Lagförslag 11/2025-2026
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 11/2025–2026 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2026-02-26 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ändring av vallagstiftningen
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår ändringar i vallagen för Åland och kommunallagen för landskapet Åland.
Landskapsregeringen föreslår att kandidatnomineringen ska inledas en vecka tidigare i syfte att främja den samhälleliga debatten inför de allmänna valen samt underlätta distributionen av sammanställningarna av kandidatlistorna. Den ändrade tidpunkten för kandidatnomineringen förutsätter följdändringar av bestämmelserna om rösträttsregistret samt av bestämmelsen om rösträtt i kommunallagen. Enligt förslaget förtydligas även bestämmelserna om tidsgränserna för uppfyllandet av valbarheten. Dessutom föreslås att ett landskapsomfattande kandidatregister inrättas.
Enligt förslaget införs krav på minst ett allmänt förtidsröstningsställe i varje kommun samt att kvällsröstning ska ordnas vid samtliga allmänna förtidsröstningsställen under minst en vardag under förtidsröstningstiden. Det föreslås också bestämmelser som möjliggör beslut om ett ersättande allmänt förtidsröstningsställe eller en ersättande vallokal om de som tidigare utsetts blir obrukbara till följd av en exceptionell händelse.
Lagförslaget innehåller dessutom ett antal förslag till mindre ändringar som bland annat rör sammansättningen av centralnämnden för lagtingsval, tillsättandet av de kommunala centralvalnämnderna, förtydligande av jävsbestämmelserna för centralnämnderna samt att det införs en uttrycklig sekretessbestämmelse för personer med spärrmarkering i vallängderna.
Den ändrade lagstiftningen föreslås bli tillämpad från och med lagtingsvalet och kommunalvalet 2027. Med hänvisning till att tillsättandet av kommunala centralvalnämnder föreslås bli tidigarelagt till november året före valåret bör den föreslagna lagstiftningen träda i kraft senast den 1 november 2026.
INNEHÅLL
2. Behov av ändring och landskapsregeringens förslag
2.1 Tidigareläggning och förenkling av kandidatnomineringen
2.2 Förtydligande av reglerna om valbarhet
2.3 Landskapsomfattande kandidatregister
2.4 Förtidsröstningsställen och deras öppettider
3.1 Allmänt om de samhälleliga konsekvenserna
3.2 Administrativa konsekvenser
4. Förslagets beredning och ikraftträdande
4.2 Sammanfattning av remissvaren
4.3 Ändringar i förslaget efter remissbehandlingen
L A N D S K A P S L A G om ändring av vallagen för Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av 30 och 36 §§ kommunallagen för landskapet Åland
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Inledning
Den åländska vallagstiftningen är liksom i de flesta demokratier detaljerad. Syftet med den detaljerade regleringen på lagnivå är att skydda valsystemet genom att förändringar som gäller genomförandet av allmänna val alltid ska kräva parlamentets godkännande. Den höga graden av detaljreglering medför dock att det mer frekvent uppstår behov av ändringar i vallagstiftningen än i annan lagstiftning. Trots att vallagen (2019:45) för Åland (nedan vallagen) är relativt ny och att ändringar gjordes under den föregående mandatperioden[1], har det efter lagtings- och kommunalvalet 2023 återigen uppstått ett behov av att göra vissa ändringar i lagen.
Enligt regeringen Sjögrens regeringsprogram[2] måste demokratin ständigt försvaras och utvecklas. Landskapsregeringen anser att ett högt valdeltagande ska eftersträvas samt att möjligheterna till förtidsröstning ska säkerställas i alla kommuner. Detta lagförslag utgör en del av förverkligandet av regeringsprogrammet till dessa delar.
1.2 Lagstiftningsbehörighet
Enligt 18 § 1 och 4 punkterna i självstyrelselagen (1991:71) för Åland (nedan självstyrelselagen) hör det till landskapets behörighet att lagstifta om val till lagtinget och kommunernas fullmäktige. I lagstiftningsbehörigheten ingår bland annat att lagstifta om tidpunkten för val. Till landskapets behörighet hör även enligt ovannämnda punkter att lagstifta om landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar samt kommunernas förvaltning. Enligt 15 § i självstyrelselagen kan republikens president efter samråd med lagtingets talman upplösa lagtinget och förordna om nya val. Om lagtingets rätt att upplösa sig och förordna om nya val stadgas i landskapslag.
Dataskydd eller behandling av personuppgifter berörs inte i självstyrelselagens uppdelning av lagstiftningsbehörigheten mellan landskapet och riket. Lagstiftningsbehörigheten bör därför enligt Högsta domstolen, liksom digitaliseringen av förvaltningsförfarandet i allmänhet, bedömas utgående från de rättsområden som hör till landskapets respektive rikets lagstiftningsbehörighet[3].
1.3 Gällande lagstiftning
Genomförandet av val till lagtinget och kommunernas fullmäktige regleras huvudsakligen i vallagen. I lagen regleras bland annat tidpunkten för val, valmyndigheterna, rösträttsregistret och vallängder, kandidatnomineringen, valförrättningen, förtidsröstningen och röstningen på valdagen, fastställandet av valresultatet, överklagande av valresultatet samt omval, nyval och fyllnadsval. Förutom i vallagen regleras de åländska valen också i självstyrelselagen, lagtingsordningen (2011:97) för Åland (nedan lagtingsordningen) och kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland (nedan kommunallagen).
När det gäller val till lagtinget anges i självstyrelselagen att valen ska vara omedelbara och hemliga samt att rösträtten ska vara allmän och lika för alla röstberättigade. Enligt självstyrelselagen krävs hembygdsrätt för att få rösta i lagtingsval. Rösträtt och valbarhet regleras mera ingående i lagtingsordningen, där det framgår att den som fyller 18 år senast på valdagen har rösträtt samt att innehavare av militära tjänster inte är valbara. Det framgår också att lagtinget har trettio ledamöter som väljs genom proportionella val för fyra år åt gången och att rösträtten inte får utövas genom ombud.
I kommunallagen finns bestämmelser om kommunernas fullmäktige och om val till dem. Enligt lagen ska kommunernas fullmäktige utses för fyra kalenderår i sänder genom omedelbara, hemliga och proportionella val. I kommunallagen finns också bestämmelser om rösträtt och valbarhet. Enligt självstyrelselagen krävs hembygdsrätt för rösträtt i kommunalval, liksom i lagtingsval. Självstyrelselagen ger dock lagtinget möjlighet att lagstifta om undantag från den regeln i kommunalval så att även andra än de som har hembygdsrätt genom landskapslag kan ges rösträtt och valbarhet. Med stöd av 67 § i självstyrelselagen har lagtinget antagit landskapslagen (1997:63) om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som saknar åländsk hembygdsrätt. Enligt den är alla röstberättigade och valbara som under minst ett år närmast före valdagen haft en kommun i landskapet som hemkommun, förutsatt att övriga allmänna krav för rösträtt och valbarhet uppfylls.
Bestämmelser om rådgivande kommunala folkomröstningar finns i landskapslagen (1998:20) om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar. Valfinansiering regleras i landskapslagen (2011:17) om valfinansiering. Utöver detta finns det en överenskommelseförordning om skötseln av vissa uppgifter som rör rösträttsregistret, republikens presidents förordning (2023:44) om skötseln på Åland av vissa uppgifter som gäller lagtings- och kommunalval samt rådgivande kommunala folkomröstningar.
2. Behov av ändring och landskapsregeringens förslag
2.1 Tidigareläggning och förenkling av kandidatnomineringen
Enligt vallagens gällande lydelse ska kandidatlistorna inför val lämnas in senast den 34 dagen före valdagen. Centralnämnderna ska sedan fastställa kandidatlistorna den 27 dagen före valdagen. Förtidsröstningen inleds den 15 dagen före valdagen. Den korta tidsperioden (12 dagar) mellan fastställandet av kandidatlistorna och inledandet av förtidsröstningen har orsakat praktiska problem för både valmyndigheterna, kandidaterna och de politiska föreningarna.
