Lagförslag 10/2025-2026

		LAGFÖRSLAG nr 10/2025–2026
		Datum
		2026-02-26
	Till Ålands lagting

Intelligenta transportsystem på vägtransportområdet

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag genom vilken rikets lag om digitala informationstjänster för trafiksystemet görs tillämplig på Åland. Avsikten är att den föreslagna nya blankettlagen ska ersätta 73 och 74 §§ i den gamla vägtrafiklagen för landskapet Åland som fortfarande är i kraft.

     Det huvudsakliga syftet med lagförslaget är att uppdatera den befintliga landskapslagstiftningen så att den står i bättre överensstämmelse med såväl den nya rikslagstiftningen som ITS-direktivet.

     De föreslagna lagarna bör träda i kraft så snart som möjligt eftersom direktivets implementeringstid har gått ut och Landskapsregeringen har fått en formell underrättelse av Kommissionen gällande direktiv 2023/2661 om ändring av direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag.

 

__________________

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Intelligenta transportsystem.. 3

1.2 Allmänt om ITS-regelverket 3

1.3 Rikets lag om digitala informationstjänster för trafiksystemet 6

2. Ålands skyldigheter med anledning av ITS-förordningar, en utredning gjord av infrastrukturavdelningen  8

2.1 eCall – Kommissionens delegerade förordning 305/2013. 8

2.2 MMTIS-förordningen – Kommissionens delegerade förordning 2017/1926. 8

2.3 RTTI-förordningen – Kommissionens delegerade förordning 2022/670. 14

3. Landskapsregeringens förslag. 17

4. Lagstiftningsbehörigheten. 17

5. Beredning av lagförslaget 17

6. Förslagets konsekvenser 17

6.1 Allmänt om lagförslagets konsekvenser 17

6.2 Konsekvenser för landskapsregeringen. 18

6.3 Övriga konsekvenser 18

Detaljmotivering. 18

1. Landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om digitala informationstjänster för trafiksystemet 18

2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om ordnande av kollektivtrafiktjänster 19

Lagtext 21

L A N D S K A P S L A G om tillämpning på Åland av lagen om digitala informationstjänster för trafiksystemet 21

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om ordnande av kollektivtrafiktjänster 22

Bilaga – FFS 992/2025. 24

Lag om digitala informationstjänster för trafiksystemet 24

Parallelltexter 34

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

År 2010 antog EU ett direktiv om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet, ITS-direktivet.[1] Syftet med ITS-direktivet var att lägga grunden för ett samordnat och enhetligt intelligent transportsystem för att förenkla vägtrafik över gränserna mellan medlemsstaterna.

     År 2023 genomgick ITS-direktivet betydande förändringar genom att EU antog ett ändringsdirektiv[2]. Ändringsdirektivet utökade skyldigheten för medlemsstater och aktörer inom transportsektorn att producera och tillgängliggöra vissa data om sitt vägnät och realtidsinformation om trafiken i det. Ytterst ska informationen kunna användas av aktörer som skapar innovativa informationstjänster om trafik. I slutändan är det företag och konsumenter som kan ha nytta av systemen. Ett exempel på ett sådant system är Googles system som föreslår resvägar och anger tidsåtgång baserat på data om trafikflöden och köbildningar. Det nya ITS-direktivet trädde i kraft den 20 december 2023 och skulle ha införlivats i den nationella lagstiftningen senast den 21 december 2025.

 

1.1 Intelligenta transportsystem

 

Intelligenta transportsystem (ITS) är ett samlingsnamn för användning av olika it-lösningar inom transportsektorn. Med hjälp av informationsteknik utvecklas smartare transportlösningar som bidrar till säkrare, effektivare och mer hållbara transporter. Några exempel på ITS-applikationer är:

·      Trafikstyrning: Automatiska system för att styra trafikljus och trafikflöden för att minska köer och olyckor.

·      Navigeringssystem: GPS-baserade system som ger förslag på de snabbaste eller mest energieffektiva resvägarna.

·      Trafikinformation i realtid: System som informerar trafikanter om aktuella vägförhållanden, olyckor och vägarbeten.

·      Elektroniska betalningssystem: Som till exempel trängselskatter och elektroniska biljettsystem för kollektivtrafik.

·      Varningssystem för förare: System som varnar förare för farliga situationer, såsom dålig sikt, halka eller när en kollision är nära att inträffa.

     ITS används både för att förbättra individens resa och för att optimera transportsystemet som helhet, särskilt med hänsyn till miljö, tid och säkerhet.

     Införandet av ITS bygger bland annat på att data görs tillgängliga i en nationell åtkomstpunkt (NAP). På så sätt kan företag som vill utveckla informationstjänster för trafikanter och resenärer på ett enkelt sätt få tillgång till data. Den finska åtkomstpunkten är https://www.fintraffic.fi/sv som driver sin verksamhet under kommunikationsministeriets ägarstyrning.

 

1.2 Allmänt om ITS-regelverket

 

ITS-direktivet är ett ramdirektiv som definierar prioriterade områden och delegerar åt kommissionen att anta förordningar som anger konkreta skyldigheter. Tanken med direktivet är att skapa en enhetlig ram för insamlande och presentation av information om vägnätet och transporter inom EU. Varje medlemsstat ska skapa en digital nationell åtkomstpunkt där information samlas och tillgängliggörs för systemutvecklare. Medlemsstaterna är fria att själva besluta om vilken typ av IT-system de investerar i för ändamålet.

     Samtliga medlemsstaters nationella åtkomstpunkter koordineras sedan av EU:s National Access Point Coordination Organisation for Europe (NAPCORE), vilket skapar möjligheter för utvecklare att på ett lättillgängligt sätt kunna få och kunna integrera trafikinformation om hela unionen.

     Mottagare för den insamlade informationen är aktörer som skapar applikationer och system där informationen används. Dessa applikationer är tänkta att vända sig till slutanvändare och enskilda trafikanter. Den information som medlemsstaterna ska samla in kan alltså beskrivas som ”bakgrundsinformation” för applikationer för trafikanter. Medlemsstaterna som sådana åläggs alltså inga skyldigheter att samla in och tillgängliggöra information direkt riktat till slutanvändare.

     Med stöd av ITS-direktivet har kommissionen antagit flera delegerade förordningar. Dessa får direkt giltighet som lag i medlemsstaterna. Följande förordningar är av betydelse för denna lag:

·      kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1926 vad gäller tillhandahållande av EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster, sådan den lyder ändrad genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/490 (MMTIS-förordningen, från engelskans Multi-Modal Travel Information Services),

·      kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/670 vad gäller tillhandahållande av EU-omfattande realtidstrafikinformationstjänster (RTTI-förordningen, en förkortning av engelskans Real-Time Traffic Information),

·      kommissionens delegerade förordning (EU) 886/2013 vad gäller data och förfaranden för kostnadsfritt tillhandahållande, när så är möjligt, av ett minimum av trafiksäkerhetsrelaterad universell trafikinformation för användare (SRTI-förordningen, från engelskans Safety-Related Traffic Information) och

·      kommissionens delegerade förordning (EU) nr 305/2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU avseende harmoniserat tillhandahållande av interoperabelt EU-omfattande eCall.

     Utgångspunkten i ITS-direktivet och förordningarna är att kraven på att information ska tillgängliggöras börjar gälla för olika geografiska områden och vägtyper vid olika tillfällen. Idén är att börja med de geografiska områden där informationen har som störst nytta. Först ut är krav vad gäller grundläggande information som redan samlas in. Geografiskt gäller kraven i första hand information om det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), därefter större vägar i medlemsstaterna och knutpunkter. Vissa grundläggande krav gäller dock för hela unionens vägnät, det vill säga även vägar på Åland. Dessa krav är dock inte särskilt omfattande i förhållande till de krav som gäller för TEN-T-vägar och storstadsområden. I sammanhanget kan det konstateras att Åland inte har några vägar som ingår i TEN-T-nätet, däremot har Åland två hamnar (Berghamn och Mariehamns hamn) samt Mariehamns flygplats i TEN-T-nätets övergripande nät.

 

1.2.1 MMTIS-förordningen

 

MMTIS-förordningen är en delegerad förordning under ITS-direktivet som kräver att multimodala reseinformationstjänster görs tillgängliga i hela EU för att underlätta smarta och hållbara transporter. Den tvingar operatörer och myndigheter att tillhandahålla statisk och realtidsdata via nationella åtkomstpunkter. Multimodal reseinformation kan beskrivas som information som hjälper resenärer att planera och genomföra resor som involverar flera transportmedel och trafikslag. Syftet är att ge resenären en helhetsbild av alla möjliga resvägar och transportmedel för att underlätta valet av det mest effektiva, bekväma eller miljövänliga sättet att resa. Multimodal reseinformation kan vara

·      Tidsplaner: Tidtabeller för olika kollektivtrafikmedel, som bussar och tåg.

·      Byten och anslutningar: Information om när och var man behöver byta från ett transportmedel till ett annat.

·      Reskostnad: Beräkningar av kostnaden för varje del av resan, inklusive biljetter och avgifter.

·      Resväg och tid: Information om den snabbaste eller enklaste rutten, inklusive eventuella trafikförseningar eller vägarbeten.

·      Miljöaspekter: Uppgifter om vilken resväg som har minst miljöpåverkan.

·      Tillgänglighet: Information om tillgängliga transportalternativ för personer med funktionsnedsättningar.

 

1.2.2 RTTI-förordningen

 

RTTI-förordningen syftar till att skapa ett sömlöst, interoperabelt EU-omfattande transportnät genom att säkerställa att trafikdata i realtid görs tillgänglig och utbytbar för att ge användare säkrare och effektivare navigationstjänster. Förordningen ställer krav på offentliga myndigheter att tillhandahålla data via nationella åtkomstpunkter (NAP) så att information om trafik, vägförhållanden och incidenter kan delas mellan olika tjänsteleverantörer, som till exempel kartappar och bilars navigationssystem. Exempel på information som samlas in är:

·      Trafikflöden: Information om nuvarande trafikflöde, inklusive om det är hög trafikintensitet, låga hastigheter eller eventuella trafikstockningar.

·      Olyckor och hinder: Information om trafikolyckor, vägarbeten, avstängningar eller andra hinder som påverkar framkomligheten.

·      Väderförhållanden: Uppdateringar om hur vädret påverkar trafiken, till exempel halka, snö eller dimma.

·      Kollektivtrafikstatus: Information om förseningar, inställda avgångar eller störningar i kollektivtrafiken.

·      Alternativa vägar och rutter: Förslag på alternativa rutter för att undvika köer eller olycksplatser.

     Informationen kan fås via appar, GPS-system, digitala vägskyltar, radiostationer eller webbplatser. Genom att erbjuda uppdaterad information kan dessa tjänster hjälpa trafikanter att spara tid, undvika onödiga förseningar och minska stress under resor. De bidrar också till bättre trafikledning och minskad miljöpåverkan genom att optimera trafikflödena.

 

1.2.3 eCall-förordningen

 

eCall-förordningen kompletterar ITS-direktivet för att säkerställa ett harmoniserat, interoperabelt och EU-omfattande eCall-system. Den fastställer specifikationer för att fordonsbaserade nödsamtal automatiskt ska nå 112-centraler i alla medlemsstater. Syftet med förordningen är att skapa en enhetlig teknisk och driftmässig standard för eCall i hela EU, vilket innebär att en bil köpt i ett land ska fungera med eCall-tjänsten i alla andra medlemsstater.

     Förordningen definierar de minimikrav för uppgradering av PSAP-infrastruktur (Public Safety Answering Points/räddningscentraler) som krävs för att ta emot och hantera eCall-data. Den säkerställer att den data som fordonet automatiskt skickar i väg vid en olycka (position, tidpunkt, fordonstyp), kan tolkas korrekt av räddningstjänsten oavsett var i EU olyckan sker.

 

1.2.4 SRTI-förordningen

 

SRTI-förordningen hör till de första av kommissionens delegerade förordningar som antagits med stöd av ITS-direktivet. Regleringen ålägger offentliga och privata väghållare samt tjänsteleverantörer att skapa nödvändiga förutsättningar för att kunna upptäcka och identifiera händelser och förhållanden som påverkar trafiksäkerheten, samt för att kostnadsfritt tillhandahålla, när så är möjligt, trafikdata om dessa händelser och förhållanden för transportanvändare. Medlemsstaterna ska säkerställa att införandet och användningen av informationstjänsten på nationell nivå sker på ett kompatibelt, interoperabelt och kontinuerligt sätt enligt de tekniska definitionerna i förordningen.

     När förordningen trädde i kraft för tio år sedan var det framför allt vägmyndigheterna och väghållarna som ansvarade för merparten av de upptäckta händelser samt den delning av insamlad information som ingick i förordningens tillämpningsområde. Eftersom insamlingen och delningen av trafiksäkerhetsinformation skedde genom myndigheternas åtgärder, med skyldighet att när så var möjligt dela denna information kostnadsfritt med användarna, uppstod inga marknadsbaserade kommersiella tjänster inom sektorn. I och med trafikens tekniska utveckling och automationsutveckling har läget förändrats, eftersom den teknik som ingår i moderna bilar hjälper förarna att upptäcka händelser och förhållanden som omfattas av förordningen och att samla in data om dessa. Biltillverkarna och tillverkarna av de tekniska lösningar som används i bilarna har ändå varit ovilliga att dela data som de administrerar, eftersom den nuvarande SRTI-förordningen inte innehåller tillräckligt tydliga definitioner av ansvar och skyldigheter när det gäller delning av data och inte heller beaktar det stora antalet aktörer som ingår i verksamhetens värdenätverk samt deras olika roller. Dessutom gör förordningen inte heller någon skillnad på rådata och data som förädlats på basen av den, vilket resulterat i vissa oklarheter i tillämpningen av förordningen. Mot denna bakgrund har kommissionen beslutat att inleda en översyn av SRTI-förordningen som beräknas vara slutförd under första halvan av 2026.

 

1.3 Rikets lag om digitala informationstjänster för trafiksystemet

 

Rikets lag om digitala informationstjänster för trafiksystemet (FFS 992/2025) innehåller bestämmelser om ordnandet av en nationell åtkomstpunkt som sköter utbytet av information om trafiksystemet och av en informationstjänst för grundläggande information om trafiksystemet. Genom lagen genomförs ITS-direktivet. Genom lagen kompletteras och preciseras dessutom kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/670 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av EU-omfattande realtidstrafikinformationstjänster, RTTI-förordningen, kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1926 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster, MMTIS-förordningen, och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 886/2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller data och förfaranden för kostnadsfritt tillhandahållande, när så är möjligt, av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation för användare, SRTI-förordningen.

     I rikslagen åläggs Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab uppgiften som nationell åtkomstpunkt. Enligt artikel 6a.1 sjätte stycket i ITS-direktivet är medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att de data som avses i artikeln är tillgängliga via de nationella åtkomstpunkterna senast den dag som anges i bilaga III till direktivet. Också de delegerade förordningar som kommissionen antagit med stöd av ITS-direktivet medför en skyldighet för medlemsstaterna att ordna den nationella åtkomstpunktens verksamhet, eftersom artikel 3.1 i RTTI-förordningen, artikel 3.1 i MMTIS-förordningen och artikel 7.2 i SRTI-förordningen förpliktar medlemsstaterna att inrätta och förvalta en nationell åtkomstpunkt.

     Även om ITS-direktivet innehåller en huvudförpliktelse om tillgänglighet till data via den nationella åtkomstpunkten samt en definition av åtkomstpunkt, ger direktivet inga närmare riktlinjer för hur den nationella åtkomstpunkten ska ordnas. I skäl 16 i ingressen till RTTI-förordningen anges det dock att åtkomstpunkten kan ha formen av ett dataarkiv, ett register, en webbportal eller liknande beroende på typen av data. Åtkomstpunkter kan också, i stället för att själva lagra dessa data, hänvisa till andra platser där de finns tillgängliga. Vidare konstateras det i ingressen att medlemsstaterna bör sammanföra de befintliga offentliga och privata åtkomstpunkterna till en enda åtkomstpunkt som ger tillgång till alla relevanta data som finns tillgängliga och som omfattas av specifikationerna enligt förordningen. I artikel 3.2 i förordningen konstateras det att medlemsstaterna även i fortsättningen får använda de åtkomstpunkter som inrättats i enlighet med den gamla RTTI-förordningen (EU) 2015/962.

     EU-lagstiftningen förutsätter inte att ordnandet av den nationella åtkomstpunkten ska vara en myndighetsuppgift, utan det kan också åläggas privata aktörer. Utgångspunkten är dock att det finns endast en nationell åtkomstpunkt enligt varje förordning och att den ger den enda åtkomsten till de data som avses i förordningarna. Detta konstateras både i artikel 3.1 i RTTI-förordningen och i artikel 3.1 i MMTIS-förordningen.

     Eftersom det i varje medlemsstat bara kan finnas en eller bara ett mycket begränsat antal nationella åtkomstpunkter, kan förvaltningen av dem inte utgöra en marknad och inte heller vara förenad med fri konkurrens mellan företag. I Finland har det till följd av detta ansetts vara bäst att ordna uppgiften så att skyldigheten har ålagts en myndighet som en offentlig förvaltningsuppgift. Myndigheten har kunnat skaffa utförandet av uppgiften av Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab. I rikets lag om digitala informationstjänster för trafiksystemet föreskrivs det tydligt om en enda nationell åtkomstpunkt som betjänar den information som avses i såväl RTTI-förordningen, MMTIS-förordningen och SRTI-förordningen som infrastrukturförordningen [3]. Genom att samla alla nationella åtkomstpunkter i en enda åtkomstpunkt uppnår man ITS-regleringens mål om en enda nationell åtkomstpunkt. Lösningen erbjuder både datainnehavarna och dataanvändarna klarhet och användarvänlighet.

     I praktiken består den nationella åtkomstpunkten av informationssystem som redan finns i riket. Av de två system som har fungerat som nationell åtkomstpunkt enligt RTTI-förordningen (Digiroad-systemet och till viss del Digitraffic-systemet) har Digitraffic också hittills varit Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab:s system, medan Digiroad överförs från Trafikledsverket till Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab. Den nationella åtkomstpunkten för multimodala data Finap fortsätter som nationell åtkomstpunkt enligt MMTIS-förordningen. Hittills har Transport- och kommunikationsverket ansvarat för den, och driften och förvaltningen av den har beställts av Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab.

     Syftet med den nationella åtkomstpunkten är att den ska fungera som en effektiv plattform eller kanal för informationsutbyte mellan datainnehavare och dataanvändare. Avsikten är således inte att samla data i den nationella åtkomstpunkten, utan information om var det finns data. Informationen hämtas från källan, det vill säga från datainnehavarnas programmeringsgränssnitt.

 

2. Ålands skyldigheter med anledning av ITS-förordningar, en utredning gjord av infrastrukturavdelningen

 

De förordningar som har utfärdats av kommissionen med stöd av ITS-direktivet gäller som lag på Åland men i stor utsträckning innehåller de ofta så-dana geografiska begränsningar att de i praktiken ändå inte är tillämpliga här. I avsnitten nedan kommer detta preciseras och de förordningar presenteras som landskapsregeringens infrastrukturavdelning har bedömt vara relevanta för Åland.

 

2.1 eCall – Kommissionens delegerade förordning 305/2013

 

Den 26 november 2012 utfärdade kommissionen en förordning med stöd av ITS-direktivet som angav närmare specifikationer för uppgradering av den larmcentralsinfrastruktur som krävs för korrekt mottagning och behandling av eCall[4].6 eCall är en EU-omfattande harmoniserad tjänst för nödsignal mellan fordon och 112. Sedan år 2018 är eCall standard i alla nya bilar inom EU.

     Enligt artikel 3 i förordningen ska medlemsstaterna (alltså även Åland) säkerställa att varje alarmeringscentral för eCall är utrustad för att hantera eCall och ta emot den minimiuppsättning uppgifter som kommer från fordon som är utrustade för eCall-systemet. Standarderna för detta har utvecklats sedan 2013 och förordningen ändrades år 2024 med uppdaterade krav.

     Enligt artikel 4 ska medlemsstaterna utse de myndigheter som har befogenhet att bedöma överensstämmelse av verksamheten för alarmeringscentralerna för eCall med de krav som förtecknats i artikel 3 och meddela kommissionen dem. Åland har genom överenskommelseförordning med riket överfört på Transport- och kommunikationsverket att vara den behöriga myndigheten som avses i artikel 4.7.

     Enligt uppgift från Alarmcentralen fungerar eCall på Åland. Alarmcentralen tar med jämna mellanrum emot nödsamtal från fordon. I de allra flesta fall har någon tryckt på knappen i bilen av misstag. Alarmcentralen får information om bilens position och därefter upprättas en tvåvägs talkommunikation mellan bilen och Alarmcentralen.

