Lagförslag 11/2011-2012

		LAGFÖRSLAG nr 11/2011-2012
		Datum
		2012-03-22
	Till Ålands lagting

Främjande av integration

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om främjande av integration och en landskapslag om ändring av blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa samt en landskapslag om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet och en landskapslag om ändring av 2 § blankettlagen om utkomststöd.

     Genom förslaget blir i huvudsak de delar av lagen om främjande av integration (FFS 1386/2010), nedan integrationslagen, som omfattar förhållanden som det ankommer på landskapet att lagstifta om gällande i landskapet samt anpassas blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa och landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet samt blankettlagen om utkomststöd till den föreslagna landskapslagen om främjande av integration.

     Förslaget medför att ansvaret och uppgiftsfördelningen mellan myndigheter i landskapet för det integrationsfrämjande arbetet tydliggörs.

     Den föreslagna regleringen av de åtgärder som främjar invandrares integration innebär att åtgärderna kommer att bilda en sammanhållen helhet. För att snabba upp invandrarnas integration föreslås bestämmelser om tjänster för nyanlända invandrare.

     Avsikten är att den föreslagna lagstiftningen ska träda i kraft så snart som möjligt.

 

 

__________________

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1. Uppgifter om invandrare. 3

1.2. Lagstiftning och budgetmedel 5

1.3. Myndigheters arbete. 7

1.4. Europeiska unionens integrationsstrategier 8

2. Lagstiftningsbehörigheten. 10

3. Landskapsregeringens överväganden och förslag. 11

3.1. Behovet av lagstiftning. 11

3.2. Lagstiftningsteknik och förslag. 12

3.3. Frivilliga studier 12

3.4. Försöket Delaktighet i Finland. 13

4. Förslagets verkningar 13

4.1. Ekonomiska verkningar 13

4.2. Samhälleliga verkningar 15

4.3. Jämställdhet 16

4.4. Övriga verkningar 16

5. Ärendets beredning. 16

Detaljmotivering. 16

1. Landskapslag om främjande av integration. 16

2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa  22

3. Landskapslag om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet 22

4. Landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd  24

Lagtext 25

L A N D S K A P S L A G om främjande av integration. 25

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 33

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet 34

L A N D S K A P S L A G om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd  36

Bilagor 37

Bilaga – utkast till landskapsförordning om inledande kartläggning. 37

LANDSKAPSFÖRORDNING om inledande kartläggning. 37

Bilaga - lag om främjande av integration (FFS 1386/2010) 39

Lag om främjande av integration (FFS 1386/2010) 39

Parallelltexter 61

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1. Uppgifter om invandrare

 

1.1.1. Befolkningens språk, födelseort och medborgarskap

 

Uppgifter i Ålands statistik- och utredningsbyrås, nedan ÅSUB, rapport ”Befolkningens språk, födelseort och medborgarskap 31.12.2010” visar att antalet invånare på Åland som är födda utanför Norden växer stadigt och bestod 31.12.2010 av 711 kvinnor och 745 män. Under 2010 blev de drygt 140 flera och utgjorde då drygt 5 procent av befolkningen. Majoriteten av dem, eller 437 kvinnor och 519 män, är födda i Europa och de stod också för största delen av ökningen under året. De som är födda utanför Europa ökade också något och uppgick till 274 kvinnor och 226 män. Invånarna som är födda i Sverige blev drygt 60 flera och bestod då av 1 011 kvinnor och 1 087 män. De som är födda i Finland ökade med 25 personer och bestod då av 3 285 kvinnor och 2 205 män, en krympande men fortfarande klar majoritet av de inflyttade. Totalt blev de inflyttade drygt 230 flera och bestod då av 5 132 kvinnor och 4 143 män, vilket är nästan 33 procent av Ålands 28 007 invånare den 31.12.2010.

     Av invånarna med ursprung utanför Norden ökade de som är födda i Rumänien mest under 2010 med en tillväxt på nästan 40 personer och de var då med 68 kvinnor och 97 män den näst största utomnordiska gruppen efter letterna som var 98 kvinnor och 100 män. Över 100 personer var också födda i vardera Estland, Iran och Thailand. Nästan hälften av invånarna födda utanför Norden kommer från något av dessa fem länder. Andra större grupper, över 50 personer, är födda i Tyskland, Storbritannien, Ryssland och USA. Totalt fördelar sig invånarna med annan födelseort än Åland på 84 olika ursprungsländer år 2010.

     De ålänningar som har svenska som modersmål ökade med nästan 145 personer 2010 och bestod av 12 445 kvinnor och 12 728 män. Deras andel av befolkningen minskade dock, eftersom invånarna med andra språk än svenska hade en snabbare ökningstakt. Lite under 90 procent av befolkningen var då svenskspråkig, medan drygt 10 procent hade något annat modersmål. De som har andra språk än svenska som modersmål blev nästan 130 flera under 2010 och bestod då av 1 609 kvinnor och 1 225 män. Av dessa var 904 kvinnor och 469 män eller 4,9 procent av befolkningen finskspråkiga och deras antal var i stort sett oförändrat under året. Ökningen utgjordes således av personer med andra språk och de var då 705 kvinnor och 756 män eller 5,2 procent av alla ålänningar. Totalt fanns 2010 52 olika språk representerade, varav många dock talas av bara några få. Andelen med annat språk än svenska eller finska som modersmål har ökat från 1,4 procent år 2000 till 5,2 procent år 2010. De flesta med annat modersmål än svenska bor i Mariehamn, 835 kvinnor och 631 män vilket utgör drygt 13 procent av alla stadsbor och de utgör således mer än hälften av alla personer i landskapet med annat modersmål än svenska. Det näst största antalet bor i Jomala, 186 kvinnor och 153 män vilket är drygt 8 procent av alla kommuninnevånare i Jomala.

     Andelen finska medborgare minskade och var drygt 91 procent av befolkningen 31.12.2010, 12 944 kvinnor och 12 648 män. Av dessa var 667 kvinnor och 611 män eller inte fullt 5 procent av invånarna både finska och utländska medborgare. 1110 kvinnor och 1305 män hade endast utländskt medborgarskap. Av dem var hälften svenska medborgare.

 

1.1.2. Utbildningsnivån i befolkningen

 

Uppgifter från ÅSUB visar att för personer bosatta på Åland var utbildningsnivån 31.12.2009 för finska medborgare högre än utbildningsnivån för utländska medborgare. Mellan medborgare i ett annat nordiskt land än Finland och andra utländska medborgare var skillnaden i utbildningsnivå liten. Mellan könen var skillnaden i utbildningsnivån liten mellan de olika kategorierna. Störst var skillnaden mellan utomnordiska män och kvinnor. Dessa män hade en klart lägre utbildningsnivå än de utomnordiska kvinnorna. Då uppgifterna om utländska examina är ofullständiga torde utbildningsnivåerna vara högre än vad uppgifterna visar både beträffande finska och utländska medborgare.

 

1.1.3. Arbetslöshet och sysselsättningsgrad

 

Uppgifter från Ams i november 2011 visar att 48 kvinnor och 61 män med utländskt medborgarskap var arbetslösa arbetssökande. Kvinnorna utgjorde 5,5 procent av alla utländska kvinnor i landskapet i åldern 15-64 år. Männen utgjorde 6,0 procent av alla utländska män i landskapet i motsvarande åldrar. Om de utländska medborgarna delas upp i medborgare i ett nordiskt land och övriga medborgarskap visar det sig att bland de nordiska kvinnorna var arbetslösheten 4,2 procent och bland övriga utländska kvinnor 6,6 procent. Bland männen var motsvarande siffror 4,3 procent respektive 7,8 procent. Motsvarande uppgifter för finska medborgare visar att 144 kvinnor och 153 män var arbetslösa arbetssökande, vilket för kvinnornas del motsvarar 1,8 procent av alla kvinnor med finskt medborgarskap i åldern 15-64 år och för männens del 1,9 procent.

     ÅSUB:s uppgifter om befolkningen i landskapet efter medborgarskap och huvudsaklig verksamhet 31.12.2009 visar att 173 kvinnor och 209 män med finskt medborgarskap var arbetslösa. Arbetslösheten bland kvinnorna var 2,2 procent och bland männen 2,7 procent av alla kvinnor respektive män mellan 15-64 år i landskapet med finskt medborgarskap. Andelen kvinnor sysselsatta i denna grupp var 82,1 procent och för männens del var sysselsättningsgraden 79,1 procent. I kategorin övriga i denna grupp (De som står utanför arbetskraften utan att vara arbetslösa, beväring/civiltjänstpliktig, barn, pensionär eller studerande.) utgjorde kvinnorna 6,5 procent och männen 8,3 procent. Ovan nämnda uppgifter visar att 19 kvinnor och 29 män med danskt, isländskt, norskt eller svenskt medborgarskap var arbetslösa 31.12.2009. Arbetslösheten bland de nordiska kvinnorna var 4,5 procent och bland männen 3,4 procent. Andelen sysselsatta i denna kategori var för kvinnornas del 67,4 procent och för männen 68,1 procent. I kategorin övriga i denna grupp utgjorde kvinnorna 22,8 procent och männen 22,6 procent. Motsvarande siffror för andra utländska medborgare visar att 23 kvinnor och 19 män var arbetslösa.  Arbetslösheten bland dessa kvinnor var 5,5 procent och bland männen 4,3 procent. Andelen sysselsatta i denna kategori var för kvinnornas del 63,8 procent och för männen 72,6 procent. I kategorin övriga i denna grupp utgjorde kvinnorna 22,1 procent och männen 17,2 procent.

 

1.1.4. Utkomststöd

 

Uppgifter från Mariehamns stad visar att 17 kvinnor med ett annat än nordiskt medborgarskap fick annat än tillfälligt utkomststöd under år 2011. För männens del i denna kategori var antalet 22. I denna kategori var antalet hushåll 32 och antalet barn 21. Totalt var antalet utomnordiska personer som annat än tillfälligt fick utkomststöd 2011 således 60 personer. För de nordiska kvinnornas del inklusive kvinnor med finskt medborgarskap var motsvarande antal 31 och för männens del 39. Antalet hushåll i denna kategori var 64 och antalet barn 16. För denna kategori var det totala antalet således 86 personer. Även Finström och Jomala har ett antal utomnordiska familjer som under år 2011 annat än tillfälligt fick utkomststöd 2011. I andra kommuner finns inte utomnordiska familjer som annat än tillfälligt fick utkomststöd 2011 enligt de uppgifter som lämnats till landskapsregeringen av kommunerna.

 

1.1.5. Barnomsorg

 

Antalet barn 0-6 år med annat modersmål svenska var år 2010 187 barn och utgjorde 8,9 procent av alla barn i landskapet i den ålderskategorin. En av landskapsregeringen tillsatt kommitté har utarbetat rapporten ”Stöd för barn i barnomsorgen med annat modersmål än svenska”. I rapporten anges att barn som har annat modersmål än svenska finns i flertalet kommuner på Åland. Det är både barn till arbetskraftsinflyttare, barn i kvotflyktingfamiljer eller till familjer som flyttat hit av andra skäl. För de barn som anländer till Åland som flyktingar görs omfattande och noggranna förberedelser för deras introduktion i syfte att ge barnen och familjerna bästa möjliga start. För barn till arbetskraftsinflyttare och andra ser situationen oftast helt annorlunda ut, då dessa barn anländer till daghemmet utan särskilda arrangemang, ibland helt utan tid och möjlighet för förberedelser.

 

1.1.6. Utbildning

 

Enligt uppgifter från ÅSUB var antalet barn 31.12.2010 i åldern 7-16 år med annat modersmål än svenska 182 barn och utgjorde drygt 5,7 procent av alla barn i landskapet i den ålderskategorin. Under år 2010 fick 58 barn som flyttat till Åland från andra länder och från riket stödundervisning i svenska i grundskolan. Grundskoleelever med annat modersmål än svenska ska om möjligt erhålla tillfällig stödundervisning på sitt modersmål. Denna stödundervisning ges inte strukturerat och endast i ytterst begränsad omfattning.

     Medborgarinstitutet i Mariehamn, nedan Medis, ordnar utbildning i svenska för inflyttade sedan år 1997. Utbildningen ordnas som sysselsättningsfrämjande utbildning. Utbildningen upphandlas och finansieras av landskapsregeringen. Läsåret 2010-2011 sökte 69 kvinnor och 51 män till utbildningen Svenska För Inflyttade - SFI som är heltidsstudier indelade i tre nivåer. Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, nedan Ams, och Medis samarbetar vid antagningen till kurserna. 49 kvinnor och 30 män startade utbildningen. 43 kvinnor och 24 män fick intyg över slutförd kurs. Den främsta orsaken till avhopp var arbete. Läsåret 2011-2012 sökte 91 kvinnor och 59 män. 34 kvinnor och 31 män antogs inte eller valde att inte starta. Februari 2012 var 56 kvinnor och 28 män inskrivna. Orsaken de senaste läsåren att personer inte antogs eller startade var bland annat att de inte var arbetssökande vid Ams, de hade B-uppehållstillstånd, de var pensionärer, de var inte bosatta i landet och att de tackat nej till en kursplats, t.ex. för att de fått plats på kursen Integration.ax. Utbildningen har varit lyckad om man ser till antalet som fullföljer påbörjad utbildning. Åldersgränsen för att söka till utbildningen är 16 år, men det är sällan så unga personer deltar. Yngre personers svenskundervisning sker i grundskolan. Även flyktingar har särskild svenskundervisning.

 

1.2. Lagstiftning och budgetmedel

 

1.2.1. Allmänt

 

Det finns ingen särskild landskapslagstiftning om främjande av integration. I lagstiftningen om olika välfärdsområden såsom barnomsorg och socialvård anges att personers kultur och språk ska beaktas.

 

1.2.2. Barmomsorg

 

I 12 § barnomsorgslagen (2011:86) för landskapet Åland anges att verksamheterna (daghems-, fritidshems- och lekverksamheten) ska stöda barn med annat modersmål än svenska, och ge alla barn en god grund för sin kulturella och språkliga identitet.

     I landskapsbudgeten för år 2012 finns ett anslag om 30 000 euro som kan användas som understöd till kommunerna för stödundervisning i svenska för barn inom barnomsorgen med annat modersmål än svenska. Understödet kan uppgå till högst 86 procent av kostnaderna.

 

1.2.3. Utbildning

 

Enligt 17 § 4 mom. grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland ska elever med annat modersmål än svenska om möjligt erhålla tillfällig stödundervisning på sitt modersmål.

     För understöd till kommunerna för sådan extra stödundervisning i svenska för elever som flyttat till landskapet från andra länder och regioner som kommunerna anordnar har reserverats 210 000 euro i landskapsbudgeten för år 2012.

     I budgeten för år 2012 har för betalning av ersättningar enligt avtal mellan Mariehamns stad och landskapet om mottagandet av flyktingar reserverats 40 000 euro som kostnadsersättning för stadens ordnande av inledande undervisning för läropliktiga flyktingar.

     I landskapsbudgeten för år 2012 har upptagits ett anslag om 300 000 euro för köp av utbildning i svenska för inflyttade (SFI) av Medis. Gällande upphandling om köp av utbildning i svenska för inflyttade kvinnor och män löper ut under år 2012. En ny upphandling ska göras gällande integrationsfrämjande åtgärder inom utbildningsområdet.

     För Medis integrationsuppdrag, förutom SFI, har reserverats 30 000 euro i budgeten för år 2012.

 

1.2.4. Socialvård

 

Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (FFS 812/2000), nedan klientlagen, ska tillämpas i landskapet enligt 1 § 1 mom. 3 punkten landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård. Enligt 4 § 2 mom. klientlagen ska, när socialvård inbegripet barnomsorg lämnas, bland annat klientens modersmål och kulturella bakgrund beaktas. Enligt klientlagens 5 § ska socialvårdspersonalen för klienten utreda hans eller hennes rättigheter och skyldigheter samt olika alternativ och deras verkningar liksom också andra omständigheter som är av betydelse för klientens sak. Utredningen ska ges så att klienten tillräckligt förstår dess innehåll och betydelse. Om socialvårdspersonalen inte behärskar det språk som klienten använder, ska i mån av möjlighet tolkning ordnas och en tolk skaffas.

 

1.2.5. Hälso- och sjukvård

 

Lagen om patientens ställning och rättigheter (FFS 785/1992), nedan patientlagen, ska tillämpas i landskapet enligt 1 § 1 mom. landskapslagen (1993:61) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter. Enligt 3 § 2 och 3 mom. patientlagen har varje patient rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Vården ska ordnas och patienten bemötas så att patientens människovärde inte kränks och att patientens övertygelse och integritet respekteras. Patientens modersmål och individuella behov samt den kultur som han eller hon företräder ska i mån av möjlighet beaktas i vården och bemötandet.

 

1.3. Myndigheters arbete

 

1.3.1. Landskapsregeringen

 

I socialvårdsplanen 2012-16 anges att den kulturella mångfalden i landskapet har ökat och kommer att öka ytterligare i framtiden. Landskapet och kommunerna har ett gemensamt intresse att effektivt förhindra allvarliga kulturella konflikter och främja en smidig integration i samhället av de nya etniska grupperna. Målsättningen är att samhällets integration av inflyttade ska fungera väl.

     Landskapsregeringen har gått in för att förvaltningens integrationsarbete samordnas. Ansvaret för det konkreta arbetet ligger fortsättningsvis kvar på respektive avdelning och myndighet. I samordningsuppdraget ingår bland annat att utarbeta ett fyraårigt ramprogram för främjande av integration. Arbetet leds från kansliavdelningen och koordineras av integrationssamordnaren.

 

1.3.2. Ams

 

Ams upprätthåller arbetsmarknadsservice även för personer som flyttar till Åland. Enligt 19 § landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet registrerar Ams utländska medborgare som arbetssökande, om den utländska medborgaren med stöd av internationella avtal som är bindande för landskapet och som gäller arbetskraftens fria rörlighet har rätt att utan Ams eller någon annan motsvarande myndighets arbetsmarknadspolitiska prövning komma till landskapet för att söka arbete och utföra förvärvsarbete. Även utländska medborgare som har fått ett tidsbegränsat, tillfälligt uppehållstillstånd (s.k. B-tillstånd) registreras som arbetssökande, om inte uppehållstillståndet är förenat med några begränsningar som gäller arbetsgivaren. De utländska sökande erbjuder Ams samma service som erbjuds övriga sökande. Omkring en fjärdedel av alla arbetssökande på Ams är utländska medborgare. Arbetslösheten bland dem är högre än för övriga arbetssökande.

     Ams rekryterar aktivt arbetskraft utanför Åland. För denna rekrytering använder Ams i huvudsak två olika verktyg: deltagandet i Eures och projektet Arbeta & Bo på Åland. Eures är ett gemensamt forum för Europeiska kommissionen, offentliga arbetsförmedlingar i EES-länderna och Schweiz samt andra lokala och regionala organ, som berörs av sysselsättningsfrågor. Syftet med Euresnätverket är att ge service till arbetstagare och till var och en som vill utnyttja möjligheten till fri rörlighet för personer inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Arbeta & Bo på Åland har som övergripande målsättning att öka rekryteringsunderlaget för det åländska näringslivet, motverka kompetensflykt från Åland samt arbeta för en inflyttning av personer och företag som kan öka diversifieringen av det åländska näringslivet. Aktiviteterna inom Arbeta & Bo på Åland riktar sig huvudsakligen till närregionerna och informationen tillhandahålls enbart på svenska.

     Det förekommer också arbetskraftsinvandring till Åland utan Ams medverkan. De personer som kommer som arbetskraft blir inte kunder hos Ams, åtminstone i det första skedet. Inom Norden och EU/EES-området är arbetsmarknaden fri. Personer från andra länder måste däremot ha uppehållstillstånd för arbete (arbetstillstånd) i Finland. Bestämmelserna om arbetstillstånd finns i utlänningslagen (FFS 301/2004). Under 2010 utfärdades en överenskommelseförordning som reglerar Ams uppgifter i arbetstillståndsärenden. Ams avger ett utlåtande som kallas delbeslut i arbetstillståndsärenden. Ams ska i delbeslutet bland annat bedöma behovet av utländsk arbetskraft och arbetsgivarens förmåga att uppfylla sina förpliktelser. Den slutliga beslutanderätten i ärendena tillkommer Migrationsverket då det gäller förstagångsansökningar och polisen för fortsatta tillstånd. Under 2011 behandlade Ams 33 (2009: 35 och 2010: 21) förstagångsansökningar som gäller anställande av sådan utländsk arbetskraft som behöver arbetstillstånd och 45 (2009: 82 och 2010: 72) ansökningar som gäller fortsatta arbetstillstånd. Under åren före lågkonjunkturen var antalet ansökningar högre.