För valmyndigheterna har de praktiska problemen främst rört tryckningen av kandidatlistor och distributionen av dem till förtidsröstningsställena. Köer har uppstått när både centralnämnden för lagtingsval och de kommunala centralvalnämnderna samtidigt har behov av att trycka kandidatlistorna hos de lokala tryckerierna. Även distributionen av kandidatlistorna till de allmänna förtidsröstningsställena utanför Åland har varit utmanande eftersom tiden för distributionen är kort. Många kandidater och politiska föreningar avvaktar dessutom med att trycka valmaterial tills kandidatlistorna och därmed kandidatnumren har fastställts. Även för dessa aktörer har den korta perioden mellan fastställandet och inledningen av förtidsröstningstiden varit en utmaning. En förlängning av perioden mellan kandidatlistornas fastställande och valdagen skulle också ge mer tid för samhällelig debatt inför valet samt förlänga perioden för brevröstning.
Som jämförelse kan i sammanhanget nämnas att vid riksdagsval och kommunalval i riket ska kandidatlistorna lämnas in 40 dagar innan valdagen och vid presidentval 47 dagar innan valdagen. Sammanställningen av kandidatlistorna ska sedan fastställas senast den 31 dagen före valdagen vid riksdagsval och kommunalval respektive den 38 dagen före valdagen vid presidentval.
Med beaktande av ovanstående föreslår landskapsregeringen att kandidatnomineringen tidigareläggs med en vecka. Det här innebär att kandidatanmälningarna enligt förslaget ska lämnas in den 41 dagen före valdagen och fastställas den 34 dagen före valdagen.
Förslaget innebär att följdändringar behövs rörande rösträttsregistret. När kandidatnomineringen tidigareläggs är det viktigt att rösträttsregistret har upprättats i god tid före inlämningen av kandidathandlingarna. Med hänvisning till det föreslås att även den tidpunkten tidigareläggs med en vecka. Enligt lagens nu gällande lydelse tas uppgifterna in i rösträttsregistret sådana de är i befolkningsdatasystemet och hembygdsrättsregistret den 1 september under valåret. Enligt förslaget ändras tidpunkten till den 51 dagen före valdagen. Det är också den gräns som tillämpas vid statliga val och rådgivande kommunala folkomröstningar i landskapet.
Den föreslagna ändringen om rösträttsregistret innebär i sin tur att det krävs en ändring i bestämmelsen om rösträtt i kommunallagen. Enligt lagens nu gällande lydelse har den som har kommunen som hemkommun den 1 september valåret rösträtt. Den tidpunkten behöver ändras så att det i stället är den 51 dagen före valdagen som är avgörande för rösträtten. Förslaget innebär en tidigareläggning av när en person ska vara bosatt i kommunen för att ha rösträtt. Det handlar dock endast om ett fåtal dagar beroende på när valdagen infaller. Förändringen får inte några konsekvenser för rösträtten i sig eftersom rösträtten förutsätter 18 års ålder samt hembygdsrätt eller ett års bosättning före valdagen i en kommun i landskapet.
När det gäller administrationen av kandidatanmälningar föreslås en förenkling av bestämmelserna om hur valombud utses samt ett förtydligande av reglerna om vem som kan utses till valombud. När det gäller regleringen av valombud har den till vissa delar varit oklar och gett utrymme för olika tolkningar. Det är viktigt att lagstiftningen i allmänhet – men vallagstiftningen i synnerhet – är entydig. Därför föreslås att det tydligt anges i lagen att ett valombud inte får vara valombud för fler än en förening i samma val. Det innebär dock inte något hinder för att ett valombud samtidigt kan fungera som valombud både i lagtingsval och kommunalval, eller i ett eller flera val i olika kommuner. Därutöver föreslås det bli förtydligat att det enda kravet för att vara valombud är 18 års ålder. Det krävs inte att den som utses till valombud är röstberättigad i det aktuella valet.
Slutligen föreslås också att etablerade politiska föreningar och etablerade kommunala politiska föreningar inte behöver lämna in bilagor som styrker hur beslutsfattandet inom föreningen har gått till i samband med kandidatnomineringen. Eftersom det i lagen ingår ett förbud mot överklagande av en förenings beslut om kandidatnominering finns det ingen anledning för valmyndigheterna att kontrollera hur beslutsfattandet har skett internt i föreningarna. Motsvarande förfarande tillämpas också vid statliga val.
2.2 Förtydligande av reglerna om valbarhet
Röstberättigad i lagtingsval är enligt lagtingsordningens 6 § den som senast på valdagen fyller 18 år och har åländsk hembygdsrätt. Enligt 7 § i lagtingsordningen är varje röstberättigad som inte är omyndig eller inte innehar en militär tjänst valbar i lagtingsval. Valbar till ledamot i fullmäktige är enligt 36 § i kommunallagen den som har kommunen som sin hemkommun och som har rösträtt i kommunalval i någon kommun i landskapet. Valbar till fullmäktige är inte den som är minderårig eller som har förklarats omyndig, den som är ledamot i Ålands förvaltningsdomstol eller den som är anställd i en ledande uppgift inom kommunstyrelsens eller en nämnds uppgiftsområden.
Både när det gäller lagtingsval och kommunalval är det således tydligt att en kandidat ska ha fyllt 18 år senast på valdagen för att vara valbar. Det här innebär att en kandidat kan vara 17 år när kandidatanmälan lämnas in, om kandidaten fyller 18 år senast på valdagen. När det gäller övriga kriterier finns det dock en oklarhet kring när de ska vara uppfyllda. Av denna orsak föreslås förtydligande bestämmelser i vallagen och kommunallagen.
Enligt förslaget ska processen och granskningen av valbarheten se ut på följande sätt (tidpunkterna har anpassats till förslaget om tidigareläggning av kandidatnomineringen):
1. Kandidatanmälan lämnas in den 41 dagen före valdagen. Anmälan ska innehålla valombudets försäkran att kandidaterna är valbara.
2. Centralnämnderna behandlar kandidatanmälningarna en första gång dagen därpå, den 40 dagen före valdagen. Sekreteraren kan med fördel utreda valbarheten inför mötet. Om en person inte är valbar ska detta meddelas valombudet som får möjlighet att komplettera eller rätta anmälan.
3. Valombuden har möjlighet till komplettering och rättelse fram till och med den 37 dagen före valdagen klockan 16.
4. Centralnämnderna behandlar kompletteringarna och rättelserna vid sitt sammanträde den 37 dagen före valdagen. Den som inte är valbar efter att kompletteringar och rättelser har beaktats ska inte tas med i sammanställningen över kandidatlistorna. Det är följaktligen vid den här tidpunkten villkoren för valbarhet måste vara uppfyllda för att kandidaten ska kunna tas med i sammanställningen.
5. Sammanställningen av kandidatlistorna fastställs slutligt vid centralnämndernas sammanträde den 34 dagen före valdagen. Vid mötet ges centralnämnderna möjlighet att göra en slutlig rättning av den preliminära sammanställningen, vilket inkluderar möjligheten att stryka avlidna eller inte valbara kandidater.
Utöver detta föreslås ett förtydligande i kommunallagen om de tjänstebefattningar som gör att en person inte är valbar. Den som är ledamot i Ålands förvaltningsdomstol eller anställd hos kommunen i en ledande uppgift är valbar till fullmäktigeledamot om anställningsförhållandet upphör innan valdagen.
2.3 Landskapsomfattande kandidatregister
Hittills har det inte funnits möjlighet att få tillgång till de samlade uppgifterna om alla uppställda kandidater i ett val på ett och samma ställe. Uppgifter om kandidaterna i lagtingsvalet har tillhandahållits av landskapsregeringen och uppgifter om kandidaterna i kommunalvalet av respektive kommun. För att underlätta statistikföringen och möjligheten att begära ut offentlig information om kandidaterna föreslås att landskapsregeringen ska upprätta ett landskapsomfattande kandidatregister över samtliga kandidater som är uppställda i respektive val. I registret ska införas de uppgifter som finns i sammanställningen av kandidatlistorna, kandidatens ålder på valdagen samt personbeteckning.
2.4 Förtidsröstningsställen och deras öppettider
I lagtingsvalet 2015 var valdeltagandet rekordhöga 70,4 procent. Därefter har valdeltagandet sjunkit, i valet 2019 var valdeltagandet 69,7 procent och i valet 2023 68,3 procent. Även om valdeltagandet endast har sjunkit marginellt i de två senaste valen och fortfarande ligger på relativt höga nivåer, anser landskapsregeringen att den sjunkande trenden föranleder åtgärder. Ett högt valdeltagande är grundläggande för att förverkliga två av demokratins viktigaste kärnvärden: politisk jämlikhet och folkviljans förverkligande. De folkvaldas legitimitet stärks också av ett högt valdeltagande. Ett högt valdeltagande ingår även i delmål 2.7 i utvecklings- och hållbarhetsagendan.