     Inom landskapsregeringens allmänna förvaltning är det regeringskansliet som ansvarar för eCall.

 

2.2 MMTIS-förordningen – Kommissionens delegerade förordning 2017/1926

 

Enligt ingressen till förordningen åläggs ingen myndighet eller annat objekt en skyldighet att börja samla in data som inte redan finns tillgängliga i maskinläsbart format. De särskilda kraven gällande statiska och dynamiska rese- och trafikdata för olika transportslag bör endast tillämpas på de data som faktiskt samlas in och finns tillgängliga i maskinläsbart format. Däremot uppmuntras medlemsstaterna att söka kostnadseffektiva lösningar som är lämpliga för deras behov av att digitalisera befintliga statiska och dynamiska data för olika transportslag. Förordningens krav ska alltså läsas så att specifikationerna gäller för sådan data som faktiskt samlas in och redan finns tillgänglig i maskinläsbart format.

     Ett maskinläsbart format är ett dataformat som kan läsas och bearbetas automatiskt av datorer utan mänsklig inblandning, vilket kräver strukturerad data i standardiserade format som CSV, JSON, XML, eller via API:er, till skillnad från ostrukturerad text eller bilder, för att underlätta delning och vidareutnyttjande av data. Formatet säkerställer att ingen semantisk betydelse går förlorad och möjliggör automatiserad analys och integration mellan system. Dokument i PDF- eller DOCX-format är inte maskinläsbara.

     Förordningen gäller hela transportnätet i unionen – alltså även Ålands transportnät.

     Enligt artikel 3 ska varje medlemsstat inrätta en nationell åtkomstpunkt, ett digitalt gränssnitt som inrättats av en medlemsstat och som utgör en enda åtkomstpunkt för data, enligt specifikationer som avses i artikel 6. Ett gränssnitt kan alltså i praktiken vara en databas med åtkomst via nätet. Eftersom endast en nationell åtkomstpunkt kan inrättas per medlemsstat är det riket som ska genomföra åtgärden i samråd med landskapsregeringen.

     Den nationella åtkomstpunkten ska vända sig till dataanvändare, det vill säga transportmyndigheter, transportföretag, leverantörer av resinformationstjänster, producenter av digitala kartor och varje annan enhet – privat eller offentlig – som använder sådan data som avses i förordningen för att skapa multimodal reseinformation.

Informationen på den nationella åtkomstpunkten ska komma från datainnehavare, alltså varje juridisk person – privat eller offentlig – som har rätt att bevilja åtkomst till eller dela de data som den kontrollerar och som förordningen omfattar. Sådana juridiska personer kan till exempel vara transportmyndigheter, transportföretag eller infrastrukturförvaltare.

     I artikel 4 anges vilken typ av data som datainnehavare ska ge tillgång till via de nationella åtkomstpunkterna. Artikeln anger detaljerad information om format som datainnehavarna ska använda när de tillgängliggör sin data.

I artikeln finns också en tidplan för när datauppgifterna ska finnas tillgänglig via den nationella åtkomstpunkten. Kraven ställs först på data om TEN-T-nätet. För övriga delar av unionens transportnät anger förordningen en tidplan.

     Förordningen kräver också att datainnehavarna håller informationen uppdaterad. Dessutom ska medlemsstaterna i samarbete med relevanta ITS-intressenter nå en överenskommelse om minimikrav på datakvalitet. Villkoren för användande av den data som ska finnas tillgänglig på den nationella åtkomstpunkten får fastställas genom licensavtal. Villkoren får dock inte i onödan begränsa möjligheterna till vidareutnyttjande eller användas för att begränsa konkurrensen.

     I förordningen finns en uppställning av vilken data som ska tillhandahållas (om den samlas in och finns tillgänglig i maskinläsbart format) och deadline för när datan ska finnas tillgänglig på den nationella kontaktpunkten. Dessa parametrar presenteras i tabellen nedan, tillsammans med information om vilken data som samlas in på Åland idag och finns tillgänglig i maskinläsbart format.

 

 

 

Typ av data	Samlas datan in? Är den maskinläsbar? Vem samlar in den?	När datan ska finnas tillgänglig
STATISKA, HISTORISKA OCH OBSERVERADE RESE- OCH TRAFIKDATA
1.1 Servicenivå 1		1 dec 2023
a) Platssökning (startpunkt/slutpunkt):
i) Adressuppgifter (husnummer, gatunamn, postnummer).	Ja. Kommuner, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Lantmäteriverket
ii) Topografiska platser (stad, ort, by, förort, administrativ enhet).	Ja. Lantmäteriverket
iii) Besöksmål (relaterade till transportinformation) till vilka människor kan vilja resa.	Eventuellt kan data som privata initiativ såsom todoaland.com och Visit Åland tillhandahåller omfattas.
b) Färdplaner: Driftskalender, som kopplar typ av dag till kalenderdatum.	Ja. Samlas in av LR (Transportbyrån). GTFS-data publiceras på bland annat Finap
c) Platssökning (knutpunkter) – för reguljär transport och behovsstyrd transport i förekommande fall:
i) Identifierade knutpunkter.	Nej
ii) Geometri/kartbaserad struktur för knutpunkter.	Nej
d) Beräkning av färdplan – för reguljär transport och behovsstyrd transport i förekommande fall:
i) Anslutning där byten kan göras.	Nej
ii) Standardtid för byten.	Nej
iii) Nätets topologi och färdrutter/linjer (topologi).	Nej
iv) Trafikföretag.	Ja. Transportbyrån
v) Tidtabeller.	Ja. Transportbyrån. Exporteras till bland annat Finap Google
vi) Planerade byten mellan garanterade turer enligt tidtabell.	Nej
vii) Driftstider.	Ja. Transportbyrån
viii) Faciliteter på knutpunkter (inbegripet plattformsinformation, informationsdiskar/informationsställen, biljettförsäljning, hissar/trappor, in- och utgångar samt var de finns).	Nej
ix) Fordon, inklusive deras tillgänglighet (t.ex. lågt golv, rullstolsanpassat, barnvagnsanpassat) och tillgängligheten av tjänster ombord (t.ex. toaletter).	Nej
x) Tillgänglighet för knutpunkter och förflyttningsvägar inom ett bytesställe (till exempel förekomst av hissar, rulltrappor).	Nej, ej maskinläsbart
xi) Förekomst av assistanstjänster.	Nej, ej maskinläsbart
e) Beräkning av färdplan:
i) Vägnät (inklusive separata körfält för buss/taxi).	Ja. Vägnätsbyrån samlar in väglinjegeometrier och annan egenskapsdata, som uppdateras direkt i Digiroad. Kommunerna skickar information om nya vägar och vägnamn till Lantmäteriverket som digitaliserar informationen och levererar in den till Digiroad. Lantmäteriverket samlar in terrängdatabasmaterial och levererar in den till Digiroad.
ii) Cykelnät (cykelspår, cykelbanor, buss- och cykelbanor, vägar som delas med fordon, gångbanor som delas med fotgängare).	Samma som ovan angående insamling av grunddata. Beräkning av cykelspår görs i matka.fi, Google maps.
iii) Gångbanor och anordningar för tillgänglighet	Samma som ovan angående insamling av grunddata. Beräkning av gångstråk görs i matka.fi, Google maps. Data om tillgänglighetsaspekter saknas
1.2 Servicenivå 2		1 dec 2023
a) Platssökning – för behovsstyrd transport och personlig transport:
i) Placering av parkeringsplatser (på och utanför gatan), inklusive tillgängliga p-platser för personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt rörlighet.	Nej
ii) Pendelparkeringar.	Nej
iii) Samåkningsparkeringar.	Nej
iv) Stationer för cykeldelning.	Nej
v) Stationer för bildelning.	Nej
vi) Säker cykelparkering (t.ex. låsta cykelgarage).	Nej
vii) Parkeringszoner för skotrar.	Nej
b) Informationstjänst:
i) Var och hur man köper biljetter för reguljär transport, inklusive återförsäljningskanaler, genomförandemetoder, betalningsmetoder.	Nej, ej maskinläsbart. Endast pdf
ii) Var och hur man betalar för parkering, inklusive detaljhandelskanaler, genomförandemetoder, betalningsmetoder.	Nej
c) Tilläggsinformation – för reguljär transport och behovsstyrd transport i förekommande fall:
i) Grundläggande gemensamma standardpriser:
— Data om taxor inom nätet (taxezoner/hållplatser och taxegränser).	Nej, ej maskinläsbart. Endast pdf
— Strukturer på standardtaxor (från startpunkt till slutpunkt samt dags- och veckotaxor, zontaxor, enhetstaxor).	Nej, ej maskinläsbart. Endast pdf
ii) Fordonsutrymmen, inklusive transportklasser, fordonsbaserad wifi, kapacitet och tillträdesvillkor för cyklar.	Nej, ej maskinläsbart. Endast pdf
1.3 Servicenivå 3		1 dec 2023
a) Detaljerad gemensam standard och förfrågan om specialtaxor – för reguljär transport och behovsstyrd transport i förekommande fall:
i) Passagerarkategorier (t.ex. vuxen, barn, pensionär, student, passagerare med funktionsnedsättning samt kvalifikationsvillkor och klass på resa).	Nej, ej maskinläsbart. Endast pdf
ii) Produkter med normaltaxa (åtkomsträttigheter som t.ex. zon eller från start till slut, inkl. dags- och veckobiljetter/enkel/tur och retur, åtkomstvillkor, grundläggande användarvillkor, t.ex. giltighetstid/operatör/restid/byten, normalpriser för olika par av startpunkter och slutpunkter, inkl. dags- och veckotaxor, zontaxor, enhetstaxor).	Ja. Transportbyrån
iii) Produkter med specialtaxa (erbjudanden med ytterligare särskilda villkor, t.ex. försäljningsfrämjande rabatter, grupprabatter, säsongskort, paketprodukter omfattande flera olika produkter och tilläggsprodukter såsom ingående parkering och minimiuppehåll).	Ja. Transportbyrån
iv) Grundläggande kommersiella villkor, t.ex. återbetalning, ersättning, utbyte eller överföring.	Nej, ej maskinläsbart. Endast pdf
v) Grundläggande bokningsvillkor, t.ex. inköpsfönster, giltighetsperioder, ruttrestriktioner för zontaxor, minimiuppehåll.	Nej, ej maskinläsbart. Endast pdf
b) Informationstjänst – för behovsstyrd transport: hur man bokar behovsstyrda transporttjänster, inklusive återförsäljningskanaler, metoder för fullgörande, betalningsmetoder.	Nej, ej maskinläsbart. Endast pdf
c) Färdplaner:
i) Cykelnätets detaljegenskaper (körbanans kvalitet, cykling i bredd, gemensamma körbanor, avskilt eller ej från biltrafik, naturskön väg, enbart gångtrafik, begränsningar avseende höger-/vänstersväng eller infart (t.ex. mot trafikens färdriktning).	Nej
ii) Parametrar som behövs för att beräkna en miljöfaktor, t.ex. växthusgasutsläpp per fordonstyp eller personkilometer eller tillryggalagd sträcka till fots.	Nej
iii) Parametrar som krävs för att beräkna bränsleförbrukningen för konventionella och alternativa bränslen.	Nej
d) Beräkning av färdplan: uppskattade restider per typ av dag och tidsintervall, per färdmedel eller kombination av färdmedel.	Ja. Beräkning görs i reseplanerare, för närvarande är Google Maps, Resa.ax (LR) och matka.fi kända.
Vissa av punkterna ovan avseende behovsstyrd transport.	Nej	1 dec 2024
1.4 Servicenivå 4		1 dec 2025
a) Historiska rese- och trafikdata om förseningar – i förekommande fall för reguljär transport och behovsstyrd transport.	Ja. Delvis intern insamling hos Transportbyrån, görs i dagsläget inte tillgänglig externt.
b) Observerade data om förseningar och ankomst/avgångstider – för reguljär transport:
i) Längden på, och om möjligt orsaken till, förseningar på minst 60 minuter för persontrafik på järnväg (i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) 2021/782).	Berör inte Åland
ii) Längden på, och om möjligt orsaken till, förseningar i avgång på mer än 90 minuter för persontrafik till sjöss och på inre vattenvägar (i enlighet med artikel 18 i förordning (EU) nr 1177/2010).	Ja. Transportbyrån
iii) Längden på, och om möjligt orsaken till, förseningar i avgångar från en terminal på mer än 120 minuter för reguljär busspassagerartrafik med en planerad sträcka på minst 250 km (i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 181/2011).	Berör inte Åland
iv) Längden på, och om möjligt orsaken till, förseningar av avgående flygtrafik på minst 120 minuter och förseningar av ankommande flygtrafik på minst 180 minuter (i enlighet med artiklarna 5 och 6 i förordning (EG) nr 261/2004).	Berör inte Åland
c) Observerade data om annulleringar – för reguljär transport:
i) Annulleringar av persontrafik på järnväg och om möjligt orsaken därtill.	Berör inte Åland
ii) Annulleringar av persontrafik till sjöss och på inre vattenvägar och om möjligt orsaken därtill.	Ja. Transportbyrån
iii) Annulleringar av reguljär busstrafik med en planerad sträcka på minst 250 km och om möjligt orsaken därtill.	Berör inte Åland
iv) Annulleringar av flygningar och om möjligt orsaken till dessa	Ja. Loggas i flygledningssystem, ANS. Inte externt tillgängliga data i dagsläget.
d) Information om parkeringsavgifter.	Nej
DYNAMISKA RESE- OCH TRAFIKDATA
2.1 Servicenivå 1		1 dec 2028
Ankomst-/avgångstider, färdplaner och kompletterande information:
i) Störningar, såsom nätstängningar och/eller omdirigeringar, och om möjligt orsaken till dessa.	Nej
ii) Information om status i realtid, t.ex. uppskattade avgångs- och ankomsttider för tjänster, förseningar, annulleringar, kontroll av garanterade anslutningar.	Ja. Transportbyrån
iii) Status för knutpunkternas funktioner (inklusive information om dynamiska plattformar, fungerande hissar/rulltrappor, stängda in- och utgångar samt var de finns) – för reguljär transport.	Nej
2.2 Servicenivå 2		1 dec 2028
a) Informationstjänster om parkeringsavgifter – för behovsstyrda och personliga transporter.	Nej
b) Tillgänglighetskontroll och plats – för behovsstyrd transport och i förekommande fall personlig transport.
i) Tillgång till och plats för bildelning, tillgång till och plats för cykeldelning och plats för övrig fordonsdelning.	Nej
ii) Tillgängliga parkeringsplatser (på och utanför gatorna).	Nej
2.3 Servicenivå 3		Upp till medlemsstaten att välja om och när
Beläggningsinformation för fordonet – för reguljär transport och behovsstyrd transport i förekommande fall.	Nej

