Lagförslag 10/2023-2024
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 10/2023-2024 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2024-04-18 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ändring av blankettlagen om utkomststöd
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att blankettlagen om utkomststöd ändras. Genom förslaget tillses att Kommunernas socialtjänst ges samma möjligheter att hantera ärenden om utkomststöd som Folkpensionsanstalten och välfärdsområden har avseende utkomststödsärenden i riket. Kommunernas socialtjänst ges i och med förslaget bättre förutsättningar att hantera ärenden om utkomststöd. Till följd av den föreslagna lagen uppdateras lagstiftningen per automatik på Åland då ändringar görs i rikets utkomststödslag.
Avsikten är att den nya lagen ska träda i kraft så snart som möjligt.
INNEHÅLL
2. Reformer i riket och på Åland
2.3 Senare förändringar i riket
3. Landskapsregeringens förslag
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om utkomststöd
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Allmänt om utkomststöd
Utkomststödet är en stödform inom socialvården som är avsedd att vara tillfällig och beviljas i sista hand utifrån behovsprövning. Stödet beviljas i regel månadsvis på förhand. Utkomststödet täcker de nödvändiga utgifter samhället godkänner att ersättas i enskilda fall för den som inte kan få sin försörjning någon annanstans. Stödet beviljas enskilda personer eller familjer och baseras på familjens faktiska disponibla inkomster och utgifter. Vilka inkomster och utgifter som ska godkännas är alltid en prövningsfråga. Via utkomststödet kan enskilda personers utkomst tryggas i överraskande och exceptionella situationer. Därmed ger systemet med utkomststöd socialskyddssystemet nödvändig flexibilitet. Utkomststödet har ett nära samband med rätten till oundgänglig försörjning och omsorg enligt 19 § 1 mom. i grundlagen. Utkomststödet är en stödform som konkretiserar dessa rättigheter.
Utkomststödet består av det grundläggande utkomststödet samt det kompletterande och det förebyggande utkomststödet. Grundläggande utkomststöd kan beviljas en person eller familj vars inkomster och tillgångar inte räcker för de nödvändiga dagliga utgifterna. Det grundläggande utkomststödet består av en grunddel och en del som gäller övriga grundutgifter. Rätten till grundläggande utkomststöd avgörs genom en bedömning av den sökandes behov av stöd och genom en beräkning av den sökandes inkomster och utgifter.
Kompletterande utkomststöd kan beviljas för särskilda utgifter det grundläggande utkomststödet inte täcker.
Förebyggande utkomststöd är avsett för främjande av personens och familjens sociala trygghet och möjligheter att klara sig på egen hand. Dess syfte är att förebygga utslagning och långvarigt beroende av utkomststöd.
Kommunernas socialtjänst k.f., nedan KST, ansvarar för alla former av utkomststöd på Åland och landskapsregeringen tar del i kostnaderna genom landskapsandelssystemet.
1.2 Blankettlagstiftning
Lagen om utkomststöd (FFS 1412/1997), nedan utkomststödslagen, tillämpas på Åland med stöd av landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd, nedan blankettlagen.
I blankettlagen finns ett flertal avvikelser från utkomststödslagen. Dessa avvikelser avser bland annat storleken på utkomststödets grunddel, ålderklassificeringar, indexjusteringar och inkomster som beaktas.
Den 1 januari 2023 ändrades blankettlagen (2022/81). Ändringen medförde att utkomststödslagen på Åland tillämpas i den lydelse lagen hade i riket den 31 december 2022.
2. Reformer i riket och på Åland
2.1 Folkpensionsanstalten
I riket genomfördes år 2017, genom FFS 815/2015, vissa organisatoriska ändringar av systemet för utkomststöd. Den huvudsakliga ändringen var att uppgiften att bevilja och betala ut det grundläggande utkomststödet flyttades från kommunerna till Folkpensionsanstalten, nedan FPA. Det kompletterande och det förebyggande utkomststödet hanterades fortsättningsvis av kommunerna.
Motsvarande förändringar genomfördes inte på Åland. Genom ändring av blankettlagen (2016/75) intogs avvikelser från utkomststödslagen som medförde att den tidigare systematik, enligt vilken kommunerna hanterade samtliga typer av utkomststödsärenden, behölls.
I samband med reformen i riket fick FPA vissa uppgifter och befogenheter vilka de åländska kommunerna inte fick, då ett flertal bestämmelser som reglerade FPA:s uppgifter och befogenheter undantogs från tillämpning på Åland.
2.2 Välfärdsområden
De senaste reformerna i riket har trätt i kraft den 1 januari 2023, genom FFS 1023/2022, och den 1 januari 2024, genom FFS 738/2023.
Av dessa är FFS 1023/2022 relevant för Åland, eftersom den påverkat tillämpningen av blankettlagen. Reformen innebar omfattande organisatoriska ändringar i hanteringen av utkomststöden i riket. Genom reformen övertog välfärdsområden hanteringen av det kompletterande och förebyggande utkomststödet i riket. Hanteringen av det grundläggande utkomststödet kvarstod hos FPA. Efter denna ändring har rikskommunerna inte längre några uppgifter i samband med handläggningen av utkomststödsärenden.
Utöver bestämmelserna som reglerar välfärdsområdenas uppgifter infördes även genom FFS 1023/2022 mer exakta bestämmelser om ansökningsförfarandet för utkomststöd, samt mer preciserade bestämmelser om utkomststödets struktur. Vidare justerades bestämmelser om hur utkomststödet bestäms. Dessutom infördes möjligheten att betala utkomststödet genom betalningsförbindelse avseende t.ex. betalning av hyra för bostad. Inga förändringar gjordes i de viktigaste materiella bestämmelserna om utkomststöd.
I samband med reformen i riket kring välfärdsområden, genom FFS 1023/2022, beslutade lagtinget att fortsättningsvis tillämpa utkomststödslagen i den lydelse lagen hade i riket den 31 december 2022 (2022/81). Skälet härför var att landskapsregeringen behövde analysera reformen i riket ytterligare innan det var möjligt att besluta om på vilket sätt lagstiftningen på Åland skulle anpassas till förändringarna i riket.
2.3 Senare förändringar i riket
Ytterligare förändringar av utkomststödslagen har trätt i kraft den 1 april 2024, genom FFS 1242/2023, och kommer att träda i kraft den 1 januari 2025, genom FFS 411/2023.
Av dessa är FFS 1242/2023 en mer ingripande ändring. Ändringen innebär att statsrådet genom förordning beslutar om godtagbara boendeutgifter inom ramen för bedömningen av utkomststödet. Boendeutgifterna fastställs på grundval av den ort där bostaden är belägen. Dessutom har det först in en tidsfrist om tre månader för sökanden att skaffa en förmånligare bostad, om kostnaderna för bostaden överstiger de godtagbara boendeutgifterna.
Vidare görs i riket en översyn kring en möjlig totalreform av lagen om utkomststöd. Översynen ska vara slutförd den 31 december 2024 (VN/31883/2023).
2.4 Synpunkter från KST
Landskapsregeringen begärde i oktober år 2022 synpunkter från KST kring utkomststödslagen och de i riket senaste mer omfattande ändringarna därvid (ÅLR 2022/8149).
KST yttrade att det är till fördel om de materiella skillnaderna i utkomststödslagen jämfört med rikets lag är så små som möjligt. Detta för att kunna tillämpa rättsfall och praxis från riket.
Vidare framfördes att det i samband med reformen i riket då handläggningen av det grundläggande utkomststödet flyttades till FPA gjordes en del avvikelser i blankettlagen. Avvikelserna innebär bland annat att det blivit oklart på vilka grunder ansökan om utkomststöd beroende på kostnader som uppkommit utomlands kan avslås. Ytterligare konstaterades att avvikelserna innebar att FPA fått större möjligheter än KST att få information som kan vara till nytta vid handläggningen av utkomststödsärenden. Därvid har KST till skillnad från FPA inte kunnat begära ut sekretessbelagd information från apotek och hyresvärdar. Det kan t.ex. röra sig om hyreskontrakt som misstänks vara falska, villkor i hyreskontrakt som påverkar rätten till utkomststöd och uppgifter gällande obetalda hyror, som försvårar KST:s utredningsarbete och kan leda till vräkning för klienten.
KST har även begärt att det ska tydliggöras att KST har rätt att utan klientens samtycke genom betalningsförbindelse utbetala en del av utkomststödet till någon annan än mottagaren av utkomststöd. Därvid kan t.ex. klientens boende säkras genom att KST betalar hyra direkt till en hyresvärd.
3. Landskapsregeringens förslag
Reformerna i riket kring FPA:s och välfärdsområdenas roll i utkomststödsärenden berör huvudsakligen inte det materiella innehållet i reglerna kring utkomststöd.
Det bästa sättet att uppnå syftet att så långt möjligt efterlikna rikets lagstiftning vad avser tillämpningen av reglerna kring hanteringen av utkomststöd är att tillämpa blankettlagstiftning som uppdateras automatiskt. En sådan lösning förutsätter att KST ges de befogenheter och uppgifter FPA och välfärdsområden har i riket. Därmed kommer KST att ges möjlighet att begära ut sekretessbelagda uppgifter från apotek och hyresvärdar samt betala utkomststöd genom betalningsförbindelse. Det föreslås även förtydligas att lagens tillämpningsområde är Åland.
Landskapsregeringen föreslår att avvikelser görs från utkomststödslagen huvudsakligen vad gäller bestämmelser som reglerar samarbete mellan FPA och välfärdsområden samt vad gäller bestämmelser som reglerar andra riksmyndigheters och statsrådets roll kring utkomststödsärenden.
4. Lagstiftningsbehörigheten
Regleringen om utkomststöd faller inom området för socialvård. Åland har egen lagstiftningsbehörighet på området enligt 18 § 13 punkten i självstyrelselagen, i fråga om landskapsregeringen och under denna lydande myndighet enligt 1 punkten och vad avser kommunernas förvaltning enligt 4 punkten.
5. Förslagets verkningar
Förslaget innebär att de ändringar av utkomststödslagen som genomfördes i riket genom FFS 2022/1023, med vissa avvikelser blir tillämpliga på Åland. Verkningarna av FFS 2022/1023 framgår av RP 127/2022.
Ett flertal bestämmelser som införts i riket genom FFS 2022/1023 behandlar samarbetet mellan välfärdsområden och FPA. Avsikten i riket har därvid varit att förbättra sökandens situation på grund av svårigheter som uppstått på grund av att hanteringen av utkomststödet är fördelat mellan välfärdsområden och FPA. Motsvarande problematik föreligger inte på Åland, eftersom KST hanterar samtliga typer av utkomststöd på Åland. Därmed medför förslaget inte fullt ut motsvarande verkningar för den enskilde vid ansökan om utkomststöd, som framgår av RP 127/2022.
En del av ändringarna kan leda till indirekta positiva konsekvenser för klienterna då t.ex. möjligheten att begära information från hyresvärdar kan bli en del av ett vräkningsförebyggande arbete. Vidare tillkommer förtydligande bestämmelser om rätt till individuell service och att uträttandet av utkomststödsärenden organiseras på ett tillgängligt sätt med tanke på klientens behov. Reformen kan innebära att bedömningen av servicebehovet görs oftare med klienter med mångfasetterade problem, eftersom utkomststödet kan sänkas ifall klienten vägrar delta i en bedömning. Föreslagna ändringar som förbättrar ett jämlikt bemötande, som förtydligandet att klienten kan välja ett lämpligt sätt att uträtta utkomststödsärenden, antingen med fysiskt möte eller digitalt kan främja jämlikheten.
KST kommer att ges samma befogenheter som FPA och välfärdsområden har avseende utkomststödsärenden i riket. Detta kommer att medföra ökade befogenheter för KST och därvid förbättrade möjligheter att handlägga ärenden om utkomststöd. Vissa administrativa uppgifter kan därvid tillkomma i samband med hanteringen av utkomststödsärenden. De utökade administrativa uppgifterna bedöms vara så begränsade att de inte ger upphov till några ekonomiska konsekvenser.
Förslaget berör inte stödnivåer och verkningarna för sökanden av utkomststöd bedöms sammantaget vara begränsade.
Förslaget bedöms inte ha några verkningar för miljön, jämställdheten mellan könen eller för barn.
6. Beredning av ärendet
Ärendet har beretts som ett tjänstemannauppdrag vid lagberedningen i samarbete med socialbyrån vid Ålands landskapsregering. Lagförslaget har skickats på remiss till KST, Ålands kommunförbund, Mariehamns stad, Jomala kommun, Rädda barnen, Folkhälsan, Oasen boende och vårdcenter, Ålands ombudsmannamyndighet och Funktionsrätt Åland. Fyra remissvar lämnades.
Detaljmotivering
1 § Lagens tillämpningsområde. Landskapsregeringen föreslår att paragrafen ändras så att en automatik läggs in i 2 mom., så att ändringar som görs i utkomststödslagen kommer att gälla även på Åland när de träder i kraft i riket, om de inte omfattas av undantagen i blankettlagen.
2 § Avvikelser från tillämpning av bestämmelser i lagen om utkomststöd. Omfattande ändringar har gjorts i utkomststödslagen sedan blankettlagen trädde i kraft (1998:66). I samband med den senaste mer omfattande reformen av lagstiftningen i riket genom FFS 2022/1023 har välfärdsområden övertagit de befogenheter och uppgifter kommuner tidigare hade. FPA och välfärdsområden sköter numera i riket de uppgifter i anslutning till ärenden om utkomststöd som på Åland hanteras av KST. Ett flertal ändringar av paragrafen krävs för att uppdatera de avvikelser från rikslagen som är nödvändiga att inta i blankettlagen. Av den orsaken föreslår landskapsregeringen att hela paragrafen ändras.
Landskapsregeringen föreslår att paragrafens punkt 1 anpassas till att de uppgifter och befogenheter FPA och välfärdsområden har i riket ska skötas av KST. En följdändring föreslås därmed också i blankettlagens 7 §.
Vissa bestämmelser i rikslagstiftningen behandlar samarbete mellan välfärdsområden och FPA. Vidare återfinns i lagstiftningen regleringar om andra riksmyndigheters roll i utkomststödsärenden. Bestämmelser av den typen är oftast inte relevanta att tillämpa på Åland och föreslås undantas från tillämpning.
Bestämmelsen i 4 § 1 mom. och 4 § 2 mom. andra meningen i utkomststödslagen berör riksmyndigheters ansvar för utkomstödsverksamheten och ska inte tillämpas. Regleringen i 4 § tredje momentet avser FPA:s skyldighet att tillämpa socialvårdslagstiftningen. Bestämmelsen är inte relevant att tillämpa på Åland.
Bestämmelsen i 5 § reglerar den riksomfattande delegationen för utkomststöd och ska därför undantas från att tillämpas på Åland.
Regleringarna i 9 § och 9 a § behandlar storleken på grunddelen av utkomststödet per månad, samt indexjustering av grunddelen. På Åland finns särskilda bestämmelser om grunddelen i 4 § och 5 § i blankettlagen. Bestämmelserna i 9 § och 9 a § i rikslagen ska därför inte tillämpas.
Bestämmelsen i 13 § 6 mom. ger statsrådet möjlighet att genom förordning utfärda närmare bestämmelser om vilka uppgifter beräkningen för utkomststödet ska innehålla, samt om detaljerna för utarbetandet av beräkningen. Statsrådets förordningar kring utkomststöd ska inte tillämpas på Åland och bestämmelsen ska därmed undantas från tillämpning.
Regleringen i 14 § 1 mom. andra meningen om överföring av ansökan om utkomststöd från FPA till välfärdsområdet är överflödig och ska inte tillämpas på Åland.
Bestämmelsen i 14 c § behandlar överföring av ärenden och samarbete mellan välfärdsområden och FPA. En sådan bestämmelse är obehövlig på Åland.
Bestämmelsen i 14 d § 3 mom. anger att FPA och välfärdsområdet gemensamt kan träffa klienten i utkomststödsärenden. Bestämmelsen är överflödig att tillämpa på Åland.
I 14 e § regleras samarbete mellan FPA och välfärdsområdet i utkomststödsärenden. Bestämmelsen är obehövlig.
Bestämmelsen i 15 § reglerar möjligheten för socialvården vid välfärdsområdet att lämna utlåtanden till FPA. Bestämmelsen är obehövlig på Åland.
Bestämmelserna i 18 a-18 h §§ reglerar utlämnande av uppgifter mellan myndigheter. Till viss del handlar det om att reglera informationsflödet mellan FPA och välfärdsområden. Regleringar avseende utbyte av information mellan FPA och välfärdsområden är obehövliga. Till den delen ska bestämmelserna i 18 a-18 h §§ inte tillämpas. Tanken är däremot att KST ska ha rätt till samma typ av information som FPA och välfärdsområdena har rätt till. KST ska därvid ha samma möjligheter att begära ut sekretessbelagd information som välfärdsområdena och FPA har, då man hanterar ärenden om utkomststöd. Därvid föreslås viss ändring av den systematik som tidigare varit gällande då bestämmelser om FPA:s rätt att begära ut uppgifter från apotek och hyresvärdar inte tillämpats på Åland. De åländska kommunala organ som hanterat utkomststöd har inte haft rätt att begära ut uppgifterna, vilket de föreslås få.
Bestämmelsen i 18 a § reglerar FPA:s rätt till information och skyldigheter. Motsvarande skyldigheter regleras genom lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, FFS 812/2000, tillämplig genom landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård, 1995:101. Bestämmelsen ska därför ska undantas från tillämpning.
Bestämmelsen i 18 b § reglerar lämnande av uppgifter mellan välfärdsområde och FPA i de situationer då grunddelen av utkomststödet kan komma att sänkas. Bestämmelsen ska inte tillämpas på Åland eftersom KST hanterar både de uppgifter välfärdsområde och FPA hanterar i riket.
Genom bestämmelsen i 18 c § ges FPA rätt att vid behandling av utkomststödsärenden använda information man fått inom andra uppdrag. En motsvarande bestämmelse är inte nödvändig att tillämpa inom ramen för KST:s verksamhet. KST är till skillnad från FPA en socialvårdsmyndighet och har rätt till uppgifterna genom 20 § lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, FFS 812/2000. Bestämmelsen i 18 c § ska därför undantas från tillämpning.
Bestämmelserna i 18 d § och 18 e § reglerar FPA:s och välfärdsområdenas rätt att begära ut sekretessbelagda uppgifter från apotek och hyresvärdar. Bestämmelserna ska, till skillnad från tidigare systematik, inte undantas från tillämpning på Åland.
Regleringen enligt 18 f § rör hantering av FPA:s kundinformationssystem och är inte en relevant bestämmelse att tillämpa på Åland.
I 18 g § behandlas välfärdsområdets socialvårdsmyndighets rätt att få uppgifter från FPA. Stadgandet är inte relevant att tillämpa på Åland.
Bestämmelsen i 18 h § avser situationer då FPA på eget initiativ ska lämna uppgifter till välfärdsområdet och är inte relevant att tillämpa på Åland.
Bestämmelsen i 23 § 3 mom. behandlar situationer då både FPA och ett välfärdsområde kräver betalning ur samma inkomst eller fordran. Bestämmelsen ska inte tillämpas, eftersom en motsvarande problematik inte förekommer på Åland.
Bestämmelsen i 24 § 1-3 meningen avser omprövning. Motsvarande bestämmelse finns i blankettlagens 6a §. Bestämmelsen i 24 § 1-3 meningen ska därför inte tillämpas på Åland.
Bestämmelsen i 25 § anger att socialvårdslagstiftningens regler om verkställighet ska tillämpas på FPA:s beslut. Bestämmelsen är obehövlig på Åland.
Bestämmelsen i 27 a § utgör en hänvisning till lagstiftning om finansiering av välfärdsområdenas verksamhet och ska inte tillämpas på Åland.
Bestämmelsen i 27 b § behandlar statens finansieringen av FPA:s verksamhet avseende utkomststöd. Bestämmelsen ska inte tillämpas på Åland.
Bestämmelsen i 27 c § 3 mom. behandlar lämnande av uppgifter till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och ska inte tillämpas på Åland.
Bestämmelsen i 27 d § handlar om FPA:s skyldigheter att lämna uppgifter till Institutet för hälsa och välfärd och ska inte tillämpas på Åland.
Bestämmelsen i 27 e § behandlar frågor kring en regional delegation för utkomststöd. Paragrafen är obehövlig att tillämpa på Åland.
Bestämmelsen i 27 f § handlar om kommunernas finansieringsandel av rikets utgifter för utkomststödsärenden och ska inte tillämpas på Åland.
En ny 2 punkt föreslås. Hänvisningar till rikslagstiftning avseende rättsområden inom Ålands behörighet, som saknar motsvarighet i landskapslagstiftningen, föreslås undantas från tillämpning på Åland. Dessa undantag från tillämpning av utkomststödslagen föreslås innefattas i 2 punkten.
En ny 3 punkt föreslås. Bestämmelsen i 7 a § i rikslagstiftningen bygger från och med den 1 april 2024, genom FFS 2023/1242, på en systematik enligt vilken statsrådet genom förordning beslutar om det behövliga beloppet av sökandens boendekostnader. Vidare införs i riket genom 7 a § en tidsgräns för en sökande, vars boendeutgifter överstiger det belopp som ansetts behövligt, att skaffa en förmånligare bostad. Motsvarande systematik ska inte införas på Åland, varvid bestämmelsens lydelse enligt FFS 2022/1023 bibehålls.
4 punkten, vilken motsvarar punkt 3 i gällande bestämmelse, föreslås uppdateras. Begreppet barndagvård i utkomststödslagen har ersatts av begreppet småbarnpedagogik. Det föreslås att hänvisningen i landskapslagstiftningen ändras på motsvarande sätt.
5 punkten i förslaget är oförändrad och motsvarar punkt 4 i gällande bestämmelse.
Motsvarande bestämmelser som i gällande lydelse av punkt 5 och punkt 6 föreslås inte tas med i den nya paragrafen eftersom det enligt förslaget kommer att framgå av 7 § att ansökan om grundläggande, kompletterande och förebyggande utkomststöd, enligt 14 § i utkomststödslagen, ska göras hos KST.
6 punkten motsvarar punkt 7 i gällande bestämmelse. Det föreslås att klientens rätt till ett personligt samtal även avseende det grundläggande utkomststödet ska avse en yrkesutbildad person inom socialvården vid KST. Skrivningen i gällande bestämmelse om att skyldigheten att meddela och handleda klienten kring rätten till ett personligt samtal ankommer endast på kommunen föreslås strykas. Det framgår av 7 § att sagda skyldighet ankommer KST.
7 punkten klargör att lagens tillämpningsområde är Åland.
8 punkten motsvarar punkt 8 i gällande bestämmelse. Hänvisningarna till rikslagstiftningen föreslås uppdateras.
9 punkten i gällande bestämmelse föreslås inte tas med i paragrafen eftersom skyldigheten att lämna uppgifter till KST enligt 17 § i rikslagstiftningen framgår av 7 § i förslaget.
Punkterna 10–14, 16-17 och 19 i gällande lydelse av bestämmelsen anger åländska författningar vilka ska tillämpas istället för rikslagstiftning, vid hänvisningar från rikets lag om utkomststöd till andra riksförfattningar. Enligt 3 § i blankettlagen ska bestämmelserna i landskapslagstiftningen tillämpas, då det i rikslagstiftningen hänvisas till bestämmelser vilka äger motsvarighet i landskapslagstiftningen. Bestämmelsen i 3 § omfattar därmed punkterna 10–14, 16-17 och 19. Det föreslås att punkterna 10–14, 16-17 och 19 inte ska tas med, eftersom de är obehövliga.
En beskrivning av vilka lagrum som omfattas av 3 § blir inaktuell då ändringar sker i riks- eller landskapslagstiftningen. Det kan ändå noteras att följande hänvisningar i rikslagstiftningen vid tidpunkten för detta förslag äger nedan angiven motsvarighet i landskapslagstiftningen, varvid landskapslagstiftningen ska tillämpas.