Enligt 6 § i vallagen fattar kommunstyrelsen beslut om allmänna förtidsröstningsställen i kommunen. I varje kommun ska finnas minst ett allmänt förtidsröstningsställe, om inte kommunstyrelsen efter överenskommelse med landskapsregeringen och en eller flera andra kommuner beslutar att det inte finns något behov av det. Enligt vallagens 68 § ska ett allmänt förtidsröstningsställe på Åland under förtidsröstningstiden vara öppet för röstning alla dagar utom söndagar om inte kommunstyrelsen av särskilda skäl bestämmer något annat. Förtidsröstning sker under de tider kommunstyrelsen bestämmer. Öppettiderna får inte infalla vardagar före klockan 8 eller efter klockan 20 och inte heller lördagar före klockan 9 eller efter klockan 18.
I lagtings- och kommunalvalet 2023 saknade Geta, Jomala och Saltvik allmänna förtidsröstningsställen. Dessa kommuner har redan i flera tidigare val saknat allmänna förtidsröstningsställen. I lagtingsvalet 2023 var andelen förtidsröstande i Geta lägst (16,4 procent) jämfört med övriga kommuner på Åland, följt av Saltvik (25,6 procent). I Jomala röstade 32,9 procent av de röstande i förtid, vilket även det var under den totala andelen på 37,5 procent av väljarna som valde att förtidsrösta i lagtingsvalet. I sammanhanget bör dock nämnas att både Geta och Jomala hade ett totalt valdeltagande, 79,5 respektive 69,1 procent, som var högre än det totala valdeltagandet i lagtingsvalet (68,3 procent). Saltvik hade ett totalt valdeltagande på 65,9 procent, vilket endast var högre än valdeltagandet i Mariehamn (65,8 procent).
Valdeltagande och andelen förtidsröstande i lagtingsval i Geta, Jomala och Saltvik (procent)
| Kommun | 2015 | 2019 | 2023 |
| Geta |
|
|
|
| Valdeltagande | 69,1 | 72,4 | 79,5 |
| Andel förtidsröstande | 18,9 | 19,3 | 16,4 |
| Jomala |
|
|
|
| Valdeltagande | 70,8 | 72,1 | 69,1 |
| Andel förtidsröstande | 30,5 | 32,7 | 32,9 |
| Saltvik |
|
|
|
| Valdeltagande | 71,4 | 71,0 | 65,9 |
| Andel förtidsröstande | 27,4 | 23,4 | 25,6 |
Källa: ÅSUB Valstatistik
I tabellen ovan jämförs valdeltagandet och andelen förtidsröstande i de tre senaste valen i de tre kommuner som saknat allmänna förtidsröstningsställen. Av intresse är att Saltvik i valet 2015 hade ett allmänt förtidsröstningsställe. Även om skillnaderna är relativt små och det inte går att säkerställa vad orsaken är, har både kommunens valdeltagande och andelen förtidsröstande minskat sedan kommunen avstått sitt allmänna förtidsröstningsställe. I Geta och Jomala har förtidsröstningen konstant legat på lägre nivåer än för resten av Åland. Trots detta har valdeltagandet varit högt i dessa kommuner, vilket är positivt. Den låga andelen väljare som förtidsröstar kan ses som ett område med möjlighet för utveckling, även om det i sig inte har någon betydelse huruvida väljarna röstar i förtid eller på valdagen.
Forskning om valdeltagande och placering av förtidsröstningsställen visar att väljare är mer benägna att rösta om det är enkelt. Särskilt viktig i sammanhanget är hur enkelt det är att hitta och ta sig till ett röstningsställe.[4] I Sverige har forskare vid valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet på uppdrag av regeringen studerat tillgängligheten till förtidsröstningsställen och dess effekter på valdeltagandet. Som mått på tillgänglighet användes i studien antalet förtidsröstningsställen i kommunen där väljaren bor, antalet förtidsröstningsställen i förhållande till befolkningsmängd, antalet förtidsröstningsställen i förhållande till yta samt antalet förtidsröstningsställen i förhållande till tätortsgrad. Sammantaget bildade de fyra faktorerna ett tillgänglighetsindex. Forskarna fann i studien belägg för att högre tillgänglighet till förtidsröstningsställen ger ett mätbart högre valdeltagande.[5]
Förutom när det gäller valdeltagandet och tillgängligheten har det funnits ett problem med den aktuella bestämmelsen. Det anges att kommunen kan fatta beslut om att det inte behövs något förtidsröstningsställe efter överenskommelse med landskapsregeringen och med en eller flera andra kommuner. Däremot anges inte några kriterier för vilka skäl som ska ligga till grund för ett sådant beslut. Det här innebär att det skulle finnas behov av att inta bestämmelser om sådana kriterier i lagen om inte bestämmelsen ändras.
Landskapsregeringen anser, med beaktande av ovan nämnda problem samt behovet av åtgärder för att höja eller i varje fall bibehålla valdeltagandet, att bestämmelsen ska ändras så att det krävs minst ett allmänt förtidsröstningsställe i varje kommun. Detta ska anses utgöra en grundläggande demokratisk service till medborgarna. Dock ska det fortsättningsvis finnas möjlighet för kommunerna att anpassa öppettiderna inom de ramar som anges i lagen. Utöver det föreslår landskapsregeringen att det införs ett krav på att alla allmänna förtidsröstningsställen på Åland ska ha öppet för kvällsröstning klockan 18–20 minst en vardag under förtidsröstningstiden. Redan i dagsläget ordnas kvällsröstning under förtidsröstningen vid många allmänna förtidsröstningsställen men förslaget är således att detta ska bli obligatoriskt.
Att öka tillgängligheten till röstningsställen kan inte utgöra den enda åtgärden för att höja valdeltagandet. Exempel på två andra insatser som har visat sig ha en förhöjande effekt på valdeltagandet är bland annat utskick av sms och brev till väljarna.[6] I Finland har exempelvis sms-utskick till unga väljare visat sig ha en positiv effekt på valdeltagandet.[7] Justitieministeriet har även testat att förutom röstkortet skicka ett särskilt brev till alla förstagångsväljare inför respektive val. Annan forskning visar i sin tur att sociala möten/informationstillfällen tenderar att ha en mer positiv effekt på valdeltagandet än masskommunikation. Sociala möten har dessutom visat sig ha positiva bieffekter när det gäller att främja kunskapen om demokratin. I samma studie konstateras att över lag tenderar olika insatser för att höja valdeltagandet att få mer effekt på lokal än på nationell nivå.[8] Med beaktande av ovanstående avser landskapsregeringen förutom de här föreslagna ändringarna även vidta andra åtgärder än lagstiftningsåtgärder för att höja valdeltagandet.
2.5 Övriga ändringar
Förutom ovannämnda ändringar föreslås en del mindre ändringar i vallagen.
Landskapsregeringen föreslår att det intas bestämmelser i lagen som gäller beslut om ett ersättande allmänt förtidsröstningsställe eller en ersättande vallokal ifall de som ursprungligen har utsetts blivit oanvändbara till följd av en exceptionell händelse.
När det gäller centralnämnden för lagtingsval föreslås att det inte längre ska krävas att minst en av ledamöterna har juridisk utbildning, däremot ska det fortfarande krävas att någon av ledamöterna eller sekreteraren har förtrogenhet med de rättsområden som berör val och rösträtt. Dessutom föreslås att centralnämnden ska kunna ha sammanträden på distans.
Enligt förslaget tidigareläggs tillsättandet av de kommunala centralvalnämnderna, så att de tillsätts i november året före valåret i stället för i januari valåret. Förslaget motiveras av att de kommunala centralvalnämnderna fungerar som centralvalnämnder även vid till exempel riksdagsval, som hålls i april samma år som lagtingsval och kommunalval. Genom att tillsätta dem tidigare får centralvalnämnderna bättre möjligheter till förberedelser inför riksdagsvalet.
När det gäller de kommunala centralvalnämnderna föreslås också att tidpunkten för granskningen av valsedlarna senareläggs, med syftet att underlätta rekryteringen till nämnderna.
Jävsbestämmelserna för centralnämnden för lagtingsval och de kommunala centralvalnämnderna föreslås bli förtydligade, så att det klart framgår att en nära anhörig till en kandidat i ett val kan vara ledamot i nämnden för ett annat val.