 

2.3 RTTI-förordningen – Kommissionens delegerade förordning 2022/670

 

RTTI-förordningen ska enligt artikel 1 tillämpas på alla allmänna vägar för motortrafik. Enligt ingressen till förordningen bör förordningen genomföras i etapper som ska leda till en gradvis ökning av den geografiska täckningen. Fram till den 31 december 2027 ska skyldigheterna avseende merparten av datatyperna endast gälla vägar i TEN-T, motorvägar och huvudvägar (se artikel 14). Enligt ingressen till förordningen bör medlemsstaterna definiera ett huvudvägnät inom sitt territorium. I det arbetet får de återanvända den definition av vägnätet som krävs enligt artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/96/EG om förvaltning av vägars säkerhet (vägsäkerhetsdirektivet). Åland har inte genomfört vägsäkerhetsdirektivet eftersom landskapsregeringen har bedömt att inga vägar på Åland faller inom det direktivets tillämpningsområde. Slutsatsen är därför att Åland inte ska anses har någon huvudväg i RTTI-förordningens mening. Det innebär i sin tur att förordningen gäller på Åland tidigast från år 2028. Inte heller denna förordning ålägger medlemsstaterna att börja samla in data som de inte redan samlar in eller digitalisera data som inte redan finns tillgängliga i ett digitalt maskinläsbart format. Kravet är att data ska tillhandahållas om den redan samlas in i vissa standardiserade format.

     Kraven ställs på vägmyndigheter, väghållare, vägtullsoperatörer och aktörer med anknytning till laddning och tankning, innehavare av fordonsgenererade data och tjänsteleverantörer. Kraven ställs alltså inte enbart på offentliga aktörer, som landskapsregeringen och kommuner. Skyldigheten gäller enbart om informationen finns i maskinläsbart format, men man kan utgå från att innehavare av laddningspunkter eller mackar gör information om sina tjänster och priser tillgängliga av rent kommersiella skäl på exempelvis en hemsida. Privata aktörer får dock kräva att dataanvändare (de som ska utveckla tjänster på basen av informationen) tecknar licensavtal och eventuellt betalar en avgift. Kommersiellt kan det dock finnas skäl att dela informationen gratis.

     De datatyper som förordningen tar sikte på är:

·      Data om infrastruktur som samlas in i ett standardiserat format såsom Inspires dataspecifikation för transportnät, TN-ITS eller Datex II.

·      Data om regleringar och begränsningar som samlas in i format enligt Datex II eller TN-ITS.

·      Data om vägnätets tillstånd som de samlar in i formatet Datex II.

En viktig parameter är sedan att informationen ska hållas uppdaterad, så att den tjänar som underlag för realtidsinformationstjänster.

     När data ska tillhandahållas enligt förordningen ska det göras via en nationell åtkomstpunkt där all data som förordningen omfattar samlas på ett och samma ställe. Kommissionen utvecklar genom denna förordning sin syn på den nationella åtkomstpunkten. Enligt kommissionen ska varje medlemsstat ha en ”single point of access” där alla olika typer av data som samlas in enligt ITS-regelverket ska finnas.

     I bilagan till RTTI-förordningen finns en uppställning med data som ska tillhandahållas (om den samlas in och finns tillgänglig i maskinläsbart format). Denna presenteras i tabellen nedan.

     I andra kolumnen i tabellen framkommer om Åland omfattas av bestämmelserna. Viss typ av data samlas in i dag (dvs allt är inte ”Nej”). Däremot har Åland hittills inte omfattats av bestämmelserna.

 

Typ av data (all data ska finnas tillgänglig på den nationella kontaktpunkten 1 januari 2028	Samlas datan in på Åland och finns tillgänglig i maskinläsbart format?
1) Datatyper för infrastruktur:
a) Sträckor i vägnätet och deras fysiska egenskaper:
i) Geometri.	Ja
ii) Vägbredd.	Ja
iii) Antal körfält.	Nej
iv) Lutningar.	Nej
v) Vägkorsningar.	Nej
b) Vägklassificering.	Ja för allmänna vägar
c) Platsangivelse för vägtullstationer.	Nej
d) Platsangivelse för serviceområden och rastplatser.	Nej
e) Platsangivelse för laddningspunkter för elfordon och villkoren för deras användning.	Samlas in och publiceras av externa aktörer. LR samlar inte in.
f) Platsangivelse för tankstationer för CNG, LNG och LPG.	Nej
g) Platsangivelse för tankningspunkter och -stationer för alla andra bränsletyper.	Samlas in och publiceras av externa aktörer. Landskapsregeringen samlar inte in.
h) Platsangivelse för leveransområden.	Nej
2) Centrala datatyper för regleringar och begränsningar:
a) Statiska och dynamiska trafikregleringar, i tillämpliga fall:
i) Tillträdesvillkor för tunnlar.	Ja
ii) Tillträdesvillkor för broar.	Ja
iii) Permanenta tillträdesbegränsningar.	Nej
iv) Hastighetsbegränsningar.	Ja
v) Regleringar avseende godsleveranser.	Ja. Reglering av transport med farligt gods.
vi) Omkörningsförbud för tung godstrafik.	Nej
vii) Begränsningar av vikt/längd/bredd/höjd.	Ja
viii) Enkelriktade gator.	Ja
ix) Gränser för begränsningar, förbud eller skyldigheter avseende specifika trafikområden, nuvarande tillträdesstatus och villkor för trafik i reglerade trafikområden.	Nej
x) Färdriktning för reversibla körfält.	Nej
b) Trafikplaner.	Nej
3) Andra datatyper för regleringar och begränsningar:
a) Platsangivelse och identifiering av vägmärken som visar trafikregleringar och identifierar faror:
i) Tillträdesvillkor för tunnlar.	Ja
ii) Tillträdesvillkor för broar.	Ja
iii) Permanenta tillträdesbegränsningar.	Nej
iv) Andra vägmärken som visar trafikregleringar.	Ja
b) Statiska och dynamiska trafikregleringar, i förekommande fall, andra än de trafikregleringar som avses i punkt 2).	Nej
c) Identifiering av avgiftsbelagda vägar, tillämpliga fasta vägavgifter och tillgängliga betalningsmetoder (inklusive försäljningskanaler och kvittensmetoder).	Nej
d) Variabla vägavgifter och tillgängliga betalningsmetoder, inklusive försäljningskanaler och kvittensmetoder.	Nej
4) Centrala datatyper för vägnätets tillstånd:
a) Avspärrade vägar.	Nej
b) Avspärrade körfält.	Nej
c) Vägarbeten.	Ja, större projekt
d) Tillfälliga trafikstyrningsåtgärder	Nej
5) Andra datatyper för vägnätets tillstånd:
a) Avspärrade broar.	Nej
b) Olyckor och tillbud.	Nej
c) Dåliga vägförhållanden.	Nej
d) Väderförhållanden som påverkar väglag och sikt.	Nej
6) Datatyper för realtidsanvändning av vägnätet:
a) Trafikvolym.	Nej
b) Trafikhastighet.	Nej
c) Bilköers platsangivelse och längd.	Nej
d) Restider.	Nej
e) Väntetid vid gränsövergångar.	Nej
f) Tillgång till leveransområden.	Nej
g) Tillgång till laddningspunkter och -stationer för elfordon.	Nej
h) Tillgång till tankningspunkter och -stationer för alternativa bränsletyper.	Nej
i) Pris för engångsladdning/-tankning.	Nej

 

Enligt artikel 12 ska medlemsstaterna bedöma om datainnehavare och leverantörer av reseinformationstjänster uppfyller de krav som anges för dem i förordningen. Medlemsstaterna ges en rätt att begära in vissa uppgifter och handlingar.