 

1.3.3. Kommunerna

 

Flyktingmottagningsverksamheten har som mål att främja flyktingarnas sociala, ekonomiska och kulturella jämlikhet samt deltagande i och anpassning till det åländska samhället samt att förebygga att flyktingarna isolerar sig. Mottagandet av flyktingarna organiseras av Mariehamns stad sedan år 1989. Det första avtalet om flyktingmottagning ingicks mellan landskapsstyrelsen och Mariehamns stad samma år. Enligt avtalet om flyktingmottagning har Mariehamns stad av landskapsregeringen erhållit ersättning för kostnader för flyktingmottagningen. Ersättningen har betalats som en kalkylerad ersättning. Ersättningen har betalats under den 3-års period personerna haft flyktingstatus. Enligt nuvarande avtal uppgår den kalkylerade ersättningen till 518 euro/månad för flyktingbarn under 7 år samt 158 euro/månad för personer med flyktingstatus över 7 år. Utöver detta har betalats ersättning till Mariehamns stad för utkomststöd samt för särskilda flyktingundervisningskostnader. För närvarande finns det en person som har flyktingstatus.

     Mariehamns stad driver genom Medis ett integrationsprojekt inom Ålands ESF-program för åren 2009 - 2012. Syftet med projektet är att förbättra kunskaperna i svenska hos inflyttade, organisera arbetspraktik för inflyttade som studerar svenska vid Medis, vägleda de inflyttade till rätt instans i olika praktiska frågor samt att utarbeta konkret informationsmaterial.

 

1.4. Europeiska unionens integrationsstrategier

 

Europeiska unionens råd enades om gemensamma grundprinciper för en integrationspolitik för invandrare inom Europeiska unionen 2004. Som svar på rådets uppmaning att utarbeta en samordnad ram för integrationsfrämjande publicerade kommissionen 2005 meddelandet ”En gemensam agenda för integrationen - En ram för integration av tredjelandsmedborgare inom Europeiska unionen” (KOM (2005) 389 slutlig). I meddelandet redogörs för grundprinciperna och förslag till åtgärder för att stärka genomförandet av dem. Nedan redogörs för principerna och utvalda förslag till åtgärder på det nationella planet.

 

”Integration är en dynamisk dubbelriktad process med ömsesidigt tillmötesgående mellan alla invandrare och invånare i medlemsstaterna”

 

     Värdsamhällets möjligheter att anpassa sig till mångfald bör förbättras genom åtgärder som inriktas på befolkningen i värdsamhället. Program bör införas för genomförande av en dubbelriktad strategi. Åtgärder bör vidtas för att öka förståelsen och acceptansen när det gäller migration. Privata organ bör ges en starkare roll när det gäller mångfaldsfrågor. Åtgärder bör vidtas för att främja förtroende och grannsämja, bland annat genom initiativ för att välkomna nyanlända och system med faddrar.

 

”Integration innebär respekt för Europeiska unionens grundläggande värderingar”

 

     Det bör fokuseras på medborgarkunskap i introduktionskurser och andra åtgärder för nyanlända. Syftet med detta är att se till att invandrarna får kunskap om och förståelse för gemensamma europeiska och nationella värden och värderingar.

 

”Sysselsättningen är en väsentlig del av integrationsprocessen och är avgörande för invandrarnas delaktighet, för invandrarnas bidrag till värdsamhället och för att synliggöra dessa bidrag”

 

     Det bör utarbetas innovativa strategier för att motverka diskriminering på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens parter bör göras delaktiga i utarbetandet och genomförandet av integrationsåtgärder. Det bör utifrån gällande lagstiftning utarbetas metoder för erkännande av de nyanländas kvalifikationer, utbildningsbevis och yrkeserfarenheter. Möjligheterna till anställning för invandrarkvinnor bör förbättras, bland annat genom att man minimerar hindren för deras inträde på arbetsmarknaden. Åtgärder bör vidtas för att främja anställning av invandrare, främst genom informationskampanjer, ekonomiska incitament och andra åtgärder som inriktas på arbetsgivarna. Stöd bör ges till invandrare som vill starta egna företag.

 

”Grundläggande kunskap om värdsamhällets språk, historia och institutioner är absolut nödvändig för integrationen. Att ge invandrarna möjlighet att förvärva denna grundläggande kunskap är viktigt för en framgångsrik integration”

 

     Introduktionsprogram och aktiviteter för nyanlända bör organiseras så att dessa kan få grundläggande kunskaper om värdlandets språk, historia, institutioner, socioekonomiska förhållanden, kulturliv och grundläggande värderingar. Det bör erbjudas kurser på olika nivåer så att det är möjligt att ta hänsyn till kursdeltagarnas olika utbildningsbakgrunder och förkunskaper om värdlandet. Mer kapacitet bör avsättas till introduktionsprogram och åtgärder som inriktas på kvinnor, barn, gamla, människor som inte kan läsa och skriva och människor med funktionshinder. Introduktionsprogrammen bör göras mer flexibla bland annat genom att det ges möjlighet till kurser på deltid, kvällstid, under kortare tid men med högre tempo, på distans och över Internet. Särskilda åtgärder bör också inriktas på unga och dessas särskilda sociala och kulturella problem, som identitetsfrågor. Resurserna bör sammanföras så att grannkommuner gemensamt kan erbjuda fler typer av kurser.

 

”Utbildningsinsatser har avgörande betydelse för att göra invandrarna, och i synnerhet deras efterkommande, beredda att bli mer framgångsrika och aktiva deltagare i samhällslivet”

 

     Mångfaldsfrågor bör finnas med i läroplanerna. Det bör tas hänsyn till unga invandrares särskilda situation för att förebygga att dessa blir underpresterande i skolarbetet och hoppar av studierna tidigt. Andelen unga invandrare på högre utbildningar bör ökas.

 

”Invandrares tillträde till institutionerna samt till offentliga och privata varor och tjänster på samma grund som inhemska medborgare och utan diskriminering har grundläggande betydelse för en bättre integration”

 

     Det bör vidtas åtgärder för att förbättra kontakterna mellan privata och offentliga tjänsteleverantörer och invandrare. Det bör tas fram övergripande informationsredskap, som handledningar, webbsidor och register över personalens kvalifikationer när det gäller mångfaldsfrågor. Hållbara organisationsstrukturer bör skapas för att hantera integrations- och mångfaldsfrågor och för att utveckla samarbetet mellan aktörer inom den offentliga sektorn, så att information kan utbytas och resurser samordnas. Kompetens på det interkulturella området bör beaktas i anställnings- och utbildningsstrategier.

 

”Ofta förekommande samspel mellan invandrare och medlemsstaternas medborgare är en grundläggande mekanism för integration. Gemensamma forum, en interkulturell dialog, utbildning om invandrare och invandrarkulturer och stimulerande levnadsförhållanden i stadsmiljön ökar samspelet mellan invandrare och medlemsstaternas medborgare”

 

     Gemensamma mötesplatser och gemensamma aktiviteter där invandrare kan möta och samverka med värdsamhället bör främjas. Åtgärder bör vidtas för att förbättra levnadsvillkoren, särskilt vad gäller bostäder, sjukvård, barnomsorg, säkra boendemiljöer, utbildningsmöjligheter, volontärarbete och praktikplatser, samt goda offentliga miljöer och stimulerande miljöer som lekparker och liknande för barn och ungdomar.

 

”Utövandet av olika kulturer och religioner garanteras i stadgan om de grundläggande rättigheterna och måste tryggas, om utövandet inte strider mot andra okränkbara europeiska rättigheter eller den nationella lagstiftningen”

 

     Man bör arbeta för en konstruktiv interkulturell dialog och se till att det budskap som den offentliga sektorn sprider är väl övertänkt. Det bör skapas plattformar för meningsutbyten mellan och inom olika religioner och religiösa samfund och mellan religioner och samfund och beslutsfattare i den offentliga sektorn.

 

”Invandrarnas medverkan i den demokratiska processen och i utformningen av integrationspolitik och integrationsåtgärder, särskilt på lokal nivå, som stöder deras integration”

 

     Invandrare bör göras delaktiga i värdsamhällets arbete med samhälleliga, kulturella och politiska frågor och dialogen mellan olika grupper av invandrare, den offentliga sektorn och det civila samhället bör stärkas så att invandrare kan utöva sitt medborgarskap mer aktivt. Det bör skapas forum på olika nivåer där invandrare kan delta i debatter i aktuella frågor. Åtgärder bör vidtas för att främja dialog och utbyte av erfarenheter och goda metoder mellan olika grupper av invandrare och olika generationer. Åtgärder bör vidtas för att öka invandrares deltagande i den demokratiska processen och man bör därvid även främja en god könsfördelning. Eventuella hinder för utövandet av rösträtten, som avgifter och formalia, bör undanröjas. Invandrardeltagandet i allmänna organisationer bör främjas. Åtgärder bör vidtas för att främja att en större andel invandrare deltar i samhällets insatser på invandringsområdet. Invandrarorganisationernas roll som rådgivare till nyanlända bör stärkas och organisationernas företrädare bör göras delaktiga i introduktionsprogram som utbildare och förebilder.

 

2. Lagstiftningsbehörigheten

 

I självstyrelselagens 18 och 27 §§ regleras landskapets respektive rikets lagstiftningsbehörighet. Landskapet har lagstiftningsbehörighet i fråga om bland annat kommunernas förvaltning (18 § 4 punkten), socialvård (18 § 13 punkten), undervisning, kultur och ungdomsarbete (18 § 14 punkten) samt främjande av sysselsättningen (18 § 23 punkten). Riket har lagstiftningsbehörighet i fråga om bland annat rätt att vistas i landet, att välja boningsort och att färdas från en ort till en annan (27 § 2 punkten), barns rättsliga ställning (27 § 7 punkten) samt medborgarskap och utlänningslagstiftning (27 § 26 punkten).

     I 5 kap. integrationslagen regleras frågor om anvisande till kommuner av kvotflyktingar och andra personer som avses 2 § 2 och 3 mom. integrationslagen. Det handlar om personer som får internationellt skydd enligt utlänningslagen, som efter att ha ansökt om internationellt skydd har beviljats uppehållstillstånd enligt 51, 52 eller 89 § i utlänningslagen, som på grundval av 93 § i utlänningslagen har tagits till Finland på särskilda humanitära grunder eller för uppfyllande av internationella förpliktelser och som har beviljats kontinuerligt uppehållstillstånd enligt 52 a § 2 mom. eller 54 § 5 mom. i utlänningslagen samt deras anhöriga. I fråga om nämnda personer ingår statsmakten genom NTM-centralen med stöd av 41 § integrationslagen avtal med kommuner om placering av personerna i fråga. Enligt 43 § integrationslagen ska NTM-centralen anvisa t.ex. en kvotflykting till den kommun med vilken NTM-centralen ingått avtal om anvisande av sådana personer avses 2 § 2 och 3 mom. integrationslagen. Dessa avtal eller anvisande till kommuner utgör dock inte något hinder för en invandrare att välja bostadsort. Kvotflyktingar anländer till en kommun vanligtvis direkt från ett flyktingläger i utlandet medan asylsökande med uppehållstillstånd anländer till en kommun i regel från en förläggning i riket. För en kvotflykting blir i praktiken den första boningsorten i landet den kommun som NTM-centralen anvisat flyktingen. Anvisandet innebär att en person som avses 2 § 2 och 3 mom. integrationslagen får särskilda insatser som inte andra invandrare har rätt till. Således är boende i den anvisade kommunen en förutsättning för att t.ex. en kvotflykting ska erhålla den service som avtalats mellan NTM-centralen och kommunen. För att erhålla den service som erbjuds inom den kommunala flyktingmottagningen är kvotflyktingen tvungen att bo kvar i den anvisade kommunen och kan inte räkna med att få motsvarande service om han eller hon flyttar till en annan kommun. Landskapsregeringen har inte tillgång till uppgifter om sådana personer avses 2 § 2 och 3 mom. integrationslagen. Således är det inte möjligt för landskapsregeringen att anvisa t.ex. en kvotflykting till en kommun i landskapet. För att handha en sådan förvaltningsuppgift behövs information om nämnda personer från riksmyndigheter som ansvarar för asyl- och flyktingärenden. Det är landskapsregeringens bedömning att bestämmelserna om anvisande till kommuner i integrationslagen hör till utlänningslagstiftningen och har samband med rätten att välja boningsort som är områden som hör till rikets lagstiftningsbehörighet.

     I 7 kap. integrationslagen regleras företrädande av barn utan vårdnadshavare. Ett utländskt barn som vistas i Finland utan vårdnadshavare är omyndig, varför han eller hon behöver en företrädare i förvaltnings- och domstolsärenden som gäller hans eller hennes person och förmögenhet. Landskapet har inte lagstiftningsbehörighet när fråga är om barns rättsliga ställning.

 

3. Landskapsregeringens överväganden och förslag

 

3.1. Behovet av lagstiftning

 

I regeringsprogrammet anges att integrering är en process där de inflyttade ges möjlighet att delta i samhällets ekonomiska, politiska och sociala liv och att Åland ska vara ett inkluderande samhälle där alla garanteras en likvärdig behandling. I programmet betonas den tredje sektorns och kommunernas betydelse för att främja ett lyckat integrationsarbete och anges att en lag om integration ska utarbetas.

     Utomnordiska medborgare är som det konstaterats i avsnitt 1.1.4. överrepresenterade bland de personer som annat än tillfälligt får utkomststöd. Det är påkallat att främja dessa personers möjlighet att komma ifrån beroendet av utkomststöd. Genom lagstiftningsåtgärder kan ställas krav på sådan aktivitet från mottagarens sida och service från kommunen som skulle främja personens integration.

     Det krävs bestämmelser på lagnivå för att det ska bli möjligt att samordna åtgärderna som främjar integrationen och lagstiftning behövs även för att klargöra ansvarsfördelningen mellan landskapsregeringen, landskapsregeringen underlydande myndigheter och kommunerna för arbetet med att främja integrationen.

 

3.2. Lagstiftningsteknik och förslag

 

I regeringsprogrammet deklareras att blankettlagstiftning kan användas inom områden som inte är av väsentlig själstyrelsepolitisk betydelse men som behövs för att garantera ålänningarnas rättsskydd och sociala förmåner. Fulltextlagar är att föredra för att göra den åländska lagstiftningen mer överskådlig och transparent.

     Integrationslagen i riket har samband med lagen om utkomststöd (FFS 1412/1997) och lagen om utkomstskydd för arbetslösa (FFS 1290/2002). I dessa lagar regleras vad som händer med utkomststödet om en invandrare t.ex. utan grundad anledning har vägrat delta i utarbetandet av en integrationsplan respektive vad som händer med arbetslöshetsförmåner om en invandrare utan giltig orsak vägrar att delta i integrationsåtgärd för invandrare. Bägge dessa rikslagar tillämpas i landskapet som blankettlagar, med avvikelser anpassade till förhållandena i landskapet. Landskapsregeringen anser att det är mest följdriktigt att även integrationslagen ska tillämpas som blankettlag men i formen av fulltextlag för att göra landskapslagstiftningen mer informativ.

     Föreslås dessutom att blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa och blankettlagen om utkomststöd ändras och anpassas till den föreslagna landskapslagen om främjande av integration.

     I riket har integrationslagen även samband med lag om offentlig arbetskraftsservice (FFS 1295/2002). Den rikslagen innehåller bland annat bestämmelser som anger att en integrationsplan ska motsvara en sysselsättningsplan. Bestämmelser om sysselsättningsplan finns i landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Föreslås att den landskapslagen ändras så att en integrationsplan även i landskapet ska motsvara en sysselsättningsplan.

 

3.3. Frivilliga studier

 

I riket kan en arbetslös arbetssökandes frivilliga studier stödas med arbetslöshetsförmåner. De frivilliga studierna ingår således indirekt som en del av de arbetskraftspolitiska åtgärderna. De frivilliga studierna omfattar det offentliga utbildningssystemet från grundskola till universitetsstudier men även andra studier omfattas. Integrationsutbildningen i riket genomförs i regel som arbetskraftspolitisk vuxenutbildning men integrationsutbildning kan också ordnas i form av frivilliga studier.

     I landskapet kan inte en arbetslös arbetssökandes frivilliga studier stödas med arbetslöshetsförmåner. De frivilliga studierna ingår således inte som en del av arbetsmarknadsservicen i landskapet. Landskapsregeringen avser att revidera landskapslagarna om arbetsmarknadspolitisk verksamhet och sysselsättningsfrämjande utbildning. Landskapsregeringen anser att det inte är ändamålsenligt att medta bestämmelserna om frivilliga studier i integrationslagen i den föreslagna landskapslagen om främjande av integration då en reform av arbetsmarknadslagstiftningen aviserats och behövliga ändringar av den föreslagna landskapslagen om främjande av integration bör göras i samband med en sådan reform.

 

3.4. Försöket Delaktighet i Finland

 

Under åren 2011-2013 pågår i riket försöket Delaktighet i Finland, se 9 kap. och 89 §1 mom. integrationslagen. En kommun eller kommunen och Ams motsvarighet i riket tillsammans kan medan försöket pågår pröva nya utbildningshelheter inom integrationsutbildning, upphandling och anordnande av integrationsutbildning samt anvisande till utbildning. Vissa statliga myndigheter kan upphandla integrationsutbildning under försökstiden på ett sätt som avviker från de allmänna bestämmelserna om upphandling av arbetskraftspolitisk utbildning. Kommunen kan dessutom pröva åtgärder som främjar invandrarbarns och invandrarungdomars integration i den grundläggande utbildningen och i barnomsorgen. Syftet med försöket är att försöka bredda den personkrets som får integrationsutbildning för invandrare och pröva nya sätt att upphandla och ordna integrationsutbildning. Syftet är dessutom att effektivisera integrationsutbildningens genomslagskraft genom att testa nya klientbaserade utbildningar. Inrikesministeriet godkänner på ansökan de kommuner som får delta i försöket.

     Landskapsregeringen finner det inte ändamålsenligt att medta bestämmelserna i integrationslagen om försöket Delaktighet i Finland i den föreslagna landskapslagen om främjande av integration. I samband med den aviserade översynen av arbetsmarknadslagstiftningen kan det bli aktuellt att överväga om och i vilken omfattning bestämmelserna i 9 kap. integrationslagen bör ingå i landskapslagstiftningen.

 

4. Förslagets verkningar

 

4.1. Ekonomiska verkningar

 

4.1.1. Landskapets ekonomi

 

Landskapsregeringens uppgifter

 

Landskapsregeringen svarar för

- den allmänna utvecklingen, planeringen och styrningen av integrationspolitiken,

- samordningen av integrationspolitiken och främjandet av goda etniska relationer,

- utvärderingen och uppföljningen av integrationspolitiken och främjandet av goda etniska relationer,

- handledningen och rådgivningen till kommunerna i frågor som gäller främjande av integration samt vid uppgörandet av program för integrationsfrämjande i kommunerna och uppföljningen av genomförandet av programmen,

- styrningen och rådgivningen till Ams och utvecklingen av personalens kompetens i arbetet med att främja integrationen och sysselsättningen,

- planeringen, upphandlingen och tillsynen i fråga om integrationsutbildningen för invandrare som är registrerade som kunder vid Ams,

- framtagandet av information om det åländska samhället,

- främjandet av goda etniska relationer och en dialog mellan olika kulturer.

     För att koordinera integrationsarbetet finns ett anslag om 20 000 euro i budgeten för år 2012. Dessutom finns anslag för två tjänstemän (chefen för jämställdhetsfrågor och samordnare av integrations- och språkfrågor) som ansvarar för integrationsärenden. Landskapsregeringen avser att i budgeten för år 2013 uppta tillräckliga anslag för att på ett bra sätt sköta de uppgifter som är landskapsregeringens ansvar inom det integrationsfrämjande arbetet.

 

 

Ams uppgifter

 

Ams åläggs genom förslaget nya uppgifter. Ams ska ge arbetssökande invandrare lämplig vägledning och rådgivning om integrationsfrämjande åtgärder och tjänster samt om arbetslivet.

     Vid en inledande kartläggning ska Ams göra en preliminär bedömning av den arbetslösa invandrarens förutsättningar för sysselsättning, studier och annan integration samt av behoven av språkutbildning och andra integrationsfrämjande åtgärder och tjänster. I den inledande kartläggningen utreds invandrarens tidigare utbildning, arbetshistoria, språkkunskaper och vid behov andra omständigheter som påverkar sysselsättning och integration. Ams ska inleda den inledande kartläggningen för en invandrare som är arbetslös och är registrerad som arbetssökande.

     Integrationsplanen är en personlig plan för invandraren i fråga om de åtgärder och tjänster vars syfte är att stödja invandrarens möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i svenska och andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet och främja invandrarens möjligheter att delta som en likvärdig medlem i samhällsverksamheten. En invandrare har rätt till integrationsplan, om han eller hon är arbetslös och är registrerad som arbetssökande vid Ams. Kommunen och Ams gör upp en integrationsplan tillsammans med invandraren. Ams inleder utifrån den inledande kartläggningen utarbetandet av integrationsplanen inom två veckor från det att den inledande kartläggningen har gjorts. Ams ska i integrationsplanen tillsammans med invandraren komma överens om utbildning, jobbsökning och dess mål samt om åtgärder och tjänster som stöder jobbsökningen och främjar sysselsättningen. Ams ska följa genomförandet av integrationsplanen och se över den på det sätt som föreskrivs om översyn av planen i landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet.

     Ams ska anvisa invandraren till integrationsutbildning som ordnas som sysselsättningsfrämjande utbildning.

     De uppgifter som följer av den föreslagna lagen för Ams påminner till stor del om den arbetsmarknadsservice som Ams redan idag tillhandahåller invandrare. Utbildningsinsatser om den inledande kartläggningen och uppgörandet av integrationsplaner torde krävas, vilket är en uppgift för landskapsregeringen Det är landskapsregeringens bedömning att Ams kan sköta de uppgifter som angetts ovan inom ramen för nuvarande anslag.

 

4.1.2. Kommunernas ekonomi

 

Kommunen ska starta en inledande kartläggningen för en invandrare som annat än tillfälligt får utkomststöd. I riket beräknas den genomsnittliga kostnaden för den inledande kartläggningen uppgå till 700 euro. Den inledande kartläggningen är också ett nytt instrument för kommunen när det gäller att effektivisera integrationen av invandrare och förebygga marginalisering.

     En invandrare har rätt till integrationsplan, om han eller hon annat än tillfälligt får utkomststöd. Kommunen ska tillsammans med invandraren göra upp en integrationsplan. Kommunen ska i integrationsplanen tillsammans med invandraren komma överens om kommunala tjänster eller andra åtgärder som främjar integration och sysselsättning, om invandraren på grund av hälsotillstånd, ålder eller familjeskäl eller av jämförbara orsaker inte kan delta i arbetskraftspolitiska åtgärder som stöder integrationen. Kommunen ska anvisa invandraren att söka sig till en utbildning som motsvarar hans eller hennes individuella behov eller till någon annan integrations- och sysselsättningsfrämjande åtgärd inom en månad från det att integrationsplanen utarbetades. Den kommun som utarbetat integrationsplanen ska aktivt tillhandahålla invandraren de åtgärder och tjänster som ingår i hans eller hennes integrationsplan inom ramen för anvisade anslag. Kommunen ska följa genomförandet av integrationsplanen och se över planen enligt invandrarens behov av tjänster eller minst en gång om året. Kommunen kan både ordna integrationsutbildning och anvisa invandraren att söka sig antingen till kommunens integrationsutbildning eller till frivilliga studier som ordnas av någon annan aktör.

     Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå.

     Kommunen ska se till att de kommunala tjänsterna även lämpar sig för invandrare. Kommunen ska dessutom se till att de åtgärder och tjänster för invandrare som avses i integrationslagen ordnas så att de till innehåll och omfattning är sådana som behovet i kommunen förutsätter.

     Kommunen ska se till att den egna personalens kompetens i fråga om integration utvecklas.

     De lokala myndigheterna ska utveckla integrationen som ett sektorsövergripande samarbete. I samarbetet deltar kommunen, Ams, ÅHS och polisen samt organisationer, föreningar och sammanslutningar som anordnar integrationsfrämjande åtgärder och tjänster.

     Kommunen eller flera kommuner tillsammans ska för att främja integrationen och stärka det sektorsövergripande samarbetet göra upp ett program för integrationsfrämjande som godkänns i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år.

     Ovan nämnda uppgifter kommer att medföra vissa kostnader för kommunerna men snabbare integration och snabbare övergång till arbetslivet kommer att spara in på utgifterna för utkomststöd och på kostnaderna för socialvårdsservice.

     Landskapsregeringen avser inte justera landskapsandelarna med anledning av detta lagförslag utan anser att kommunerna kan beakta de ökade kostnaderna inom nuvarande landskapsandelssystem. Landskapsandelarna behandlas i samband med landskapsregeringens och Ålands kommunförbunds årliga överläggningar.

 

4.2. Samhälleliga verkningar

 

Framgångsrik integration är en förutsättning för en balanserad utveckling av det åländska samhället. Invandringen till landskapet har ökat de senaste åren. År 2000 fanns det 294 kvinnor och 258 män bosatta på Åland som var födda utanför Norden. År 2010 var motsvarande siffror 796 kvinnor och 804 män. Integreringen av inflyttade har fungerat relativt bra, till stor del tack vare de gynnsamma förhållandena på arbetsmarknaden. Genom lagförslagen säkras att även invandrare som står utanför arbetsmarknaden ges möjlighet att få de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet. På detta sätt främjas en sund utveckling av hela det åländska samhället och jämlikheten.

     Den rätt till inledande kartläggning och integrationsplan som invandrare som lever på utkomststöd får och de skyldigheter som följer av planen både för invandraren och för kommunen torde medföra att integreringen av de svagaste grupperna bland invandrare kan ske snabbare och effektivare än för närvarande. På så vis är det möjligt att förhindra utanförskap och marginalisering. Den inledande kartläggningen medför även att invandrares behov och önskemål lyfts fram på ett strukturerat sätt och därmed skapas en god grund för det integrationsfrämjande arbetet. Genom skyldigheten för kommunen att utarbeta särskilda integrationsplaner för minderåriga och familjer kan man förebygga att unga invandrare som tillhör riskgrupperna slås ut samt främjas möjligheterna att integrera familjemedlemmar samtidigt.

     Landskapsregeringen föreslår att kommunernas program för integrationsfrämjande ska innehålla planer för främjande av goda etniska relationer samt stödjande av invandrargruppernas delaktighet och möjligheter att bevara sin kultur. Genom dessa planer kan främjas en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper, vilket i sin tur kommer att främja invandrarnas integrationsmöjligheter, språkinlärning och deras möjligheter att ta del av värderingarna i det åländska samhället. De åtgärder som i första hand kommunerna och Ams ansvarar för bidrar i viss mån till uppkomsten av goda etniska relationer.

     Målet för integrationsutbildning, att invandraren uppnår fungerande grundläggande språkfärdighet i svenska, och skyldigheten att delta i undervisning i svenska på det sätt som bestämts i integrationsplanen kommer att minska risken för att bristfälliga språkkunskaper ska leda till isolering. Lagförslaget kommer att bidra till att undanröja en del av hindren för invandrarnas sysselsättning, av vilka bristfälliga kunskaper i svenska är det viktigaste.

 

4.3. Jämställdhet

 

Arbetslöshetsstatistiken visar att arbetslöshetsgraden är något högre för män än för kvinnor. Detta gäller såväl utomnordiska, nordiska och finska medborgare. Generellt sett är kvinnors möjligheter till ekonomisk självständighet sämre än mäns och i synnerhet gäller detta utomnordiska invandrarkvinnor. Detta innebär i sin tur ett större utanförskap för de utomnordiska invandrarkvinnorna än för invandrarmännen. Genom att integrera jämställdhetsperspektivet, det vill säga att man tar in flickors/kvinnors och pojkars/mäns livsvillkor, förutsättningar och önskningar, i all information och alla åtgärder som berör invandrarkvinnor och invandrarmän oavsett varifrån de kommer kan förutsättningar att förvärvsarbeta öka samtidigt som detta främjar jämställdheten.

 

4.4. Övriga verkningar

 

Någon verkan på myndigheters organisation har inte lagförslagen.

     De nya instrumenten för det integrationsfrämjande arbetet kräver att rutiner, anvisningar och annat stöd för arbetet utarbetas och har således verkningar när fråga är om administration.

     Lagförslagen har inte någon känd verkan på miljön.

 

5. Ärendets beredning

 

Landskapsregeringen har upphandlat juridiska tjänster för lagberedning av förslaget. En av landskapsregeringen tillsatt arbetsgrupp har fungerat som referensgrupp för lagberedaren. Förslaget har varit på remiss till kommunerna, Ams, ÅHS, Ålands polismyndighet, Medis, Diskrimineringsombudsmannen, Ålands kommunförbund k.f., Ålands Mångkulturella förening r.f. och internt till landskapsregeringens avdelningar.

 

Detaljmotivering

 

1. Landskapslag om främjande av integration

 

1 kap. Allmänna bestämmelser

 

1 § Lagens syfte. Enligt en av grundprinciperna för EU:s gemensamma integrationspolitik är grundläggande kunskap om värdsamhällets språk, historia och institutioner absolut nödvändig för integrationen och att ge invandrarna möjlighet att förvärva denna grundläggande kunskap är viktigt för en framgångsrik integration samt att utbildningsinsatser har avgörande betydelse för att göra invandrarna beredda att bli mer framgångsrika och aktiva deltagare i samhällslivet. En annan grundprincip anger att sysselsättningen är en väsentlig del av integrationsprocessen och är avgörande för invandrarnas delaktighet, för invandrarnas bidrag till värdsamhället och för att synliggöra dessa bidrag. I paragrafens framhävs särskilt att syftet med lagen är att främja invandrares utbildning och sysselsättning. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 1 § integrationslagen. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidan 67.

 

2 § Lagens tillämpningsområde. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 2 § 1 mom. integrationslagen, dock så att denna lag endast tillämpas på de invandrare som flyttat till landskapet. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidorna 67 och 68.

 

3 § Definitioner. Enligt 3 § 3 punkten integrationslagen avses med invandrare en person som flyttat till Finland och som vistas i landet med ett tillstånd som beviljats för annat än turism eller därmed jämförbar kortvarig vistelse eller vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats uppehållskort. För att begränsa denna lags tillämpningsområde anges i 3 punkten att med invandrare avses en person som flyttat till landskapet Åland och som vistas i landet med ett tillstånd som beviljats för annat än turism eller därmed jämförbar kortvarig vistelse eller vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats uppehållskort. I övrigt överensstämmer definitionerna i paragrafen med definitionerna i 3 § integrationslagen. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidorna 68 och 69.

 

4 § Tillämpning av lagen på barn. Enligt 4 § 2 mom. integrationslagen ska barnets åsikter utredas och barnet höras på ett språk som barnet förstår. Föreslås att utredandet av barnets åsikter och hörandet av barnet bör ske på ett språk som barnet förstår, vilket motsvarar den allmänna bestämmelsen om tolkning och översättning i 23 § 1 mom. förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland. I övrigt överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med 4 § integrationslagen. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidorna 69 och 70.

 

5 § Tolkning. I paragrafen hänvisas, angående skyldigheten att ordna tolkning för en myndighet som hanterar ett ärende som avses i denna lag, till den allmänna bestämmelsen om tolkning i 23 § 1 mom. förvaltningslagen för landskapet Åland. Med tolkning i nämnda 23 § avses även översättning.

 

2 kap. Åtgärder som främjar invandrares integration

 

6 § Ordnande av åtgärder som främjar integration. Med kommunernas basservice avses barnomsorg, grundskola, socialservice och annan lagstadgad kommunal service. Med landskapets basservice avses Ålands hälso- och sjukvårds tjänster, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighets tjänster, gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå samt annan lagstadgad service ordnad av landskapet. Med andra åtgärder som främjar integration avses språk och samhällsintroducerande undervisning och annan utbildning, vägledning och rådgivning som inte är en del av den lagstadgade basservicen.

 

7 § Basinformation om det åländska samhället. Enligt 7 § 1 mom. integrationslagen ska invandrare informeras om sina rättigheter och skyldigheter i det finländska arbetslivet och samhället samt om servicesystemet och om integrationsfrämjande åtgärder, nedan benämnd basinformation. Enligt 7 § 2 mom. integrationslagen ska alla som flyttar till Finland få basinformationen i samband med att beslut om uppehållstillstånd delges, uppehållsrätt registreras, uppehållskort beviljas eller senast när uppgifterna om hemkommun och befolkningsdata registreras och informationen ska också vara tillgänglig elektroniskt. Det innebär att basinformationen åtminstone kommer att ges av de finska beskickningarna, polisen, Migrationsverket och magistraten. På flera områden avviker förhållandena i landskapet från förhållandena i riket. Det är viktigt att invandrare får korrekt information om förhållandena i landskapet. I paragrafen anges att landskapsregeringen ska ta fram och publicera information om det åländska samhället. Avsikten är att basinformationen om det åländska samhället både ska innehålla sådant som ingår i den information som riksmyndigheter ger ut och för Åland avvikande eller unika förhållanden. Landskapsregeringens ambition är att informationen om förhållandena i landskapet åtminstone kan ges till invandrare av Ålands polismyndighet och magistraten i landskapet i samband med att dessa myndigheter ger invandrare basinformationen om det finländska samhället.

 

8 § Vägledning och rådgivning. Enligt 5 § 2 och 3 mom. förvaltningslagen för landskapet Åland ska kommunala myndigheter och landskapets myndigheter lämna upplysningar och ge vägledning till enskilda i frågor som är av en sådan natur att de handläggs inom förvaltningen. Detta ska ske i den utsträckning som det är lämpligt och skäligt med hänsyn till frågans natur, den enskildes behov av hjälp, verksamheten inom myndigheten och tjänstemännens förutsättningar att fullgöra sina arbetsuppgifter. Den rådgivning som myndigheten tillhandahåller är avgiftsfri. Om en fråga inte hör till myndighetens behörighet, ska den i mån av möjlighet hänvisa den enskilde till den behöriga myndigheten.

     I paragrafen framhävs den vägledning och rådgivning som kommunerna och landskapet ska ge invandrare. Avsikten med bestämmelsen är att den allmänna serviceskyldighet ska stärkas i frågor som gäller invandrare. Alla invandrargrupper har ett stort behov av vägledning och rådgivning. Vägledning och rådgivning kräver både till form och medel flexibilitet och anpassning till behoven hos invandrare från de mest olika kulturer och språkgrupper. Myndigheterna ska ge invandrarna råd om tjänsterna inom sitt eget ansvarsområde och vid behov anvisa dem vidare till andra myndigheters tjänster.

 

9 § Inledande kartläggning. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 9 § integrationslagen. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidan 73.

 

10 § Arrangemang för inledande kartläggning. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 10 § integrationslagen, dock så att i paragrafen har explicit angetts att Ams och kommunen kan låta bli att inleda den inledande kartläggningen om det är uppenbart onödigt. Uppenbart onödigt kan det vara fråga om beaktande en lång vistelse i landet. Eftersom den första integrationsplanen enligt 12 § 2 mom. ska göras upp senast inom tre år från det att det första uppehållstillståndet eller uppehållskortet beviljades eller uppehållsrätten registrerades är det inte ändamålsenligt att inleda utarbetandet av den inledande kartläggningen efter denna tid. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidorna 73 och 74.

 

11 § Integrationsplan. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 11 § integrationslagen, dock så att kunskaper och studier i finska inte medtagits i denna paragraf. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidan 74.

 

12 § Rätt till integrationsplan och integrationsplanens varaktighet. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 12 § integrationslagen. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidorna 74-76.

 

13 § Utarbetande av en integrationsplan. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 13 § integrationslagen. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidan 76.

 

14 § Uppgifter för den myndighet som utarbetar integrationsplanen. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 14 § integrationslagen. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidorna 76 och 77.

 

15 § Integrationsplan för en minderårig. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 15 § integrationslagen. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidorna 77 och 78.

 

16 § Integrationsplan för en familj. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 16 § integrationslagen. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidan 78.

 

17 § Skyldigheter som följer av integrationsplanen och utarbetandet av den. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 17 § integrationslagen, dock så att deltagandet i undervisning i finska inte medtagits i denna paragraf. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidorna 78 och 79.

 

18 § Uppföljning och översyn av integrationsplanen. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 18 § integrationslagen, dock så Ams ska se över integrationsplanen på det sätt som föreskrivs i 30 § landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidan 79.

 

19 § Integrationsstöd. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 19 § integrationslagen. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidorna 79 och 80.

 

20 § Integrationsutbildning. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 20 § integrationslagen, dock så att bestämmelser om undervisning och språkfärdigheter i finska samt om att undervisningen i svenska och läs- och skrivundervisningen ges i enlighet med grunderna i Utbildningsstyrelsens läroplaner inte medtagits i denna paragraf. I paragrafens 2 mom. anges att landskapsregeringen ska göra upp en läroplan för integrationsutbildningen. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidan 80.

 

21 § Arrangemang för integrationsutbildning och anvisande av invandrare till utbildning. Den integrationsutbildning som Ams ska anvisa en invandrar till är sådan sysselsättningsfrämjande utbildning som landskapsregeringen ordnar. Någon annan utbildning kan inte Ams anvisa en invandrare till. Kommunen kan anvisa en invandrare antingen till av kommunen ordnad utbildning eller till frivilliga studier som ordnas av någon annan aktör. Frivilliga studier kan vara t.ex. utbildning på gymnasialstadienivå i det fall att avsaknaden av utbildning utgör ett hinder för yrkesmässig utveckling eller studier som leder till en yrkesexamen eller som gör invandraren behörig att utöva sitt yrke i landskapet.

 

22 § Övriga åtgärder och tjänster som stöder och främjar integration. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 26 § integrationslagen. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidorna 82 och 83.

 

3 kap. Integrationsfrämjande på lokal nivå

 

23 § De allmänna målen för integrationsfrämjande på lokal nivå. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 29 § integrationslagen. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidan 84.

 

24 § Kommunens uppgifter. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 30 § integrationslagen. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidorna 84 och 85.

 

25 § Sektorsövergripande samarbete på lokal nivå. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 31 § integrationslagen, dock så att an-byrån ersatts med Ams och Ålands hälso- och sjukvård har fogats till de myndigheter som ska delta i det sektorsövergripande samarbetet. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidorna 85 och 86.

 

26 § Kommunens program för integrationsfrämjande. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 32 § integrationslagen, dock så att an-byrån ersatts med Ams och NTM-centralen strukits när fråga är om de myndigheter som ska delta i utarbetandet, genomförandet och uppföljningen av kommunens program för integrationsfrämjande. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidorna 86 och 87.

 

27 § Innehållet i kommunens program för integrationsfrämjande. I sak överensstämmer bestämmelserna i paragrafen med bestämmelserna i 33 § integrationslagen, dock så att i paragrafen har inte medtagits att kommunens program kan innehålla en flerårig plan för anvisandet av de personer som avses i 2 § 2 och 3 mom. integrationslagen till kommuner och främjande av deras integration. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidan 87.

 

4 kap. Landskapets integrationsfrämjande åtgärder

 

28 § Landskapets program för integrationsfrämjande. Enligt 29 § åligger det landskapsregeringen att bland annat svara för den allmänna utvecklingen och styrningen av integrationspolitiken. För att på ett bra sätt handha dessa uppgifter föreslås att landskapsregeringen för fyra år i sänder utarbetar ett program för integrationsfrämjande. I programmet ska uppges målen och åtgärderna för främjandet av integrationen.

 

29 § Landskapsregeringens uppgifter. Föreslås att landskapsregeringen ska ansvarar för den allmänna utvecklingen, planeringen och styrningen av integrationspolitiken samt utvärderingen och uppföljningen av integrationspolitiken. Som redskap för att sköta dessa uppgifter används som utgångspunkt landskapets program för integrationsfrämjande. I programmet uppges målen för integrationspolitiken. Den primära styrningen av integrationspolitiken är följaktligen en målstyrning. Programmet bör evalueras regelbundet för att integrationspolitiken ska kunna utvärderas och följas upp på ett bra sätt. Till uppföljningen av integrationspolitiken hör bland annat att följa genomförandet av de kommunala programmen för integrationsfrämjande.

     Stödet till kommunerna och rådgivningen i frågor som gäller främjande av integrationen ska omfatta stöd och råd till kommunerna för uppgörandet av kommunens program för integrationsfrämjande samt för arbetet med de olika integrationsplanerna.

     Beträffande ansvaret för styrningen, rådgivningen och stödet till Ams och utvecklingen av deras kompetens i arbetet med att främja integrationen och sysselsättningen är ansvaret att utveckla personalens kompetens en särskilt viktig uppgift för landskapsregeringen.

 

30 § Ams uppgifter. Arbetsmarknadsservicen består av arbetsförmedling, sysselsättningsfrämjande utbildning, vägledning, information, särskild service för personer med nedsatt arbetsförmåga, stödinriktade åtgärder och andra sysselsättningsfrämjande åtgärder enligt 4 § 2 mom. landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Närmare bestämmelser om den sysselsättningsfrämjande utbildningen finns i landskapslagen (1988:39) om sysselsättningsfrämjande utbildning. Då avsikten är att landskapsregeringen åtminstone ännu en viss tid ska ha ansvaret för den sysselsättningsfrämjande utbildningen anges i paragrafen att Ams svarar för att all annan arbetsmarknadsservice än den sysselsättningsfrämjande utbildningen ordnas för invandrare som är kunder hos Ams.

 

5 kap. Särskilda bestämmelser

 

31 § Sökande av ändring. Beaktande bestämmelsen i 25 § 2 mom. självstyrelselagen anges i 1 mom. att besvär över lagligheten av landskapsregeringens beslut får anföras hos högsta förvaltningsdomstolen. I 2-4 mom. hänvisas till relevant lagstiftning  när det gäller sökande av ändring i beslut som fattats av Ams, arbetskraftskommissionen eller kommunen.

 

32 § Besvärsförbud. I sak överensstämmer bestämmelsen i paragrafen med bestämmelsen i 83 § 1 mom. integrationslagen. För närmare information om bestämmelserna i paragrafen hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidan 108 och förvaltningsutskottets betänkande 26/2010 sidan 10.

 

33 § Rätt att få uppgifter. I ett mom. tillförsäkras integrationsansvariga myndigheter möjlighet att få den information som är nödvändig för att myndigheterna ska klara av uppgifterna i 2 kap. i lagförslaget. Avsikten med 2 mom. är att med tanke på de integrationsfrämjande åtgärderna se till att nödvändig information kan ges till aktörer inom tredje sektorn och andra som bland annat ordnar utbildning och tillhandahåller sociala tjänster.

 

6 kap. Ikraftträdande

 

34 § Ikraftträdande. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. Landskapsregeringen avser att besluta om tidpunkt för ikraftträdandet och föreslår därför att paragrafen att datumet för ikraftträdande lämnas öppen.

 

2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

 

2 § Bestämmelser som inte ska tillämpas. I paragrafen anges de bestämmelser i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (FFS 1290/2002), nedan rikslagen, som inte ska tillämpas i landskapet. I rikslagen avses med plan som ersätter sysselsättningsplanen en aktiveringsplan som avses i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (FFS 189/2001) och en integrationsplan som avses i lagen om främjande av integration (FFS 1386/2010). Eftersom landskapet saknar lagstiftning om denna typ av planer har bestämmelser om dessa planer i rikslagen undantagits i 2 §.

     Då, genom den föreslagna landskapslagen om främjande av integration, integrationsplan införs i landskapslagstiftningen föreslås ändringar av 1b, 3, 3a, 3b, 4, 5a, 6, 10 och 13a punkten så att däri beaktas att undantag från landskapslagens tillämpning görs när fråga är om en aktiveringsplan men inte när fråga är om en integrationsplan.

     Dessutom föreslås att 1 punkten, att rikslagens 1 kap. 2 § 3 mom. om arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd inte ska tillämpas i landskapet, upphävs då det framledes ska vara möjligt att få arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd. För närmare information om rikslagens 1 kap. 2 § 3 mom. hänvisas till regeringens proposition 185/2010 sidan 112.

     Enligt 4 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska om det i rikslagen hänvisas till bestämmelser i rikslagstiftningen vilka äger motsvarighet i landskapslagstiftningen hänvisningarna avse bestämmelserna i landskapslagstiftningen. Således ska t.ex. hänvisningen i rikslagens 5 kap. 10a § till en integrationsplan som avses i lagen om främjande av integration avse en integrationsplan som avses i den föreslagna landskapslagen om främjande av integration.

 

Ikraftträdelsebestämmelsen. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. Landskapsregeringen avser att besluta om tidpunkt för ikraftträdandet och föreslår därför i bestämmelsen att datum för ikraftträdande lämnas öppet.

 

3. Landskapslag om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet

 

18 § Arbetsansökans giltighet. I nuvarande 2 mom. 4 punkten anges att en arbetsansökan upphör att vara i kraft om den arbetssökande inte inom den tid och på det sätt som avtalats i sysselsättningsplanen meddelar Ams om hur han eller hon har följt planen. Integrationsplanen ersätter sysselsättningsplanen. Landskapsregeringen föreslår att bestämmelsen även ska omfatta en integrationsplan.

 

21 § Krav på aktivitet hos arbetslösa arbetssökande. I gällande 1 mom. anges att en arbetslös arbetssökande är skyldig att delta i intervjuer för arbetssökande samt i utarbetandet och revideringen av en sysselsättningsplan. Integrationsplanen ersätter sysselsättningsplanen. Föreslås att bestämmelsen även ska omfatta en integrationsplan.

     I nuvarande 2 mom. anges att en arbetslös arbetssökande, för vilken det har utarbetats en sysselsättningsplan är skyldig att följa sin plan samt att söka sig till och delta i service och åtgärder som främjar hans eller hennes möjligheter att finna ett arbete. En arbetslös arbetssökande är dessutom skyldig att inom den tidsfrist och på det sätt som avtalats i planen meddela hur han eller hon har följt planen. Integrationsplanen ersätter sysselsättningsplanen. Landskapsregeringen föreslår att bestämmelsen även ska omfatta en integrationsplan.

 

29 § Intervjuernas innehåll. I gällande 1 mom. anges bland annat att i den första intervjun med den arbetssökande utarbetas en sysselsättningsplan och i de fortsatta intervjuerna bedöms bland annat hur sysselsättningsplanen har följts. Integrationsplanen ersätter sysselsättningsplanen. Landskapsregeringen föreslår att nämnda bestämmelser i 1 mom. även ska omfatta en integrationsplan.

     I nuvarande 2 mom. anges att i samband med att den arbetssökande intervjuas erbjuder Ams arbets- och utbildningstillfällen som lämpar sig för den arbetssökande samt andra tjänster i enlighet med servicebehovet och sysselsättningsplanen. Integrationsplanen ersätter sysselsättningsplanen. Landskapsregeringen föreslår att bestämmelsen i 2 mom. även ska omfatta en integrationsplan.

 

30 § Sysselsättningsplan. I nuvarande 1 mom. anges att arbetslösa arbetssökande och arbetssökande som omfattas av omställningsskyddet enligt 6a kap, vilka har registrerat sig som arbetssökande vid Ams, har rätt till en sysselsättningsplan. Föreslås att 1 mom. kompletteras med en bestämmelse som anger att bestämmelser om invandrares rätt till en integrationsplan och Ams medverkande i utarbetandet av planen finns i den föreslagna landskapslagen om främjande av integration.

     I gällande 2 mom. anges att sysselsättningsplanen ska revideras i sam­band med intervjun med den arbetssökande eller på begäran av den arbetssökande, om det inte är uppenbart onödigt samt att planen ska utan dröjsmål ses över om den arbetssökandes rätt till arbetsmarknadsstöd vid arbetslöshet har dragits in med stöd av 8 kap. 4 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Integrationsplanen ersätter sysselsättningsplanen. Landskapsregeringen föreslår att bestämmelsen i 2 mom. även ska omfatta en integrationsplan.

     Enligt nuvarande 3 mom. kan en arbetsgivare, med den arbetssökandes samtycke, delta i utarbetandet eller revideringen av sysselsättningsplanen. Integrationsplanen ersätter sysselsättningsplanen. Landskapsregeringen föreslår att bestämmelsen i 3 mom. även ska omfatta en integrationsplan.

 

30a § Sysselsättningsplanens innehåll. I paragrafen 1-4 regleras för närvarande sysselsättningsplanens innehåll. Integrationsplanen ersätter sysselsättningsplanen. Landskapsregeringen föreslår att bestämmelserna i 1-4 mom. även ska omfatta en integrationsplan.

 

31 § Arbetsmarknads- och studieservicemyndighetens allmänna skyldigheter. Enligt paragrafen ska Ams inom ramen för de anslag som har anvisats myndigheten aktivt förmedla arbete och informera om utbildning, tillhandahålla tjänster och åtgärder som ingår i sysselsättningsplanen samt följa hur planen genomförs och för sin del se till att serviceprocessen fram­skrider. Integrationsplanen ersätter sysselsättningsplanen. Landskapsregeringen föreslår att bestämmelserna i 31 § även ska omfatta en integrationsplan.

 

40 § Syftet med de stödinriktade åtgärderna. I paragrafens nuvarande 3 mom. anges att en allmän förutsättning för att sysselsättningsstöd ska kunna beviljas är att en sysselsättningsplan enligt 6 kap. har utarbetats. Integrationsplanen ersätter sysselsättningsplanen. Landskapsregeringen föreslår att bestämmelsen i 3 mom. även ska omfatta en integrationsplan.

 

Ikraftträdelsebestämmelsen. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. Landskapsregeringen avser att besluta om tidpunkt för ikraftträdandet och föreslår därför i bestämmelsen att datum för ikraftträdande lämnas öppet.

 

4. Landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd

 

2 § Avvikelser från tillämpning av bestämmelser i lagen om utkomststöd. I 2 § anges de avvikelser från lagen om utkomststöd (FFS 1412/1997), nedan rikslagen, som ska gälla i landskapet. Enligt 8 punkten ska bland annat hänvisningar till lagen om främjande av integration inte tillämpas i landskapet. I 3 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd, nedan blankettlagen, anges att om det i rikslagen hänvisas till bestämmelser i rikslagstiftningen vilka äger motsvarighet i landskapslagstiftningen ska hänvisningarna avse bestämmelserna i landskapslagstiftningen. Således skulle, om inte den nämnda bestämmelsen i 8 punkten fanns, t.ex. hänvisningen i rikslagens 10 § 1 mom. 2 punkten till en invandare som avses i lagen om främjande av integration avse en invandrare som avses i den föreslagna landskapslagen om främjande av integration. En möjlighet är således att 8 punkten ändras så att konsekvensen blir att hänvisningarna i rikslagen till lagen om främjande av integration ska tillämpas i landskapet, dock så att hänvisningarna, beaktande bestämmelsen i nämnda 3 §, ska avse bestämmelserna i den föreslagna landskapslagen om främjande av integration. Denna lagtekniska lösning avviker från den som valts vid den senaste ändringen av blankettlagen (2011:110), varför landskapsregeringen väljer att explicit ange i 8 punkten att hänvisningar i rikslagen till lagen om främjande av integration (FFS 1386/2010) ska i landskapet gälla den föreslagna landskapslagen om främjande av integration.

     Nuvarande bestämmelse i 8 punkten att hänvisningar till lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (FFS 189/2001) inte ska tillämpas i landskapet flyttas till en ny 9 punkt.

     Dessutom föreslår landskapsregeringen en ändring av 4 punkten som är av teknisk natur.

 

Ikraftträdelsebestämmelsen. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. Landskapsregeringen avser att besluta om tidpunkt för ikraftträdandet och föreslår därför i bestämmelsen att datum för ikraftträdande lämnas öppet.

 

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om främjande av integration

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 kap.

Allmänna bestämmelser

 

1 §

Lagens syfte

     Syftet med denna lag är att stödja och främja invandrarkvinnors och invandrarmäns samt invandrarflickors och invandrarpojkars utbildning, sysselsättning och annan integration samt deras möjligheter att aktivt delta i samhället. Lagens syfte är dessutom att främja jämlikhet och likabehandling och en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper.

 

2 §

Tillämpningsområde

     Denna lag tillämpas på den som flyttat till landskapet Åland och har ett giltigt uppehållstillstånd i Finland enligt utlänningslagen (FFS 301/2004). Lagen tillämpas även på den som flyttat till landskapet Åland och vars uppehållsrätt har registrerats eller för vilken har beviljats ett uppehållskort i enlighet med utlänningslagen.

 

3 §

Definitioner

     I denna lag avses med

     1) integration invandrarens och samhällets interaktiva utveckling med målet att ge invandraren de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samtidigt som invandrarens möjligheter att upprätthålla sitt eget språk och sin egen kultur stöds,

     2) integrationsfrämjande sektorsövergripande främjande och stödjande av integration med hjälp av myndigheters och andra aktörers åtgärder och tjänster,

     3) invandrare en person som flyttat till landskapet Åland och som vistas i landet med ett tillstånd som beviljats för annat än turism eller därmed jämförbar kortvarig vistelse eller vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats uppehållskort,

     4) stärkning av invandrarens sociala identitet till invandrare riktade åtgärder för att förbättra hans eller hennes livskunskap och för att förhindra utslagning,

     5) sektorsövergripande samarbete ett samarbete mellan myndigheter som representerar olika förvaltningsgrenar och andra aktörer,

     6) person i behov av särskilda åtgärder invandrare som behöver intensifierade integrationsfrämjande åtgärder i synnerhet på grund av nedsatt funktionsförmåga till följd av sjukdom eller skada eller av någon annan orsak eller på grund av ålder, familjesituation eller analfabetism eller av någon annan motsvarande orsak.

 

4 §

Tillämpning av lagen på barn

     När denna lag tillämpas på personer under 18 år, ska särskild uppmärksamhet fästas vid barnets bästa och vid barnets utveckling. Vid bedömningen av barnets bästa ska beaktas vad som föreskrivs om det i 4 § i barnskyddslagen (FFS 417/2007).

     Vid genomförandet av åtgärder och tjänster enligt denna lag ska barnets önskemål och åsikter utredas och beaktas enligt barnets ålder och utvecklingsnivå. Ett barn som har fyllt 12 år ska ges tillfälle att i enlighet med 28 § i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland bli hört i ett ärende som gäller barnet självt. Barnets åsikter bör utredas och barnet höras på ett språk som barnet förstår.

     Endast i det fall att utredningen skulle äventyra barnets hälsa eller utveckling eller det i övrigt är uppenbart onödigt behöver barnets åsikter inte utredas.

 

5 §

Tolkning

     En myndighets skyldighet att ordna tolkning i ett ärende som avses i denna lag regleras i 23 § 1 mom. förvaltningslagen för landskapet Åland.

 

2 kap.

Åtgärder som främjar invandrares integration

 

6 §

Ordnande av åtgärder som främjar integration

     Åtgärder och tjänster som främjar integration ordnas som en del av kommunernas och landskapets basservice samt i form av andra åtgärder som främjar integration.

 

7 §

Basinformation om det åländska samhället

     Landskapsregeringen ska ta fram och publicera information om det åländska samhället.

 

8 §

Vägledning och rådgivning

     Kommunala myndigheter och landskapets myndigheter ska ge invandrare lämplig vägledning och rådgivning om integrationsfrämjande åtgärder och tjänster samt om arbetslivet.

 

9 §

Inledande kartläggning

     Vid en inledande kartläggning ska det göras en preliminär bedömning av invandrarens förutsättningar för sysselsättning, studier och annan integration samt av behoven av språkutbildning och andra integrationsfrämjande åtgärder och tjänster. I den inledande kartläggningen utreds i detta syfte i behövlig omfattning invandrarens tidigare utbildning, arbetshistoria, språkkunskaper och vid behov andra omständigheter som påverkar sysselsättning och integration.

     Landskapsregeringen kan genom en landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om inledande kartläggning och arrangemang för inledande kartläggning.

 

10 §

Arrangemang för den inledande kartläggningen

     Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, nedan Ams, ska inleda den inledande kartläggningen för en invandrare som är arbetslös och är registrerad som arbetssökande vid Ams enligt landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, om det inte är uppenbart onödigt. Kommunen ska inleda den inledande kartläggningen för en invandrare som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd, om det inte är uppenbart onödigt. Ams eller kommunen kan inleda en inledande kartläggning även för en annan invandrare, om han eller hon begär det och anses vara i behov av det. Den inledande kartläggningen ska påbörjas inom två månader från det att klientrelationen inleddes eller begäran om inledande kartläggning lämnades.

     Den myndighet som har ordnat den inledande kartläggningen ska vid behov hänvisa invandraren till tjänster som ordnas av någon annan myndighet eller anordnare av tjänster. Hänvisande ska ske i samarbete med den som anordnar tjänsterna.

     Utifrån den inledande kartläggningen bedömer Ams eller kommunen om invandraren behöver en sådan integrationsplan som avses i 11 §. Vid bedömningen av behovet av integrationsplan ska uppmärksamhet fästas vid om invandraren behöver integrationsutbildning eller andra åtgärder som avses i detta kapitel till stöd för sin integration.

 

11 §

Integrationsplan

     Integrationsplanen är en personlig plan för invandraren i fråga om de åtgärder och tjänster vars syfte är att stödja invandrarens möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i svenska och andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet och främja invandrarens möjligheter att delta som en likvärdig medlem i samhällsverksamheten.

     Utöver studier i svenska kan i integrationsplanen överenskommas om undervisning i invandrarens eget modersmål, samhällsorienterad undervisning, läs- och skrivundervisning samt undervisning som kompletterar den grundläggande utbildningen, integrationsutbildningen och andra individuella åtgärder som främjar integrationen.

 

12 §

Rätt till integrationsplan och integrationsplanens varaktighet

     En invandrare har rätt till en integrationsplan, om han eller hon är arbetslös och är registrerad som arbetssökande vid Ams enligt landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet eller om invandraren annat än tillfälligt får utkomststöd enligt landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd. En integrationsplan kan utarbetas även för en annan invandrare, om han eller hon med stöd av den inledande kartläggningen bedöms vara i behov av en plan för att integrationen ska främjas.

     Den första integrationsplanen ska göras upp senast inom tre år från det att det första uppehållstillståndet eller uppehållskortet beviljades eller uppehållsrätten registrerades. Den första integrationsplanen uppgörs för högst ett år.

     Varaktigheten av invandrarens integrationsplan bestäms individuellt utifrån hans eller hennes egna mål, arbets- och utbildningshistoria och de åtgärder som planerats och tillhandahållits för honom eller henne. Den tid som berättigar till en integrationsplan är dock högst tre år från det att den första integrationsplanen undertecknades.

     Den tid som avses i 3 mom. kan förlängas med högst två år, om det är motiverat på grund av att invandraren behöver särskilda åtgärder för att integreras. Om integrationsplanen tillfälligt inte har kunnat genomföras på grund av skada, sjukdom, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller av någon annan jämförbar orsak, kan den maximala tid som berättigar till en integrationsplan förlängas på motsvarande sätt.

 

13 §

Utarbetande av en integrationsplan

     Ams och kommunen gör upp en integrationsplan tillsammans med invandraren. Av grundad anledning får Ams och invandraren eller kommunen och invandraren dock göra upp planen sinsemellan.

     Ams eller kommunen inleder utifrån den inledande kartläggningen utarbetandet av integrationsplanen inom två veckor från det att den inledande kartläggningen har gjorts.

     I arbetet med integrationsplanen tas hänsyn till invandrarens egna integrationsfrämjande mål. Integrationsplanen och andra relevanta planer som utarbetats för invandraren ska samordnas. Åtgärder enligt integrationsplanen genomförs vid behov genom sektorsövergripande samarbete.

 

14 §

Uppgifter för den myndighet som utarbetar integrationsplanen

     Ams ska i integrationsplanen tillsammans med invandraren komma överens om utbildning, jobbsökning och dess mål samt om åtgärder och tjänster som stöder jobbsökningen och främjar sysselsättningen.

     Kommunen ska i integrationsplanen tillsammans med invandraren komma överens om kommunala tjänster eller andra åtgärder som främjar integration och sysselsättning, om invandraren på grund av hälsotillstånd, ålder eller familjeskäl eller av jämförbara orsaker inte kan delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som stöder integrationen.

     Invandraren ska anvisas att söka sig till en utbildning som motsvarar hans eller hennes individuella behov eller till någon annan integrations- och sysselsättningsfrämjande åtgärd inom en månad från det att integrationsplanen utarbetades.

 

15 §

Integrationsplan för en minderårig

     Kommunen utarbetar tillsammans med en minderårig invandrare en integrationsplan, om det på grund av den minderårigas individuella omständigheter finns behov av en sådan. För minderåriga som anländer utan vårdnadshavare och som fått uppehållstillstånd utarbetas alltid en integrationsplan.

     När behovet av plan bedöms och planen utarbetas ska den minderårigas önskemål och åsikter utredas och beaktas enligt vad som föreskrivs i 4 §. Planen samordnas med integrationsplanen för familjen och andra relevanta planer som utarbetas för den minderåriga.

     Integrationsplanen utarbetas tillsammans med barnet eller den unga personen och dennas vårdnadshavare eller företrädare. Vårdnadshavaren eller företrädaren för den minderårigas talan enligt vad som föreskrivs närmare i förvaltningslagen för landskapet Åland.

 

16 §

Integrationsplan för en familj

     Kommunen utarbetar en integrationsplan för en familj, om familjens helhetssituation förutsätter det.

     Vid bedömningen av behovet av en plan ska särskild uppmärksamhet fästas vid föräldrarnas förutsättningar att stödja och vägleda barnets eller den unga personens utveckling och vid föräldrarnas behov av stöd och utbildning.

     Integrationsplanen för en familj ska utarbetas genom sektorsövergripande samarbete och samordnas med de personliga integrationsplanerna och andra relevanta planer som utarbetats för familjemedlemmarna.

 

17 §

Skyldigheter som följer av integrationsplanen och utarbetandet av den

     Den myndighet som tillsammans med invandraren utarbetar en integrationsplan ska skriftligen, och på invandrarens begäran muntligen, redogöra för vilka rättigheter och skyldigheter som följer av planen och de anknytande åtgärderna. Redogörelsen ska ges så att invandraren förstår vilka rättigheter och skyldigheter han eller hon har.

     Den myndighet som utarbetat integrationsplanen ska aktivt tillhandahålla invandraren de åtgärder och tjänster som ingår i hans eller hennes integrationsplan inom ramen för anvisade anslag.

     Invandraren ska iaktta sin plan och söka sig till och regelbundet delta i den undervisning i svenska som ingår i integrationsplanen och i andra åtgärder och tjänster som överenskommits i planen.

     Om invandraren utan giltig orsak vägrar delta i arbetet med en integrationsplan, översynen av planen eller i en specifik överenskommen åtgärd i integrationsplanen, kan hans eller hennes rätt till en förmån som betalas som integrationsstöd begränsas enligt vad som föreskrivs i landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller sänkas enligt vad som föreskrivs i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd.

 

18 §

Uppföljning och översyn av integrationsplanen

     Ams och kommunen ska följa genomförandet av integrationsplanen.

     Ams ska se över integrationsplanen på det sätt som föreskrivs i 30 § landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Kommunen ska se över integrationsplanen enligt invandrarens behov av tjänster eller minst en gång om året. Planen kan även ses över om parterna begär detta särskilt.

 

19 §

Integrationsstöd

     Syftet med integrationsstödet är att trygga invandrarens försörjning under den tid han eller hon deltar i åtgärder enligt integrationsplanen.

     Integrationsstödet betalas som arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd. Rätten till integrationsstöd i form av arbetsmarknadsstöd bestäms i enlighet med landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Rätten till integrationsstöd i form av utkomststöd bestäms i enlighet med landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd.

 

20 §

Integrationsutbildning

     Som integrationsutbildning för invandrare som passerat läropliktsåldern ordnas undervisning i svenska och vid behov läs- och skrivundervisning samt annan undervisning som främjar tillträde till arbetslivet och vidareutbildning samt färdigheter i samhällsliv, kultur och livskompetens. I integrationsutbildningen kan även ingå identifiering av tidigare inhämtad kompetens och erkännande av examen samt yrkesplanering och yrkesvägledning.

     Landskapsregeringen ska göra upp en läroplan för integrationsutbildningen.

     Det språkliga målet i integrationsutbildningen är att invandraren ska få fungerande elementära språkfärdigheter i svenska.

 

21 §

Arrangemang för integrationsutbildning och anvisande av invandrare till utbildning

     Integrationsutbildningen genomförs i regel som sysselsättningsfrämjande utbildning enligt vad som föreskrivs i landskapslagen (1988:39) om sysselsättningsfrämjande utbildning. Ams ska anvisa invandraren till integrationsutbildning som ordnas som sysselsättningsfrämjande utbildning.

     Kommunen kan både ordna integrationsutbildning och anvisa invandraren att söka sig antingen till kommunens integrationsutbildning eller till frivilliga studier som ordnas av någon annan aktör.

 

22 §

Övriga åtgärder och tjänster som stöder och främjar integration

     Utöver vad som föreskrivs ovan kan som åtgärder och tjänster som främjar och stöder integration ordnas till exempel

     1) åtgärder och tjänster som främjar integration av invandrarbarn och unga invandrare,

     2) åtgärder och tjänster inom barnskyddets eftervård för minderåriga invandrare som anlänt utan vårdnadshavare och fått uppehållstillstånd,

     3) tjänster och stödåtgärder för dem som är i behov av särskilda åtgärder,

     4) andra åtgärder och tjänster som uppmuntrar invandrare att på egen hand skaffa sig de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället.

 

3 kap.

Integrationsfrämjande på lokal nivå

 

23 §

De allmänna målen för integrationsfrämjande på lokal nivå

     Målet för kommunens och de andra lokala myndigheternas integrationsfrämjande är att lokalt eller regionalt stödja internationalism, jämlikhet och likabehandling samt främja en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper. Målet är dessutom att främja goda etniska relationer och en dialog mellan olika kulturer och delaktighet för invandrargrupper samt stödja deras möjligheter att bevara sitt eget språk och sin egen kultur.

     Invandrarbefolkningens behov och främjandet av integrationen ska beaktas i kommunens och de andra lokala myndigheternas allmänna planering, verksamhet och uppföljning.

 

24 §

Kommunens uppgifter

     Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå.

     Kommunen ska se till att de kommunala tjänsterna även lämpar sig för invandrare. Kommunen ska dessutom se till att de åtgärder och tjänster för invandrare som avses i denna lag ordnas så att de till innehåll och omfattning är sådana som behovet i kommunen förutsätter.

     Kommunen ska se till att den egna personalens kompetens i fråga om integration utvecklas.

     Åtgärder och tjänster avsedda för invandrare får också ordnas i samarbete mellan kommunerna.

 

25 §

Sektorsövergripande samarbete på lokal nivå

     De lokala myndigheterna ska utveckla integrationen som ett sektors-övergripande samarbete. I samarbetet deltar kommunen, Ålands hälso- och sjukvård, Ams och polisen samt organisationer, föreningar och sammanslutningar som anordnar integrationsfrämjande åtgärder och tjänster.

     Kommunen eller flera kommuner tillsammans kan i samarbete med lokala arbetsmarknads-, företagar- och frivilligorganisationer tillsätta en delegation på lokal nivå för utvecklande av planeringen och genomförandet av integrationen samt främjande av etniska relationer.

     Kommunen och Ams svarar tillsammans för anordnandet av integrationsfrämjande och stödjande åtgärder och tjänster, anvisandet till dessa samt uppföljningen av dessa. De kan dessutom göra upp lokala eller regionala samarbetsavtal om anordnandet av åtgärder och tjänster inom sitt område.

 

26 §

Kommunens program för integrationsfrämjande

     Kommunen eller flera kommuner tillsammans ska för att främja integrationen och stärka det sektorsövergripande samarbetet göra upp ett program för integrationsfrämjande som godkänns i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Programmet ska beaktas när en budget och en ekonomiplan görs upp i kommunen.

     Ams, Folkpensionsanstalten och övriga myndigheter på kommunens område ska inom sitt eget ansvarsområde på kommunens initiativ delta i utarbetandet och genomförandet av programmet och i uppföljningen av dess verkställighet. Invandrar-, frivillig-, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och religiösa samfund kan i behövlig omfattning delta i utarbetandet och genomförandet av programmet samt i uppföljningen av dess verkställighet.

 

27 §

Innehållet i kommunens program för integrationsfrämjande

     Kommunens program för integrationsfrämjande kan innehålla

     1) en redogörelse för hur programmet har samband med den strategiska planeringen och uppföljningen i kommunen,

     2) en plan för hur kommunens allmänna tjänster utförs så att de lämpar sig för invandrare och en plan i synnerhet för integrationsfrämjande och stödjande åtgärder,

     3) information om vilken kommunal myndighet som ansvarar för samordningen av integrationsfrämjandet samt aktörer som svarar för olika åtgärder,

     4) en plan för hur barns och unga personers integration ska främjas och deras sociala identitet stärkas,

     5) en plan för hur integrationen ska främjas och den sociala identiteten stärkas bland grupper som står utanför arbetskraften,

     6) en plan för främjande av goda etniska relationer och en dialog mellan olika kulturer,

     7) en plan för uppföljning och uppdatering av kommunens program för integrationsfrämjande.

     I kommunens program för integrationsfrämjande kan dessutom samarbetsformerna mellan kommunen och det civila samhället slås fast.

 

4 kap.

Landskapets integrationsfrämjande åtgärder

 

28 §

Landskapets program för integrationsfrämjande

     Landskapsregeringen beslutar om utvecklandet av integrationen i landskapet genom att för fyra år i sänder utarbeta ett program för integrationsfrämjande. I programmet uppges målen och åtgärderna för främjandet av integrationen.

29 §

Landskapsregeringens uppgifter

     Landskapsregeringen svarar för

     1) den allmänna utvecklingen, planeringen och styrningen av integrationspolitiken,

     2) utvärderingen och uppföljningen av integrationspolitiken,

     3) stödet till kommunerna och rådgivningen i frågor som gäller främjande av integrationen,

     4) styrningen, rådgivningen och stödet till Ams och utvecklingen av personalens kompetens i arbetet med att främja integrationen och sysselsättningen,

     5) planeringen, upphandlingen och tillsynen i fråga om integrationsutbildningen för en invandrare som är registrerad som arbetssökande vid Ams enligt landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet.

 

30 §

Ams uppgifter

     Ams svarar för att arbetsmarknadsservicen, förutom den sysselsättningsfrämjande utbildningen, och andra åtgärder som främjar och stöder invandrares sysselsättning och integration ordnas för invandrare som har anmält sig som arbetssökande samt sköter övriga uppgifter som anvisas Ams i denna lag.

     Ams ska se till att dess tjänster lämpar sig även för invandrare.

 

5 kap.

Särskilda bestämmelser

 

31 §

Sökande av ändring

     Besvär över lagligheten av landskapsregeringens beslut får anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.

     Bestämmelser om sökande av ändring i Ams beslut enligt landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet finns i 13 kap. landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet.

     Bestämmelser om sökande av ändring i beslut om arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd finns i 13 § landskapslagen om utkomstskydd för arbetslösa.

     Bestämmelser om sökande av ändring i beslut om utkomststöd i form av integrationsstöd finns i 7 kap. i socialvårdslagen.

 

32 §

Besvärsförbud

     I en integrationsplan som avses i 11―18 § i denna lag får ändring inte sökas genom besvär.

 

33 §

Rätt att få uppgifter

     Ams och kommunala myndigheter har trots sekretessbestämmelserna rätt att av varandra avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att utföra uppgifterna enligt 2 kap. i denna lag.

     Den som tillhandahåller åtgärder och tjänster som stöder integration och som en invandrare hänvisas till som kund har trots sekretessbestämmelserna rätt att av Ams och kommunala myndigheter avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att ordna åtgärder och tjänster enligt 2 kap. i denna lag.

 

6 kap.

Ikraftträdande

 

34 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den     .

 

__________________

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 2 § 1 punkten landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, sådan den lyder i landskapslagen 2011/30 samt

     ändras 2 § 1b, 3, 3a, 3b, 4, 5a, 6, 10 och 13a punkten, sådana de lyder i landskapslagen 2011/30 som följer:

 

2 §

Bestämmelser som inte tillämpas

     Med stöd av denna lag ska följande bestämmelser i lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte tillämpas i landskapet:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     1b) 1 kap. 5 § 10 a punkten om en plan som ersätter sysselsättningsplanen, till den del fråga är om aktiveringsplan,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     3) 2 kap. 18 § om en plan som ersätter sysselsättningsplanen och som ska utarbetas eller revideras eller som har utarbetats eller reviderats, till den del fråga är om aktiveringsplan,

     3a) 2 kap. 18 a § om vägran att utarbeta eller revidera en plan som ersätter sysselsättningsplanen, till den del fråga är om aktiveringsplan,

     3b) 2 kap. 19 § 1 mom. om vägran att delta i service enligt den plan som ersätter sysselsättningsplanen, till den del fråga är om aktiveringsplan,

     4) 2 kap. 20 § om att följa den plan som ersätter sysselsättningsplanen, till den del fråga är om aktiveringsplan,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     5a) 6 kap. 3 b § 1 mom. om vad som överenskommits i en plan som ersätter en sysselsättningsplan, till den del fråga är om aktiveringsplan,

     6) 6 kap. 3 c § 1 och 2 mom. om en plan som ersätter en sysselsättningsplan, till den del fråga är om aktiveringsplan,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     10) 7 kap. 5 § 2 mom. om en förhöjningsdel under tiden för sysselsättningsfrämjande service och tiden mellan sådana serviceåtgärder som överenskommits i en plan som ersätter en sysselsättningsplan, till den del fråga är om aktiveringsplan,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     13a) 8 kap. 4 a § 1 mom. 2 punkten om vad som avtalats i den plan som ersätter sysselsättningsplanen, till den del fråga är om aktiveringsplan,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

3.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 18 § 2 mom. 4 punkten, 21 §, 29 § 1 och 2 mom., 30 §, 30a § 1-4 mom., 31 § och 40 § 3 mom. landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, sådana de lyder i landskapslagen 2011/31 som följer:

 

18 §

Arbetsansökans giltighetstid

     En ansökan upphör att vara i kraft om den arbetssökande

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     4) inte inom den tid och på det sätt som har avtalats i sysselsättningsplanen eller integrationsplanen meddelar arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten om hur han eller hon har följt planen,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

21 §

Krav på aktivitet hos arbetslösa arbetssökande

     En arbetslös arbetssökande har en allmän skyldighet att aktivt söka arbete och utbildning. En arbetslös arbetssökande är också skyldig att delta i intervjuer för arbetssökande samt i utarbetandet och revideringen av en sysselsättningsplan eller en integrationsplan enligt bestämmelserna i 6 kap.

     En arbetslös arbetssökande, för vilken det har utarbetats en sysselsättningsplan eller en integrationsplan är skyldig att följa sin plan samt att söka sig till och delta i service och åtgärder som främjar hans eller hennes möjligheter att finna ett arbete. En arbetslös arbetssökande är dessutom skyldig att inom den tidsfrist och på det sätt som avtalats i planen meddela hur han eller hon har följt planen.

 

29 §

Intervjuernas innehåll

     I den första intervjun med den arbetssökande granskas och kompletteras uppgifterna i anslutning till arbetsansökan, bedöms behovet av service, utarbetas en sysselsättningsplan eller en integrationsplan samt avtalas om sättet att uträtta ärenden hos arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten samt kontakten mellan myndigheten och arbetssökanden. Som ett led i bedömningen av servicebehovet gör arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten en bedömning av den arbetslösa arbetssökandes förutsättningar att få arbete på den öppna arbetsmarknaden samt sannolikheten för förlängd arbetslöshet. I de fortsatta intervjuerna bedöms dessutom hur resultatrikt sökandet av arbete varit och hur sysselsättningsplanen eller integrationsplanen har följts. Samtidigt revideras planen.

     I samband med att den arbetssökande intervjuas erbjuder arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten arbets- och utbildningstillfällen som lämpar sig för den arbetssökande samt andra tjänster i enlighet med servicebehovet och sysselsättningsplanen eller integrationsplanen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

30 §

Sysselsättningsplan

     Arbetslösa arbetssökande och arbetssökande som omfattas av omställningsskyddet enligt 6a kap., vilka har registrerat sig som arbetssökande vid arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten, har rätt till en sysselsätt­ningsplan. Bestämmelser om invandrares rätt till en integrationsplan och arbetsmarknads- och studieservicemyndighetens medverkande i utarbetandet av planen finns i landskapslagen (0000:00) om främjande av integration. Om det inte är uppenbart onödigt, ska sysselsättningsplanen utarbetas senast vid den första intervjun med den arbetssökande.

     Sysselsättningsplanen eller integrationsplanen ska revideras i samband med intervjun med den arbetssökande eller på begäran av den arbetssökande, om det inte är uppenbart onödigt. Planen ska utan dröjsmål ses över om den arbetssökandes rätt till arbetsmarknadsstöd vid arbetslöshet har dragits in med stöd av 8 kap. 4 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

     Med den arbetssökandes samtycke kan arbetsgivaren delta i utarbetandet eller revideringen av sysselsättningsplanen eller integrationsplanen.

 

30a §

Sysselsättningsplanens innehåll

     Sysselsättningsplanen eller integrationsplanen ska utformas med utgångspunkt från den arbetssökandes egna mål i fråga om arbete och utbildning samt det uppskattade servicebehovet.

     I planen intas en överenskommelse om sökande efter arbete samt om olika åtgärder som stöder arbetssökandet och främjar sysselsättningen. Planen kan vid behov innehålla överenskommelser om åtgärder som förbättrar kompetensen, arbetsmarknadsfärdigheterna och funktionsförmågan, åtgärder som hänför sig till klarläggande av arbetsförmågan eller hälsotillståndet eller andra åtgärder som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten tillhandahåller. Om det i planen intas bestämmelser om olika för arbetsgivaren avgiftsbelagda tjänster, måste arbetsgivaren ge sitt samtycke till be­stämmelsen.

     Arbetssökanden och arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten ska komma överens om genomförande och uppföljning av sysselsättningsplanen eller integrationsplanen. Om arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten förutsätter någon annan redogörelse för hur planen har följts, än arbetssökandens eget meddelande enligt 21 § 2 mom., ska detta skrivas in i planen.

     Sysselsättningsplanen eller integrationsplanen ska undertecknas av den arbetssökande och arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten. Den arbetssökande ska få ett exemplar av den undertecknade planen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

31 §

Arbetsmarknads- och studieservicemyndighetens allmänna skyldigheter

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten ska inom ramen för de anslag som har anvisats myndigheten aktivt förmedla arbete och informera om utbildning, tillhandahålla tjänster och åtgärder som ingår i sysselsätt­ningsplanen eller integrationsplanen samt följa hur planen genomförs och för sin del se till att serviceprocessen framskrider.

 

40 §

Syftet med de stödinriktade åtgärderna

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     En allmän förutsättning för att sysselsättningsstöd ska kunna beviljas enligt denna lag är att en sysselsättningsplan enligt 6 kap. eller en integrationsplan har utarbetats.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

4.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 2 § 4 och 8 punkten landskapslagen (1988:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd, sådana de lyder i landskapslagen 2011/110 samt

     fogas till lagens 2 §, sådan den lyder i landskapslagen 2011/110, en ny 9 punkt som följer:

 

2 §

Avvikelser från tillämpning av bestämmelser i lagen om utkomststöd

     I landskapet gäller följande avvikelser från bestämmelserna i lagen om utkomststöd:

     4) Hänvisningar till lagen om utkomstskydd för arbetslösa (FFS 1290/2002) ska i landskapet gälla landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     8) Hänvisningar till lagen om främjande av integration (FFS 1386/2010) ska i landskapet gälla landskapslagen (0000:00) om främjande av integration.

     9) Hänvisningar till lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (FFS 189/2001) ska inte tillämpas i landskapet.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

Mariehamn den 22 mars 2012
L a n t r å d	Camilla Gunell
Föredragande minister	Gun-Mari Lindholm

 

 

Bilagor

 

Bilaga – utkast till landskapsförordning om inledande kartläggning

 

 

LANDSKAPSFÖRORDNING
om inledande kartläggning

 

     Med stöd av 9 § 2 mom. landskapslagen (0000:00) om främjande av integration föreskrivs:

 

1 §

Innehållet i den inledande kartläggningen

     I den inledande kartläggningen ingår en inledande intervju och vid behov preciserande åtgärder.

     I den inledande intervjun utreds följande allmänna förutsättningar för integration:

     1) läs- och skrivfärdigheter,

     2) kunskaper i svenska,

     3) studiefärdigheter och studieförutsättningar,

     4) tidigare utbildning och arbetserfarenhet,

     5) kompetens som hänför sig till speciella färdigheter samt andra starka sidor,

     6) egna önskemål om sysselsättning och utbildning och

     7) livssituationen och det behov av tjänster som denna medför.

     Utifrån de uppgifter som erhållits vid den inledande intervjun kan den inledande kartläggningen omfatta bland annat följande preciserande

åtgärder:

     1) kartläggning och identifiering av personens kompetens,

     2) utredning av läs- och skrivfärdigheterna,

     3) utredning av de muntliga och skriftliga kunskaperna i svenska,

     4) utredning av studiefärdigheterna,

     5) karriärplanering och

     6) kartläggning av behovet av tjänster.

 

2 §

Genomförande av den inledande kartläggningen

     Den inledande intervjun och de preciserande åtgärderna bör genomföras på invandrarens modersmål eller på ett språk som invandraren kan konstateras förstå tillräckligt väl med hänsyn till ärendets art om invandraren inte behärskar svenska.

     Den inledande intervjun och de preciserande åtgärderna ska genomföras på invandrarens modersmål eller på ett språk som invandraren kan konstateras förstå tillräckligt väl med hänsyn till ärendets art om invandraren är allvarligt hörsel- eller talskadad och inte kan göra sig förstådd.

     Den inledande kartläggningen genomförs så att invandraren utifrån den kan hänvisas till arbetsmarknaden, samt anvisas utbildning som svarar mot hans eller hennes behov eller andra integrationsfrämjande åtgärder eller tjänster. Utifrån den inledande kartläggningen ska det också göras en bedömning av om andra invandrare än de som har rätt till en integrationsplan enligt 12 § 1 mom. i landskapslagen (0000:00) om främjande av integration är i behov av en integrationsplan.

 

3 §

Ikraftträdande

     Denna förordning träder i kraft den    .

     Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

 

__________________

 

 

Bilaga - lag om främjande av integration (FFS 1386/2010)

 

 

Lag
om främjande av integration (FFS 1386/2010)

 

1 kap.

Allmänna bestämmelser

 

1 §

Lagens syfte

     Syftet med denna lag är att stödja och främja integration och invandrares möjligheter att aktivt delta i samhällsverksamheten i Finland. Lagens syfte är dessutom att främja jämlikhet och likabehandling och en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper.

 

2 §

Tillämpningsområde

     Denna lag tillämpas på den som har ett giltigt uppehållstillstånd i Finland enligt utlänningslagen (301/2004). Lagen tillämpas även på den vars uppehållsrätt har registrerats eller för vilken har beviljats ett uppehållskort i enlighet med utlänningslagen.

     Bestämmelserna i 5 kap. i denna lag om anvisande till kommuner och i 6 kap. 45―49 § om ersättning för kostnader tillämpas på den som

     1) får internationellt skydd enligt utlänningslagen,

     2) efter att ha ansökt om internationellt skydd har beviljats uppehållstillstånd enligt 51, 52 eller 89 § i utlänningslagen,

     3) på grundval av 93 § i utlänningslagen har tagits till Finland på särskilda humanitära grunder eller för uppfyllande av internationella förpliktelser, och

     4) har beviljats kontinuerligt uppehållstillstånd enligt 52 a § 2 mom. eller 54 § 5 mom. i utlänningslagen.

     Bestämmelserna i 5 kap. och 6 kap. 45―49 § i denna lag tillämpas dessutom på en familjemedlem eller någon annan anhörig till den som avses i 2 mom., om familjebandet har funnits redan innan den som avses i 2 mom. kom till Finland.

 

3 §

Definitioner

     I denna lag avses med

     1) integration invandrarens och samhällets interaktiva utveckling med målet att ge invandraren de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samtidigt som invandrarens möjligheter att upprätthålla sitt eget språk och sin egen kultur stöds,

     2) integrationsfrämjande sektorsövergripande främjande och stödjande av integration med hjälp av myndigheters och andra aktörers åtgärder och tjänster,

     3) invandrare en person som flyttat till Finland och som vistas i landet med ett tillstånd som beviljats för annat än turism eller därmed jämförbar kortvarig vistelse eller vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats uppehållskort,

     4) stärkning av invandrarens sociala identitet till invandrare riktade åtgärder för att förbättra hans eller hennes livskunskap och för att förhindra utslagning,

     5) sektorsövergripande samarbete ett samarbete mellan myndigheter som representerar olika förvaltningsgrenar och andra aktörer,

     6) person i behov av särskilda åtgärder invandrare som behöver intensifierade integrationsfrämjande åtgärder i synnerhet på grund av nedsatt funktionsförmåga till följd av sjukdom eller skada eller av någon annan orsak eller på grund av ålder, familjesituation eller analfabetism eller av någon annan motsvarande orsak.

 

4 §

Tillämpning av lagen på barn

     När denna lag tillämpas på personer under 18 år, ska särskild uppmärksamhet fästas vid barnets bästa och vid barnets utveckling. Vid bedömningen av barnets bästa ska beaktas vad som föreskrivs om det i 4 § i barnskyddslagen (417/2007).

     Vid genomförandet av åtgärder och tjänster enligt denna lag ska barnets önskemål och åsikter utredas och beaktas enligt barnets ålder och utvecklingsnivå. Ett barn som har fyllt 12 år ska ges tillfälle att i enlighet med 34 § i förvaltningslagen (434/2003) bli hört i ett ärende som gäller barnet självt. Barnets åsikter ska utredas och barnet höras på ett språk som barnet förstår.

     Endast i det fall att utredningen skulle äventyra barnets hälsa eller utveckling eller det i övrigt är uppenbart onödigt behöver barnets åsikter inte utredas.

 

5 §

Tolkning och översättning

     Myndigheten ska ordna tolkning eller översättning i ett ärende, om invandraren inte behärskar det språk, finska eller svenska, som enligt språklagen (423/2003) ska användas hos myndigheten eller om han eller hon på grund av handikapp eller sjukdom inte kan bli förstådd i ett ärende som avses i denna lag och som kan inledas på myndighetens initiativ. Myndigheten ska i mån av möjlighet ordna tolkning och översättning även i andra ärenden som gäller invandrarens rättigheter och skyldigheter.

     Ärendet kan tolkas eller översättas till ett språk som invandraren kan konstateras förstå tillräckligt väl med hänsyn till ärendets art.

     Myndighetens skyldighet att ordna tolkning och översättning gäller inte sådant material som inte inverkar på ärendets behandling.

 

2 kap.

Åtgärder som främjar invandrares integration

 

6 §

Ordnande av åtgärder som främjar integration

     Åtgärder och tjänster som främjar integration ordnas som en del av den kommunala basservicen och arbets- och näringsförvaltningens tjänster samt i form av andra åtgärder som främjar integration.

 

7 §

Basinformation om det finländska samhället

     Invandrare ska ges information om sina rättigheter och skyldigheter i det finländska arbetslivet och samhället. Invandraren ska dessutom ges information om tjänstesystemet och integrationsfrämjande åtgärder enligt detta kapitel.

     Basinformationsmaterial ska ges till alla som flyttar till Finland. Materialet ska ges i samband med delgivningen av beslutet om uppehållstillstånd, registreringen av uppehållsrätt, beviljandet av uppehållskort eller registreringen av hemkommuns- och befolkningsuppgifter.

     Varje myndighet som tillämpar denna lag svarar för sin del för produktionen och uppdateringen av innehållet i basinformationsmaterialet. Inrikesministeriet svarar för samordningen, översättningen och distributionen av basinformationsmaterialet.

 

8 §

Vägledning och rådgivning

     Kommunen, arbets- och näringsbyrån och andra myndigheter ska ge invandrare lämplig vägledning och rådgivning om integrationsfrämjande åtgärder och tjänster samt om arbetslivet.

 

9 §

Inledande kartläggning

     Vid en inledande kartläggning ska det göras en preliminär bedömning av invandrarens förutsättningar för sysselsättning, studier och annan integration samt av behoven av språkutbildning och andra integrationsfrämjande åtgärder och tjänster. I den inledande kartläggningen utreds i detta syfte i behövlig omfattning invandrarens tidigare utbildning, arbetshistoria, språkkunskaper och vid behov andra omständigheter som påverkar sysselsättning och integration.

     Närmare bestämmelser om inledande kartläggning och arrangemang för inledande kartläggning utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.

 

10 §

Arrangemang för inledande kartläggning

     Arbets- och näringsbyrån ska inleda den inledande kartläggningen för en invandrare som är arbetslös och är registrerad som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002). Kommunen ska inleda den inledande kartläggningen för en invandrare som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997). Arbets- och näringsbyrån eller kommunen kan inleda en inledande kartläggning även för en annan invandrare, om han eller hon begär det och anses vara i behov av det. Den inledande kartläggningen ska påbörjas inom två månader från det att klientrelationen inleddes eller begäran om inledande kartläggning lämnades.

     Den arbets- och näringsbyrå eller kommun som har ordnat den inledande kartläggningen ska vid behov hänvisa invandraren till tjänster som ordnas av någon annan myndighet eller anordnare av tjänster. Hänvisande ska ske i samarbete med den som anordnar tjänsterna.

     Utifrån den inledande kartläggningen bedömer arbets- och näringsbyrån eller kommunen om invandraren behöver en sådan integrationsplan som avses i 11 §. Vid bedömningen av behovet av integrationsplan ska uppmärksamhet fästas vid om invandraren behöver integrationsutbildning, frivilliga studier eller andra åtgärder som avses i detta kapitel till stöd för sin integration.

 

11 §

Integrationsplan

     Integrationsplanen är en personlig plan för invandraren i fråga om de åtgärder och tjänster vars syfte är att stödja invandrarens möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i finska eller svenska och andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet och främja invandrarens möjligheter att delta som en likvärdig medlem i samhällsverksamheten.

     Utöver studier i finska eller svenska kan i integrationsplanen överenskommas om undervisning i invandrarens eget modersmål, samhällsorienterad undervisning, läs- och skrivundervisning samt undervisning som kompletterar den grundläggande utbildningen, integrationsutbildning och andra individuella åtgärder som främjar integration.

 

12 §

Rätt till integrationsplan och integrationsplanens varaktighet

     En invandrare har rätt till integrationsplan, om han eller hon är arbetslös och är registrerad som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice eller om invandraren annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd. En integrationsplan kan utarbetas även för en annan invandrare, om han eller hon med stöd av den inledande kartläggningen bedöms vara i behov av en plan för att integrationen ska främjas.

     Den första integrationsplanen ska göras upp senast inom tre år från det att det första uppehållstillståndet eller uppehållskortet beviljades eller uppehållsrätten registrerades. Den första integrationsplanen uppgörs för högst ett år.

     Varaktigheten av invandrarens integrationsplan bestäms individuellt utifrån hans eller hennes egna mål, arbets- och utbildningshistoria och de åtgärder som planerats och tillhandahållits för honom eller henne. Den tid som berättigar till en integrationsplan är dock högst tre år från det att den första integrationsplanen undertecknades.

     Den tid som avses i 3 mom. kan förlängas med högst två år, om det är motiverat på grund av att invandraren behöver särskilda åtgärder för att integreras. Om integrationsplanen tillfälligt inte har kunnat genomföras på grund av skada, sjukdom, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller av någon annan jämförbar orsak, kan den maximala tid som berättigar till integrationsplan förlängas på motsvarande sätt.

 

13 §

Utarbetande av integrationsplan

     Kommunen och arbets- och näringsbyrån gör upp en integrationsplan tillsammans med invandraren. Av grundad anledning får kommunen och invandraren eller arbets- och näringsbyrån och invandraren dock göra upp planen sinsemellan.

     Kommunen eller arbets- och näringsbyrån inleder utifrån den inledande kartläggningen utarbetandet av integrationsplanen inom två veckor från det att den inledande kartläggningen har gjorts.

     I arbetet med integrationsplanen tas hänsyn till invandrarens egna integrationsfrämjande mål. Integrationsplanen och andra relevanta planer som utarbetats för invandraren ska samordnas. Åtgärder enligt integrationsplanen genomförs vid behov genom sektorsövergripande samarbete.

 

14 §

Uppgifter för den myndighet som utarbetar integrationsplanen

     Arbets- och näringsbyrån ska i integrationsplanen tillsammans med invandraren komma överens om utbildning, jobbsökning och dess mål samt om åtgärder och tjänster som stöder jobbsökningen och främjar sysselsättningen.

     Kommunen ska i integrationsplanen tillsammans med invandraren komma överens om kommunala tjänster eller andra åtgärder som främjar integration och sysselsättning, om invandraren på grund av hälsotillstånd, ålder eller familjeskäl eller av jämförbara orsaker inte kan delta i arbetskraftspolitiska åtgärder som stöder integrationen.

     Invandraren ska anvisas att söka sig till en utbildning som motsvarar hans eller hennes individuella behov eller till någon annan integrations- och sysselsättningsfrämjande åtgärd inom en månad från det att integrationsplanen utarbetades.

 

15 §

Integrationsplaner för minderåriga

     Kommunen utarbetar tillsammans med en minderårig invandrare en integrationsplan, om det på grund av den minderårigas individuella omständigheter finns behov av en sådan. För minderåriga som anländer utan vårdnadshavare och som fått uppehållstillstånd utarbetas alltid en integrationsplan.

     När behovet av plan bedöms och planen utarbetas ska den minderårigas önskemål och åsikter utredas och beaktas enligt vad som föreskrivs i 4 §. Planen samordnas med integrationsplanen för familjen och andra relevanta planer som utarbetas för den minderåriga.

     Integrationsplanen utarbetas tillsammans med barnet eller den unga personen och dennas vårdnadshavare eller företrädare. Vårdnadshavaren eller företrädaren för den minderårigas talan enligt vad som föreskrivs närmare i förvaltningslagen.

 

16 §

Integrationsplaner för familjer

     Kommunen utarbetar en integrationsplan för en familj, om familjens helhetssituation förutsätter det.

     Vid bedömningen av behovet av en plan ska särskild uppmärksamhet fästas vid föräldrarnas förutsättningar att stödja och vägleda barnets eller den unga personens utveckling och vid föräldrarnas behov av stöd och utbildning.

     Integrationsplaner för familjer ska utarbetas genom sektorsövergripande samarbete och samordnas med de personliga integrationsplanerna och andra relevanta planer som utarbetats för familjemedlemmarna.

 

17 §

Skyldigheter som följer av integrationsplanen och utarbetandet av den

     Den kommun eller arbets- och näringsbyrå som tillsammans med invandraren utarbetar en integrationsplan ska skriftligen, och på invandrarens begäran muntligen, redogöra för vilka rättigheter och skyldigheter som följer av planen och de anknytande åtgärderna. Redogörelsen ska ges så att invandraren förstår vilka rättigheter och skyldigheter han eller hon har.

     Den kommun eller arbets- och näringsbyrå som utarbetat integrationsplanen ska aktivt tillhandahålla invandraren de åtgärder och tjänster som ingår i hans eller hennes integrationsplan inom ramen för anvisade anslag.

     Invandraren ska iaktta sin plan och söka sig till och regelbundet delta i den undervisning i finska eller svenska som ingår i integrationsplanen och i andra åtgärder och tjänster som överenskommits i planen.

     Om invandraren utan giltig orsak vägrar delta i arbetet med en integrationsplan, översynen av planen eller i en specifik överenskommen åtgärd i integrationsplanen, kan hans eller hennes rätt till en förmån som betalas som integrationsstöd begränsas enligt vad som föreskrivs i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) eller sänkas enligt vad som föreskrivs i lagen om utkomststöd.

 

18 §

Uppföljning och översyn av integrationsplanen

     Kommunen och arbets- och näringsbyrån ska följa genomförandet av integrationsplanen.

     Kommunen ska se över integrationsplanen enligt invandrarens behov av tjänster eller minst en gång om året. Arbets- och näringsbyrån ska se över integrationsplanen på det sätt som föreskrivs i lagen om offentlig arbetskraftsservice. Planen kan även ses över om parterna begär detta särskilt.

 

19 §

Integrationsstöd

     Syftet med integrationsstödet är att trygga invandrarens försörjning under den tid han eller hon deltar i åtgärder enligt integrationsplanen.

     Integrationsstödet betalas som arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd. Rätt till integrationsstöd i form av arbetsmarknadsstöd bestäms i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa och rätten till integrationsstöd i form av utkomststöd i enlighet med lagen om utkomststöd.

 

20 §

Integrationsutbildning

     Som integrationsutbildning för invandrare som passerat läropliktsåldern ordnas undervisning i finska eller svenska och vid behov läs- och skrivundervisning samt annan undervisning som främjar tillträde till arbetslivet och vidareutbildning samt färdigheter i samhällsliv, kultur och livskompetens. I integrationsutbildningen kan även ingå identifiering av tidigare inhämtad kompetens och erkännande av examen samt yrkesplanering och yrkesvägledning.

     Undervisning i finska eller svenska ges i enlighet med grunderna i Utbildningsstyrelsens läroplan för integrationsutbildningen för vuxna invandrare. Läs- och skrivundervisning ges i enlighet med grunderna i Utbildningsstyrelsens läroplan för utbildningen av vuxna invandrare som saknar läs- och skrivfärdigheter.

     Det språkliga målet i integrationsutbildningen är att invandraren ska få fungerande elementära språkfärdigheter i finska eller svenska.

 

21 §

Arrangemang för integrationsutbildning och anvisande av invandrare till utbildning

     Integrationsutbildningen genomförs i regel som arbetskraftspolitisk vuxenutbildning enligt vad som föreskrivs i lagen om offentlig arbetskraftsservice. Integrationsutbildning kan också ordnas i form av frivilliga studier.

     Närings-, trafik- och miljöcentralen svarar inom sitt verksamhetsområde för arrangemangen för integrationsutbildning som genomförs som arbetskraftpolitisk vuxenutbildning.

     Arbets- och näringsbyrån ska anvisa invandraren till integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftspolitisk vuxenutbildning eller att söka sig till frivilliga studier.

     Kommunen kan både ordna integrationsutbildning och anvisa invandraren att söka sig antingen till kommunens integrationsutbildning eller till frivilliga studier som ordnas av någon annan aktör.

 

22 §

Stöd för frivilliga studier

     En invandrare som deltar i frivillig utbildning har rätt till arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd under de förutsättningar som anges i denna lag och i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, om

     1) arbets- och näringsbyrån har konstaterat att invandraren har behov av utbildning och byrån bedömer att frivilliga studier stöder invandrarens integration och sysselsättning,

     2) studierna har överenskommits i integrationsplanen, och

     3) övriga villkor som anges i detta kapitel uppfylls.

     Bestämmelser om rätten till ersättning för uppehälle under tiden för studierna finns i 10 kap. i lagen om offentlig arbetskraftsservice.

 

23 §

Allmänna förutsättningar för stöd för frivilliga studier

     För att frivilliga studier som främjar invandrares integration och sysselsättning ska stödjas med integrationsstöd krävs det att det är fråga om studier i finska eller svenska eller att studierna sker i huvudsak på finska eller svenska. Genom integrationsstöd kan även studier i läs- och skrivfärdighet stödjas.

     I frivilliga studier som stöds kan utöver studierna dessutom ingå arbetspraktik eller verksamhet inom en frivilligorganisation eller någon annan frivilligverksamhet. Minst hälften av understödda frivilliga studier ska bestå av studier eller fullgörandet av därtill anslutna uppgifter.