Vidare föreslås en uttrycklig sekretessbestämmelse för personer med spärrmarkering (skyddad identitet) i vallängderna. Det föreslås också att det införs en möjlighet att beställa brevröstningshandlingar även per telefon, detta kan idag endast göras skriftligt. För att undvika oklarheter när valresultatet offentliggörs föreslås att förutom de kandidater som valts ska även första och andra ersättare publiceras både i lagtingsvalet och i kommunalvalen. Enligt förslaget ska landskapsregeringen ersätta kommunen för hälften av de kostnader som orsakas av att den kommunala centralvalnämnden utför uppgifter som hör till valnämnden.
Avslutningsvis föreslås att praxis skrivs in i lagen, till exempel att landskapsregeringens information om rösträtt och rätt att kandidera för dem som inte har hembygdsrätt ska publiceras på den elektroniska anslagstavlan. Ett annat exempel som föreslås är att landskapsregeringen ska meddela centralnämnden för lagtingsval om dem som fått hembygdsrätt efter att rösträttsregistret upprättats, så att centralnämnden kan rätta uppgifterna i registret utan att den enskilde behöver begära rättelse.
3. Förslagets konsekvenser
3.1 Allmänt om de samhälleliga konsekvenserna
Eftersom allmänna val är en av grundstenarna i det demokratiska samhället får förändringar av vallagstiftningen alltid samhälleliga konsekvenser. Förslaget om en utökning av antalet allmänna förtidsröstningsställen och deras öppettider främjar tillgängligheten och valdeltagandet. Skyddet för enskilda individer stärks genom förslaget om att reglerna om sekretess för personer med skyddad identitet förtydligas. Offentligheten och samhällsdebatten gagnas av att kandidatnomineringen föreslås bli tidigarelagd samt att det landskapsomfattande kandidatregistret gör det enklare att få information om kandidaterna. Det får även anses väsentligt att det finns tydliga och enkla regler kring vem som är valbar i allmänna val.
Förslaget bedöms för övrigt ha administrativa konsekvenser för landskapet och kommunerna samt vissa ekonomiska konsekvenser för landskapet. Dessutom har förslaget konsekvenser för jämlikheten, däremot bedöms det inte ha några konsekvenser för miljön, jämställdheten, sysselsättningen eller för barn.
3.2 Administrativa konsekvenser
Ett av huvudsyftena med de föreslagna ändringarna är att underlätta det administrativa genomförandet av allmänna val. De administrativa konsekvenserna är därför omfattande men förväntas underlätta myndigheternas arbete. De föreslagna bestämmelserna om möjlighet att ändra vallokaler och förtidsröstningsställen till följd av exceptionella händelser stärker myndigheternas krisberedskap. Förslaget förväntas även underlätta landskapsregeringens arbete med att utse medlemmar till centralnämnden för lagtingsval. Det landskapsomfattande kandidatregistret innebär dock ett visst merarbete för landskapsregeringen.
Förslaget förväntas underlätta kommunernas administration i och med att jävsbestämmelserna bli tydligare, vilket utökar kretsen av personer som kan vara medlemmar eller ersättare i de kommunala centralvalnämnderna. Ytterligare är det underlättande att kommunerna inte behöver offentliggöra sammanställningen av kandidatlistorna i lagtingsval utan endast sammanställningen av kandidatlistorna i det egna kommunalvalet. Även om landskapsregeringen ansvarar för alla kostnader för allmänna förtidsröstningsställen förväntas de föreslagna ändringarna medföra ett visst merarbete för kommunerna.
Förslaget om att tidigarelägga kandidatanmälningen förväntas underlätta centralnämndernas arbete, eftersom det ger mer tid för att trycka upp kandidatlistor. Förtydligandet av regelverket kring valbarheten förväntas också förenkla centralnämndernas arbete. Specifikt för centralnämnden för lagtingsval förenklas administrationen i och med att möjligheten till distansmöten införs vid möten där valsedlar inte hanteras. En motsvarande bestämmelse finns redan för de kommunala centralvalnämnderna. Även de kommunala centralvalnämndernas arbete underlättas i och med att möjligheten att senarelägga inledningen av kontrollräkningen. Särskilt i små kommuner är detta en fördel då kontrollräkningen vanligtvis inte tar mer än några timmar.
3.3 Ekonomiska konsekvenser
Landskapsregeringen ansvarar för kostnaderna för valförrättarna och de allmänna förtidsröstningsställena enligt 117 § 1 mom. 3 punkten i vallagen. Det här innebär att förslaget om att säkerställa att det finns minst ett allmänt förtidsröstningsställe i samtliga kommuner samt det utökade kravet om kvällsröstning innebär vissa kostnader för landskapsregeringen. En grov uppskattning är att detta föranleder merkostnader på omkring 15 000 euro, vilket redan beaktats i landskapets rambudgetering. Det föreslagna landskapsomfattande kandidatregistret bedöms kunna genomföras kostnadsneutralt men beroende på ambitionsnivå kan det ändå leda till vissa kostnader för landskapsregeringen.
Förslaget om ändrade bestämmelser gällande vid vilka tidpunkter valmaterial ska sändas till kommunerna bedöms kunna leda till en viss sänkning av kostnaden för leveranserna.
3.4 Jämlikhetskonsekvenser
Förslaget har vissa positiva konsekvenser för jämlikheten. Enligt vallagens 75 § har den som har rätt att brevrösta och har en adress i en åländsk kommun rätt att på särskild begäran få brevröstningshandlingar förda direkt till sig samt avhämtade därifrån. Att denna begäran enligt förslaget ska kunna göras per telefon främjar jämlikheten för personer som till följd av sjukdom, funktionsnedsättning eller någon annan omständighet har svårt att lämna in en skriftlig blankett eller en elektronisk blankett för att beställa handlingarna.
Jämlikheten främjas även genom förslaget att lagstiftningen ska förtydligas så att landskapsregeringen har en skyldighet att förse centralnämnden för lagtingsval med information om personer som har beviljats hembygdsrätt under perioden mellan att rösträttsregistret upprättas fram till och med att tiden för att lämna in rättelseyrkanden går ut. Det här innebär att dessa personer inte själva behöver lämna in rättelseyrkanden till centralnämnden. Genom förslaget utökas även kretsen av personer som kan vara aktuella som medlemmar eller ersättare i centralnämnderna samt fungera som valombud. I och med att de kommunala centralvalnämnderna föreslås få möjlighet att inleda kontrollräkningen senare än vad som är fallet enligt gällande lag kan även fler personer i olika åldrar ha förbättrade möjligheter att fungera som medlemmar eller ersättare i kommunala centralvalnämnder.
Förslaget om att tidigarelägga tidpunkten för när en person ska vara bosatt i en kommun för att ha rösträtt i kommunen bedöms inte påverka jämlikheten negativt. Dels handlar det endast om ett fåtal dagar, dels påverkas inte rösträtten i sig eftersom den är beroende av 18 års ålder samt hembygdsrätt eller ett års bosättning före valdagen i en kommun i landskapet. Förslaget har därför endast ringa konsekvenser när en redan röstberättigad person flyttar inom Åland.
4. Förslagets beredning och ikraftträdande
4.1 Inledande beredning
Lagförslaget har beretts som tjänstemannaberedning vid lagberedningen på basen av en lagstiftningspromemoria som tagits fram vid regeringskansliets enhet för rättsliga och internationella frågor[9].
Under sommaren 2024 gavs kommunerna möjlighet att inkomma med synpunkter på lagstiftningspromemorian. Samtidigt överfördes ärendet till lagberedningen för beredning av ett lagförslag om ändring av vallagstiftningen.
Ett lagförslag remissbehandlades under perioden 10 oktober – 8 december 2025. Förslaget skickades till kommunerna, de politiska organisationerna, centralnämnden för lagtingsval, Landskapsrevisionen, Ålands ombudsmannamyndighet, Datainspektionen, Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB), Ålands fredsinstitut, Funktionsrätt Åland, Posten Åland, Ålands förvaltningsdomstol, Högsta förvaltningsdomstolen, Statens ämbetsverk på Åland, justitieministeriet, Ålands Radio och tv, Nya Åland och Ålands Tidnings-Tryckeri (Ålandstidningen) samt internt inom landskapsregeringens allmänna förvaltning.
Yttranden över förslaget inkom från nio kommuner samt Moderat Samling, ÅSUB, Landskapsrevisionen, Funktionsrätt Åland, Högsta förvaltningsdomstolen, Ålands ombudsmannamyndighet och Ålandstidningen.