 

3. Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om tillämpning på Åland av rikets lag om digitala informationstjänster för trafiksystemet (FFS 992/2025). På så sätt genomförs ITS-direktivet på ett smidigt sätt. Landskapsregeringen föreslår också att den rese- och trafikdata som Landskapsregeringen, kommuner och andra myndigheter samlar in i maskinläsbar form ska kopplas till rikets nationella åtkomstpunkt, Fintraffic. Enligt de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av ITS-direktivet ska det bara finnas en nationell åtkomstpunkt per medlemsland. Eftersom endast en åtgärd per medlemsstat kan genomföras, och åtgärden är inom åländsk lagstiftningsbehörighet, är det då riket som i samråd med den åländska behöriga myndigheten ska genomföra åtgärden enligt 59b § i självstyrelselagen. Då endast en förvaltningsmyndighet per medlemsland kan utses enligt gällande EU-rätt, är det riket som utser myndigheten enligt 59b §, och denna riksmyndighet sköter sedan förvaltningsuppgifterna och -beslut i enlighet med landskapsregeringens ståndpunkter.

 

4. Lagstiftningsbehörigheten

 

Lagförslaget berör landskapets myndigheter och vägtrafik, områden där Åland har lagstiftningsbehörigheten enligt 18 § 1 och 21 punkterna i självstyrelselagen. Enligt 59b § 3 mom. i självstyrelselagen ska riket däremot utse förvaltningsmyndighet i sådana fall där EU-lagstiftningen kräver att medlemsstaten endast utser en förvaltningsmyndighet.

 

5. Beredning av lagförslaget

 

Lagförslaget har beretts som tjänstemannaberedning vid lagberedningen i samarbete med infrastrukturavdelningen. Med hänvisning till att förslaget endast har konsekvenser för landskapsregeringen och att direktivets genomförandetid gick ut den 21 december 2025 har lagförslaget inte skickats på någon remiss.

 

6. Förslagets konsekvenser

 

6.1 Allmänt om lagförslagets konsekvenser

 

Detta avsnitt, taget från rikets proposition RP 105/2026 rd belyser vilka konsekvenser rikets lag, som genom detta förslag görs tillämplig på Åland, får för Åland.

     Förslagets konsekvenser kan vara både direkta och indirekta. Med direkta konsekvenser avses sådana konsekvenser som direkt följer av de framlagda förslagen. Med indirekta konsekvenser avses sådana som uppstår genom påverkanskedjor som är beroende av andra faktorer. Lagstiftningen om den nationella åtkomstpunkten som baserar sig på EU-reglering utgör grunden för utvecklingen av informationsutbyte, men de större fördelarna kan uppnås först genom utveckling av den nationella informationstjänsten för grundläggande information om trafiksystemet. Den nationella åtkomstpunkten är till sin servicenivå en katalog över metadata, där dataanvändarna kan få information om var de egentliga data är tillgängliga. Av användarna förutsätts egen aktivitet för att söka fram nödvändiga data och skapa användbar information av dem. I informationstjänsten för grundläggande information om trafiksystemet produceras däremot tjänster för sammanställd information. Tjänsten tillhandahåller då direkt information som sammanställts färdigt på ett ändamålsenligt sätt.

     Lagförslagets direkta konsekvenser berör Landskapsregeringens verksamhet och Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab.

 

6.2 Konsekvenser för landskapsregeringen

 

Förslaget har inte några större ekonomiska eller administrativa konsekvenser. Gaturegister och informationssystem om trafiken bedöms vara rätt så allmänna, och det finns sannolikt inte behov av att införa helt nya system. Det kan däremot uppstå engångskostnader i samband med utvecklingsuppgifter, som ibruktagande av gränssnitt och förtydligande av interna processer för produktion av information. Det bör dock noteras att de skyldigheter som åläggs landskapsregeringen härrör nästan helt från EU-regleringen.

 

6.3 Övriga konsekvenser

 

I lagförslaget föreslås inga bestämmelser som medför några direkta mätbara miljökonsekvenser. Miljökonsekvenserna bedöms vara indirekta och ha samband med en eventuell förändrad fördelning av transportsätt till följd av trafiktjänsternas servicenivå. Det vill säga, om kollektivtrafiken byggs ut och motståndet mot hållbara trafikformer minskar i förhållande till privatbilism, medför det sannolikt positiva effekter på miljön.

     Förslaget bedöms inte heller ha några följder för jämställdheten mellan kvinnor och män.

 

Detaljmotivering

 

1. Landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om digitala informationstjänster för trafiksystemet

 

1 § Lagens tillämpningsområde. Enligt förslaget ska rikets lag om digitala informationstjänster för trafiksystemet tillämpas på Åland. Ändringar i rikslagen föreslås träda i kraft samtidigt här som i riket.

 

2 § Förvaltningsuppgifter. Landskapsregeringen ska ha hand om de uppgifter som enligt rikslagen ankommer på Transport- och kommunikationsverket, det vill säja att styra och följa upp verkställigheten av lagen på Åland.

     Enligt de delegerade förordningar som kommissionen har antagit med stöd av ITS-direktivet ska medlemsstaterna utse nationella åtkomstpunkter. Artikel 3.1 i RTTI-förordningen, artikel 3.1 i MMTIS-förordningen och artikel 7.2 i SRTI-förordningen förpliktar medlemsstaterna att inrätta och förvalta en nationell åtkomstpunkt. Den nationella åtkomstpunkten ska utgöra en gemensam plats för dataanvändare för åtkomst till statiska, historiska, observerade och dynamiska rese- och trafikdata för olika färdmedel. Enligt rikslagens 8 § är det Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab som svarar för ordnandet och förvaltningen av den nationella åtkomstpunkten. Av självstyrelselagens 59b § följer då att Fintraffic Ab verkar som nationell åtkomstpunkt även för landskapets del. I paragrafen finns en informativ anvisning att Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab svarar för ordnandet och förvaltningen av en nationell åtkomstpunkt enligt direktiv 2010/40/EU även på Åland.

 

3 § Avvikelser och hänvisningar. I rikslagens 3 § finns ett antal definitioner av termer och uttryck som används i lagen. När lagen tillämpas på Åland är det landskapsregeringen och inte Trafikledsverket eller en livskraftscentral som är vägmyndighet. Väghållare på Åland är i denna lag endast landskapsregeringen. Detta är för att skapa en tydlighet att detta direktiv och tillhörande EU-förordningar till största delen endast berör landskapets vägnät. Till den del vissa förordningsbestämmelser i framtiden även kommer att inkludera mindre trafikerade kommunala vägarna så får Landskapsregeringen tillhandahålla dessa uppgifter till Fintraffic. På detta sätt skapas inte onödig byråkrati för kommunerna i framtiden.

     När det i rikslagen hänvisas till bestämmelser i annan rikslagstiftning ska hänvisningarna i följande fall avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen. För det första finns en hänvisning till cybersäkerhetslagen (FFS 124/2025) i rikslagens 5 § som på Åland motsvaras av landskapslagen (2025:57) om cybersäkerhet och motståndskraft. Bestämmelsen är informativ och påminner om skyldigheten för den som tillhandahåller ITS att sörja för riskhanteringen i fråga om kommunikationsnät och informationssystem samt anmäla störningar i informationssäkerheten.

     En andra informativ hänvisning finns i rikslagens 9 § till lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (FFS 906/2019). Alla aktörer som avses i den paragrafen är antingen myndigheter eller aktörer som sköter en offentlig förvaltningsuppgift som överförts på dem. Sådana aktörer är skyldiga att digitalisera information i enlighet med 19 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. Motsvarande bestämmelse finns i 13 § i informationshanteringslagen (2025:37) för Åland.

     Det finns även en hänvisning i rikslagens 16 § till lagen om en infrastruktur för geografisk information (FFS 421/2009) enligt vilken Lantmäteriverket åläggs att via ett programmeringsgränssnitt till informationstjänsten lämna den information om trafiknät som verket innehar. Den lagen tillämpas även på Åland av Lantmäteriverket genom landskapslagen (2017:54) om tillämpning på Åland av lagen om en infrastruktur för geografisk information.

     I 16 § finns även en informativ hänvisning till 50 § i lagen om enskilda vägar (FFS 560/2018). Enligt den bestämmelsen ska väglagets verkställande organ eller vägdelägarna gemensamt se till att det via den nationella åtkomstpunkten går att få uppdaterad information om den enskilda vägens viktbegränsningar och eventuella förbud eller begränsningar av användningen av vägen. I landskapslagen (2008:59) om enskilda vägar i landskapet Åland finns ingen motsvarande bestämmelse. Uppgifter om enskilda vägar kan vid behov förmedlas av landskapsregeringen.

     Slutligen finns det en hänvisning i rikslagens 27 § till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999) som på Åland motsvaras av offentlighetslagen (2021:79) för Åland men eftersom bestämmelsen rör Fintraffics verksamhet så finns det ingen anledning att hänvisa till den åländska lagstiftningen.

 

4 § Landskapsförordning. Genom bestämmelsen delegerar rätten att genom förordning utfärda närmare bestämmelser om frågor som regleras i den föreslagna blankettlagen lagtinget till landskapsregeringen, under förutsättning att dessa inte hör till området för lag. Paragrafen är utformad i överensstämmelse med den modell som tillämpas inom annan landskapslagstiftning.

