att indra tjänster men det ska finnas en saklig grund för beslutet.

Detaljmotivering

Landskapslagen om tillämpning av semesterlagen på landskapets och kommunernas tjänstemän

1 § Lagens tillämpningsområde

Utskottet föreslår en ändring i förtydligande syfte eftersom lagförslaget uttryck ” i den lydelse som är gällande i riket” kan förstås på två olika sätt.

Landskapslagen om ändring av tjänstemannalagen för landskapet Åland

4d § Utskottet föreslår en ändring i förtydligande syfte så att en tjänst får indras om tjänsten inte längre behövs när de huvudsakliga tjänsteuppgifterna inte längre tillhör landskapets förvaltningsuppgifter vilket torde överensstämma med landskapsregeringens avsikt med lagförslaget.

Landskapslag en om ändring av landskapslagen om Ålands statistik- och utredningsbyrå

4 § Utskottet föreslår att direktionen ska ha möjlighet att i arbetsordningen

delegera beslut att anställa personal, förutom chefen för byrån, för att möjliggöra en lika långtgående delegering som inom landskapsförvaltningen i övrigt.

Utskottet vill i sammanhanget betona att Åsub, i likhet med övriga statistikmyndigheter inom EU, ska stå fri från politiskt inflytande varför det vore ändamålsenligt att vid nästa revision av landskapslagen om Ålands statistik- och utredningsbyrå använda begreppet ”myndighet” istället för ”byrå”.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 11 mars 2013 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande över lagförslaget.

Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Roger Nordlund, förvaltningschefen Dan E Eriksson, lagberedaren Anna Ritamäki-Sjöstrand, personalchefen Terese Åsgård, fackrepresentanterna Anne-Helena Sjöblom från FOA-Å r.f., Mari-Susanne Stenvall från TCÅ r.f., Jörgen Erlund från Tehy samt Maria Hagman från AKAVA-Åland, personalchefen vid ÅHS Tina Robertsson samt direktören vid ÅSUB Bjarne Lindström.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Katrin Sjögren, viceordföranden Göte Winé samt ledamöterna Harry Jansson, Axel Jonsson, Carita Nylund, Roger Slotte och Wille Valve.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar de i lagförslaget ingående andra, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde, nionde, tionde, elfte och tolfte lagarna oförändrade samt

att lagtinget antar de i lagförslaget ingående första, tredje och trettonde lagarna i följande lydelser:

L A N D S K A P S L A G
om tillämpning av semesterlagen på landskapets och kommunernas tjänstemän

(Ingressen lika som i lagförslaget).

1 §

Lagens tillämpningsområde

Med stöd av denna landskapslag ska semesterlagen (FFS 162/2005) med angivna avvikelser tillämpas i landskapet. Ändringar i semesterlagen ska tillämpas i landskapet från det att de träder i kraft i riket om inte annat följer av denna lag. Denna landskapslag gäller tillämpning av semesterlagen på landskapets och kommunernas tjänstemän. För arbetstagare och övriga tjänstemän i landskapet gäller rikslagstiftningen om semester.

2 – 3 §§

(Lika som i lagförslaget).

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av tjänstemannalagen för landskapet Åland

(Ingressen lika som i lagförslaget).

1, 4, 4b och 4c §§

(Lika som i lagförslaget).

4d §

En tjänst får indras om tjänsten inte längre behövs på en eller flera av följande grunder:

1) de huvudsakliga tjänsteuppgifterna tillhör inte längre landskapets förvaltningsuppgifter,

2) uppgifterna har minskat väsentligt och varaktigt på grund av andra ändringar i verksamhetsbetingelserna såsom ändringar i lagstiftningen, den tekniska utvecklingen eller i de ekonomiska förutsättningarna,

3) uppgifterna ska inte längre utföras eller kan utföras av annan befintlig personal genom omorganisering eller effektivisering, eller

4) det bedöms som fördelaktigt för landskapet att uppgifterna utförs på annat sätt än genom egen anställd personal.

(2-4 mom. lika som i lagförslaget).

4e, 4f, 27a, 30b, 37 och 40a §§

(Lika som i lagförslaget).

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget).

__________________

13.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands statistik- och utredningsbyrå

(Ingressen lika som i lagförslaget).

4 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Direktionen inrättar och indrar tjänster samt anställer, säger upp och avskedar byråns personal. Beslut att anställa personal, förutom chefen för byrån, kan delegeras i arbetsordningen.

5 – 6 §§

(Lika som i lagförslaget).

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget).

Mariehamn den 9 april 2013

Ordförande

Katrin Sjögren

Sekreterare

Susanne Eriksson

Lag- och kulturutskottets betänkande 7/2012-2013

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter