Lagförslag 10/2024-2025
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 10/2024-2025 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2024-12-05 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Avgiftsfri gymnasieutbildning och förändrade studiestödsförmåner
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår ändringar i studiestödslagen och i landskapslagen om gymnasieutbildning från och med höstterminen 2025.
Indexjusteringen av studiestödet föreslås frysas under perioden 1 augusti 2025–31 juli 2028. Frysningen gäller inte försörjartillägget, inkomstgränserna för studerande, tillägget för studerande som är 17 år eller beloppen för studielån med landskapsborgen.
Gymnasieutbildningen är i dagsläget avgiftsfri enligt styrelsebeslut vid Ålands gymnasium. Avsikten är att reglera avgiftsfriheten på lagnivå. Som ett led i detta föreslås en sänkning av studiepenningsbeloppet för de studerande som får avgiftsfri gymnasieutbildning och som bor hos sina föräldrar. Ändringen i studiepenningsbeloppet berör inte studerande som bor självständigt med eller utan bostadsstöd.
Tillägget för studerande som är 17 år som är riktat till familjer med låga inkomster föreslås höjas för att kompensera för sänkningen av studiepenningen för hemmaboende studerande. Det totala studiestödet för denna grupp föreslås därmed bibehållas på nuvarande nivå.
Vidare föreslås en sänkning av antalet kompetenspoäng som krävs för att vara berättigad till studiestöd för hel- eller deltidsstudier för annan än högskoleutbildning.
Avsikten är att de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft senast den 15 april 2025. Lagförslaget behöver därmed behandlas i brådskande ordning.
INNEHÅLL
1.1 Nuvarande bestämmelser om indexjustering av studiestödet
1.2 Nuvarande bestämmelser om studiepenning för kostnadsfri gymnasieutbildning
1.3 Nuvarande avgiftsfrihet vid Ålands gymnasium
1.4 Studiestödet i Finland och Sverige
1.6 Studiernas omfattningskrav för att vara studiestödsberättigande
2. Landskapsregeringens överväganden och förslag
4.2 Konsekvenser för miljö, jämställdhet och för barn
1. Landskapslag om ändring av landskapslagen om studiestöd
2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om studiestöd
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Nuvarande bestämmelser om indexjustering av studiestödet
Bestämmelser om rätt till studiestöd finns i landskapslagen (2006:71) om studiestöd. I lagen regleras på vilka grunder Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) beviljar stöd för studerande. Enligt 6 § 1 mom. punkterna a-e i landskapslagen om studiestöd beviljas studiestöd i olika former: som studiepenning eller vuxenstudiepenning, bostadsstöd, försörjartillägg, tillägg för studerande som är 17 år och som landskapsborgen för studielån. Studiepenningen kan enligt 8 § beviljas för heltids- eller deltidsstudier.
Tillägget till studiestödet för studerande som är 17 år beviljas för studerande vars föräldrar enligt 21 § i landskapslagen om studiestöd har en sammanlagd inkomst som underskrider de belopp som anges i paragrafen. Försörjartillägg till studiestödet beviljas enligt 15 § för studerande som har vårdnaden av barn under 18 år. I 20 § finns bestämmelser om hur den studerandes egna inkomster påverkar studiestödet. I paragrafen finns ett tak för vilken månadsinkomst den studerande högst kan ha och samtidigt ha rätt till studie-stöd.
Enligt 6 a § i landskapslagen om studiestöd indexjusteras beloppen för de olika studiestödsformerna årligen. Indexjusteringen görs enligt den ändring av konsumentprisindex som Ålands statistik- och utredningsbyrå fastställt för föregående kalenderår. AMS fastställer de indexjusterade beloppen inom april månad och tillämpar de indexjusterade beloppen från och med augusti månad. Indexjusteringen omfattar studiepenningen eller vuxenstudiepenningen, bostadsstödet, försörjartillägget, tillägget för studerande som är 17 år och landskapsborgen för studielån. Indexjusteringen omfattar även gränsen för den studerandes inkomst enligt 20 § och gränsen för föräldrarnas inkomster enligt 21 § som ligger till grund för rätt till tillägg till studiestödet för studerande som är 17 år.
För läsåret 2022/23 gjordes en tillfällig extra indexjustering av studiestödet om 3,5 % utöver förändringarna i konsumentprisindex (Lagförslag nr 24/2021-2022).
1.2 Nuvarande bestämmelser om studiepenning för kostnadsfri gymnasieutbildning
Enligt 8 § 1 mom. i landskapslagen om studiestöd fastställs studiepenningen med beaktande av den studerandes ålder, boendeform, studieform och studietakt. Beloppen indexjusteras enligt 6a § årligen utgående från hur det åländska konsumentprisindexet utvecklats föregående kalenderår. Enligt 2 mom. är studiepenningens belopp per månad för studerande som är 17 år och går en kostnadsfri gymnasieutbildning eller förberedande utbildning för gymnasialstadiet och bor hos sina föräldrar efter indexjusteringen från och med den 1 augusti 2024 138 euro för heltidsstudier och 69 euro för deltidsstudier. För studerande som är 18 år och äldre är beloppen lite högre, 148 euro för heltidsstudier och 74 euro för deltidsstudier. För studerande som bor självständigt och studerar vid kostnadsfri gymnasieutbildning eller förberedande utbildning för gymnasialstadiet är beloppen högre både för studerande som är 17 år och studerande som är 18 år och äldre.
Vad som är kostnadsfri gymnasieutbildning definieras i landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning. Enligt 43 § 1 mom. i den lagen är undervisning som leder till examen vid Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium avgiftsfri för de studerande. Handledd praktik och läroavtal som ingår i utbildningen kan bekostas av Ålands gymnasium i den omfattning som skolan beslutar. Enligt 2 mom. kan avgift uppbäras av Ålands gymnasium för annan undervisning än den som avses i 1 mom. Avgiften beslutas i dessa fall enligt 3 mom. av Ålands gymnasiums styrelse som i tillämpliga delar ska följa vad som bestäms om offentligrättsliga prestationer i landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet.
Gällande vad som är att betrakta som heltids- respektive deltidsstudier på gymnasialstadienivå definieras detta i 2 § 10 mom. b punkten och 11 mom. b punkten i landskapslagen om studiestöd. Med heltidsstudier avses en studietakt som motsvarar i genomsnitt minst 4,78 kompetenspoäng per månad. Med deltidsstudier avses en studietakt som motsvarar i genomsnitt minst 3,33 kompetenspoäng per månad.
1.3 Nuvarande avgiftsfrihet vid Ålands gymnasium
En mer omfattande avgiftsfrihet inleddes höstterminen 2021 vid Ålands lyceum och från och med höstterminen 2023 är utbildningen vid Ålands lyceum avgiftsfri för de studerande. Vid Ålands yrkesgymnasium inleddes avgiftsfriheten höstterminen 2023 och från och med höstterminen 2025 är samtliga utbildningsprogram avgiftsfria. Datorer är inte avgiftsfria, utan de subventioneras för studerande vid Ålands lyceum och för studerande inom merkonomutbildningen på det sätt som närmare framkommer nedan, medan studerande vid utbildningen för IT-stödperson fått en dator för sitt förfogande under studietiden av skolan. Vad som omfattas av avgiftsfriheten framkommer av ett beslut fattat av styrelsen för Ålands gymnasium den 15 november 2023 (§ 101, protokoll 9/2023).
Undervisningen och bespisningen var redan innan det avgiftsfria gymnasiet infördes kostnadsfria för de studerande. De studerande får en måltid och ett mellanmål per skoldag. De studerande har även enligt 2 § i landskapsförordningen (1997:60) om studiesociala förmåner för studerande på gymnasialstadienivå i landskapet Åland rätt till ersättning för skjuts mellan bostaden och skolan under skolans arbetsdagar om färdvägen i ena riktningen är längre än fem kilometer. Ersättningen ges i första hand i form av ett personligt busskort och i andra hand i form av kilometerersättning enligt landskapsregeringens fastställda trafiktaxa för personbefordran med buss i yrkesmässig trafik för den aktuella färdvägen. Ersättningen beviljas dock inte studerande som har rätt till bostadstillägg enligt landskapslagen (2006:71) om studiestöd.
Enligt styrelsen vid Ålands gymnasiums beslut omfattar avgiftsfriheten dessutom:
· läromedel och annat studiematerial som behövs i undervisningen,
· digitala verktyg och licenser som behövs i undervisningen,
· arbetsredskap, arbetskläder och arbetsmaterial som behövs i undervisningen,
· de fem studentexamensprov som avlägg som avslutning på gymnasiet lärokurs och omtagning av underkända prov.
Gällande tillgång till dator har de studerande vid Ålands lyceum och studerande vid Ålands yrkesgymnasium som studerar den högskoleförberedande utbildningshelheten (HUTH) för att avlägga dubbelexamen, samt studerande inom merkonomutbildningen, fått ett ekonomiskt bidrag får att införskaffa egen dator. Storleken på bidraget har årligen fastställts i Ålands gymnasiums budget, där det även fattats beslut gällande om även det ekonomiska bidraget för datorinförskaffning ska ges för fler utbildningar.
De studerande vid Ålands yrkesgymnasiums utbildning för IT-stödperson har fått en dator för sitt förfogande under studietiden av skolan.
Avgiftsfriheten omfattar däremot inte internetuppkoppling i hemmet, skolmaterial såsom pennor och anteckningsmaterial eller idrottskläder och skor som behövs i undervisningen men som den studerande även kan använda utanför undervisningen. Skolan lånar dock ut idrottsredskap och annan låneutrustning för särskilda behov.
Gällande frivilliga studiebesök, resor, evenemang och andra motsvarande aktiviteter som kompletterar studierna tas skäliga avgifter ut av de studerande. Avgift har även tagits ut för avläggandet av examensdel som ger yrkestrafikbehörighet och för Basic safety inom examensdelen fartygsekonomi, eftersom dessa examensdelar inte är obligatoriska för slutförande av utbildningen.
1.4 Studiestödet i Finland och Sverige
1.4.1 Det finländska studiestödet för gymnasiestuderande
I Finland utvidgades läroplikten höstterminen 2021 då läropliktslagen (FFS 1214/2020) trädde i kraft. Läropliktsåldern utvidgades till 18 år och ungdomar som går ut årskurs 9 är skyldiga att söka till fortsatt utbildning på andra stadiet (gymnasialstadiet). I och med den utvidgade läroplikten blev utbildningar på andra stadiet kostnadsfria för de studerande. Studerande som går ut grundskolan år 2021 eller senare har rätt till avgiftsfri utbildning. De studerande som inte omfattas av rätten till avgiftsfri utbildning har under vissa förutsättningar rätt till ett läromaterialstillägg till studiestödet enligt 11 a § i lagen om studiestöd (FFS 65/1994).
I Finlands indexjusteras studiepenningens belopp enligt 11 § 8 mom. i lagen om studiestöd vid ingången av varje läsår med iakttagande av vad som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex (FFS 456/2001). Enligt 1 § 1 mom. 7 punkten i lagen om indexjustering åren 2024–2027 av vissa förmåner och belopp som är bundna vid folkpensionsindex och levnadskostnadsindex, indexjusteras dock inte beloppet av studiepenningen, försörjarförhöjningen till studiepenningen och läromaterialstillägget under åren 2024-2027.
1.4.2 Det svenska studiestödet för gymnasiestuderande
I Sverige är studier på gymnasialstadiet frivilliga. Enligt 15 kap 17 § i skollagen (SFS 2010:800) ska utbildningen i gymnasieskolan vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel.
