Lag- och kulturutskottets betänkande 9/2018-2019
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 9/2018-2019 | ||
|
| Datum |
| |
| Lag- och kulturutskottet | 2019-01-08 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Lag- och kulturutskottets betänkande
Ny vallag för Åland
· Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2018-2019
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny vallag som ersätter den nu gällande landskapslagen om lagtingsval och kommunalval. Den nya lagen syftar inte till att förändra grunderna för det åländska valsystemet eller någon central del av det. Landskapsregeringen föreslår ändå att hela lagen förnyas, eftersom den gällande lagen till följd av ålder och flertalet ändringar framstår som både omodern, osystematisk och svårgenomtränglig. I den föreslagna lagen har språket moderniserats och systematiken gjorts mer logisk och överskådlig.
Den enskilt största förändringen är att en möjlighet att ordna förtidsröstning via internet införs. Enligt förslaget ska det vara möjligt för väljare som är bosatta utanför Åland att rösta via internet i lagtingsvalet. En förutsättning för att förtidsröstning via internet ska kunna genomföras är att ett system för internetröstning som uppfyller högt ställda krav på säkerhet och funktion kan anskaffas och utprövas i tillräckligt god tid och till en godtagbar kostnad.
Landskapsregeringen föreslår nya regler när det gäller antalet kandidater som en initiativtagare har rätt att ställa upp. Enligt förslaget får antalet kandidater vara dubbelt så många som det antal som ska väljas. I praktiken innebär förslaget att i lagtingsvalet begränsas antalet kandidater till 60. I kommunalval bestäms antalet kandidater enligt hur många fullmäktige som ska väljas i kommunen.
Genom förslaget förtydligas jävs- och behörighetsbestämmelserna för dem som ingår i de olika valmyndigheterna och för andra funktionärer.
I förslaget ingår även ändringar av kommunallagen för landskapet Åland, landskapslagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar samt landskapslagen om valfinansiering. De föreslagna ändringarna utgör till övervägande del anpassning till den föreslagna nya vallagen.
I kommunallagen föreslås två materiella ändringar. Den ena innebär att tidpunkten för bestämmande av rösträtten i rådgivande kommunala folkomröstningar bestäms i förhållande till röstningsdagen, i stället för till den dag när fullmäktige fattar beslut om omröstningen. Den andra innebär att åldersgränsen, liksom i riket, sänks från 18 till 15 år för medverkan i initiativ till en rådgivande folkomröstning i kommunen.
I landskapslagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar föreslås vissa ändringar och tillägg på motsvarande sätt som i förslaget till vallag. Det föreslås också att det ska vara möjligt för kommunen att anordna förtidsröstning via internet vid en rådgivande kommunal folkomröstning. Enligt förslaget är det kommunen själv som fattar beslut om sådan röstning ska ordnas.
Avsikten är att den föreslagna lagstiftningen ska träda i kraft så att den kan tillämpas vid lagtingsvalet och kommunalvalen som hålls i oktober 2019.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagförslagen antas i princip oförändade med enbart några mindre ändringar av det första lagförslaget. Utskottet anför dock några principiella synpunkter på förfarandet med internetröstning.
Utskottets synpunkter
Allmänt om lagförslaget
Utskottet välkomnar översynen av den gällande vallagen som, såsom landskapsregeringen påpekar, till följd av ålder och flertalet ändringar framstår som både omodern, osystematisk och svårgenomtränglig. I den föreslagna lagen har språket moderniserats och systematiken gjorts mer logisk och överskådlig. I lagförslaget ingår också en tillbakablick som på ett tydligt sätt sammanfattar utvecklingen av den åländska vallagstiftningen.
Några större ändringar i sak föreslås inte utan grunderna för valsystemet och valprocedurerna blir desamma. Vissa förändringar i syfte att öka samordningen i valadministrationen föreslås dock liksom ökade möjligheter för valobservatörer att övervaka de åländska valen. Bestämmelserna om röstningslokalernas tillgänglighet skärps och dessutom föreslås att antalet kandidater som får ställas upp begränsas. Utskottet har inga invändningar mot de förslagna förändringarna, dock så att kretsen möjliga valobservatörer utvidgas något.