 

5 § Ikraftträdande. Tidpunkten för ikraftträdande lämnas öppen, med hänvisning till att lagstiftningen bör träda i kraft så fort som möjligt. Genom ikraftträdandet av denna lag upphävs 73 och 74 §§ i vägtrafiklagen (1983:27) för landskapet Åland.

 

2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om ordnande av kollektivtrafiktjänster

 

4 § Behöriga myndigheter och den allmänna trafikplikten. En informativ hänvisning om att det finns bestämmelser om behöriga myndigheter enligt ITS-direktivet i 74 § i vägtrafiklagen från 1983 har tagits bort eftersom landskapsregeringen i landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om digitala informationstjänster för trafiksystemet föreslår att paragrafen upphävs.

 

22 § Väsentlig information om mobilitetstjänster och kombinationstjänster. Paragrafen upphävs. Motsvarande innehåll finns i 2 kap. i lagen om digitala informationstjänster för trafiksystemet.

 

23 § Biljett- och betalningssystemens interoperabilitet. Paragrafen har inte ändrats i sak men har skrivits om och en hänvisning till den upphävda 22 § har tagits bort.

 

24 § Främjande av interoperabilitet i offentliga upphandlingar. En hänvisning till den upphävda 22 § i 1 mom. 1 punkten har ändrats till en hänvisning till landskapslagen om tillämpning av lagen om digitala informationstjänster för trafiksystemet.

 

25 § Allmänna krav på tillträde till ett gränssnitt. Paragrafen har ändrats stilistiskt och två hänvisningar till 22 § och en hänvisning till 23 § har lyfts ur texten.

 

27 § Införande av intelligenta trafiksystem. Hänvisningen till 73 § och 74 § 2 mom. i vägtrafiklagen har ändrats till en hänvisning till landskapslagen om tillämpning av lagen om digitala informationstjänster för trafiksystemet.

 

 

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om tillämpning på Åland av lagen om digitala informationstjänster för trafiksystemet

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

Lagens tillämpningsområde

     Lagen om digitala informationstjänster för trafiksystemet (FFS 992/2025), nedan kallad rikslagen, ska tillämpas på Åland med de avvikelser som anges i denna lag.

     Ändringar i rikslagen ska gälla på Åland från den dag de träder i kraft i riket, om inte annat följer av denna lag.

 

2 §

Förvaltningsuppgifter

     Transport- och kommunikationsverkets uppgifter enligt rikslagen sköts av landskapsregeringen till den del det gäller att styra och följa upp verkställigheten av denna lag. Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab svarar för ordnandet och förvaltningen av en nationell åtkomstpunkt enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag även på Åland.

 

3 §

Avvikelser och hänvisningar

     Vid tillämpningen av rikslagen avses med

     1) vägmyndighet landskapsregeringen,

     2) väghållare landskapsregeringen.

     Bestämmelsen i rikslagens 16 § 2 mom. om skyldigheten för väghållaren för en enskild väg att lämna uppgifter till en informationstjänst för grundläggande information om trafiksystemet tillämpas inte på Åland. Sådan information kan lämnas av landskapsregeringen.

     Inom landskapets behörighet ska hänvisningen i rikslagen till

     1) cybersäkerhetslagen (FFS 124/2025) avse landskapslagen (2025:57) om cybersäkerhet och motståndskraft,

   2) lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (FFS 906/2019) avse informationshanteringslagen (2025:37) för Åland,

   3) lagen om en infrastruktur för geografisk information (FFS 421/2009) avse landskapslagen (2017:54) om tillämpning på Åland av lagen om en infrastruktur för geografisk information.

 

4 §

Landskapsförordningar

     Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av rikslagen ska tillämpas på Åland oförändrade eller med de ändringar som landskapsregeringen bestämmer.

 

5 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den ...

     Genom denna lag upphävs 73 och 74 §§ vägtrafiklagen (1983:27) för landskapet Åland.

 

__________________

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om ordnande av kollektivtrafiktjänster

 

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 22 § landskapslag (2019:60) om ordnande av kollektivtrafiktjänster

     ändras 4 § 2 mom., 23 § 1 mom., 24 § 1 mom. 1 punkten, 25 och 27 §§ av dessa 4 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslag 2021/10 som följer:

 

4 §

Behöriga myndigheter och den allmänna trafikplikten

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Bestämmelser om behöriga myndigheter enligt EU:s förordning om busspassagerares rättigheter när det gäller tillsynen över passagerarnas och konsumenternas rättigheter finns i 186 § i lagen om transportservice (FFS 320/2017).

 

23 §

Biljett- och betalningssystemens interoperabilitet

     Den som erbjuder transporttjänster eller förmedlingstjänster inom kollektivtrafik för allmänheten eller den som för sådana tjänsteleverantörers räkning ansvarar för biljett- och avgiftssystemet ska ge dem som tillhandahåller mobilitets- och kombinationstjänster tillträde till det försäljningsgränssnitt som används för biljett- och avgiftssystemet för att utan villkor som begränsar användningen

     1) möjliggöra köp av åtminstone en sådan biljett som berättigar till en enkelresa till normalpris där det enkelt går att bevisa rätten till resan med hjälp av allmänt tillgänglig teknik, eller

     2) reservera en enskild resa eller transport vars exakta pris inte är känt när tjänsten inleds, eller som av någon annan orsak enligt överenskommelse ska betalas efter det att tjänsten utförts.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

24 §

Främjande av interoperabilitet i offentliga upphandlingar

     Landskapsregeringen bör kräva att det vid upphandling av mobilitetstjänster eller biljett- och betalningssystem i anslutning till dem enligt denna lag eller i enlighet med blankettlagen om upphandling i anbudsförfrågan, upphandlingsannonsen och upphandlingskontraktet förutsätts att

     1) tjänsteleverantören har gett en beskrivning för hur leverantörens skyldigheter enligt landskapslagen (2026:xx) om tillämpning av lagen om digitala informationstjänster för trafiksystemet har uppfyllts,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

25 §

Allmänna krav på tillträde till ett gränssnitt

     Tillgång till information och informationssystem med hjälp av ett öppet gränssnitt enligt 23 § och de stödtjänster, de användarvillkor, den programvara, de licenser och andra tjänster som eventuellt behövs för tillträdet till ett gränssnitt ska tillhandahållas på rättvisa, skäliga och icke-diskriminerande villkor.

     Tjänsteleverantörer som är skyldiga att ge tillträde till ett öppet gränssnitt ska se till att tillträdet kan ske utan att informationssäkerheten för tjänsten eller integritetsskyddet äventyras.

 

27 §

Införande av intelligenta trafiksystem

     Bestämmelser om intelligenta trafiksystem och landskapsregeringens skyldigheter vid införande av intelligenta trafiksystem finns i landskapslagen om tillämpning av lagen om digitala informationstjänster för trafiksystemet.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

Mariehamn den 26 februari 2026
L a n t r å d	Katrin Sjögren
Föredragande minister	Camilla Gunell

 

 

Bilaga – FFS 992/2025

 

 

Lag
om digitala informationstjänster för trafiksystemet

 

     I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs[5]:

 

1 kap.
Allmänna bestämmelser

 

1 §

Tillämpningsområde

     Denna lag innehåller bestämmelser om ordnandet av en nationell åtkomstpunkt som be-tjänar utbytet av information om trafiksystemet och av en informationstjänst för grundläggande information om trafiksystemet.

     Genom denna lag genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag, nedan ITS-direktivet. Genom lagen kompletteras och preciseras dessutom kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/670 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av EU-omfattande realtidstrafikinformationstjänster, nedan RTTI-förordningen, kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1926 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster, nedan MMTIS-förordningen, och kommissionens delegera-de förordning (EU) nr 886/2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller data och förfaranden för kostnadsfritt tillhandahållande, när så är möjligt, av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation för an-vändare, nedan SRTI-förordningen.

 

2 §

Avgränsning av tillämpningsområdet

     Denna lag tillämpas inte på enskilda vägar, med undantag för vad som föreskrivs i 16 § 2 mom.

 

     Denna lag tillämpas inte på verksamhet eller tjänster som tillhandahålls för tryggande av försvaret, av den nationella säkerheten eller av allmän ordning och säkerhet eller för förebyggande av brott, utredning av brott eller väckande av åtal.

 

3 §

Definitioner

     I denna lag avses med

     1) trafiksystem den helhet som består av person- och godstrafik inom alla trafikformer, av de trafiknät som betjänar dessa, av kommunikationsförbindelser och information samt av i lagen om transportservice (320/2017) avsedda tjänster, trafikmedel och system som styr trafiken,

     2) ITS system i vilka informations- och kommunikationsteknik tillämpas på väg-transportområdet,

     3) ITS-tillämpning en operativ anordning eller programvara för användning av ITS,

     4) ITS-tjänst en tjänst som syftar till att öka trafiksäkerheten, smidigheten och effektiviteten i trafiken, hållbar mobilitet eller komfort eller till att stödja transporter och resande med hjälp av ITS och ITS-tillämpningar,

     5) specifikation bindande bestämmelser eller föreskrifter som innehåller krav eller andra regler,

     6) nationell åtkomstpunkt en digital tjänst via vilken dataanvändare får tillgång till data tillsammans med motsvarande metadata för vidareutnyttjande, eller där dataanvändare får tillgång till källor och metadata för data för vidareutnyttjande,

     7) vägdata data om väginfrastrukturens särdrag,

     8) trafikdata historiska data och realtidsdata om vad som kännetecknar vägtrafiken,

     9) resedata data som är nödvändiga för att tillhandahålla multimodal reseinformation före och under resan,

     10) metadata en strukturerad beskrivning av innehållet i data som gör det lättare att söka och använda dessa data,

     11) programmeringsgränssnitt en kommunikationsmetod som möjliggör elektroniskt informationsutbyte mellan två eller flera informationssystem,

     12) tillgång till data förekomst av data i ett digitalt maskinläsbart format,

     13) tillgänglighet till data möjlighet att begära och erhålla data i ett digitalt maskinläs-bart format,

     14) underliggande information information som är relevant för att informera vägtrafikanter samt fysiska och juridiska personer som använder ITS-tillämpningar och ITS-tjänster (ITS-användare),

     15) datainnehavare en aktör som har rätt att bevilja åtkomst till eller dela data under dess kontroll i enlighet med Europeiska unionens lagstiftning eller nationell lagstiftning,

     16) trafiknod en på förhand fastställd plats där passagerare kan gå ombord på eller lämna reguljär transport eller behovsstyrd transport,

     17) interoperabilitet systemens och de underliggande affärsprocessernas kapacitet att utbyta data och dela information och kunskap, vilket möjliggör ITS-tjänsternas kontinuitet,

     18) kompatibilitet en anordnings eller ett systems allmänna förmåga att fungera tillsammans med en annan anordning eller ett annat system utan ändring,

     19) vägmyndighet Trafikledsverket eller en livskraftscentral,

     20) väghållare Trafikledsverket eller en kommun,

     21) kommun som är betydande med avseende på trafiken Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Lahtis, Kuopio, Jyväskylä, Esbo, Vanda och Grankulla,

     22) leverantör av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster en tjänsteleveran-tör som tillhandahåller styrning, ledning och kontroll av vägtrafiken; utmärkande för tjänsten är att den samverkar med trafiken och reagerar på föränderliga trafiksituationer.