 

24 §

Förutsättningar för frivilliga studier

     När kriterierna i 23 § uppfylls kan som frivilliga studier stödjas studier

     1) om vilka det föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), om invandraren inte har de kunskaper och färdigheter som nås i den grundläggande utbildningen,

     2) om vilka det föreskrivs i gymnasielagen (629/1998), i det fall att avsaknaden av utbildning utgör ett hinder för yrkesmässig utveckling,

     3) om vilka det föreskrivs i lagen om yrkesutbildning (630/1998), lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998), yrkeshögskolelagen (351/2003) eller universitetslagen (558/2009) och som leder till yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen eller till lägre eller högre högskoleexamen som avläggs vid universitet eller yrkeshögskola, eller som syftar till att avlägga delar av nämnda examina, samt tilläggsutbildning eller fortbildning enligt nämnda lagar och öppen undervisning vid universitet och yrkeshögskolor,

     4) om vilka det föreskrivs i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), i det fall att utbildningen ökar yrkesfärdigheterna och behörigheten och en utbildnings- eller studieplan över studierna uppvisas,

     5) som gör invandraren behörig i sitt yrke i Finland.

     Som frivilliga studier kan även stödjas annan utbildning än de studier som avses i 1 mom., om utbildningen uppfyller de kriterier som anges i 22 och 23 §.

 

25 §

Tillämpning av lagen om offentlig arbetskraftsservice på frivilliga studier

     På överenskommelse om frivilliga studier, stödtiden, invandrarens skyldigheter, uppföljning av och avbrott i studier samt invandrarens och utbildningsproducentens informationsskyldighet tillämpas vad som föreskrivs i 9 kap. 4―9 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice.

 

26 §

Övriga åtgärder och tjänster som stöder och främjar integration

     Utöver vad som föreskrivs ovan kan som åtgärder och tjänster som främjar och stöder integration ordnas till exempel

     1) åtgärder och tjänster som främjar integration av invandrarbarn och unga invandrare,

     2) åtgärder och tjänster inom barnskyddets eftervård för minderåriga invandrare som anlänt utan vårdnadshavare och fått uppehållstillstånd,

     3) tjänster och stödåtgärder för dem som är i behov av särskilda åtgärder,

     4) andra åtgärder och tjänster som uppmuntrar invandrare att på egen hand skaffa sig de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället.

 

27 §

Stöd för barn och unga personer som bor i landet utan vårdnadshavare

     Omvårdnad, omsorg och fostran för ett barn eller en ung person utan vårdnadshavare som har beviljats uppehållstillstånd efter att som minderårig ha ansökt om internationellt skydd i Finland eller som har tagits till Finland inom en flyktingkvot enligt 90 § i utlänningslagen ordnas i familjegrupphem eller med hjälp av stödd familjeplacering eller på något annat ändamålsenligt sätt.

     Ett barn eller en ung person som avses i 1 mom. kan omfattas av stödåtgärder tills han eller hon fyller 21 år eller tills han eller hon har en vårdnadshavare i Finland.

 

28 §

Familjegrupphem och andra bostadsenheter

     Kommunen kan inrätta ett familjegrupphem eller någon annan bostadsenhet för barn och unga personer. Kommunen avtalar med närings-, trafik- och miljöcentralen om inrättande av ett familjegrupphem eller någon annan bostadsenhet, placering av barn och unga personer vid dessa enheter, anordnande av integrationsfrämjande tjänster och ersättning av kostnaderna för åtgärderna.

     I fråga om lokalerna och uppväxtförhållandena i familjegrupphem eller andra bostadsenheter, antalet barn och unga personer som vårdas tillsammans och personalen gäller vad som föreskrivs i 58―60 § i barnskyddslagen.

     På omhändertagande av ämnen och föremål och inspektion av rum som en invånare förfogar över i ett familjegrupphem eller en annan bostadsenhet tillämpas vad som föreskrivs i 60―62 § och 63 § 1―3 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd. En kopia av protokollet över omhändertagandet av ämnen och föremål och inspektionen av rum som en invånare förfogar över ska lämnas till kommunen och den närings-, trafik- och miljöcentral som övervakar verksamheten.

 

3 kap.

Integrationsfrämjande på lokal nivå

 

29 §

De allmänna målen för integrationsfrämjande på lokal nivå

     Målet för kommunens och de andra lokala myndigheternas integrationsfrämjande är att lokalt eller regionalt stödja internationalism, jämlikhet och likabehandling samt främja en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper. Målet är dessutom att främja goda etniska relationer och en dialog mellan olika kulturer och delaktighet för invandrargrupper samt stödja deras möjligheter att bevara sitt eget språk och sin egen kultur.

     Invandrarbefolkningens behov och främjandet av integrationen ska beaktas i kommunens och de andra lokala myndigheternas allmänna planering, verksamhet och uppföljning.

 

30 §

Kommunens uppgifter

     Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå.

     Kommunen ska se till att de kommunala tjänsterna även lämpar sig för invandrare. Kommunen ska dessutom se till att de åtgärder och tjänster för invandrare som avses i denna lag ordnas så att de till innehåll och omfattning är sådana som behovet i kommunen förutsätter.

     Kommunen ska se till att den egna personalens kompetens i fråga om integration utvecklas.

     Åtgärder och tjänster avsedda för invandrare får också ordnas i samarbete mellan kommunerna.

 

31 §

Sektorsövergripande samarbete på lokal nivå

     De lokala myndigheterna ska utveckla integrationen som ett sektors-övergripande samarbete. I samarbetet deltar kommunen, arbets- och näringsbyrån och polisen samt organisationer, föreningar och sammanslutningar som anordnar integrationsfrämjande åtgärder och tjänster.

     Kommunen eller flera kommuner tillsammans kan i samarbete med lokala arbetsmarknads-, företagar- och frivilligorganisationer tillsätta en delegation på lokal nivå för utvecklande av planeringen och genomförandet av integrationen samt främjande av etniska relationer.

     Kommunen och arbets- och näringsbyrån svarar tillsammans för anordnandet av integrationsfrämjande och stödjande åtgärder och tjänster, anvisandet till dessa samt uppföljningen av dessa. De kan dessutom göra upp lokala eller regionala samarbetsavtal om anordnandet av åtgärder och tjänster inom sitt område.

 

32 §

Kommunens program för integrationsfrämjande

     Kommunen eller flera kommuner tillsammans ska för att främja integrationen och stärka det sektorsövergripande samarbetet göra upp ett program för integrationsfrämjande som godkänns i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Programmet beaktas när en budget och ekonomiplan enligt 65 § i kommunallagen (365/1995) görs upp.

     Närings-, trafik- och miljöcentralen, arbets- och näringsbyrån, Folkpensionsanstalten och övriga myndigheter på kommunens område ska inom sitt eget ansvarsområde på kommunens initiativ delta i utarbetandet och genomförandet av programmet och i uppföljningen av dess verkställighet. Lokala invandrar-, frivillig-, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och religiösa samfund kan i behövlig omfattning delta i utarbetandet och genomförandet av programmet samt i uppföljningen av dess verkställighet.

 

33 §

Innehållet i kommunens program för integrationsfrämjande

     Kommunens program för integrationsfrämjande kan innehålla

     1) en redogörelse för hur programmet har samband med den strategiska planeringen och uppföljningen i kommunen,

     2) en plan för hur kommunens allmänna tjänster utförs så att de lämpar sig för invandrare och en plan i synnerhet för integrationsfrämjande och stödjande åtgärder,

     3) information om vilken kommunal myndighet som ansvarar för samordningen av integrationsfrämjandet samt aktörer som svarar för olika åtgärder,

     4) en plan för hur barns och unga personers integration ska främjas och deras sociala identitet stärkas,

     5) en plan för hur integrationen ska främjas och den sociala identiteten stärkas bland grupper som står utanför arbetskraften,

     6) en flerårig plan för anvisandet av de personer som avses i 2 § 2 och 3 mom. till kommuner och främjande av deras integration,

     7) en plan för främjande av goda etniska relationer och en dialog mellan olika kulturer,

     8) en plan för uppföljning och uppdatering av kommunens program för integrationsfrämjande.

     I kommunens program för integrationsfrämjande kan dessutom samarbetsformerna mellan kommunen och det civila samhället slås fast.

 

4 kap.

Statens integrationsfrämjande åtgärder

 

34 §

Statens program för integrationsfrämjande

     Statsrådet beslutar om det nationella utvecklandet av integrationen genom att för fyra år i sänder utarbeta ett statligt program för integrationsfrämjande i vilket målen för integrationsfrämjandet anges.

     Inrikesministeriet svarar för beredningen av programmet. De ministerier som är centrala med avseende på utvecklingen av integrationsfrämjandet uppställer för sina respektive förvaltningsområden målen och åtgärderna för utvecklingen som en del av planeringen av verksamheten och ekonomin i förvaltningsområdet.

     Genomförandet av statens program för integrationsfrämjande finansieras inom ramen för statsbudgeten.

 

35 §

Inrikesministeriets uppgifter

     Inrikesministeriet svarar för

     1) den allmänna utvecklingen, planeringen och styrningen av integrationspolitiken,

     2) samordningen av integrationspolitiken och främjandet av goda etniska relationer,

     3) den nationella utvärderingen och uppföljningen av integrationspolitiken och främjandet av goda etniska relationer.

     Inrikesministeriet styr närings-, trafik- och miljöcentralerna i uppgifter som hänför sig till integrationsfrämjande och främjande av goda etniska relationer.

 

36 §

Samarbetsorgan mellan ministerierna

     För att främja samarbetet kring och informationen om integrationsfrämjande mellan ministerierna samt samordna åtgärderna bistås inrikesministeriet av ett samarbetsorgan som består av representanter för de ministerier som är centrala med avseende på integrationsfrämjandet.

 

37 §

Närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter

     Närings-, trafik- och miljöcentralen svarar för följande uppgifter i anslutning till främjandet av invandrares integration och av goda etniska relationer inom sitt verksamhetsområde:

     1) den regionala utvecklingen av integrationsfrämjandet, samarbetet, samordningen och uppföljningen,

     2) stödet till kommunerna och rådgivningen i frågor som gäller främjande av integrationen,

     3) styrningen, rådgivningen och stödet till arbets- och näringsbyråerna och utvecklingen av deras kompetens i arbetet med att främja integrationen och sysselsättningen,

     4) planeringen, upphandlingen och tillsynen i fråga om integrationsutbildningen för invandrare som i enlighet med lagen om offentlig arbetskraftsservice är registrerade som kunder vid arbets- och näringsbyrån,

     5) uppgörandet och genomförandet av en regional strategi för anvisande av sådana personer som avses i 2 § 2 och 3 mom. till kommuner,

     6) avtal om inrättandet av familjegrupphem och andra bostadsenheter för barn och unga personer som bor i landet utan vårdnadshavare och tillsynen över deras verksamhet,

     7) främjandet av goda etniska relationer och en dialog mellan olika kulturer,

     8) andra uppgifter som bestäms särskilt för den i denna lag.

     Närings-, trafik- och miljöcentralen stöder uppgörandet av programmen för integrationsfrämjande i kommunerna inom sitt verksamhetsområde och följer genomförandet av programmen. Närings-, trafik- och miljöcentralen lämnar årligen uppgifter till inrikesministeriet om programmen för integrationsfrämjande inom sitt område och genomförandet av dem.

     Närings-, trafik- och miljöcentralen ska samarbeta med regionförvaltningsverket inom sitt verksamhetsområde vid skötseln av sina uppgifter enligt denna lag.

 

38 §

Regionförvaltningsverkets uppgifter

     Regionförvaltningsverket svarar i ärenden som hör till dess verksamhetsområde för planeringen och styrningen av samt tillsynen över åtgärder och tjänster som främjar och stöder invandrares integration och sörjer för att invandrarnas behov beaktas vid planeringen och anordnandet av andra åtgärder och tjänster som hör till regionförvaltningsverkets verksamhetsområde.

     Regionförvaltningsverket ska samarbeta med närings-, trafik- och miljöcentralen inom sitt verksamhetsområde vid skötseln av sina uppgifter enligt denna lag.

 

39 §

Regional kommission för invandrarfrågor

     Närings-, trafik- och miljöcentralen kan tillsätta en regional kommission för invandrarfrågor. Kommissionen har till uppgift att utveckla och planera integrationen av invandrare samt arbeta för likabehandling. Kommissionen kan även ha andra uppgifter i anslutning till invandring.

 

40 §

Arbets- och näringsbyråns uppgifter

     Arbets- och näringsbyrån svarar för att arbetskraftstjänster och andra åtgärder som främjar och stöder invandrares sysselsättning och integration ordnas för invandrare som har anmält sig som arbetssökande samt sköter de övriga uppgifter som anvisas den i denna lag.

     Arbets- och näringsbyrån ska se till att dess tjänster lämpar sig även för invandrare.

 

5 kap.

Anvisande till kommuner

 

41 §

Avtal om anvisande till kommuner och främjande av integration

     En kommun kan med närings-, trafik- och miljöcentralen ingå avtal om anvisande av sådana personer som avses i 2 § 2 och 3 mom. till kommuner och främjande av integration.

     Avtalet är flerårigt och ses över årligen.

 

42 §

Plan för anvisande till kommuner och främjande av integration

     Kommunen utarbetar som en del av programmet för integrationsfrämjande ensam eller tillsammans med andra kommuner efter att ha ingått ett avtal enligt 41 § en flerårig plan för främjande av integration av personer som avses i 2 § 2 och 3 mom. och som ska anvisas till en kommun.

     Planen ska inbegripa en identifiering av specialbehov bland de personer som avses i 1 mom. och anordnandet av de åtgärder och tjänster i kommunen som de behöver.

 

43 §

Anvisande till kommuner

     Närings-, trafik- och miljöcentralen ska anvisa en person som avses i 2 § 2 och 3 mom. till den kommun med vilken avtal enligt 41 § har ingåtts.

 

6 kap.

Ersättning för kostnader

 

44 §

Statens ersättning till kommunen

     Närings-, trafik- och miljöcentralen ersätter inom ramen för statsbudgeten kommunen för kostnaderna för anordnandet av de åtgärder som avses i denna lag enligt vad som föreskrivs i detta kapitel.

     Kostnaderna ersätts enligt en kalkylmässig grund eller enligt de faktiska kostnaderna.

     Ersättning betalas från det att den första hemkommunen registrerades i befolkningsdatasystemet för den person vars boende i kommunen är grunden för att ersättning betalas.

     Om den person, vars boende i kommunen är grunden för att ersättning betalas, inte har uppehållstillstånd när han eller hon kommer till landet eller sedan uppehållstillstånd beviljats inte kan få en hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/1994), betalas ersättning från det att personen beviljades uppehållstillstånd.

     Kommunen ersätts för de kostnader som orsakats av de personer som avses i 2 § 2 och 3 mom. förutsatt att kommunen har gjort upp ett program för integrationsfrämjande i kommunen enligt 32 § och ingått ett avtal enligt 41 § med närings-, trafik- och miljöcentralen.

     Närmare bestämmelser om statens ersättningar utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

45 §

Kalkylerad ersättning för personer som anvisats till en kommun

     Till kommunen betalas av statens medel en kalkylerad ersättning för anvisandet av personen som avses i 2 § 2 eller 3 mom. till kommunen samt för vägledning, rådgivning och annat ordnande av verksamhet som stöder integration.

     Ersättning betalas för fyra år räknat från den tidpunkt som avses i 44 § 3 eller 4 mom.

 

46 §

Ersättning för kommunens integrationsstöd och utkomststöd

     Kommunen ersätts för kostnaderna för integrationsstöd enligt 19 § och utkomststöd enligt lagen om utkomststöd till en person som avses i 2 § 2 och 3 mom. för högst tre år.

 

47 §

Ersättning för återflyttningsbidrag

     Kommunen ersätts för kostnaderna för stödjande av återflyttning som avses i 85 §.

 

48 §

Ersättning för ordnande av tolkning

     Kommunen ersätts för kostnaderna för tolkning som kommunen ordnat för personer som avses i 2 § 2 och 3 mom.

 

49 §

Ersättning för specialkostnader

     Kommunen ersätts i fråga om de personer som avses i 2 § 2 och 3 mom. för

     1) kostnader som kommunen orsakas av placeringen av en minderårig utan vårdnadshavare i ett familjegrupphem eller någon annan bostadsenhet enligt 28 § och för familjevård, stödtjänster för boende och andra åtgärder som kan jämställas med barnskyddstjänster till dess att den unga personen fyller 21 år,

     2) betydande kostnader som kommunen orsakas av att ordna långvarig social- och hälsovård på grund av skada eller sjukdom, om personen har varit i behov av omsorg eller vård när han eller hon anlände till Finland,

     3) av särskilda skäl för övriga kostnader som kommunen orsakats.

     En förutsättning för ersättning är dessutom att närings-, trafik- och miljöcentralen och kommunen har avtalat om ersättningen särskilt.

     Kostnader som avses i denna paragraf ersätts för högst tio år.

 

50 §

Ersättning för ordnande av inledande kartläggning

     Till kommunen betalas kalkylerad ersättning för kostnader för anordnande av inledande kartläggning enligt 9 §.

 

51 §

Ersättning för kostnader för personer som kommer från det forna Sovjetunionens territorium

     Kommunen ersätts i fråga om personer som kommer från det forna Sovjetunionens territorium och fått uppehållstillstånd med stöd av 48 § eller 49 § 1 mom. 1 punkten i utlänningslagen för:

     1) kostnaderna för integrationsstöd enligt 19 § och utkomststöd enligt lagen om utkomststöd för högst sex månader,

     2) betydande kostnader som kommunen orsakas av att ordna långvarig social- och hälsovård till följd av en skada eller sjukdom för högst fem år.

     Om en kommun ordnar försörjningen för en person av den anledningen att personen på grund av sin ställning vid invandringen inte kan få pension eller någon annan socialskyddsförmån, kan kommunens kostnader för detta ersättas för högst fem år.

 

52 §

Ersättning för kostnaderna för personer som deltagit som frivilliga i krigen

     Närings-, trafik- och miljöcentralen och kommunen kan avtala om ersättning för kostnaderna för ankomstgranskning av hälsotillståndet samt för boende, tryggande av försörjningen och ordnande av social- och hälsovård i fråga om personer från det forna Sovjetunionens territorium vilka deltog som frivilliga i Finlands krig åren 1939―1945, samt deras makar.

     Kostnaderna ersätts för hela den tid som de personer som avses i 1 mom. är bosatta i Finland.

 

53 §

Ersättning för kostnader för tjänster och stödåtgärder till offer för människohandel

     En kommun ersätts för kostnader som orsakas av hälso- och socialvårdstjänster som ordnas på grund av specialbehov till följd av en persons ställning som offer för människohandel enligt 4 kap. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd, tolkning, skyddet av personens säkerhet och andra åtgärder och tjänster som ordnas på grund av specialbehov i anslutning till personens ställning som offer.

     Närings-, trafik- och miljöcentralen ska begära ett utlåtande av föreståndaren för en förläggning som sörjer för hjälpen till offer för människohandel om huruvida de kostnader för vilka ersättning söks härrör från tillhandahållandet av åtgärder och tjänster på grund av personens ställning som offer för människohandel.

 

54 §

Utbetalning av ersättning

     Kommunen ska ansöka om sådan ersättning som avses i detta kapitel genom en ansökan hos närings-, trafik- och miljöcentralen inom två år från det att det kalenderår gått ut under vilket den verksamhet för vilken ersättning söks har ägt rum.

 

55 §

Skyldighet att betala tillbaka ersättning

     Närings-, trafik- och miljöcentralen kan bestämma att kommunen helt eller delvis ska betala tillbaka den ersättning som staten betalat, om felaktiga eller vilseledande uppgifter har getts för betalningen av ersättning, eller om det i övrigt framgår att ersättningen har betalats utan grund.

     På det belopp som betalas tillbaka ska en förseningsränta betalas enligt den räntesats som bestäms i enlighet med 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982).

     Närings-, trafik- och miljöcentralen ska besluta om återbetalning av en ersättning som utan grund betalats till en kommun senast det femte kalenderåret efter utgången av det verksamhetsår för vilket ersättningen betalats.

 

7 kap.