Rätten till studiestöd regleras i studiestödslagen (SFS 1999:1395). Enligt 7 § är studiebidraget 1 250 kronor i månaden för studier på gymnasialstadiet. Studiemedel beviljas enbart för heltidsstudier. Under vissa förutsättningar finns rätt till extra tillägg om den studerandes familj har låga inkomster. Justering av studiestödsbeloppen sker utgående från prisbasbelopp som Statistikmyndigheten SCB årligen tar fram utgående från det allmänna prisläget. Studiebidraget för gymnasiet påverkas dock inte av prisbasbeloppet, utan är fastställt i lagen till 1 250 kronor per månad.
1.4.3. Jämförande tabell studiestödet Åland, Finland, Sverige
Av tabell 1 nedan framkommer en jämförelse av studiestödsbeloppet i euro från och med den 1 augusti 2024 för studerande under 18 år som bor hos sina föräldrar på Åland, i Finland och i Sverige.
Tabell 1
|
| Åland | Finland | Sverige |
| Studiepenning avgiftsfritt gymnasium | 138,00 | 43,15 Förälders inkomst kan sänka eller höja beloppet: 0-161,26 euro/månad | 109,28 (SEK 1 250) |
| Studiepenning gratis lunch | 158,00 | 95,39 (43,25+52,24 *) *läromedelstillägg beroende på föräldrars inkomst | 109,28 (SEK 1 250) |
| Studielån | 331,00 | 400,00 | Inget lån för studerande under 20 år |
1.5 Förslag till reviderade studiepenningsbelopp på Åland, höjning av tillägget för studerande som är 17 år och frysning av indexjustering av studiestödet
Landskapsregeringen föreslår att beloppen för studiepenningen för studerande på gymnasialstadienivå inom den avgiftsfria gymnasieutbildningen eller förberedande utbildningen för gymnasialstadiet sänks för de studerande som bor hos sina föräldrar.
Studiepenningsbeloppen för studerande som bor självständigt med eller utan bostadsstöd ändras inte. Liksom tidigare kan således det högre studiepenningsbeloppet beviljas för studerande som bor självständigt i eget boende men som inte uppfyller kraven i 13 § 1andskapslagen om studiestöd för att beviljas bostadsstöd. Ändringar i kraven för att beviljas bostadsstöd föreslås inte, utan en studerande som beviljats studiepenning och har kostnader för boende som inte är den studerandes föräldrahem ska fortsättningsvis ha rätt till bostadsstöd om den studerande har fyllt 18 år eller behöver bostaden för att restiden från föräldrahemmet till skolan under normala förhållanden är längre än två timmar tur och retur. Även en studerande under 17 år som inte har rätt till studiepenning enligt 8 § eftersom den studerande i stället får barnbidrag som beviljas till utgången av den månad då den studerande fyller 17 år, har rätt till bostadsstöd om restiden från föräldrahemmet till skolan under normala förhållanden är längre än två timmar tur och retur.
Av tabell 2 framkommer de indexjusterade beloppen i euro per månad som gäller fr.o.m. den 1 augusti 2024 för studerande som bor hos sina föräldrar och de föreslagna sänkta beloppen.
Tabell 2
| Avgiftsfri gymnasieutbildning eller förberedande utbildning för gymnasialstadiet | ||||||||
| Ålder | 17 | 18 + | ||||||
| Boendeform hos föräldrar | 1.8.2024 | 1.8.2025 | 1.8.2024 | 1.8.2025 | ||||
| Studietakt | Heltid | Deltid | Heltid | Deltid | Heltid | Deltid | Heltid | Deltid |
|
| 138 | 69 | 60 | 30 | 148 | 74 | 66 | 33 |
För att kompensera för sänkningen av studiepenningsbeloppet för hemmaboende studerande som bor i familjer med låga inkomster föreslås tillägget för studerande som är 17 år som är riktat till familjer med låga inkomster höjas. Den föreslagna höjningen är från nuvarande 90 euro till 168 euro per månad för studerande där föräldrarnas sammanlagda inkomster är mindre än 38 602 euro per år och från 60 euro till 138 euro för studerande där föräldrarnas sammanlagda inkomster är mindre än 46 791 euro per år. Avsikten är att på detta sätt bibehålla den nuvarande nivån på studiestödet för denna grupp.
Med beaktande av rådande ekonomiska läge är föreslår landskapsregeringen att indexjusteringen av studiestödet för samtliga studerande ska frysas under tre läsår under perioden 1 augusti 2025–31 juli 2028. Frysningen av indexjusteringen föreslås dock inte gälla de delar av studiestödet som är riktat till studerande i svag ekonomisk position. Försörjartillägget för studerande som har vårdnaden av barn under 18 år och tillägget för 17-åriga studerande som bor hos föräldrar med låga inkomster föreslås fortsättningsvis indexjusteras. Även taket för den månadsinkomst som en studerande högst kan ha för att vara studiestödsberättigad föreslås fortsättningsvis indexjusteras liksom beloppen för studielån med landskapsborgen.
1.6 Studiernas omfattningskrav för att vara studiestödsberättigande
Som ovan nämnts definieras vad som är att betrakta som studiestödsberättigande heltids- respektive deltidsstudier på gymnasialstadienivå i 2 § 10 mom. b punkten och 11 mom. b punkten i landskapslagen om studiestöd. Med heltidsstudier avses en studietakt som motsvarar i genomsnitt minst 4,78 kompetenspoäng per månad. Med deltidsstudier avses en studietakt som motsvarar i genomsnitt minst 3,33 kompetenspoäng per månad. Detta omfattningskrav för att vara studiestödsberättigad för gymnasiestudier är lite högre än i resten av Finland.