4.2 Sammanfattning av remissvaren
De remissinstanser som lämnade ett yttrande var över lag positiva till de förslagna ändringarna och de flesta av dem omfattade förslaget som helhet.
Saltviks och Sunds kommuner samt Moderat Samling var kritiska till kravet på minst ett förtidsröstningsställe i varje kommun. De två kommunerna var tveksamma till att det skulle ha någon effekt på valdeltagande medan Moderat Samling ansåg att kravet innebär ett mått av överorganisering. Ålandstidningen ansåg däremot att införandet av fler förtidsröstningsställen är till gagn för demokratin genom ökade möjligheter till valdeltagande.
ÅSUB var positiva till det föreslagna kandidatregistret med hänvisning till att det kommer att vara till nytta vid framställningen av statistik. Dock efterfrågades att hela personbeteckningen skulle inkluderas i registeruppgifterna och inte bara födelsedatum, eftersom det skulle underlätta samkörning med befolkningsregistret och framtagandet av kandidaternas könsfördelning samt jämförelser med tidigare val. Lemland var positiv till registret men påpekade att dataskyddsfrågorna bör hanteras omsorgsfullt.
Förslaget om att tidigarelägga kandidatnomineringen förordades av Mariehamns stad med hänvisning till att det också leder till att tidsintervallet för brevröstning förlängs. Ålandstidningen ansåg att förslaget gynnar demokratin genom att det medför att det demokratiska samtalet inför ett val ges möjlighet att utvecklas och intensifieras. Lemlands kommun kritiserade inte direkt tidigareläggningen av kandidatnomineringen men påpekade att den, och förslaget om att centralvalnämnden ska tillsättas tidigare, kan medföra praktiska utmaningar för kommunerna.
I det lagförslag som skickades på remiss ingick ett förslag om att lagtinget vid exceptionella förhållanden skulle kunna fatta beslut om att senarelägga ett val. Lagtingsbeslutet skulle enligt förslaget fattas med två tredjedelars majoritet (20 röster) och kunde avse en senareläggning med högst sex månader. Flera av remissinstanserna uttryckte sig positivt om förslaget till den här delen. Lemlands kommun ansåg att möjligheten kan vara nödvändig men att det krävs tydliga kriterier och praktisk vägledning för att säkerställa rättssäkerheten medan Sunds kommun underströk vikten av att det inte under några som helst förhållanden ska vara möjligt att skjuta fram ett val mer än sex månader från den ursprungliga valdagen. Ålands ombudsmannamyndighet påpekade att det bör tydliggöras vad som ska vara vägledande vid bedömningen av huruvida det föreligger exceptionella förhållanden, antingen genom riktlinjer eller en precisering av lagens ordalydelse i förhållande till kriterierna i detaljmotiveringen. Myndigheten ansåg också att det bör tydliggöras vilken vikt som ska tillmätas ett skriftligt yttrande från landskapsregeringen och centralnämnden för lagtingsval eller berörda kommuner. Högsta förvaltningsdomstolen förstod behovet av de föreslagna reglerna men ansåg att det är oklart huruvida lagtinget med stöd i självstyrelselagen har statsförfattningsrättsliga förutsättningar att anvisa sig självt behörigheten att i annan ordning än stiftande av lag besluta om senareläggning av val, vars rättsliga verkningar sträcker sig utanför lagtingsarbetet. Domstolen påpekade vidare att det föreslagna lagtingsbeslutet skulle ha formen av förvaltningsbeslut snarare än en lagstiftningsakt, vilket föranleder frågeställningar om krav på medel för tillgång till domstol. Slutligen ansåg domstolen att lagförslaget till den här delen förutsätter en grundligare utvärdering ur ett statsförfattnings- och självstyrelserättsligt perspektiv.
4.3 Ändringar i förslaget efter remissbehandlingen
Landskapsregeringen har utvärderat de synpunkter som inkommit vid remissbehandlingen och därefter gjort vissa förändringar i lagförslaget.
Efter noggrant övervägande har landskapsregeringen valt att inte föreslå några bestämmelser om senareläggning av val vid exceptionella förhållanden. Högsta förvaltningsdomstolen ifrågasatte att självstyrelselagen skulle ge utrymme för landskapslagstiftning som ger lagtinget rätt att under vissa förutsättningar fatta beslut om senareläggning av val på det sätt som föreslogs i det lagförslag som remissbehandlades. Även om landskapsregeringen fortfarande anser att den tidigare föreslagna regleringen faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet har det uppstått vissa tveksamheter när det gäller lagstiftningstekniken. Det är till exempel tveksamt om bestämmelser som gäller ett lagtingsbeslut som förutsätter kvalificerad majoritet ska intas i en landskapslag som antas med enkel majoritet. Det kan anses att det vore lämpligare att sådana bestämmelser också antas av lagtinget med kvalificerad majoritet och att de i så fall hellre borde intas i lagtingsordningen. Samtidigt har landskapsregeringen erfarit att det i den nya självstyrelselag som är under beredning föreslås ingå en möjlighet för lagtinget att vid exceptionella händelser sätta i kraft landskapslagar omedelbart, det vill säga innan lagstiftningskontrollen slutförts. Ett sådant förfarande skulle då kunna tillämpas om ett val på grund av exceptionella förhållanden behöver senareläggas. Landskapsregeringen anser att en allmän bestämmelse i självstyrelselagen om lagstiftning vid exceptionella händelser skulle vara mer ändamålsenlig än specialbestämmelser i vallagen. Den samlade bedömningen har därför blivit att inte i det här skedet föreslå att bestämmelser om senareläggning av val intas i vallagen.
För att förbättra möjligheterna att framställa statistik har bestämmelserna om det landskapsomfattande kandidatregistret ändrats så att kandidaternas personbeteckning ska ingå i registret i stället för enbart födelsedatum. Bestämmelserna om kandidatregistret har därutöver kompletterats så att det ska vara möjligt att avgiftsfritt få uppgifter ur registret för journalistiska ändamål.
Vidare har landskapsregeringen valt att inte föreslå någon ändring av gällande lag rörande möjligheten för en kandidat att återta sin kandidatur efter att kandidatanmälan har lämnats in.
Slutligen har landskapsregeringen också valt att i det här skedet inte föreslå någon ändring av landskapslagen om valfinansiering. I det lagförslag som remissbehandlades ingick ett förslag om att listan över otillåtna finansiärer skulle utvidgas till att också ange stater och finansiärer utanför Europeiska unionen. Landskapsregeringen konstaterar dock att det finns ett behov av en helhetsöversyn av lagstiftningen om valfinansiering och att en utredning med detta syfte därför bör tillsättas senast i början av nästa mandatperiod.
4.4 Ikraftträdande
De föreslagna ändringarna i vallagstiftningen är avsedda att tillämpas från och med lagtingsvalet och kommunalvalet 2027. Den föreslagna ändringen av tillsättandet av kommunala centralvalnämnder innebär att nämnderna ska tillsättas i november året före valåret, det vill säga i november 2026. Detta för att ge centralvalnämnderna mer tid för förberedelse inför det riksdagsval som hålls i april 2027. Förslaget bör således träda i kraft senast den 1 november 2026.
Detaljmotivering
1. Ändring av vallagen
6 § Förtidsröstningsställen och vallokaler. Enligt förslaget ändras paragrafens 2 mom. så att det inte längre är möjligt att fatta beslut om att det inte finns något behov av ett förtidsröstningsställe i en kommun. Genom att säkerställa att det finns minst ett allmänt förtidsröstningsställe i varje kommun syftar förslaget till att höja valdeltagandet.
Vidare föreslås att det i paragrafens 3 mom. tydliggörs att kommunerna endast har ett ansvar för att ordna förtidsröstning vid inrättningar inom kommunens gränser. Kommunerna har exempelvis inget ansvar för att ordna förtidsröstning vid straffanstalter i riket. Väljare som är intagna där är i stället hänvisade till brevröstning eller andra sätt för röstning.
6a § Ersättande förtidsröstningsställe eller vallokal på grund av en exceptionell händelse. Det finns ett behov av att förbereda vallagen för en händelse där ett förtidsröstningsställe eller en vallokal blir oanvändbar till följd av en exceptionell händelse. En sådan händelse kan exempelvis vara en brand eller någon annan olycka som gör att byggnaden inte går att använda. Enligt förslaget intas i lagen en ny 6a § med bestämmelser om att beslut i så fall kan fattas om ett ersättande allmänt förtidsröstningsställe eller en ersättande vallokal.