Hänvisningar till socialvårdslagstiftningen ska avse landskapets socialvårdslagstiftning. Hänvisningar till socialvårdslagslagen (FFS 1031/2014) ska på Åland avse motsvarande bestämmelser i landskapslagen (2020:12) om socialvård.
Hänvisningar till lagen om utkomstskydd för arbetslösa (FFS 1290/2002) ska på Åland avse landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Hänvisningar till lagen om ordnande av arbetskraftservice (FFS 380/2023) ska på Åland avse landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet.
Hänvisningar till lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (FFS 916/2012) ska på Åland avse landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet.
Hänvisningar till lagen om moderskapsunderstöd (FFS 477/1993) ska på Åland avse landskapslagen (1994:10) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om moderskapsunderstöd.
Hänvisningar till lagen om främjande av integration (FFS 1386/2010) ska på Åland avse landskapslagen (2012:74) om främjande av integration.
Hänvisningar till lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (FFS 812/2000) ska på Åland avse landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård.
Hänvisningar till lagen om allmänt bostadsbidrag (FFS 938/2014) ska på Åland avse landskapslagen (2015:4) om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag.
Hänvisningar till barnskyddslagen (FFS 417/2007) ska på Åland avse landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskydds-lagen.
Hänvisningar förvaltningslagen (FFS 434/2002) ska på Åland avse förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.
Hänvisningar till lagen om kunduppgifter inom social- och hälsovården (FFS 703/2023) ska på Åland avse landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård.
15 punkten i gällande lydelse av bestämmelsen har flyttats till 2 punkten.
18 punkten i gällande lydelse av bestämmelsen är obehövlig och föreslås inte tas med i paragrafen eftersom begreppet samkommuner inte längre förekommer i rikslagstiftningen.
6a § Rättelseyrkande och ändringssökande. KST fattar beslut om utkomststöd och paragrafen föreslås därför ändras så att det tydligt framgår att rättelseyrkanden avseende beslut om utkomststöd ska riktas till KST.
7 § Myndighetsutövning. De förvaltningsuppgifter och befogenheter som handhas av FPA eller av ett välfärdsområde ska på Åland hanteras av KST. Avsikten är att så få bestämmelser som möjligt ska undantas från tillämpning och att KST ska ha samma förvaltningsuppgifter och befogenheter som FPA och välfärdsområden har i riket. Detaljmotiveringar till de enskilda bestämmelser som ska tillämpas framgår av utkomststödslagen (FFS 1412/1997).
Förvaltningsuppgifter och befogenheter som ankommer på KST eller ett välfärdsområde enligt 7 § framgår vid tidpunkten för detta förslag av 4 § 2 mom. första meningen, 7 a § 2 mom., 7 b § 2 punkten, 8 § 2 mom., 10 a § 1-4 mom., 14 § 1-2 mom., 14 d § 2 mom., 16 § 3 mom., 17 § 1-2 mom., 18 § 2-3 mom., 18 d § 1-3 mom., 18 e § 1-2 mom., 20 § 1-2 mom., 23 § 1-2 mom., 27 c § 1-2 mom. i utkomststödslagen.
Ikraftträdandebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för lagens ikraftträdelse lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om.
Av det andra momentet i bestämmelsen framgår att lagen inte ska tillämpas retroaktivt.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om utkomststöd
I enlighet med lagtingets beslut ändras 1 §, 2 §, 6a § och 7 § landskapslagen (1998:66) om tillämpning på Åland av lagen om utkomststöd, av dessa lagrum 1 § sådan den lyder i landskapslagen 2022/8, 2 § sådan den lyder i landskapslagarna 2016/75, 2017/51, 2020/20 och 2020/56, 6a § sådan lyder i landskapslagen 2015/45 och 7 § sådan den lyder i landskapslagen 2020/70 som följer:
1 §
Lagens tillämpningsområde
Lagen om utkomststöd (FFS 1412/1997) ska, med i denna lag angivna avvikelser, tillämpas på Åland.
Ändringar av lagen om utkomststöd ska gälla på Åland från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket om inte annat följer av denna lag.