Avsikten är att en mindre sänkning ska göras gällande kravet på omfattningen av studierna i kompetenspoäng per månad som krävs för att vara studiestödsberättigad för studier på gymnasialstadienivå till 4,5 komptenspoäng per månad för heltidsstudier och 3,13 kompetenspoäng för deltidsstudier. Omfattningskravet för heltidsstudier motsvarar det krav som ställs för studerande i Finland. Omfattningskravet för deltidsstudier är anpassat utgående från att deltidsstudier enligt landskapslagen om studiestöd är studiestödsberättigade. I Finland berättigar däremot inte deltidsstudier till studiestöd. Ändringen i omfattningskravet är i enlighet med lanskapsregeringens strävan att de åländska studerande ska ha minst lika bra förutsättningar som studerande i resten av Finland gällande att vara studiestödsberättigade för likartade utbildningar.
Utformningen och omfattningen av den grundläggande yrkesutbildningen som leder till gymnasieexamen med yrkesinriktning är likartade på Åland och i Finland. Även omfattningskraven för studier vid yrkeshögskola för att vara studiestödsberättigad är samma på Åland och i Finland eftersom utformningen och omfattningen av en yrkeshögskoleutbildning är likartade.
2. Landskapsregeringens överväganden och förslag
Enligt regeringen Sjögrens regeringsprogram Ett tryggt, öppet och framtidssäkrat Åland ska gymnasieutbildningen vara kostnadsfri för de studerande, vilket ska befästas i lag och i samband med detta ska studiepenningen för gymnasieutbildning för unga revideras.
I landskapslagen om gymnasieutbildning framkommer redan i dagsläget att examensinriktad undervisning i Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium är avgiftsfri för de studerande. En mer omfattande avgiftsfrihet för de studerande har införts vid Ålands gymnasium sedan höstterminen 2023. Landskapsregeringen har funnit att avgiftsfriheten behöver regleras på lagnivå. Grundlagens 81 § 2 mom. förutsätter att grunderna för avgifter anges i lag. Genom att kostnadstrycket minskat för de studerande är avsikten att studiepenningen för gymnasiestuderande som bor hos sina föräldrar ska sänkas. För studerande som bor självständigt med eller utan bostadsstöd görs ingen sänkning. För hemmaboende studerande som är 17 år och som bor i familjer med låga inkomster är avsikten att nivån på studiestödet ska behållas på nuvarande nivå trots sänkningen av studiepenningen, genom att tillägget för studerande som är 17 år höjs. Detta tillägg är riktat enbart till studerande med föräldrar med låga inkomster.
Med beaktande av rådande ekonomiska läge är avsikten att indexjusteringen av studiestödet för samtliga studerande ska frysas under tre läsår under perioden 1 augusti 2025–31 juli 2028. Frysningen av indexjusteringen ska dock inte gälla de delar av studiestödet som är riktat till studerande i svag ekonomisk position. Försörjartillägget för studerande som har vårdnaden av barn under 18 år och tillägget för 17-åriga studerande som bor hos föräldrar med låga inkomster ska fortsättningsvis indexjusteras. Även taket för den månadsinkomst som en studerande högst kan ha för att vara studiestödsberättigad ska fortsättningsvis indexjusteras liksom beloppen för studielån med landskapsborgen.
Avsikten är även att en mindre sänkning ska göras gällande kravet på omfattningen av studierna i kompetenspoäng per månad som krävs för att vara studiestödsberättigad. Ändringen är en anpassning till dagens rådande flexiblare utbildningssystem och motsvarar de krav som ställs i resten av Finland för att vara studiestödsberättigad. Ändringen är i enlighet med lanskapsregeringens strävan att de åländska studerande ska ha minst lika bra förutsättningar som studerande i resten av Finland gällande att vara studiestödsberättigade för likartade utbildningar.
Avsikten är att lagändringarna ska träda i kraft den 1 april 2025 eller senast den 15 april 2025. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datumet för lagens ikraftträdelse lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om. Lagändringarna behöver träda i kraft vid denna tidpunkt med beaktande av att AMS enligt nu gällande 6a § i landskapslagen om studiestöd inom april månad ska indexjustera beloppen för studiestödet om den föreslagna lagändringen inte träder i kraft.
Lagförslaget behöver därmed behandlas i brådskande ordning så att lagförslaget slutbehandlas så snart som möjligt av lagtinget, dock senast i mitten av januari 2025.
3. Lagstiftningsbehörighet
Den förslagna landskapslagen gäller landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar, grunderna för avgifter till landskapet, socialvård, undervisning och studiesociala förmåner. Rättsområdena är att hänföra till landskapets lagstiftningsbehörighet enligt 18 § 1, 5, 13 och 14 punkterna i självstyrelselagen.
Riket har enligt 27 § 1 punkten i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om stiftande, ändring och upphävande av grundlag samt avvikelse från grundlag. Det förevarande lagförslaget syftar till att förverkliga 16 § 2 mom. i grundlagen. I landskapets behörighet ingår med beaktande av nämnda grundlagsbestämmelse bland annat att besluta om villkoren för erhållande av studiestöd och studiesociala förmåner.
4. Förslagets konsekvenser
4.1 Ekonomiska konsekvenser
4.1.1. Frysningen av indexjusteringen
För de studerande innebär frysningen av indexjusteringen av studiestödet att stödet förlorar i värde jämfört med den allmänna kostnadsutvecklingen. För studerande på gymnasialstadienivå uppskattas effekterna av den uteblivna indexjusteringen innebära att studiepenningen blir 1,20 euro per månad lägre under läsåret 2025-2026 än om studiestödet skulle indexjusteras med 1,9 % som ÅSUB beräknar som prognos för konsumentprisindex år 2024. För studerande på gymnasialstadienivå som bor på egen hand med bostadsstöd minskar bostadsstödet med 5 euro per månad jämfört med om indexjustering skulle göras utgående från prognosticerat konsumentprisindex. För högskolestuderande innebär frysningen av indexjusteringen under läsåret 2025-2026 ett uppskattat inkomstbortfall om 8 euro per månad för studiepenningen och 5 euro per månad för bostadsstödet jämfört med om indexjustering skulle göras utgående från prognosticerat konsumentprisindex.