I en situation där ett allmänt förtidsröstningsställe har blivit oanvändbart på grund av en exceptionell händelse är risken stor att det krävs ett snabbt beslut för att ange ett ersättande förtidsröstningsställe. Detsamma gäller för vallokaler. Beslut om förtidsröstningsställen och vallokaler fattas av kommunstyrelsen. Med hänvisning till att det krävs en snabb beslutsprocess föreslås att beslut om ersättande förtidsröstningsställen och vallokaler ska fattas av den kommunala centralvalnämnden.
Förtidsröstningsställen utanför Åland anges i landskapsförordning, som måste publiceras i Ålands författningssamling innan den kan träda i kraft. I praktiken innebär det en trycknings- och utgivningsprocess som i många fall skulle ta för mycket tid i anspråk. Med hänvisning till det föreslås att ett ersättande förtidsröstningsställe ska kunna anges genom ett beslut av landskapsregeringen i de fall där det inte finns möjlighet att utfärda en ny landskapsförordning.
De föreslagna bestämmelserna om rättelseyrkande och besvär motsvarar dem som finns i 6 § 7 mom.
8 § Centralnämnden för lagtingsval. Enligt lagens nu gällande lydelse anges i paragrafens 1 mom. att minst en av ledamöterna i centralnämnden för lagtingsval ska ha avlagt juridisk slutexamen vid ett universitet eller någon annan jämförbar högskola samt ha erfarenhet av domaruppgifter eller förtrogenhet med de rättsområden som berör rösträtt. Kravet på juridisk slutexamen och domstolserfarenhet har försvårat rekryteringen till centralnämnden. Samtidigt tillhandahåller landskapsregeringen enligt paragrafens 3 mom. en sekreterare för centralnämnden. Sedan bestämmelsen tillkom 2019 har denna sekreterare bidragit med juridisk kompetens inom de berörda rättsområdena. Det kan därför anses överflödigt att ha ett absolut krav på att någon av ledamöterna i centralnämnden ska ha juridisk slutexamen eller domstolserfarenhet, och förslaget är att kravet till den delen stryks. Kravet på förtrogenhet med de rättsområden som berör val och rösträtt föreslås dock kvarstå. Enligt förslaget till ett nytt 4 mom. ska det kravet uppfyllas av antingen minst en av ledamöterna i nämnden eller den av landskapsregeringen tillhandahållna sekreteraren.
Enligt förslaget kompletteras paragrafens 3 mom. med en bestämmelse om att centralnämnden för lagtingsval ska kunna ha sammanträden på distans, dock inte vid möten där valsedlar hanteras. I lagens 9 § 2 mom. finns redan en motsvarande bestämmelse som gäller de kommunala centralvalnämnderna.
9 § Kommunal centralvalnämnd. Enligt paragrafens gällande lydelse anges i 1 mom. att de kommunala centralvalnämnderna ska tillsättas i januari det år det är val. Enligt 13 § i rikets vallag ska den centralvalnämnd som tillsätts för val i landskapet Åland även fungera som centralvalnämnd på Åland vid riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval. Det år ordinarie lagtingsval och kommunalval ordnas i oktober ordnas det också ordinarie riksdagsval i april. I samband med riksdagsval har det inneburit vissa utmaningar att centralvalnämnden har utsetts först under januari. Tillsättandet av de kommunala centralvalnämnderna föreslås därför tidigareläggas till november året före valåret.
13 § Centralnämndernas sammanträden. I paragrafens 1 mom. föreskrivs om tidpunkterna för centralnämndernas sammanträden. Enligt förslaget anpassas dessa tidpunkter till att kandidatnomineringen föreslås bli tidigarelagd (se den föreslagna 41 § nedan).
15 § Jävsbestämmelser. I paragrafens 1 mom. finns en hänvisning till förvaltningslagens 24 och 25 §§ när det gäller jäv för medlemmar och ersättare i centralnämnden för lagtingsval och de kommunala centralvalnämnderna. Det innebär att samma jävsregler gäller för dem som för tjänstemän. Det är dock inte nödvändigt att alla närstående till kandidater i kommunalvalet ska uteslutas som medlemmar eller ersättare i centralnämnden för lagtingsval eller vice versa. Detta eftersom respektive centralnämnd inte har någon funktion när det gäller det andra valet. I lagtingsval är det till exempel centralnämnden för lagtingsval som behandlar kandidatanmälningarna, räknar förtidsrösterna, granskar valdagsrösterna (kontrollräknar) samt fastställer valresultatet. Den preliminära rösträkningen som sker under valdagen sköts av valnämnderna i kommunerna. De kommunala centralvalnämnderna har således ingen roll i det sammanhanget. Motsvarande förhållande råder i fråga om kommunalval där den kommunala centralvalnämnden sköter alla uppgifter medan centralnämnden för lagtingsval inte har någon funktion.
De strikta jävsbestämmelserna bedöms vara oändamålsenliga och föreslås därför bli ändrade. Enligt förslaget ska närstående till en kandidat som enbart ställer upp i lagtingsvalet kunna vara medlem eller ersättare i en kommunal centralvalnämnd. På motsvarande sätt ska närstående till en kandidat som enbart ställer upp i kommunalvalet kunna vara medlem eller ersättare i centralnämnden för lagtingsval eller i centralvalnämnden i en annan kommun än den där kandidaten ställer upp. Om en kandidat är uppställd både i lagtingsvalet och kommunalvalet kan inte en närstående fungera som medlem eller ersättare i centralnämnden för lagtingsval eller i centralvalnämnden i den kommunen.
17 § Rösträttsregister. Med hänvisning till att kandidatnomineringen enligt förslaget till ändring av 41 § tidigareläggs med en vecka uppstår behovet att även tidigarelägga tidpunkten för upprättande av rösträttsregistret på motsvarande sätt. Enligt förslaget till 1 mom. ska rösträttsregistret upprättas senast den måndag som infaller den 48 dagen före valdagen. Detta möjliggör för valombuden att uppfylla sin anmälningsskyldighet enligt 41 §, enligt vilken anmälan ska innehålla valombudets försäkran att kandidaterna är valbara. Det gör det även möjligt för centralnämnderna att granska valbarheten i samband med att kandidatsammanställningen fastställs. Samtidigt innebär den föreslagna ändringen att rösträttsregistret inte kan baseras på uppgifterna i befolkningsdataregistret och hembygdsrättsregistret den 1 september, utan även den tidpunkten behöver tidigareläggas. Enligt förslaget ska uppgifterna tas in i rösträttsregistret sådana de är den 51 dagen före valdagen. På det här sättet förenhetligas också reglerna eftersom det är samma tidpunkt som gäller vid rådgivande kommunala folkomröstningar och vid statliga val.
20 § Information om rösträtt och rätt att kandidera. Enligt förslaget förtydligas landskapsregeringens skyldigheter när det gäller information om rösträtt och rätt att kandidera till personer som har rösträtt i kommunalvalet men inte har hembygdsrätt. I praktiken har landskapsregeringen redan vid tidigare val publicerat informationen på den elektroniska anslagstavlan.
21 § Granskning av uppgifter. Enligt förslaget ändras paragrafens 1 mom. så att uppgifterna i rösträttsregistret ska finnas tillgängliga för granskning från och med den torsdag som infaller den 45 dagen före valdagen, i stället för den 38 dagen. Förslaget sammanhänger med de föreslagna ändringarna av 17 och 41 §§.
24 § Självrättelse av rösträttsregistret. Enligt förslaget fogas ett nytt 5 mom. till paragrafen enligt vilket landskapsregeringen har en skyldighet att meddela centralnämnden för lagtingsval om personer som fått hembygdsrätt under perioden efter att rösträttsregistret upprättas fram till den 20 dagen före valdagen, som är den sista dagen för att lämna in ett rättelseyrkande. Enligt praxis har landskapsregeringen redan nu underrättat centralnämnden för lagtingsval om personer som fått hembygdsrätt under den ovannämnda perioden. Detta har gjort att centralnämnden har kunnat använda sig av möjligheten till självrättelse i stället för att dessa personer ska vara tvungna att lämna in ett rättelseyrkande.