 

4 §

Dataskydd

     Data som innehåller personuppgifter får behandlas till den del det behövs för ordnandet av en nationell åtkomstpunkt och en informationstjänst för grundläggande information om trafiksystemet och för genomförandet av de tjänster som dessa erbjuder.

     Om det tekniskt sett och med beaktande av syftet med databehandlingen är möjligt, ska anonymisering tillämpas vid behandlingen av personuppgifter. Pseudonymisering ska tillämpas, om anonymisering inte är möjlig men pseudonymisering tekniskt sett och med beaktande av syftet med databehandlingen är möjlig.

 

5 §

Förhållande till annan lagstiftning

     Bestämmelser om skyldigheten för dem som tillhandahåller ITS att sörja för riskhanteringen i fråga om de kommunikationsnät och informationssystem de använder och för anmälan av incidenter finns i cybersäkerhetslagen (124/2025).

     Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974) och bestämmelser om produktansvar i produktansvarslagen (694/1990).

 

6 §

Jurisdiktion och territorialitet

     Denna lag tillämpas på aktörer som har ett verksamhetsställe i Finland eller som annars står under finsk jurisdiktion. Lagen tillämpas dessutom på datainnehavare som innehar data som hänför sig till Finlands territorium eller data som gäller tjänster som tillhanda-hålls inom Finlands territorium.

 

7 §

Tillämpliga principer

     Vid tillämpningen av med stöd av artikel 6 i ITS-direktivet av Europeiska kommissionen antagna specifikationer om de prioriterade områden som avses i artikel 2 i ITS-direktivet och i bilaga I till det direktivet och om de prioriterade åtgärder som avses i artikel 3 i det direktivet ska de principer som anges i bilaga II till ITS-direktivet iakttas.

     Offentliga och privata tillhandahållare av ITS samt leverantörer av ITS-tillämpningar och ITS-tjänster ska när de för ITS-användare tillhandahåller ITS-tillämpningar och ITS-tjänster som ökar trafiksäkerheten samt effektiviteten och hållbarheten i trafiken fästa sär-skild vikt vid fotgängares, cyklisters, personers med funktionshinder eller med nedsatt rörlighet samt andra oskyddade vägtrafikanters behov samt genom sin verksamhet främja inter-operabiliteten och kompatibiliteten i fråga om ITS, ITS-tillämpningar och ITS-tjänster.

 

2 kap.
Tillgång och tillgänglighet till data

 

8 §

Nationell åtkomstpunkt

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab svarar för ordnandet och förvaltningen av en nationell åtkomstpunkt. Den nationella åtkomstpunkten fungerar som plattform för informationsutbyte mellan datainnehavare och dataanvändare.

 

9 §

Ombesörjande av tillgång till väg- och trafikdata

     Vägmyndigheterna, väghållarna och leverantörerna av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster ska sträva efter att se till att de i RTTI-förordningen avsedda data om infrastruktur, om regleringar och begränsningar, om vägnätets tillstånd och om vägnätets användning i realtid som dessa innehar finns att tillgå i maskinläsbart format.

     Vägmyndigheterna, de kommuner som är betydande med avseende på trafiken, i egenskap av väghållare, och leverantörerna av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster ska, om det finns underliggande information, säkerställa att data för varje datatyp finns att tillgå i fråga om det geografiska område som avses i bilaga III till ITS-direktivet och inom den tidsram som anges i den bilagan. För de kommuner som är betydande med avseende på trafiken omfattar skyldigheten gator där årsmedeldygnstrafiken överstiger 7 000 fordon, med undantag för datatyperna enkelriktade gator och bestämmelser för godsleveranser som avses i bilaga III till ITS-direktivet. Bestämmelser om myndigheters skyldighet att se till att informationsmaterial omvandlas till maskinläsbart format finns dessutom i 19 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019).

 

10 §

Tillgänglighet till väg- och trafikdata

     Vägmyndigheterna, väghållarna, leverantörerna av vägtrafikstyrnings- och vägtrafik-ledningstjänster, innehavarna av fordonsgenererade data och andra tjänsteleverantörer som avses i RTTI-förordningen ska använda programmeringsgränssnitt via vilka de i bilagan till RTTI-förordningen avsedda data om infrastruktur, om regleringar och begränsningar, om vägnätets tillstånd och om vägnätets användning i realtid som dessa har samlat in finns tillgängliga för dataanvändare på det sätt som avses i RTTI-förordningen.

     Vidareutnyttjande av i 1 mom. avsedda data från myndigheter och från sådana privat-personer, sådana privaträttsliga sammanslutningar och sådana andra offentligrättsliga samfund än myndigheter som sköter offentliga förvaltningsuppgifter är avgiftsfritt.

 

11 §

Ombesörjande av tillgång till resedata

     Datainnehavare ska sträva efter att sörja för tillgången i maskinläsbart format till de statiska, historiska och observerade samt dynamiska rese- och trafikdata enligt bilagan till MMTIS-förordningen som de innehar.

     Innehavare av data om trafiknoder ska, om det finns underliggande information, säker-ställa att de data om lokalisering av trafiknoder och om tillgänglighet för trafiknoder och förflyttningsvägar inom ett omstigningsställe som avses i punkt 4 i bilaga III till ITS-direktivet finns att tillgå i fråga om det geografiska område som avses i den punkten och inom den tidsram som anges i den punkten. Bestämmelser om myndigheters skyldighet att se till att informationsmaterial omvandlas till maskinläsbart format finns dessutom i 19 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen.

     Den stationsansvariga för en järnvägsstation eller en annan datainnehavare med koppling till stationen ska dessutom sörja för tillgången till den information om tillgängligheten på stationen som avses i kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende tillgängligheten till Europeiska unionens järnvägssystem för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet.

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab ska skapa ett system genom vilket trafiknoderna ges identifikatorer. Datainnehavare som avses i 2 och 3 mom. ska använda dessa identifikatorer när de ger tillgång till data om trafiknoder.

 

12 §

Tillgänglighet till resedata

     Datainnehavarna ska använda programmeringsgränssnitt via vilka i bilagan till MM-TIS-förordningen avsedda statiska, historiska och observerade samt dynamiska rese- och trafikdata finns tillgängliga för dataanvändare för vidareutnyttjande på det sätt som avses i MMTIS-förordningen. Den beläggningsinformation för fordonet som avses i punkt 2.3 i bilagan till förordningen behöver inte vara tillgänglig. Även de data om tillgänglighet som avses i 11 § 2 och 3 mom. ska vara tillgängliga via programmeringsgränssnitt.

     Vidareutnyttjande av i 1 mom. avsedda data från myndigheter och från sådana privat-personer, sådana privaträttsliga sammanslutningar och sådana andra offentligrättsliga samfund än myndigheter som sköter offentliga förvaltningsuppgifter är avgiftsfritt.

 

13 §

Vägsäkerhetsrelaterade data

     Väghållaren för landsvägsnätet och leverantörerna av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster ska sträva efter att sörja för tillgången i maskinläsbart format till de data enligt artikel 3 i SRTI-förordningen som de innehar.

     Väghållaren för landsvägsnätet, leverantörerna av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster och andra tjänsteleverantörer som avses i SRTI-förordningen ska använda programmeringsgränssnitt via vilka de data som avses i artikel 3 i SRTI-förordningen finns att tillgå för dataanvändare för vidareutnyttjande på det sätt som avses i SRTI-förordningen.

     Vidareutnyttjande av i 1 mom. avsedda data från myndigheter och från sådana privat-personer, sådana privaträttsliga sammanslutningar och sådana andra offentligrättsliga samfund än myndigheter som sköter offentliga förvaltningsuppgifter är avgiftsfritt.

 

14 §

Lämnande av information till den nationella åtkomstpunkten

     De aktörer som avses i 10, 12 och 13 § ska till den nationella åtkomstpunkten lämna webbadressen eller webbadresserna till programmeringsgränssnittet och till övriga data-mängder som behövs för användningen av gränssnittet samt andra metadata. Information om eventuella ändringar och uppdateringar i fråga om webbadressen eller webbadresserna till programmeringsgränssnittet och i fråga om metadata ska utan dröjsmål lämnas till den nationella åtkomstpunkten.

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab ska tillhandahålla en tjänst med hjälp av vilken den information som avses i 10, 12 och 13 § på ett alternativt sätt kan lämnas till den nationella åtkomstpunkten samt ge anvisningar och erbjuda rådgivning när det gäller lämnande av information.

     Den i artikel 20 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1804 om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel och om upphävande av direktiv 2014/94/EU avsedda ansvariga för sådana laddningspunkter och tankningspunkter för alternativa drivmedel som är tillgängliga för allmänheten, eller ägare av dessa punkter i enlighet med vad som avtalats med de ansvariga, ska också till den nationella åtkomstpunkten lämna webbadressen eller webbadresserna till programmeringsgränssnittet och till övriga datamängder som behövs för användningen av gränssnittet samt andra metadata. In-formation om eventuella ändringar och uppdateringar i fråga om webbadressen eller webbadresserna till programmeringsgränssnittet och i fråga om metadata ska utan dröjsmål lämnas till den nationella åtkomstpunkten.

 

15 §

Söktjänst

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab ska för dataanvändare tillhandahålla en söktjänst som kan användas för sökningar i de metadata som lämnats till den nationella åtkomst-punkten.

 

3 kap.
Informationstjänsten för grundläggande information om trafiksystemet

 

16 §

Informationen i informationstjänsten för grundläggande information om trafiksystemet

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab svarar för ordnandet av en informationstjänst för grundläggande information om trafiksystemet. I informationstjänsten skapas sådan information med anknytning till trafiksystem som nyttjas på bred front genom att vägdata, trafikdata och resedata samt data om säkerhet vid vägtrafik kombineras.

