Lag- och kulturutskottets betänkande 7/2014-2015

	Ålands lagting	BETÄNKANDE nr 7/2014-2015
		Datum
	Lag- och kulturutskottet	2015-01-08
	Till Ålands lagting

Lag- och kulturutskottets betänkande

Godkännande av överenskommelsen med Estland om samarbete på området förebyggande av, beredskap för och insatser vid nödsituationer och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen

·       Republikens presidents framställning nr 2/2014-2015

·       Landskapsregeringens yttrande nr 2/2014-2015-s

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Republikens presidents förslag. 1

Landskapsregeringens yttrande. 1

Utskottets förslag. 2

Utskottets synpunkter 2

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 3

 

 

Sammanfattning

 

Republikens presidents förslag

 

I presidentens framställning föreslås att lagtinget ska ge sitt bifall till ikraftträdandet av den i januari 2014 i Helsingfors ingångna överenskommelsen mellan Finland och Estland om samarbete på området förebyggande av, beredskap för och insatser vid nödsituationer.

     Överenskommelsens främsta syfte är att skydda människor och miljön samt egendom. I överenskommelsen finns bestämmelser om behöriga myndigheter och kontaktpunkter, anmälan om olyckor, ömsesidigt bistånd och parternas gemensamma åtgärder.

     Överenskommelsen träder i kraft 30 dagar efter den dag som parterna meddelat varandra att de nationellt har slutfört de konstitutionella förfaranden som ikraftträdandet av överenskommelsen förutsätter.

 

Landskapsregeringens yttrande

 

Av landskapsregeringens yttrande till lagtinget i ärendet framkommer att landskapsregeringen lämnat två olika utlåtanden i ärendet. Den 30.1.2013 begärde inrikesministeriet landskapsregeringens yttrande över överenskommelsen och av begäran framgick att Åland inte skulle inkluderas i överenskommelsen. Landskapsregeringen lämnade ett yttrande där det framhölls att brand- och räddningsväsendet hör till landskapets behörighet. Landskapsregeringen konstaterade också att överenskommelsen mellan Finland och Estland om samarbete och ömsesidigt bistånd vid olyckshändelser från den 26 juni 1995 heller aldrig var föremål för lagtingets godkännande. I april 2014 fick landskapsregeringen möjlighet att avge utlåtande över ett utkast till en proposition i vilken Åland inkluderats i överenskommelsen. Landskapsregeringen lämnade då ett utlåtande där det framhölls att lagtingets samtycke bör inhämtas.

     I diskussioner med inrikesministeriets räddningsavdelning har det enligt landskapsregeringen framkommit att om lagtinget ger sitt bifall till överenskommelsen blir konsekvensen att överenskommelsen omfattar Åland i sin helhet. Enligt avtalet är det den part som begär bistånd som också står för kostnaderna. I statsbudgeten har upptagits medel via inrikesministeriets anslag för lämnande och mottagande av och beredskap för internationellt bistånd. Beslut om internationellt bistånd fattas från fall till fall. Överenskommelsen föranleder för övrigt inga tilläggskostnader utöver statsbudgeten. Enligt inrikesministeriets uppfattning innebär avtalet inga kostnader för Åland.

     Landskapsregeringen konstaterar att förslaget inte innehåller bestämmelser som står i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning. Landskapsregeringen har inget att invända mot att överenskommelsen träder ikraft i landskapet.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagtinget ska ge det begärda bifallet och samtidigt uppmana landskapsregeringen att verka för att statsrådet på lämpligt sätt uppmärksammar Estlands regering på Ålands status som demilitariserat och neutraliserat område.

 

Utskottets synpunkter

 

Utskottet konstaterar inledningsvis att avtalet ersätter en tidigare överenskommelse mellan Finland och Estland om samarbete och ömsesidigt bistånd vid olyckshändelser. Till ikraftträdandet av den konventionen inhämtades aldrig lagtingets samtycke. Eftersom det nu är fråga om en helt ny överenskommelse uppstår det inte något problem av den typ som var aktuellt i samband med lagtingets bifall till ikraftträdandet av konventionerna om tortyr och ESK.