Förslagens konsekvenser för jämställdheten bedöms i lagförslaget vara indirekta. De nya bestämmelserna om antalet kandidater som får ställas upp i val är en beståndsdel av de åtgärder för att öka jämställdheten i de valda organen som landskapsregeringen har fattat beslut om. I övrigt ska vallagen vara neutral vad gäller olika gruppers inflytande i samhället. Utskottet, som anser det principiellt viktigt att jämställdheten i de politiskt valda organen ökar, har i samband med ärendet behandling fått erfara att landskapsregeringen planerar att inför lagtingsvalet hösten 2019 införa en jämställdhetsbonus för de politiska föreningar och valmansföreningar som ställer upp lika många kvinnor som män på sina kandidatlistor.
Röstning via internet
Den enskilt största förändring som landskapsregeringen föreslår är möjligheten att ordna förtidsröstning via internet. Införandet ska ske stegvis så att röstning via internet vid valen 2019 enbart är möjligt för väljare som inte är bosatta i en kommun på Åland och som därför har rösträtt endast i lagtingsvalet. Avsikten är att sedan utvidga rätten till röstning via internet inför valen 2023 till att omfatta alla väljare och avse såväl lagtingsvalet som kommunalvalen.
Utskottet hyser förståelse för att internetröstning av många uppfattas som ett praktiskt sätt att underlätta deltagandet i allmänna val. Genom internetröstning kan man rösta även utanför de egentliga röstningsställena och -tiderna vilket underlättar deltagandet särskilt för dem som inte befinner sig på Åland. Dessutom bidrar internetröstning till att rösträkningen går betydligt snabbare.
Internetröstning är dock förknippad med vissa risker varför internetröstning är inte ännu vedertagen på det internationella planet. En utredning från justitieministeriet i Finland år 2017 utmynnade i en rekommendation till regeringen att inte i nuläget införa röstning via internet eftersom riskerna överstiger nyttan.
I landskapsregeringens lagförslag berörs frågan om risker med internetröstning. Landskapsregeringen talar om ”systemrisker”, alltså hot mot hela röstningssystemet som kan innebära manipulation eller destruktion av avgivna elektroniska röster, och påpekar att dessa risker måste analyseras och identifieras. Det måste enligt landskapsregeringen finnas klara planer för hur olika risker ska hanteras. De allmänna riskerna måste enligt lagförslaget hanteras av den som levererar systemet medan de specifika risker som implementeringen av systemet i de åländska valen kan innebära måste identifieras och hanteras lokalt.
De risker som röstning via internet skulle kunna medföra är enligt landskapsregeringen främst intrång eller manipulation utförda av en aktör som medvetet är ute efter att störa valet eller påverka resultatet. Valhemligheten kan vara utsatt för risker under de behandlingssteg som en elektronisk röst ska genomgå på vägen från väljarens dator till den elektroniska valurnan. Det kan också finnas risker när det gäller skyddet av väljarens egen apparatur. Landskapsregeringen berör vidare risken för överbelastningsattacker som kan betyda störningar för enskilda röstare som blir tvungna att försöka avge sin röst vid ett annat tillfälle. Vidare konstaterar landskapsregeringen att behovet av specialistkunskaper ökar när valsedlarna inte längre finns på papper som kan kontrolleras och räknas. Vid röstning via internet måste röstningssystemet kunna identifiera och autentisera de personer som har rätt att rösta och personuppgifterna måste skyddas.
Landskapsregeringen uppger att när ett system för internetröstning har anskaffats ska en riskanalys göras och nödvändiga åtgärder vidtas för att minimera riskerna. Efter valet 2019 ska en ordentlig utvärdering av röstningen via internet göras. Själva systemet ska revideras och granskas för att säkerställa att allt har fungerat lagenligt och att inga intrång i systemet har gjorts som skulle kunna äventyra rösternas eller väljarnas integritet. En utvärdering av användningen av röstning via internet och hur möjligheten att rösta via internet har inverkat på till exempel tillgängligheten, deltagandet och röstningsbeteendet ska också göras. Utvärderingen ska ligga till grund för beslut om en utvidgning av internetröstningen till att omfatta alla väljare i både lagtings- och kommunalvalet 2023.
Utskottet delar landskapsregeringens bedömning av riskerna och vikten av att förebygga dem. Valhemligheten är en grundläggande rättighet som är tryggad i grundlagen och internationella människorättsavtal. I det traditionella sättet att rösta är väljaren suverän, röstningen sker inför en myndighet, valsedeln fylls i bakom en skärm och rösten läggs ner i urnans anonymitet av väljaren själv. Hela processen sker under former som inger förtroende för systemet, valhemligheten är tryggad och inga påtrycknings- eller övertalningsförsök kan ske i vallokalen.