30 § Vallängder. I paragrafens 2 mom. finns bestämmelser om hur vallängderna ska skrivas ut och vilka uppgifter som anges i dem. Enligt lagens 17 § 2 mom. 10 punkten ska det i rösträttsregistret anges om en spärrmarkering har gjorts med stöd av 36 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (FFS 661/2009). En spärrmarkering kan göras om en person har grundad och uppenbar anledning att misstänka att hans eller hennes eller familjens hälsa eller säkerhet är hotad. Uppgifter om hemkommun och bostad samt adress och andra kontaktuppgifter som gäller den personen får bara lämnas ut till en myndighet vars rätt att behandla uppgifterna baserar sig på utförande av en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i eller med stöd av lag och som berör personens rättigheter eller skyldigheter. Uppgifterna får inte överlåtas vidare av myndigheten och myndigheten får inte heller låta en utomstående ta del av eller behandla dem, om inte något annat bestäms i lag.
Redan i dagsläget har anteckning om spärrmarkering funnits med på vallängderna enligt den allmänna bestämmelsen i paragrafens 2 mom. Det finns dock anledning att särskilt specificera att spärrmarkeringen ska skrivas ut så att den kan beaktas av valmyndigheterna i deras myndighetsutövning. Syftet med spärrmarkeringen i vallängden är att se till att utomstående inte ur vallängden får reda på var en person som omfattas av en spärrmarkering bor, det vill säga att han eller hon hör till ett visst röstningsområde i en specifik kommun.
Enligt paragrafens 5 mom. blir vallängderna offentliga efter att valförrättningen har avslutats. Uppgifterna om personer som har en spärrmarkering är att betrakta som sekretessbelagda i enlighet med 21 § 4 och 21 punkterna i offentlighetslagen (2021:79) för Åland. Enligt förslaget tas en specifik sekretessbestämmelse rörande personer med spärrmarkering in i momentet för att tydliggöra detta. Detta har hittills framgått av landskapsregeringens valanvisningar.
34 § Valombud. I förtydligande syfte föreslås att det i paragrafens 1 mom. införs en bestämmelse om att den som utses till valombud inte får vara valombud för fler föreningar i samma val. Det finns dock inget som hindrar att samma person fungerar som valombud både i lagtingsvalet och i ett eller flera kommunalval. Enligt förslaget förtydligas också att det enda villkoret för att kunna utses till valombud är 18 års ålder. Det krävs således inte att valombudet har rösträtt i det aktuella valet.
I samma moment anges att valombudet utses direkt av medlemmarna vid ett möte eller enligt föreningens stadgar. För att minska administrationen rörande kandidatnomineringen föreslås att bestämmelsen till den delen upphävs. Förslaget sammanhänger till den delen med den föreslagna ändringen at 42 § 1 mom. och innebär att det står föreningarna fritt att välja hur ombudet och ersättaren utses.
39 § Kandidatlista. I paragrafens 4 mom. anges att bland annat de föreslagna kandidaternas skriftliga medgivanden att ställa upp som kandidat ska fogas till kandidatlistan. Hittills har skriftliga medgivanden lämnats in via ett formulär som fastställts av landskapsregeringen i enlighet med lagens 121 §. I framtiden kan det bli aktuellt att lämna in skriftliga medgivanden elektroniskt. Därför föreslås en motsvarande bestämmelse som i 38 § 4 mom. i förvaltningslagen (2008:9) för Åland. Den föreslagna bestämmelsen avser endast att möjliggöra att ett medgivande undertecknas elektroniskt.
41 § Kandidatanmälan och anmälan om valförbund. Enligt förslaget ändras paragrafens 1 mom. så att kandidatanmälan och anmälan om överenskommelse om valförbund ska lämnas in senast den måndag som infaller den 41 dagen före valdagen. Förslaget innebär att tidpunkten för inlämnande tidigareläggs med en vecka i jämförelse med nu gällande lag.
På motsvarande sätt som enligt förslaget till ändring av 39 § föreslås att handlingarna som avses i den här paragrafen ska kunna undertecknas elektroniskt.
42 § Handlingar som bifogas en kandidatanmälan. Enligt paragrafens 1 mom. ska ett protokollsutdrag från det organ som fattade beslut i ärendet bifogas till kandidatanmälan. Därutöver ska också bifogas ett utdrag ur föreningsregistret där föreningens namn och dess namntecknare framgår. Enligt förslaget slopas kravet på att bifoga ett protokollsutdrag. Det betyder att den myndighet som behandlar kandidatansökningar inte har en skyldighet att kontrollera hur beslutsfattandet internt inom de etablerade politiska eller etablerade kommunala politiska föreningarna har verkställts. Det innebär således att den granskning som sker enligt 45 § inte omfattar en granskning av hur förfarandet för uppställande av kandidater har verkställts inom föreningarna.
Enligt lagens 43 § tillämpas inte föreningslagens (FFS 503/1989) bestämmelser om ogiltighet och klander på beslut som föreningarna fattar rörande kandidatnominering. Det finns därför inte någon anledning för valmyndigheterna att begära in handlingar som styrker hur beslutsfattandet verkställts då det endast bidrar till ökad administrativ börda. Ett motsvarande förfarande tillämpas i statliga val. En förutsättning för att anses vara en etablerad politisk förening är dock att föreningen är en registrerad förening varför handling om detta ska bifogas.
När det gäller handlingar som ska bifogas till en lokal förenings kandidatanmälan föreslås dessa bestämmelser kvarstå eftersom dessa inte är registrerade föreningar.
45 § Behandling av anmälningar. I paragrafens 1 mom. anges tidpunkten för centralnämndernas sammanträde där kandidatanmälningar och anmälningar om överenskommelse om valförbund behandlas. Enligt gällande lag hålls detta sammanträde den tisdag som infaller den 33 dagen före valdagen. Med hänvisning till att kandidatnomineringen enligt förslaget tidigareläggs, föreslås att detta sammanträde ska hållas den tisdag som infaller den 40 dagen före valdagen.
Enligt förslaget ändras också formuleringen av paragrafens 2 mom. så att endast kandidater som har samtyckt till att vara uppställda på fler kandidatlistor ska strykas från listorna. När det gäller personer som inte är valbara eller om anmälan av någon annan orsak inte kan godkännas ska detta meddelas valombudet. Dessa kandidater ska således inte strykas från listan i det här skedet, utan först efter att det har givits möjlighet till rättelse eller komplettering enligt 46 §. Eventuella strykningar från listan sker därefter vid det sammanträde där centralnämnderna avgör rättelser och kompletteringar (se vidare motiveringen till den ändrade 47 §).
46 § Rättelse och komplettering av handlingar. I paragrafens 1 mom. anges att en komplettering av en kandidatanmälan eller en anmälan om överenskommelse om valförbund kan göras senast den 30 dagen före valdagen. Med hänvisning till att kandidatnomineringen enligt förslaget tidigareläggs, föreslås att gränsen för komplettering av en anmälan ändras till senast den 37 dagen före valdagen.
47 § Sammanställning av kandidatlistor. I paragrafen regleras centralnämndernas sammanställning av kandidatlistorna. I 1 mom. anges tidpunkten för det sammanträde där inkomna rättelser och kompletteringar avgörs samt en preliminär sammanställning görs. Med hänvisning till att processen för kandidatnominering föreslås bli tidigarelagd föreslås också att tidpunkten för detta sammanträde flyttas från den 30 dagen till den 37 dagen före valdagen.
Enligt förslaget infogas också i 1 mom. i förtydligande syfte bestämmelser som anger att om ingen godtagbar rättelse eller komplettering har inkommit i tid när det gäller valbarheten ska personen i fråga strykas från listan och följaktligen inte tas med i sammanställningen av kandidatlistorna. I praktiken innebär det här att villkoren för valbarhet ska vara uppfyllda senast vid detta tillfälle.
48 § Fastställande och offentliggörande av sammanställningen. I paragrafen regleras centralnämndernas slutliga behandling av kandidatanmälningarna och anmälningarna om överenskommelse om valförbund. I 1 mom. anges tidpunkten för det sammanträde där behandlingen sker och den slutliga sammanställningen av kandidatlistor fastställs. Med hänvisning till att processen för kandidatnominering föreslås bli tidigarelagd föreslås också att tidpunkten för detta sammanträde flyttas från den 27 dagen till den 34 dagen före valdagen.
Utöver detta föreslås en ändring i paragrafens 2 mom. som innebär att respektive kommun endast ska offentliggöra kandidatlistan i den egna kommunens kommunalval. Det här innebär att kommunen inte längre har någon skyldighet att offentliggöra kandidatlistan för lagtingsval. Bestämmelsen bedöms inte längre nödvändig då väljarna kan ta del av sammanställningen för lagtingsvalet på många andra sätt. Sammanställningen finns även vid samtliga förtidsröstningsställen och vallokaler.