AMS har utgående från prognoser från ÅSUB gällande utvecklingen av konsumentprisindex beräknat att frysningen av indexjusteringen av studiestödsbeloppen under 1 augusti 2025-31 juli 2028 skulle innebära en inbesparing om 2 490 000 euro.
4.1.2. Sänkningen av studiepenningen för hemmaboende gymnasiestuderande
Gällande sänkningen av studiepenningen för hemmaboende studerande på gymnasialstadienivå så innebär sänkningen för 17-åriga gymnasiestuderande att studiepenningen sänks från 138 euro till 60 euro per månad för heltidsstuderande respektive från 69 euro till 30 euro per månad för deltidsstuderande. För gymnasiestuderande som är 18 år och äldre och bor hos sina föräldrar blir motsvarande sänkning från 148 euro till 66 euro per månad för heltidsstuderande respektive från 74 euro till 33 euro per månad för deltidsstuderande.
För studerande som är 17 år med föräldrar med låga inkomster föreslås tillägget som är riktat enbart till denna grupp höjas så att studiestödet bibehålls på nuvarande nivå trots sänkningen av studiepenningen. Läsåret 2023-2024 lyfte 61 stycken studerande tillägget för 17-åringar. Den föreslagna höjningen är från nuvarande 90 euro till 168 euro per månad för studerande där föräldrarnas sammanlagda inkomster är mindre än 38 602 euro per år och från 60 euro till 138 euro för studerande där föräldrarnas sammanlagda inkomster är mindre än 46 791 euro per år. Förslaget innebär att det totala studiestödet bibehålls på samma nivå för hemmaboende 17-åriga gymnasiestuderande med föräldrar med låga inkomster, medan det totala studiestödet ökar för 17-åriga heltidsstuderande gymnasiestuderande som bor på egen hand och som har föräldrar med låga inkomster.
Enligt AMS beräkningar innebär sänkningen av studiepenningsbeloppen för studerande vid avgiftsfritt gymnasium en inbesparing om ca. 388 730 euro för år 2025 (1.8.-31.12.2025). Förslaget innebär att de utökade kostnader som Ålands gymnasium haft för införandet av den utökade avgiftsfriheten bibehålls.
4.2 Konsekvenser för miljö, jämställdhet och för barn
Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för miljön eller för jämställdheten. Enligt uppgifter hämtade från ÅSUBs statistikdatabaser (PxWeb) för år 2023 var 57 % av de studerande vid Ålands lyceum kvinnor och 43 % män, medan 42 % av de studerande vid Ålands yrkesgymnasium var kvinnor och 58 % män. År 2023 var 59 % av de studerande på högskolenivå utanför Åland kvinnor och 39 % män. Vid Högskolan på Åland var 44 % kvinnor och 56 % män.
Rädda barnen på Åland r.f. har på landskapsregeringens uppdrag gjort en barnkonsekvensanalys som finns som en bilaga till lagförslaget. Barnkonsekvensanalysen har fokus på gymnasiestuderande med ekonomiska svårigheter och utgår från enkät- och intervjumaterial från 30 gymnasiestuderande, två vårdnadshavare och personal vid Ålands lyceum, studerandehälsan, Lemlands-Lumparlands församling, skärgårdsungdomarnas intresseorganisation Skunk och Rädda barnen.
En svårighet i analysen är att det i dagsläget saknas exakt uppgift om hur många studerande på gymnasialstadiet som lever i ekonomisk utsatthet. Ekonomisk utsatthet kan beskrivas och beräknas på olika sätt. ÅSUB har på begäran beräknat hur många hushåll på Åland där det finns ungdomar 16–24 år som ligger under den relativa fattigdomsgränsen och hur många hushåll som erhåller utkomststöd. Uppgifterna ger dock endast en indikation om ekonomisk utsatthet.
I ÅSUBs beräkningar har hushållens disponibla inkomst per konsumtionsenhet beaktats och en relativ fattigdomsgräns definierad som 60 procent av medianen av hushållens ekvivalerade nettoinkomst innan skattefria transfereringar har använts. Fattigdomsgränsen för Åland blev då 16 544 euro år 2021 (före skattefria transfereringar, mätt i 2021 års penningvärde).
Gällande de studerande som bor på egen hand och som inte berörs av ändringen i studiepenningsbeloppet, fick år 2021 totalt 36 hushåll under den relativa fattigdomsgränsen bostadsstöd för studerande. I 29 av hushållen var den yngsta medlemmen i åldern 16–24 år och totalt 4 hushåll av dessa fick utkomststöd.
Gällande hushåll med studerande som bor hemma hos sina föräldrar, där studiepenningsbeloppet föreslås sänkas, fanns år 2021 80 hushåll under fattigdomsgränsen med barn i åldern 16–24 år. 15 av dessa hushåll fick utkomststöd.
I rapporten Utsatthetens bredd och djup, Sexualiserat våld, våld från föräldrar och psykisk ohälsa bland unga på Åland, som analyserade resultatet av undersökningen i Hälsa i skolan år 2019 och som besvarades av 938 elever och studerande, framkommer material om hur elever och studerande i grundskolans årskurs 8–9 och gymnasiestuderande i årskurs 1–2 själva bedömer den egna familjens ekonomiska situation. 71,4 % av eleverna och de studerande bedömde familjens ekonomiska situation som mycket eller ganska bra, 23, 3 % som måttlig medan 4 % respektive 1 % bedömde familjens ekonomiska situation som ganska eller mycket dålig.
I Rädda barnens barnkonsekvensanalys framkommer att små penningbelopp för att köpa till exempel pennor och skrivhäften som inte omfattas av gymnasiets avgiftsfrihet kan vara väldigt stora för studerande och familjer som lever i ekonomisk utsatthet. Många kände inte till möjligheten att få det ekonomiskt behovsprövade tillägget för studerande som är 17 år. Många av dem som deltog i studien arbetade redan vid sidan av studierna och såg att de skulle behöva arbeta mer om studiepenningen sänks.