Enligt utskottets mening är den allvarligaste risken med internetröstning att valsystemets tillförlitlighet, av grundad eller ogrundad anledning, kan ifrågasättas. Frågor som gick min röst fram, kan någon gå in och se hur jag röstade, kan någon annan rösta i mitt namn och kan ett valresultat utan fysiska valsedlar kontrollräknas, kan uppstå och leda till att valsystemets legitimitet ifrågasätts vilket är synnerligen allvarligt i en demokrati. Allvaret består i att även om det saknas verklig grund för oro för eller misstankar om manipulation kan valets tillförlitlighet och därmed valresultatets legitimitet ifrågasättas på basen av lösa rykten. Enligt utskottets mening bör man alltså inte lättvindigt överge ett system som av medborgarna genom många årtionden uppfattat som tillförlitligt.
Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning att de allmänna valen är ett av fundamenten för ett demokratiskt samhälle och att de regler som tillämpas vid val intar en särskild ställning eftersom det ställs speciella krav på lagstiftningen om val. Utskottet har inga invändningar mot att internetröstning för en begränsad väljargrupp införs på försök men anser med tanke på framtiden att det noga bör övervägas om nyttan av röstning via internet verkligen överväger riskerna.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att landskapsregeringen har ett stort ansvar för att internetröstningen genomförs på ett rättsäkert sätt.
Detaljmotivering till vallagen
14 § Rätt att närvara vid valmyndigheternas sammanträden
Utskottet föreslår att kretsen möjliga valobservatörer utvidgas så att inte bara rikets behöriga myndigheter utan behöriga nordiska myndigheter har rätt att närvara då de valmyndigheter som avses i denna lag utför sina uppgifter.
32 § och 58 §§. Ändringarna är av språklig natur. ”Landskapet” ersätts med ”Åland”.
87 § Anordnande av röstning
Enligt 87 § i den föreslagna vallagen ska det i vallokalen finnas ett av valnämnden utsett särskilt valbiträde som har till uppgift att bistå väljare att genomföra röstningen. Även om det inte framgår av lagtexten är avsikten att ett sådant valbiträde ska vara försett med ett särskilt kännetecken så att de röstande förstår att det är en betrodd funktionär.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 12 november 2018 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört ministern Nina Fellman, valadministratören Casper Wrede, ordföranden för centralvalnämnden i Mariehamn Lars Ingmar Johansson, sekreterare i centralnämnden för lagtingsval Svante Fagerlund, ordföranden för centralvalnämnden i Jomala Kenth Häggblom samt avdelningschefen Vivan Nikula,
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Harry Jansson, viceordföranden Roger Eriksson, ledamöterna Johan Ehn, Brage Eklund, Bert Häggblom, Mikael Staffas och Tony Wikström.
Beslutet tillkom efter en två omröstning som båda slutade 4 - 3. Besluten biträddes av viceordföranden Roger Eriksson samt ledamöterna Johan Ehn, Mikael Staffas och Tony Wikström. Ordföranden Harry Jansson samt ledamöterna Brage Eklund och Bert Häggblom fogar en reservation till betänkandet.
Viceordföranden Roger Eriksson utsågs att presentera betänkandet.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar det första lagförslaget i nedanstående lydelse samt
att lagtinget antar andra till fjärde lagförslagen i oförändrad lydelse.
1.
V A L L A G
för Åland
Ingressen lika som i lagförslaget.
1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 – 6 §§
(Lika som i lagförslaget)
2 kap.
Valmyndigheter
7 – 13 §
(Lika som i lagförslaget)
14 §
Rätt att närvara vid valmyndigheternas sammanträden
( 1 mom. lika som i lagförslaget.)
En valobservatör som utsetts av landskapsregeringen, en behörig nordisk myndighet eller av ett behörigt internationellt organ har rätt att närvara då de valmyndigheter som avses i denna lag utför sina uppgifter.
15 §
(Lika som i lagförslaget)
3 kap.
Rösträttsregister och vallängder
16 – 31 §§
(Lika som i lagförslaget)
4 kap.
Att ställa upp kandidater
32 §
Rätt att ställa upp kandidater i lagtingsval
( 1 mom. lika som i lagförslaget.)
