Lag- och kulturutskottets betänkande 8/2017-2018

	Ålands lagting	BETÄNKANDE nr 8/2017-2018
		Datum
	Lag- och kulturutskottet	2018-01-16
	Till Ålands lagting

Lag- och kulturutskottets betänkande

Centraleuropeisk tid

·       Åtgärdsmotion 6/2015-2016

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Motionärernas förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 2

 

 

Sammanfattning

 

Motionärernas förslag

 

I ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion nr 6/2015-2016 föreslås att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i samarbete med behörig finländsk myndighet hänföra Åland till den centraleuropeiska tidszonen. 

 

 

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att åtgärdsmotionen förkastas.

 

Utskottets synpunkter

Utskottet konstaterar att samma frågeställning har varit aktuell i tidigare utskotts betänkande LKU 3/2011-2012.

Utskottet konstaterar att det i Finland inte finns någon lag som reglerar vilken tidszon landet ska höra till. Tidszonen fastställdes i ett beslut i statsrådet år 1921.

Behörighetsfördelningen i fråga om vilken tidszon Åland ska höra till regleras inte i självstyrelselagen men ärendet torde höra till rikets behörighet i enlighet med självstyrelselagens 27§ 42 punkt. Frågan om tidszoner regleras inte heller i folkrätten. Det finns således inte några bindande internationella avtal eller andra förpliktelser på området utan varje land beslutar själv om tidszonen. Utskottet konstaterar vidare att Azorerna och Kanarieöarna har tidszoner som avviker från Portugals respektive Spaniens fastland varför ett sådant arrangemang sannolikt inte skulle stöta på några formella problem på det internationella planet.

Utskottet kan konstatera att det skulle finnas såväl fördelar som nackdelar med en övergång till centraleuropeisk tid. Inom näringslivet på Åland kan man konstatera att de företag som har nära relationer med företag i Sverige  och övriga Europa har ett intresse av att Åland skulle höra till den centraleuropeiska tidszonen. En fördel med att höra till den centraleuropeiska tidszonen är, förutom att kontakterna till Europa underlättas, även att produktiviteten hos företagen skulle öka samt att det skulle medföra vissa fördelar för den studiesociala miljön bland annat med tanke på tv-tittandet.

För privatpersonernas del skulle ett byte av tidszon innebära en nackdel genom att kvällarna blir mörkare. För dem som följer med svensk tv och radio enligt tablåtid skulle bytet å andra sidan innebära en fördel.

Möjligheterna att påverka sommartiden begränsas av Europaparlamentets och rådets direktiv (2000/84/EG) med bestämmelser om sommartid. Direktivet stipulerar ett gemensamt datum och klockslag för sommartidens början och upphörande i samtliga medlemsstater. Både i Finlands riksdag och i EU-parlamentet har frågan väckts om att länderna själva ska få bestämma om att behålla eller helt slopa sommartiden.

Även frågan om att byta tidszon har väckts i Finland.

Utskottet finner frågan om centraleuropeisk tid intressant och uppmanar    landskapsregeringen att följa med diskussionerna i omvärlden men anser inte att det i dagsläget finns tillräckligt mycket som talar för att motionen ska godkännas.

    

 

Ärendets behandling

 

 

Lagtinget har den 23 november 2016 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande i ärendet.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Harry Jansson, viceordföranden Roger Eriksson, ledamöterna Petri Carlsson, Brage Eklund, Bert Häggblom, Mikael Staffas och Tony Wikström.

    

Utskottets förslag

 

att lagtinget med hänvisning till det ovan anförda förkastar åtgärdsmotion 6/2015-2016 och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

 

 

Mariehamn den 16 januari 2018
Ordförande	Harry Jansson
Sekreterare	Pia Rothberg-Olofsson