Skillnaden mellan barnbidraget (minst 110 euro, beroende på antalet barn under 17 år i familjen) där möjlighet finns till ensamförsörjartillägg (80 euro), vilket utbetalas t.o.m. den månad då barnet fyller 17 år och det föreslagna sänkta studiepenningsbeloppet för hemmaboende 17-åriga studerande (60 euro) och det högsta ekonomiskt behovsprövade tillägget för 17-åriga studerande (90 euro) sågs som en betydande försämring än i dagsläget, då motsvarande studiepenning och tillägg för 17-åriga studerande uppgår till 228 euro per månad. Även för hemmaboende studerande över 18 år som bor med vårdnadshavare med låga inkomster sågs sänkningen av studiepenningen medföra svårigheter.
Även om gruppen studerande som bor på egen hand med bostadsstöd inte är den primära målgruppen för lagförslaget, framkommer det av barnkonsekvensanalysen att det för de studerande som behöver bo på egen hand är svårt att hitta hyresbostäder där bostadsstödet täcker 80 % av hyran och att största delen av studiestödet går till hyra eftersom bostadsstödet inte räcker till.
Landskapsregeringen har efter att ha tagit del av barnkonsekvensanalysen beslutat att rikta ett utökat stöd till studerande som är 17 år och som bor i familjer med låga inkomster, se förslaget ovan under 1.5. Även studiematerial såsom anteckningsmaterial och pennor föreslås ingå i avgiftsfriheten vid Ålands gymnasium. Avsikten är att på detta sätt bibehålla det totala studiestödet på nuvarande nivå för hemmaboende 17-åriga gymnasiestuderande som bor i familjer med låga inkomster. Tillägget för 17-åringar beviljas även studerande som bor på egen hand och som har föräldrar med låga inkomster. Eftersom studiepenningen inte föreslås sänkas för denna grupp ökar det totala studiestödet för de studerande som är berättigade till tillägget för 17-åringar och som bor på egen hand. För hemmaboende gymnasiestuderande som är över 18 år i familjer med låga inkomster föreslås inte några motsvarande kompenserande åtgärder för att bibehålla studiestödsnivån.
Av barnkonsekvensanalysen framkom ekonomiska hinder för de studerande som behöver bo på egen hand att ha råd att åka hem till familjen under ledigheter på grund av att den som beviljas bostadsstöd enligt studiestödslagen inte har rätt att få gratis busskort. Landskapsregeringen avser därför att från och med den 1 augusti 2025 ändra 2 § 3 mom. i landskapsförordningen (1997:60) om studiesociala förmåner för studerande på gymnasialstadienivå i landskapet Åland, så att även studerande under 18 år som har rätt till bostadstillägg enligt landskapslagen om studiestöd har rätt till ersättning för skolskjuts. Ersättningen ges i första hand som ett busskort som gäller obegränsat antal resor skoldagar inklusive kvällar, helger och skollov.
5. Ärendets beredning
Ärendet har beretts som ett tjänstemannauppdrag av lagberedningen i samarbete med Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) och landskapsregeringens utbildningsbyrå. Lagförslaget har under perioden 6 november–25 november 2024 skickats på remiss till: Åländska studentlaget vid Åbo Akademi r.f., Åländska studentföreningen i Helsingfors r.f., Åländska studentföreningen i Uppsala, Ålands gymnasium, Ålands Folkhögskola, Högskolan på Åland, Studerandekåren vid Högskolan på Åland (SkÅHla)[1], Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, Ålands ombudsmannamyndighet och Rädda Barnen på Åland r.f.
Ålands gymnasium, Rädda Barnen, Åländska studentföreningen i Helsingfors och Ålands ombudsmannamyndighet har inkommit med remissvar i ärendet.
Samrådsmöten har hållits i ärendet med studeranderåden vid Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium.
Utgående från Rädda Barnens barnkonsekvensanalys har landskapsregeringen ändrat lagförslaget så att tillägget för studerande som är 17 år föreslås höjas (se avsnitt 1.5) för att bibehålla studiestödet på nuvarande nivå för studerande med familjer med låga inkomster (21 § i förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om studiestöd). Utgående från barnkonsekvensanalysen och Ålands gymnasiums remissvar har lagförslaget ändrats så att studiematerial föreslås ingå i avgiftsfri gymnasieutbildning (43a § 3 mom. i förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning).
Utgående från Åländska studentföreningen i Helsingfors remissvar har övergångsbestämmelserna gällande indexjusteringen av studiestödet specificerats (4 mom. i övergångsbestämmelserna i förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om studiestöd).
Detaljmotivering
1. Landskapslag om ändring av landskapslagen om studiestöd
2 § Definitioner. I 2 § 10 mom. b punkten föreslås beträffande heltidsstudier en justering i antalet kompetenspoäng per månad från nuvarande 4,78 kompetenspoäng till 4,5 kompetenspoäng.
I 11 mom. b punkten föreslås beträffande deltidsstudier en justering i antalet kompetenspoäng per månad från nuvarande 3,33 kompetenspoäng till 3,13 kompetenspoäng.
6a § Indexjustering. Ett nytt 3 mom. föreslås som ska gälla för perioden 1 augusti 2025–31 juli 2028 för läsåren 2025/26, 2026/27 och 2027/28. För denna period ska, med undantag för försörjartillägget i 16 §, beloppen för studielån med landskapsborgen i 18 §, inkomstgränserna för studerande i 20 § och tillägget för studerande som är 17 år i 21 §, beloppen för de olika studiestödsformerna inte indexjusteras på det sätt som anges i 1 och 2 mom.