     Utskottet konstaterar att behörigheten är delad på de områden som rör överenskommelsen. Enligt självstyrelselagens 18 § har landskapet, med vissa undantag, lagstiftningsbehörighet i fråga om allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet samt hälso- och sjukvården. Riket har däremot lagstiftningsbehörighet i fråga om befolkningsskyddet, smittsamma sjukdomar hos människor, ordningsmaktens verksamhet för tryggande av statens säkerhet, försvarstillstånd, beredskap inför undantagsförhållanden samt explosiva ämnen enligt självstyrelselagens 27 §.

     Om en begäran om bistånd kommer från Estlands sida på ett område som hör till landskapets behörighet är det landskapsregeringen som avgör i vilken utsträckning landskapets myndigheter ska medverka men lagtingets bifall till ikraftträdandet av överenskommelsen innebär att landskapet ikläder sig skyldigheter att inom sitt behörighetsområde bistå Estland på det sätt som överenskommelsen förutsätter. Eftersom den part som begär bistånd ansvarar för kostnaderna för biståndsinsatserna skulle kostnaderna i så fall ankomma på Estland enligt vad utskottet kan bedöma.

     Om en nödsituation som avses i konventionen uppstår på Åland på de områden som hör till landskapets behörighet kan landskapsregeringen begära bistånd av Finland som i sin tur med stöd av överenskommelsen kan begära bistånd från Estland. På de områden som hör till rikets behörighet ankommer det däremot på riksmyndigheterna att avgöra om bistånd ska begäras även om olyckan sker på Åland.

     I den händelse att bistånd från Estland blir aktuellt bör de konventioner som reglerar Ålands demilitarisering och neutralisering iakttas, det vill säga utgångspunkten bör vara att biståndet ska ges med civila medel. 1921-års konvention medger visserligen vissa undantag men de gäller inte utländska väpnade styrkor. En finländsk väpnad styrka får däremot enligt artikel 4a i konventionen uppehålla sig på Åland under en kortare tid för att upprätthålla ordningen, om "utomordentliga omständigheter så kräver”.

     Utskottet noterar att Ålands demilitarisering och neutralisering inte omnämns vare sig i regeringens proposition eller i landskapsregeringens yttrande. Förhoppningsvis är detta ett resultat av att utgångspunkten har varit att biståndet ska ges med civila medel.

     Enligt utskottets uppfattning kan det dock förekomma situationer där frågan om bistånd med militära medel kan bli aktuell.  Utskottet anser därför att det finns skäl att på lämpligt sätt uppmärksamma Estland, som är en part till 1921-års konvention, på att konventionen fortsättningsvis är giltig och på att Ålands status som demilitariserat och neutraliserat område har vunnit sedvanerättslig hävd. Utskottet föreslår därför en kläm enligt vilken lagtinget uppmanar landskapsregeringen att verka för att Estlands regering på lämpligt sätt uppmärksammas på Ålands status som demilitariserat och neutraliserat område.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 1 december 2014 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande över framställningen.

     Utskottet har i ärendet hört minister Wille Valve och chefsjuristen Sören Silverström.

     I ärendets avgörande behandling har deltagit ordföranden Katrin Sjögren, viceordföranden Göte Winé samt ledamöterna Harry Jansson, Gun-Mari Lindholm, Åke Mattsson och Roger Slotte.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar överenskommelsen faller inom landskapets behörighet samt

 

att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att verka för att Estlands regering på lämpligt sätt uppmärksammas på Ålands status som demilitariserat och neutraliserat område.

 

__________________

 

 

 

Mariehamn den 8 januari 2015
Ordförande	Katrin Sjögren
Sekreterare	Susanne Eriksson