2 §
Avvikelser från tillämpning av bestämmelser i lagen om utkomststöd
På Åland gäller följande avvikelser från bestämmelserna i lagen om utkomststöd:
1) Bestämmelserna i 4 § 1 mom., 2 mom. andra meningen och 3 mom., 5 §, 9 §, 9 a §, 13 § 6 mom., 14 § 1 mom. andra meningen, 14 c §, 14 d § 3 mom., 14 e §, 15 §, 18 a-18 c §§, 18 f-18 h §§, 23 § 3 mom., 24 § 1-3 meningen, 25 §, 27 § 3 mom., 27 a §, 27 b §, 27 c § 3 mom., 27 d-27 f §§ ska inte tillämpas på Åland.
2) Hänvisningar till lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (FFS 189/2001) och hänvisningar till lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (FFS 1369/2014) ska inte tillämpas på Åland.
3) Bestämmelsen i 7 a § ska på Åland tillämpas i den lydelse den har i lagen om utkomststöd den 31 mars 2024.
4) Vid tillämpning av 7 b § 2 mom. 1 punkten ska med småbarnspedagogik avses barnomsorg och med morgon- och eftermiddagsverksamhet avses fritidsverksamhet enligt landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola.
5) Vid tillämpning av 11 § ska barnbidrag som följer av landskapslagen (1994:48) om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen beaktas som inkomst enligt följande. Som inkomst per kalendermånad räknas inte 20 procent av barnbidragets belopp respektive 100 procent av ensamförsörjartilläggets belopp. Det belopp som återstår av barnbidraget och ensamförsörjartillägget efter avdrag beaktas som inkomst.
6) Bestämmelsen i 14 d § 2 mom. första meningen om en utkomststödsklients rätt till personligt samtal ska på Åland endast omfatta rätten till ett personligt samtal med en yrkesutbildad person inom socialvården vid Kommunernas socialtjänst k.f. (KST).
7) Med avvikelse från vad som föreskrivs i 27 § första meningen ska utkomststöd beviljas en sökande eller familj som vistats stadigvarande på Åland. Med avvikelse från vad som stadgas i 27 § 2 mom. ska var och en som vistas på Åland ha rätt att i brådskande situationer få stöd för att trygga nödvändig hjälp så att personens rätt till oundgänglig försörjning och omsorg inte äventyras.
8) Vid tillämpning av 27 c § ska med Institutet för hälsa och välfärd avses Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 27 c § ska Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet en gång per år begära de uppgifter som är nödvändiga för uppföljningen av att de tidsfrister som föreskrivs i 14 a §, 14 b § och 14 d § iakttas.
6a §
Rättelseyrkande och ändringssökande
Den som är missnöjd med ett beslut som fattats av en tjänsteman enligt denna lag har rätt att yrka på rättelse av beslutet hos KST. Yrkandet om rättelse ska göras i skriftlig form inom 14 dagar från det att den missnöjde fått del av beslutet. Till beslutet ska tjänstemannen foga anvisningar om hur rättelseyrkandet ska göras. Rättelseyrkandet ska behandlas i brådskande ordning.
Det beslut som fattats av tjänstemannen får delges i brev per post. Delgivningen anses härvid, om inte annat visas, ha ägt rum den sjunde dagen efter det beslutet, försett med adress som uppgivits av vederbörande, har inlämnats till posten för befordran. I övrigt iakttas förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.
I KST:s beslut får ändring sökas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol i enlighet med vad därom i rikslagstiftningen föreskrivits. Till beslutet ska fogas anvisningar om hur ändring söks i beslutet.
Vid ändringssökande i beslut som fattats med stöd av denna lag gäller också till övriga delar vad därom i rikslagstiftningen är föreskrivet.
7 §
Myndighetsutövning
De förvaltningsuppgifter och befogenheter som Folkpensionsanstalten eller ett välfärdsområde har, har på Åland KST till den del förvaltningen grundar sig på landskapets behörighet på området.
Denna lag träder i kraft den .
Ändringar av lagen om utkomststöd mellan den 1 januari 2023 och den dag denna lag träder i kraft ska till den del bestämmelserna faller inom landskapets behörighet iakttas från och med att denna lag träder i kraft.
| Mariehamn den 18 april 2024 | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Arsim Zekaj |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 10/2023-2024