8 § Studiepenningens fastställande och belopp. I 2 mom. föreslås en ny tabell gällande studiepenningens belopp i euro per månad. I tabellen ingår de senast indexjusterade beloppen som tillämpas från och med den 1 augusti 2024 och som med stöd av det föreslagna nya 3 mom. i 6a § inte ska indexjusteras för perioden 1 augusti 2025–31 juli 2028. I tabellen ingår en sänkning i beloppen för avgiftsfri gymnasieutbildning eller förberedande utbildning för gymnasialstadiet för studerande som är 17 år eller 18 år och äldre som bor hos sina föräldrar och studerar på heltid eller deltid.
Begreppet kostnadsfri gymnasieutbildning byts genom den nya tabellen till avgiftsfri gymnasieutbildning.
21 § Studerande som är 17 år. I 1 mom. föreslås en ny tabell gällande tillägget för studerande som är 17 år och som bor i familjer med låga inkomster. Beloppen i tabellen föreslås höjas för att kompensera för sänkningen av studiepenningen för hemmaboende studerande i den föreslagna 8 §. Tillägget för studerade som är 17 år utgår även för studerande som bor på egen hand och för vilka studiepenningen inte föreslås sänkas enligt den föreslagna 8 §, om föräldrarnas inkomster underskrider de belopp som fastställs i tabellen.
Ikraftträdande. Enligt 1 mom. är avsikten är att lagändringen ska träda i kraft så snart som möjligt. Det föreslagna tillägget i 6a § 3 mom. om utebliven indexjustering behöver träda i kraft senast den 15 april 2025. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för lagens ikraftträdelse lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.
Enligt 2 mom. ska bestämmelserna i 2 § 10 mom. b punkten och 11 mom. b punkten, tabellen i 8 § 2 mom. och tabellen i 21 § 1 mom. börjar tillämpas från och med den 1 augusti 2025.
Enligt 3 mom. ska 6a § 3 mom. tillämpas till och med läsåret 2027/28.
Enligt 4 mom. ska då indexjustering enligt 6a § sker på nytt år 2028 för läsåret 2028/29 av de studiestöd som enligt 6a § 3 mom. inte indexjusterats under läsåren 2025/26, 2026/27 och 2027/28, de belopp för studiestöden som fastställdes år 2024 justeras med den förändring i det konsumentprisindex som fastställts av Ålands statistik- och utredningsbyrå för kalenderåret 2027, avrundat till närmaste euro.
2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning
43a § Avgiftsfri utbildning. En ny 43a § föreslås där det närmare anges vad som ingår i den avgiftsfria gymnasieutbildningen. I 43 § i den nu gällande gymnasielagen regleras avgifter för studentexamen. Bestämmelser om avgiftsfrihet för proven i studentexamen finns i lagen om studentexamen (FFS 502/2019). Bestämmelserna om avgiftsfrihet tillämpas även på Åland.
I 1 mom. föreslås att undervisning som avses i 43 § 1 mom. vara avgiftsfri om studierna inleds senast under det kalenderår som den studerande fyller 18 år. Den undervisning som avses i 43 § 1 mom. är undervisning som leder till examen i Ålands lyceum och Åland yrkesgymnasium. Rätten till avgiftsfri utbildning gäller dock inte om den studerande redan har avlagt allmänbildande gymnasieexamen och studentexamen eller gymnasieexamen med yrkesinriktning eller motsvarande utländska studier. Om den studerande samtidigt genomgår yrkesutbildning och allmänbildande gymnasieutbildning omfattar rätten till avgiftsfri utbildning avläggandet av båda examina. Rätten till avgiftsfri utbildning upphör när den studerande har avlagt gymnasieexamen med yrkesinriktning och studentexamen.
Enligt 2 mom. ska inträdes- och lämplighetsprov som används vid antagningen vara avgiftsfria för den sökande.
Enligt 3 mom. ska läromedel och skolmaterial, såsom anteckningsmaterial och pennor, som behövs i undervisningen vara avgiftsfria. Även arbetsredskap, arbetskläder, arbetsmaterial och för undervisningen nödvändiga certifikat vara avgiftsfria. Skolan ska tillhandahålla de studerande läromedel och andra behövliga arbetsredskap under studietiden. Läromedel kan tillhandahållas de studerande i form av traditionella böcker eller digitalt. Arbetsredskap, arbetskläder och arbetsmaterial kan ställas till de studerandes förfogande för hela studietiden eller finnas tillgängliga i skolan. De studerande har inte rätt att behålla arbetsredskapen och arbetskläderna efter avläggandet av examen, om inte skolan beslutar det.
Vid Åland lyceum är läroböcker och annat material som behövs i studierna avgiftsfria. De studerande får ett bidrag för inköp av egen dator. Även räknarlicenser som behövs för att genomföra studierna är avgiftsfria.
Vid Ålands yrkesgymnasium är läroböcker som behövs för att fullgöra studierna avgiftsfria. De studerande vid den högskoleförberedande utbildningshelheten (HUTH) och vid merkonomutbildningen får ett bidrag för inköp av egen dator, medan de studerande vid it-programmet får låna en egen dator av skolan under studietiden. Avgiftsfriria arbetsredskap inom yrkesutbildningen är exempelvis kockknivar, frisörsaxar och andra småverktyg. Avgiftsfria arbetskläder är till exempel säkerhetskläder, arbetsrockar, skyddskläder och arbetsskor. Avgiftsfriheten omfattar också branschspecifika kompetenser och tillståndskort för arbetslivet som är nödvändiga för att avlägga examen, såsom arbetssäkerhetskort, första hjälpen kort, kort för heta arbeten eller hygienpass.
Enligt 4 mom. är musikinstrument, idrottsredskap eller andra motsvarande redskap som används för den studerandes personliga bruk och som kan användas också utanför undervisningen inte avgiftsfria. Skolan tillhandahåller dock idrottsredskap och annan låneutrusning för särskilda behov.
Enligt 5 mom. kan skäliga avgifter tas ut för frivilliga studieresor, besök, evenemang och andra motsvarande verksamheter som kompletterar studierna. Avgiften får inte överstiga skolans självkostnad för att den studerande deltar i aktiviteten.