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab ska producera informationstjänsten för grundläggande information om trafiksystemet genom att behandla data som lämnats via den nationella åtkomstpunkten för att göras fritt tillgängliga och data som producerats eller erhållits i samband med tillhandahållande av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster. Dessutom ska Lantmäteriverket via ett programmeringsgränssnitt till informationstjänsten lämna den i lagen om en infrastruktur för geografisk information (421/2009) avsedda in-formation om trafiknät som verket innehar. Bestämmelser om skyldigheten för väghållaren för en enskild väg att lämna uppgifter om den enskilda väg som väghållaren sköter till informationstjänsten finns i 50 § i lagen om enskilda vägar (560/2018). Väghållaren för en enskild väg kan även lämna andra uppgifter om den enskilda väg som väghållaren sköter till informationstjänsten för grundläggande information.

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab ska sträva efter att se till att de uppgifter som tillhandahålls i informationstjänsten för grundläggande information om trafiksystemet är av så hög kvalitet och så jämförbara med varandra som möjligt. Dessutom ska Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab skapa tjänster för sammanställd information av följande information:

     1) information om väg- och gatunätet,

     2) information om vägtrafiknätets användning och tillstånd,

     3) information om tillhandahållande och användning av mobilitetstjänster,

     4) information om trafiknoder,

     5) information om laddningspunkter och tankningspunkter.

 

17 §

Utlämnande av information

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab ska avgiftsfritt lämna ut information ur informationstjänsten för grundläggande information via ett programmeringsgränssnitt eller på annat sätt i elektronisk form.

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab har rätt att vid tillhandahållande av andra tjänster än de som avses i denna lag sammanställa och kombinera information som avses i 16 § för att tillhandahålla avgiftsbelagda mervärdestjänster.

 

18 §

Andra informationstjänster

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab ska utöva så omfattande övervakning av trafiksituationen på trafikleder som möjligt i hela Finland (övergripande lägesbild av trafiken). Slutanvändarna ska till behövliga delar få direkt tillgång till den övergripande lägesbilden av trafiken via digitala tjänster för slutanvändare.

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab ska producera det minimum av trafiksäkerhetsrelaterade universella trafikinformationstjänster som avses i bilaga IV till ITS-direktivet. In-formationstjänsterna ska genomföras i fråga om det geografiska område som avses i bilaga IV till ITS-direktivet och inom den tidsram som anges i den bilagan.

 

19 §

Samarbete

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab har i uppgift att samordna verksamheten inom samarbetsnätverket för utveckling av den digitala verksamhetsmiljön för trafiken. Inom ramen för samarbetet förbättras kvaliteten på information om trafiksystemet, skapas den gemensamma praxis för informationsutbyte som behövs och stärks på andra sätt förutsättningarna för informationsutbytets interoperabilitet och kompatibilitet.

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab har i uppgift att delta i samarbetet mellan sådana samordningsnätverk som Europeiska unionen stöder och som syftar till att bidra till utvecklingen av det operativa genomförandet av de specifikationer som antagits av kommissionen, gemensamma villkor för datautbyte, säker åtkomst och gemensam utbildning och utåtriktad verksamhet. Det operativa genomförandet av specifikationer främjas med hjälp av i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG avsedda standarder, samt med hjälp av harmoniserade profiler, gemensamma definitioner, gemensamma metadata, gemensamma kvalitetskrav samt interoperabilitet och kompatibilitet mellan nationella åtkomstpunkters sådana konceptuella utformning som definierar ett visst systems strukturering, uppförande och integrering i det omgivande sammanhanget (arkitektur).

 

20 §

Informationens riktighet

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab ska ha förfaranden genom vilka de som drar nytta av informationen effektivt kan anmäla eventuella felaktigheter i informationen. Trafik-styrningsbolaget Fintraffic Ab ska så snabbt som möjligt till datainnehavaren anmäla de felaktigheter som bolaget fått kännedom om för korrigering.

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab ansvarar inte för eventuella skador som uppstår på grund av brister eller fel i andra aktörers information som finns att tillgå via informations-tjänsten för grundläggande information.

 

21 §

Lämnande av information om tillgängligheten på järnvägsstationer

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab svarar för lämnandet av information om järnvägs-stationers tillgänglighet till Europeiska järnvägsbyråns databas över stationers tillgänglighet.

 

4 kap.
Myndighetsuppgifter och påföljder

 

22 §

Bedömning av överensstämmelse med kraven

     Transport- och kommunikationsverket ska bedöma och kontrollera om de aktörer som fungerar på de prioriterade områden som avses i artikel 2 och genomför de prioriterade åtgärder som avses i artikel 3 i ITS-direktivet uppfyller de krav som anges i direktivet och i de delegerade förordningar som utfärdats med stöd av det.

     Transport- och kommunikationsverket ska samarbeta med myndigheter i andra länder kring utvecklingen av praxis för bedömningen av överensstämmelse med kraven och utvecklingen av tillsynsmekanismer.

 

23 §

Tillsyn

     Transport- och kommunikationsverket ska utöva tillsyn över efterlevnaden av denna lag. Transport- och kommunikationsverket ska dessutom utöva tillsyn över efterlevnaden i Finland av de Europeiska kommissionens förordningar som antagits med stöd av ITS-direktivet.

 

24 §

Rätt att få information

     Transport- och kommunikationsverket har trots sekretessbestämmelserna rätt att få den information som är nödvändig för att utföra uppgifter enligt denna lag av dem vars rättig-heter och skyldigheter fastställs i denna lag eller i de Europeiska unionens förordningar som kompletteras och preciseras enligt denna lag.

     Informationen ska lämnas ut utan dröjsmål, i den form som myndigheten begärt och avgiftsfritt.

 

25 §

Tillsynsbeslut

     Transport- och kommunikationsverket kan i samband med skötseln av den tillsynsupp-gift som föreskrivs i 23 § ge en anmärkning till den som bryter mot denna lag samt ålägga denne att avhjälpa sitt fel eller sin försummelse inom en skälig tid. Transport- och kommunikationsverket kan ge en anmärkning också till den som bryter mot den skyldighet att lämna information till den nationella åtkomstpunkten som föreskrivs i Europeiska kom-missionens förordningar som antagits med stöd av ITS-direktivet samt ålägga denne att avhjälpa sitt fel eller sin försummelse inom en skälig tid.

 

26 §

Vite och hot om tvångsutförande

     Ett åläggande enligt 25 § kan förenas med vite eller med hot om att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad.

     Bestämmelser om vite och hot om tvångsutförande finns i viteslagen (1113/1990). Kostnaderna för åtgärder som vidtas genom tvångsutförande betalas i förskott av statsmedel och återkrävs av den försumlige. Kostnader som återkrävs är direkt utsökbara. Bestämmelser om indrivningen av dem finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

     Det vite som föreläggs en aktör får uppgå till högst 5 000 euro för varje påbörjad förseningsmånad.

 

 

5 kap.
Särskilda bestämmelser

 

27 §

Tjänsteansvar och handlingars offentlighet

     På personer som är anställda hos Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppgifter enligt denna lag.

     På Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab:s verksamhet tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) när det utför uppgifter enligt denna lag.

 

28 §

Finansiering av uppgifterna

     Inom ramen för ett anslag i statsbudgeten beviljar Transport- och kommunikationsverket Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab finansiering för dess uppgifter enligt denna lag. På anslaget tillämpas statsunderstödslagen (688/2001).

 

29 §

Riskbedömning

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab bedömer årligen de eventuella riskerna för den nationella säkerheten i anslutning till informationen och tjänsterna i informationstjänsten för grundläggande information om trafiksystemet. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid de tjänster för sammanställd information som avses i 16 § 3 mom.

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab ska vid bedömningen samarbeta med polis- och militärmyndigheterna och med Gränsbevakningsväsendet och Transport- och kommunikationsverket. Bedömningen ska trots sekretessbestämmelserna delges dessa myndigheter.

 

30 §

Avbrytande och begränsning av delning av data och förbud mot delning av data i exceptionella situationer

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab kan för högst ett dygn avbryta utlämnandet av in-formation ur informationstjänsten för grundläggande information om trafiksystemet eller begränsa utlämnandet, eller avbryta den allmänna tillgången till den övergripande läges-bilden av trafiken eller begränsa den allmänna tillgången, om det observerar exceptionella sökningar i informationen eller annan exceptionell inkommande eller utgående datakommunikation i tjänsten och det finns orsak att misstänka att informationen kan missbrukas eller att den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen och säkerheten äventyras. Myndigheterna har dock rätt att få information som är nödvändig för skötseln av deras lag-stadgade uppgifter.

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab ska trots sekretessbestämmelserna omedelbart lämna Transport- och kommunikationsverket information om ett avbrott eller en begränsning och om orsaken till avbrottet eller begränsningen samt den information som behövs för utredningen av ärendet. Transport- och kommunikationsverket ska utan dröjsmål granska åtgärden. Transport- och kommunikationsverket kan besluta om avbrytande av avbrottet eller begränsningen eller, om behovet av avbrottet eller begränsningen överskrider ett dygn, om förlängning av avbrottet eller begränsningen.

     Transport- och kommunikationsverket kan genom ett beslut på eget initiativ eller på framställning av räddnings-, polis- eller militärmyndigheterna eller Gränsbevakningsväsendet förbjuda utlämnandet av data och information ur den nationella åtkomstpunkten eller informationstjänsten för grundläggande information om trafiksystemet, eller begränsa utlämnandet om det är nödvändigt för tryggande av försvaret, territorialövervakningen, gränssäkerheten eller allmän ordning och säkerhet.

     Sådana avbrott, begränsningar eller förbud som avses i 2 och 3 mom. får gälla bara så länge det är nödvändigt, dock högst 14 dygn åt gången. Beslutet ska omedelbart upphävas, om dess förutsättningar inte längre uppfylls. Om avbrottets, begränsningens eller förbudets giltighet behöver förlängas efter 14 dygn, fattas beslut om saken av statsrådet.

 

31 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

     Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab ska första gången upprätta den riskbedömning som avses i 29 § så att den är klar senast tre månader efter ikraftträdandet av denna lag.

 

 

Helsingfors den 14 november 2025

 

Republikens President

Alexander Stubb

 

 

                                                          Kommunikationsminister Lulu Ranne

 

 

Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 10/2025-2026