Med en etablerad politisk förening avses en registrerad förening, vars egentliga syfte är att påverka politiska angelägenheter på Åland och har varit företrädd i det nuvarande eller det föregående lagtinget.
( 3 mom. lika som i lagförslaget.)
33 – 43 §§
(Lika som i lagförslaget)
5 kap.
Behandling av kandidatanmälan
44 – 51 §
(Lika som i lagförslaget)
6 kap.
Allmänna bestämmelser om valförrättning
52 – 57 §§
(Lika som i lagförslaget)
7 kap.
Gemensamma bestämmelser om förtidsröstning
58 §
Rätt att förtidsrösta
( 1 mom. lika som i lagförslaget.)
Den som är röstberättigad men som på grund av vistelse utanför Åland eller som till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning eller på grund av någon annan liknande omständighet inte kan rösta på ett allmänt förtidsröstningsställe eller i en vallokal under valförrättningen, får förtidsrösta per brev enligt vad som föreskrivs i 9 kap.
Den som är röstberättigad men inte har sin hemkommun på Åland den 1 september valåret, får förtidsrösta i lagtingsvalet via internet enligt vad som föreskrivs i 10 kap.
59 – 66 §§
(Lika som i lagförslaget)
8 kap.
Förtidsröstning på ett förtidsröstningsställe
67 – 73 §§
(Lika som i lagförslaget)
9 kap.
Förtidsröstning per brev
74 – 77 §§
(Lika som i lagförslaget)
10 kap.
Förtidsröstning via internet
78 – 86 §§
(Lika som i lagförslaget)
11 kap.
Röstning på valdagen
87 – 95 §§
(Lika som i lagförslaget)
12 kap.
Fastställande av valresultatet och utfärdande av fullmakter
96 – 106 §§
(Lika som i lagförslaget)
13 kap.
Överklagande av valresultatet
107 – 113 §§
(Lika som i lagförslaget)
14 kap.
Omval, nyval och fyllnadsval
114 – 116 §§
(Lika som i lagförslaget)
15 kap.
Särskilda bestämmelser
117 – 122 §§
(Lika som i lagförslaget)
(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget)
| Mariehamn den 8 januari 2019 | |
|
Ordförande |
Harry Jansson |
|
Sekreterare |
Susanne Eriksson |
|
|
| ||
| Ålands lagting | RESERVATION | ||
| Lagtingsledamot | Datum |
| |
| Bert Häggblom m.fl. | 2019-01-08 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Reservation mot lag- och kulturutskottets betänkande nr 9/2018-2019 gällande ny vallag för Åland
Undertecknade reserverar sig mot utskottets beslut i följande paragrafer.
Lagförslag 1. Vallag för Åland
§ 38 Antal kandidater som får ställa upp.
Vi anser att det inte föreligger tillräckliga skäl, och även demokratiskt tvivelaktigt, att ändra nuvarande system där begränsningen av antalet kandidater är tre gånger så stort som antalet representanter som ska utses i respektive val.
Lagförslag 3 Landskapslagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar
§ 2 Tidpunkt och plats för folkomröstning
Vi anser att meningen ” En folkomröstning får dock inte ordnas samma dag som ett val eller en statlig folkomröstning förrättas.” i paragrafens andra moment skall utgå. Enligt nuvarande system får rådgivande folkomröstningar ske samtidigt som andra omröstningar äger rum, vilket också skedde senaste år rörande landskapsregeringens förslag om kommunsammanslagningar med tvång. Vi anser att lagtinget ska avstå från att åter inskränka den kommunala självstyrelsen genom att bestämma när rådgivande folkomröstningar får ske. Det är dessutom både praktiskt och ekonomiskt försvarbart att förena frågor som berör kommunen med röstningen t.ex. vid allmänna val. Det är allmänt vedertaget ut i världen att olika röstningar samordnas. Även ur demokratisk synpunkt är detta även att föredra då röstningsprocenten tenderar stiga vid samordnade omröstningar. I tiden samordnades också lagtings- och kommunalval på samma grunder vilket nu inte ifrågasätts i lagförslaget.
Med anledning av det ovanstående föreslår vi
att lagtinget omfattar lagförslagen med beaktande av ovanstående förslag till ändringar.
| Mariehamn den 8 januari 2019 | |
|
Bert Häggblom |
Brage Eklund |
|
Harry Jansson |
|