I 6 mom. föreskrivs om att skolan ska meddela ett förvaltningsbeslut enligt 7 kap. i förvaltningslagen för landskapet Åland i fråga om rätten till avgiftsfri utbildning i 1 mom., avgiftsfrihet för läromedel, arbetsredskap, arbetskläder och arbetsmaterial i 3 mom. och i fråga om de avgifter som avses i 4 mom. endast om den studerande skriftligen eller muntligen begär det.
Ikraftträdande. Enligt 1 mom. är avsikten är att lagändringen ska träda i kraft den 1 april 2025 eller senast den 15 april 2025. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för lagens ikraftträdelse lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om studiestöd
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 2 § 10 mom. b punkten och 11 mom. b punkten, tabellen i 8 § 2 mom. och tabellen i 21 § 1 mom. landskapslagen (2006:71) om studiestöd, sådana dessa lagrum lyder i landskapslagen 2023/58, samt
fogas till 6a §, ett nytt 3 mom., sådan paragrafen lyder i landskapslagen 2023/58, som följer:
2 §
Definitioner
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Med heltidsstudier avses
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
b) att studierna sker inom ramen för en utbildning som den studerande antagits till och att studierna sker i en studietakt som motsvarar i genomsnitt minst 4,5 kompetenspoäng per månad eller
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Med deltidsstudier avses
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
b) att studierna sker inom ramen för en utbildning som den studerande antagits till och att studierna sker i en studietakt som motsvarar i genomsnitt minst 3,13 kompetenspoäng per månad eller
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6a §
Indexjustering
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Med undantag för försörjartillägget i 16 §, beloppen för studielån med landskapsborgen i 18 §, inkomstgränserna för studerande i 20 § och tillägget för studerande som är 17 år i 21 § indexjusteras inte beloppen för de olika studiestödsformerna på det sätt som anges i 1 och 2 mom. för läsåren 2025/26, 2026/27 och 2027/28.
8 §
Studiepenningens fastställande och belopp
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Studiepenningens belopp i euro per månad är:
| Ålder | 17 | 18+ | |||||||
| Boendeform | Hos föräldrar | Självständigt | Hos föräldrar | Självständigt | |||||
| Studietakt | Heltid | Deltid | Heltid | Deltid | Heltid | Deltid | Heltid | Deltid | |
| Studieform | Avgiftsfri gymnasieutbildning eller förberedande utbildning för gymnasialstadiet | 60 | 30 | 198 | 99 | 66 | 33 | 210 | 105 |
| Högskola | 200 | 100 | 280 | 140 | 324 | 162 | 400 | 200 | |
| Annan skola | 158 | 79 | 234 | 117 | 254 | 127 | 332 | 166 | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
21 §
Studerande som är 17 år
En studerande som är 17 år har rätt till det tillägg som avses i 19 § beroende på föräldrarnas senast fastställda nettoförvärvs- och kapitalinkomster, enligt följande:
| Föräldrarnas sammanlagda inkomster | Heltidsstudier | Deltidsstudier |
| Mindre än 38 602 euro per år | 168 euro | 84 euro |
| Mindre än 46 791 euro per år | 138 euro | 69 euro |
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
Bestämmelserna i 2 § 10 mom. b punkten och 11 mom. b punkten, tabellen i 8 § 2 mom. och tabellen i 21 § 1 mom. börjar tillämpas från och med den 1 augusti 2025.
6a §3 mom. ska tillämpas till och med läsåret 2027/28.
Då indexjustering enligt 6a § ska ske på nytt år 2028 för läsåret 2028/29 av de studiestöd som enligt 6a § 3 mom. inte indexjusterats under läsåren 2025/26, 2026/27 och 2027/28, ska de belopp för studiestöden som fastställdes år 2024 justeras med den förändring i det konsumentprisindex som fastställts av Ålands statistik- och utredningsbyrå för kalenderåret 2027, avrundat till närmaste euro.
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning
I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning en ny 43a § som följer:
43a §
Avgiftsfri utbildning
Undervisning som avses i 43 § 1 mom. är avgiftsfri om studierna inleds senast under det kalenderår som den studerande fyller 18 år. Rätten till avgiftsfri utbildning gäller dock inte om den studerande redan har avlagt allmänbildande gymnasieexamen och studentexamen eller gymnasieexamen med yrkesinriktning eller motsvarande utländska studier. Om den studerande samtidigt genomgår yrkesutbildning och allmänbildande gymnasieutbildning omfattar den avgiftsfria utbildningen avläggandet av bägge examina.
Inträdes- och lämplighetsprov som används vid antagningen är avgiftsfria för den sökande.
Läromedel och studiematerial som behövs i undervisningen och arbetsredskap, arbetskläder, arbetsmaterial och för undervisningen nödvändiga certifikat är avgiftsfria. Musikinstrument, idrottsredskap eller andra motsvarande redskap som används för den studerandes personliga bruk och som kan användas också utanför undervisningen är inte avgiftsfria.
Skäliga avgifter kan tas ut för frivilliga studieresor, besök, evenemang och andra motsvarande verksamheter som kompletterar studierna. Avgiften får inte överstiga skolans självkostnad för att den studerande deltar i aktiviteten.
Skolan ska meddela ett förvaltningsbeslut enligt 7 kap. i förvaltningslagen för landskapet Åland i fråga om rätten till avgiftsfri utbildning i 1 mom., avgiftsfrihet för läromedel, arbetsredskap, arbetskläder och arbetsmaterial i 3 mom. och i fråga om de avgifter som avses i 4 mom. endast om den studerande skriftligen eller muntligen begär det.
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Annika Hambrudd |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 10/2024-2025
[1] På grund av ett misstag föll Högskolan på Åland och Studerandekåren vid Högskolan på Åland (SkÅHla) bort ur remissen. En separat remiss skickades till dessa under perioden 26 november–2 december 2024.