Företrädande av barn utan vårdnadshavare

 

56 §

Förordnande av företrädare

     För en minderårig som fått uppehållstillstånd inom flyktingkvoten och för ett barn som fallit offer för människohandel och har uppehållstillstånd ska utan dröjsmål utses en företrädare, om barnet vistas i Finland utan vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare. Företrädare kan även utses för ett annat barn som fått uppehållstillstånd och som vistas i Finland utan vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare.

     Ansökan om förordnande av företrädare görs av det organ i barnets vistelsekommun som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen (710/1982). Innan ansökan görs ska barnet höras och barnets bästa beaktas på det sätt som föreskrivs i 4 §.

     I övrigt tillämpas på förordnande av företrädare vad som föreskrivs i 39 § 3 mom. i lagen om mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd. På tingsrättens anmälningsskyldighet tillämpas vad som föreskrivs i 44 § i nämnda lag.

 

57 §

Företrädarens behörighet och uppgifter

     På behörighet och uppgifter för en företrädare som förordnas med stöd av denna lag tillämpas vad som föreskrivs i 40 och 41 § i lagen om mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd.

 

58 §

Befriande av företrädaren från uppdraget och uppdragets upphörande

     På befriande av företrädaren från uppdraget tillämpas vad som föreskrivs i 42 § 1 och 3 mom. i lagen om mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd. På tingsrättens anmälningsskyldighet tillämpas vad som föreskrivs i 44 § i nämnda lag.

     Ansökan om befriande av företrädaren från uppdraget kan göras av företrädaren, barnet självt efter fyllda 15 år, ett sådant organ i barnets vistelsekommun som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen eller barnets vårdnadshavare.

     På upphörande av företrädaruppdrag tillämpas 43 § i lagen om mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd.

 

59 §

Arvodet till företrädaren och kostnader

     Närings-, trafik- och miljöcentralen betalar på ansökan arvode till en företrädare som förordnats för ett barn på basis av den tid som använts till företrädarens uppgifter och ersättning för kostnaderna för företrädandet, om företrädaren har förordnats med stöd av denna lag eller lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och barnet har beviljats uppehållstillstånd. Genom förordning av inrikesministeriet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för utbetalning av arvode, arvodets storlek, kostnader som ska ersättas och förfarandet vid utbetalning av arvode och ersättning för kostnader.

 

8 kap.

Registerbestämmelser

 

60 §

Kommunanvisningsregistret

     Kommunanvisningsregistret är ett personregister som används vid anvisande av de personer som avses i 2 § 2 och 3 mom. till kommuner.

     I registret förs information om till vilken kommun personen har anvisats. För registret får dessutom samlas och föras in följande uppgifter om de personer som anvisas till kommuner och som avses i 2 § 2 och 3 mom.:

     1) ärendets nummer eller klientens nummer, namn, kön, födelsedatum, födelseort och födelseland, personbeteckning, utländskt personnummer eller någon annan utländsk beteckning för identifiering av invandraren, uppgifter om medborgarskap och om civilstånd och familjeförhållanden,

     2) uppgifter om modersmål och språkkunskaper, utbildning, yrkesskicklighet och arbetserfarenhet.

     Kommunanvisningsregistret förs av närings-, trafik- och miljöcentralen.

 

61 §

Utlämnande av uppgifter ur kommunanvisningsregistret

     Närings-, trafik- och miljöcentralen får lämna ut sådana uppgifter ur kommunanvisningsregistret till Migrationsverket, Folkpensionsanstalten, kommunala myndigheter och arbets- och näringsbyrån som behövs för skötseln av deras uppgifter i anslutning till invandring enligt utlänningslagen eller någon annan lag.

     Uppgifterna kan även lämnas ut i maskinläsbar form eller med hjälp av en teknisk anslutning.

 

62 §

Avförande av uppgifter ur kommunanvisningsregistret och lagring av uppgifter

     Uppgifterna i kommunanvisningsregistret om en registrerad ska avföras när de inte längre behövs och senast fem år efter att den sista uppgiften om den registrerade har förts in.

     Arkivverket bestämmer om varaktig lagring av kommunanvisningsregistret och de uppgifter som ingår i registret i enlighet med vad som bestäms i 8 § 3 mom. i arkivlagen (831/1994). I övrigt tillämpas vad som i 8 § 2 mom. i arkivlagen bestäms om förvaring av handlingar.

 

9 kap.

Försöket Delaktig i Finland

 

63 §

Försökets innehåll

     I detta kapitel ingår bestämmelser om försöket Delaktig i Finland. En kommun eller kommunen och arbets- och näringsbyrån tillsammans kan medan försöket pågår pröva nya utbildningshelheter inom integrationsutbildning, upphandling och anordnande av integrationsutbildning samt anvisande till utbildning enligt vad som bestäms i detta kapitel. Även flera kommuner tillsammans kan delta i försöket. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan upphandla integrationsutbildning under försökstiden enligt vad som föreskrivs i detta kapitel.

     Kommunen kan dessutom pröva åtgärder som främjar invandrarbarns och invandrarungdomars integration i den grundläggande utbildningen och i dagvården enligt vad som bestäms i detta kapitel.

     Åtgärderna i försöket Delaktig i Finland planeras och ordnas som klientbaserade utbildningshelheter vilka lämpar sig för följande grupper:

     1) invandrare som siktar på arbetsmarknaden och invandrare som är på arbetsmarknaden (integrationsväg 1),

     2) invandrare i behov av särskilt stöd (integrationsväg 2), och

     3) invandrarbarn och invandrarungdomar (integrationsväg 3).

 

64 §

Försökets förhållande till andra lagar

     I försöket tillämpas bestämmelserna i denna lag, lagen om offentlig arbetskraftsservice, lagen om barndagvård (36/1973), lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996), lagen om grundläggande utbildning och lagen om offentlig upphandling (348/2007), om inte något annat bestäms i detta kapitel.

 

65 §

Försökets syfte

     Syftet med försöket är att försöka bredda den personkrets som får integrationsutbildning för invandrare och pröva nya sätt att upphandla och ordna integrationsutbildning. Syftet är dessutom att effektivisera integrationsutbildningens genomslagskraft genom att testa nya klientbaserade utbildningar. I synnerhet effektiviseras undervisningen i finska eller svenska, samhällsorienterande undervisning och undervisning som stöder sysselsättning och deltagande i arbetslivet.

     Syftet med försöket är i fråga om invandrarbarn och invandrarungdomar att effektivisera undervisningen i finska eller svenska som andra språk och undervisningen i det egna modersmålet. Syftet är dessutom att pröva nya modeller för undervisning av invandrarungdomar som passerat grundskolåldern och saknar avgångsbetyg från grundskolan.

 

66 §

Försökets tillämpningsområde

     Detta kapitel tillämpas på personer som avses i 2 § 1 mom. i de kommuner och arbets- och näringsbyråer som deltar i försöket.

 

67 §

Försökskommun

     En försökskommun är en kommun som på basis av en ansökan som lämnats till inrikesministeriet har antagits till försöket.

 

68 §

Kriterier för val av deltagare i försöket

     Inrikesministeriet godkänner på ansökan dem som får delta i försöket. Vid valet ska det beaktas hur projekten fördelas geografiskt. Vid bedömningen av ansökan ska uppmärksamhet fästas vid följande omständigheter:

     1) projektet motsvarar försökets innehåll enligt 63 § och försökets syfte enligt 65 §,

     2) i projektet ingår samarbete över förvaltningsgränserna,

     3) i projektplanen anges de allmänna och specificerade målen för försöket Delaktig i Finland, projektets åtgärder, deltagare och tidtabell samt kostnadskalkyl, av vilken ska framgå för vilka kostnader finansiering söks.

 

69 §

Försökskommunernas skyldigheter

     Försökskommunen svarar för planeringen, samordningen och genomförandet av åtgärder som ingår i försöket enligt vad som bestäms närmare i detta kapitel. Kommunen kan pröva integrationsutbildning eller åtgärder som stärker undervisning för barn och ungdomar med hjälp av en eller flera av de utbildningshelheter som avses i 63 § 3 mom.

     Försökskommunen ska utse en ansvarig aktör för skötseln av de uppgifter som avses i 1 mom.

 

70 §

Bestämmelser om arbets- och näringsbyråer som deltar i försöket

     De arbets- och näringsbyråer som deltar i försöket får upphandla integrationsutbildning enligt 63 § 3 mom. för de kunder hos byråerna som deltar i försöket.

     En invandrare som deltar i utbildning enligt försöket har rätt att söka sig som kund till arbets- och näringsbyrån oavsett om integrationsutbildning ordnas för honom eller henne i enlighet med 63 § 3 mom. 1 eller 2 punkten.

     På integrationsutbildning som arbets- och näringsbyrån ordnar under försökstiden tillämpas denna lag, om inte något annat föranleds av lagen om offentlig arbetskraftsservice.

 

71 §

Samordning av åtgärder under försökstiden

     De uppgifter som avses i 69 § ska planeras, genomföras och samordnas till nödvändiga delar tillsammans med kommunen, arbets- och näringsbyrån, närings-, trafik- och miljöcentralen eller någon annan myndighet eller med utbildningsanordnaren eller någon annan tjänsteproducent.

 

72 §

Upphandling av integrationsutbildning under försökstiden

     I försöket kan avvikelser göras från bestämmelserna om upphandling av arbetskraftspolitisk utbildning i lagen om offentlig upphandling och i 6 kap. i lagen om offentlig arbetskraftsservice så att arbets- och näringsbyrån eller närings-, trafik- och miljöcentralen får upphandla integrationsutbildning under försökstiden som arbetskraftspolitisk utbildning under de förutsättningar som anges i 3 och 4 mom.

     I försöket kan avvikelser göras från lagen om offentlig upphandling så att kommunen eller närings-, trafik- och miljöcentralen får upphandla annan integrationsutbildning under försökstiden än sådan som ges som arbetskraftspolitisk utbildning under de förutsättningar som anges i 3 och 4 mom.

     Vid valet av utbildning under försökstiden används vid bedömningen av den totalekonomiskt mest fördelaktiga upphandlingen som jämförelsegrund vid sidan av priset i synnerhet hur utbildningen motsvarar utbildningshelheterna enligt 63 § 3 mom. i fråga om mål, kontinuitet, innehåll och kvalitet.

     När kommunen, arbets- och näringsbyrån eller närings-, trafik- och miljöcentralen fattar beslut om upphandling av utbildning under försökstiden ska den säkerställa att upphandlingsförfarandet är öppet och proportionellt, att anbudsgivarna bemöts jämlikt och icke-diskriminerande, att marknaden fungerar, inköpsverksamheten är effektiv samt att principerna för god förvaltning iakttas.

     Kommunen upphandlar integrationsutbildning under försökstiden med anslag som i statsbudgeten anvisats för upphandling av utbildning eller med någon annan finansiering som anvisats kommunen.

 

73 §

Anvisning till integrationsutbildning under försökstiden och vägledning av invandrare under utbildningen

     Utöver vad som föreskrivs i 9 § om den inledande kartläggning som kommunen eller arbets- och näringsbyrån gör för en invandrare, hänvisande till utbildning och till någon annan myndighets eller tjänstearrangörs tjänster, ska den kommun eller arbets- och näringsbyrå som har gjort den inledande kartläggningen hänvisa invandraren till lämplig integrationsutbildning med beaktande av de utbildningshelheter som avses i 63 § 3 mom.

     Kommunen, arbets- och näringsbyrån eller utbildningsanordnaren ska under integrationsutbildningen vägleda invandraren så att övergången mellan utbildningsperioderna sker målinriktat utan långa väntetider. Invandraren anvisas vid behov att delta flexibelt i olika utbildningsperioder och till de utbildningshelheter som avses i 63 § 3 mom.

 

74 §

Antagning till integrationsutbildning under försökstiden

     Om integrationsutbildning under försökstiden genomförs som arbetskraftspolitisk utbildning, svarar arbets- och näringsbyrån eller arbets- och näringsbyrån och utbildningsanordnaren tillsammans för antagningen av studerande.

     Om integrationsutbildning under försökstiden genomförs som anordnad eller upphandlad av kommunen, svarar kommunen eller kommunen och utbildningsanordnaren tillsammans för antagningen av studerande.

     En förutsättning för antagning till integrationsutbildning är att invandraren bedöms lämplig för utbildning enligt försöket och för andra åtgärder.

 

75 §

Studerandes rättigheter och skyldigheter under integrationsutbildning som ordnas av kommunen

     På studerandes rättigheter och skyldigheter under integrationsutbildning som ordnas av kommunen tillämpas vad som föreskrivs om studerandes rättigheter och skyldigheter under arbetskraftspolitisk utbildning i 6 kap. 8 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice. Vid bedömningen av studerandes regelbundna deltagande i studier beaktas invandrarens möjlighet enligt individuell situation att delta i utbildningen.

 

76 §

Integrationsutbildningens omfattning under försökstiden

     Som integrationsutbildning under försökstiden ges undervisning som motsvarar högst 60 studieveckor och genomförs andra integrationsfrämjande åtgärder.

 

77 §

Intyg över genomgången integrationsutbildning i Delaktig i Finland

     Läroanstalten eller någon annan utbildningsanordnare ger invandraren ett intyg över genomgången integrationsutbildning i projektet Delaktig i Finland, om han eller hon har genomgått en utbildningshelhet.

 

78 §

Utbetalning av integrationsstöd under försökstiden

     Invandraren har rätt till integrationsstöd som betalas av kommunen som utkomststöd enligt lagen om utkomststöd för den tid han eller hon deltar i integrationsutbildning som ordnas eller upphandlas av kommunen.

     Dessutom betalar kommunen ersättning för uppehälle för utbildningstiden enligt bestämmelserna om ersättning för uppehälle i 10 kap. i lagen om offentlig arbetskraftsservice.

 

79 §

Försöksåtgärder i den grundläggande utbildningen

     I försökskommunerna utvecklas nya koncept för grundläggande utbildning i synnerhet för att effektivt utnyttja undervisning som förbereder för grundläggande utbildning, undervisning i finska eller svenska som andra språk och undervisning på invandrarens eget modersmål.

 

80 §

Ersättning för kostnaderna för försöket

     Staten betalar en separat ersättning till kommunen för de kostnader som orsakas av anordnande och upphandling av integrationsutbildning enligt detta kapitel samt av planeringen, styrningen och samordningen av andra åtgärder som ingår i försöket.

 

81 §

Uppföljning och utvärdering av försöket

     Försökskommunerna och arbets- och näringsbyråerna sköter uppföljningen och utvärderingen av försöket. De är skyldiga att lämna närings-, trafik- och miljöcentralen i sitt område och inrikesministeriet de uppgifter som dessa begär om försöket. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska göra en utvärdering av försöken inom sitt område och lämna den till inrikesministeriet. Inrikesministeriet svarar för att en slutrapport om försöket avfattas.

 

10 kap.

Särskilda bestämmelser

 

82 §

Ändringssökande

     Om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag, får ändring i beslut enligt denna lag sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen enligt vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

     Bestämmelser om sökande av ändring i arbets- och näringsbyråns beslut enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice finns i 13 kap. i lagen om offentlig arbetskraftsservice.

     Bestämmelser om sökande av ändring i beslut om arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd finns i 12 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

     Bestämmelser om sökande av ändring i beslut om utkomststöd finns i 7 kap. i socialvårdslagen.

 

83 §

Besvärsförbud

     I en integrationsplan som avses i 11―18 § i denna lag får ändring inte sökas genom besvär.

     I närings-, trafik- och miljöcentralens beslut om anvisande till en kommun enligt 43 § får ändring inte sökas genom besvär.

 

84 §

Försäkringsskyddet för personer som deltar i integrationsfrämjande åtgärder

     För olycksfall som inträffat eller yrkessjukdom som ådragits i samband med deltagande i integrationsfrämjande frivilliga studier enligt 22 § eller i andra integrationsfrämjande åtgärder om vilka överenskommits specificerat betalas till en person som får arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd ersättning av statens medel enligt samma principer som gäller för ersättning för olycksfall enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948). Ersättningen betalas dock endast om den som lidit skada inte har rätt till en minst lika stor ersättning enligt någon annan lag.

     Statskontoret behandlar ett ärende som gäller betalning av ersättning av statens medel med stöd av 1 mom. I beslut som Statskontoret fattar med stöd av denna paragraf får ändring sökas så som bestäms i 5 kap. i lagen om olycksfallsförsäkring.

     Inrikesministeriet ordnar gruppansvarsförsäkring för personer som deltar i sådana integrationsfrämjande åtgärder som avses i 1 mom.

 

85 §

Stödjande av återflyttning

     Kommunen kan ersätta en person som avses i 2 § 2 och 3 mom. och som frivilligt i annat än tillfälligt syfte återvänder till sitt hem- eller utreseland för skäliga rese- och flyttkostnader. Kommunen kan dessutom betala ett återflyttningsbidrag som motsvarar utkomststödets grunddel till en person under högst två månader och till en familj under högst fyra månader.

     Ersättning för rese- och flyttkostnader samt återflyttningsbidrag beviljas på ansökan av den kommun där en person som avses i 1 mom. är bosatt.

     Ersättningar för rese- och flyttkostnader samt återflyttningsbidrag får återkrävas av den kommun som beviljat dem om det visar sig att ersättningen eller bidraget har betalats på felaktiga grunder eller utan grund. Ansökan om återkrav lämnas till den förvaltningsdomstol inom vars domkrets kommunen finns.

 

86 §

Ersättning för kostnader för inresa i landet

     Migrationsverket ersätter kostnaderna för inresa i landet för en person som tagits till Finland inom den flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen och dennes familjemedlemmar.

     Migrationsverket kan i enskilda fall besluta att på ansökan ersätta kostnaderna för inresa i landet för familjemedlemmarna till någon annan person som får internationellt skydd än en sådan som avses i 1 mom., om det vore oskäligt att inte ersätta kostnaderna med beaktande av en svår skada eller allvarig sjukdom hos den som får internationellt skydd eller hans eller hennes familjemedlem eller något annat därmed jämförbar exceptionellt vägande skäl.

 

87 §

Rätt att få uppgifter

     Inrikesministeriet, regionförvaltningsverk, närings-, trafik- och miljöcentraler, arbets- och näringsbyråer, kommunala myndigheter och Folkpensionsanstalten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av varandra, Migrationsverket, förläggningar och flyktingslussar, de som tillhandahåller åtgärder och tjänster som stöder integration och företrädare som förordnats för barn utan vårdnadshavare avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att utföra uppgifterna enligt 2, 5 och 6 kap. i denna lag.

     Den som tillhandahåller åtgärder och tjänster som stöder integration och som en invandrare hänvisas till som kund har trots sekretessbestämmelserna rätt att av arbets- och näringsbyråer och kommunala myndigheter avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att ordna åtgärder och tjänster enligt 2 kap. i denna lag.

     En företrädare som förordnats för ett barn utan vårdnadshavare har trots sekretessbestämmelserna rätt att av arbets- och näringsbyråer, kommunala myndigheter, Migrationsverket och förläggningar och flyktingslussar avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att sköta uppgifterna enligt 57 § i denna lag.

     Uppgifterna kan även lämnas ut i maskinläsbar form eller med hjälp av en teknisk anslutning.

 

88 §

Tystnadsplikt

     Information och handlingar som erhållits för skötseln av uppgifter enligt denna lag ska hållas hemliga enligt vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).

 

11 kap.

Ikraftträdande

 

89 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den 1 september 2011. Lagens 9 kap. och 86 § träder dock i kraft den 1 januari 2011. Lagens 9 kap. gäller till den 31 december 2013.

     Lagens 9 § tillämpas från och med den 1 januari 2011 på de i 2 § 1 mom. avsedda personer på vilka 9 kap. tillämpas.

     Genom denna lag upphävs lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (493/1999).

 

90 §

Övergångsbestämmelse

     Bestämmelsen i 86 § tillämpas på ersättning för kostnader för inresa för en utlänning som tagits till Finland inom flyktingkvoten eller som har fått uppehållstillstånd på basis av familjeband, om beslut om uppehållstillstånd för den person som tagits inom flyktingkvoten eller för den som fått uppehållstillstånd på basis av familjeband har fattats den 1 januari 2011 eller därefter.

     De integrationsplaner som gjorts upp med stöd av den lag som gällde vid ikraftträdandet av denna lag följs till utgången av den avtalade tiden.

     När ändring söks i beslut som fattats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

     Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

 

 

Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag 11/2011-2012