48a § Kandidatregister. Enligt förslaget ska landskapsregeringen upprätta ett kandidatregister över samtliga kandidater som är uppställda i ett val. I registret införs, förutom de uppgifter som finns i sammanställningen av kandidatlistor, kandidatens ålder på valdagen samt personbeteckning. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar i stort sett 43 § i rikets vallag (FFS 714/1998). I paragrafens 1 mom. anges att landskapsregeringen är personuppgiftsansvarig för kandidatregistret.
Landskapsregeringen kommer att kunna lämna ut och publicera uppgifter ur registret i enlighet med de bestämmelser som finns i EU:s dataskyddsförordning[10], landskapslagen (2019:9) om dataskydd inom landskaps- och kommunförvaltningen samt offentlighetslagen för Åland.
Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen har medfört nya möjligheter att ge allmänheten tillgång till uppgifter som lagras hos myndigheterna. I framtiden är det möjligt att landskapsregeringen vill göra vissa av uppgifterna i registret tillgängliga på en webbplats. Grundlagens skydd för personuppgifter och privatlivet har tolkats så att endast personuppgifter som är nödvändiga med tanke på tillgången till information publiceras i handlingar som blir offentliga på webben.[11] Grundlagens skydd för privatlivet och personuppgifter har tillämpats så att omfattande webbaserade personregister inte får vara sökbara på stora grupper utan till exempel bara genom enskild sökning.[12] Om landskapsregeringen inför en elektronisk tjänst där allmänheten har tillgång de offentliga uppgifter som finns i registret får tjänsten inte möjliggöra sökning på stora grupper personuppgifter.
Initialt är tanken att landskapsregeringen ska se till att uppgifterna införs i registret. De kommunala centralvalnämnderna ska då på begäran lämna de uppgifter som behövs för upprättandet av registret till landskapsregeringen. Det kan dock i framtiden visa sig vara mest ändamålsenligt att centralnämnderna själva för in uppgifterna i registret, därför föreslås att landskapsregeringen ska ha en möjlighet att överföra ansvaret för det på dem. När det gäller uppgifterna om kandidaterna i lagtingsvalet har landskapsregeringen tillgång till dem eftersom registratorskontoret fungerar som kansli för centralvalnämnden för lagtingsvalet.
I paragrafens 4 mom. föreslås bestämmelser om vem som ska ha rätt att utan avgift få uppgifter ur kandidatregistret. Förutom att en kandidat, den förening eller valförbund som ställt upp kandidaten samt andra myndigheter som avses i lagen ska ha rätt att få uppgifter ur registret utan avgift, föreslås även att utlämnande för journalistiska ändamål ska vara avgiftsfritt.
51 § Förbud mot ändringssökande. Enligt paragrafens gällande lydelse får inte ändring sökas i centralnämndernas beslut som avses i kapitlet. Den föreslagna nya 48a § om kandidatregister som införs i kapitlet leder till att även landskapsregeringen kan komma att fatta beslut, bland annat beslut om utlämnande av uppgifter ur kandidatregistret. Eftersom det skulle strida mot dataskyddslagstiftningen att inte kunna söka ändring i sådana beslut föreslås att ett undantag från förbudet mot ändringssökande görs när det gäller dem.
60 § Förtidsröstningshandlingar. Enligt paragrafens gällande lydelse anges i 2 mom. att landskapsregeringen ska skicka valsedlar och övriga förtidsröstningshandlingar till de kommunala centralvalnämnderna senast den 34 dagen före valdagen. Efter att distributionen av brevröstningshandlingar överförts på landskapsregeringen är det inte längre nödvändigt att förtidsröstningshandlingarna skickas till kommunerna så tidigt. Det är mer ändamålsenligt att landskapsregeringen skickar valdagshandlingar, förtidsröstningshandlingar och kandidatlistor till de kommunala centralvalnämnderna genom en enda leverans i stället för att dela upp dem på två leveranser vid olika tidpunkter. I praktiken innebär förslaget att leveransen kommer att göras så snart sammanställningarna av kandidatlistorna är tryckta. Enligt lagens 49 § 1 mom. ska sammanställningen av kandidatlistor för lagtingsvalet skickas till de kommunala centralvalnämnderna senast den 18 dagen före valdagen.
68 § Tider för röstning. Enligt förslaget införs i paragrafens 1 mom. ett krav på att ett allmänt förtidsröstningsställe ska hållas öppet för kvällsröstning under minst en vardagskväll under förtidsröstningstiden. Kvällsröstningen ska ske klockan 18–20. Den föreslagna formuleringen innebär att en kommun kan välja ha öppet för kvällsröstning under fler än en dag. De generella ramarna för förtidsröstningsställenas öppettider möjliggör dock inte kvällsröstning under lördagar eller söndagar.
74 § Brevröstningshandlingar. Enligt paragrafen ska den som vill förtidsrösta per brev beställa brevröstningshandlingar hos landskapsregeringen. Beställningen ska göras personligen på en blankett eller på något annat sätt som säkert fastställer beställarens identitet. Enligt lagens 75 § 2 mom. har väljare som är bosatta på Åland möjlighet att på särskild begäran få brevröstningshandlingar levererade direkt till dem. Väljare som är i behov av den här möjligheten kan i vissa fall även ha svårigheter med att lämna in en skriftlig blankett för beställning av brevröstningshandlingar eller att fylla i ett e-formulär. Dessa väljare föreslås därför ha möjlighet att beställa brevröstningshandlingar även per telefon. Eftersom landskapsregeringen eller den kommunala centralvalnämnden ska leverera handlingarna direkt till väljaren finns det möjlighet att fastställa beställarens identitet i samband med leveransen.
75 § Landskapsregeringens och den kommunala centralvalnämndens uppgifter. Enligt paragrafens 2 mom. ska landskapsregeringen på begäran se till att brevröstningshandlingarna förs till och hämtas från en väljare. Beställningar av brevröstningshandlingar direkt hem till väljare är dock ovanliga. Enligt förslaget förtydligas det i momentet att landskapsregeringen kan begära handräckning från den kommunala centralvalnämnden för att uppfylla sitt uppdrag.
Vidare föreslås att paragrafens 2 mom. kompletteras med bestämmelser om att landskapsregeringen i en situation där brevröstningshandlingarna inte kan föras direkt till väljaren till följd av ett avbrott i kommunikationerna eller något annat oöverstigligt hinder, ska meddela väljaren om detta utan dröjsmål.
76 § Tiden för röstning. Brevröstningen kan inledas så snart kandidatlistorna har fastställts, vilket enligt lagens gällande lydelse är den 27 dagen före valdagen. När kandidatnomineringen föreslås bli tidigarelagd kan också brevröstningen inledas tidigare. Enligt förslaget ändras paragrafen så att förtidsröstning per brev får ske tidigast den 34 dagen före valdagen.
96 § Granskning av valsedlarna. Enligt paragrafens gällande lydelse ska centralnämnden för lagtingsval och de kommunala centralvalnämnderna inleda granskningen och kontrollräkningen av valsedlar senast klockan 12 dagen efter valdagen. I flera kommuner är det dock möjligt att genomföra granskningen under en kväll. Det är därför inte nödvändigt eller ändamålsenligt att den kommunala centralvalnämnden ska inleda kontrollräkningen så tidigt som klockan 12. Det kan försvåra för vissa medlemmar av nämnden att delta, vilket i sin tur kan begränsa urvalet av personer som kan stå till förfogande som medlemmar i nämnden. Enligt förslaget ska den kommunala centralvalnämnden inleda granskningen senast klockan 18 dagen efter valdagen. Det bedöms vara tillräckligt för att valresultatet ska kunna fastställas senast den fjärde dagen efter valdagen (vilket anges i lagens 100 § 1 mom.). Centralnämnden för lagtingsval behöver dock fortsättningsvis inleda granskningen senast klockan 12 dagen efter valdagen för att kunna fastställa valresultatet senast den fjärde dagen efter valdagen.
Slutligen föreslås i förtydligande syfte att det intas bestämmelser om att också förtidsrösterna ska granskas och kontrollräknas en andra gång, även om de räknats av centralnämnderna en första gång under valdagen. Förfarandet är redan praxis och har också framgått av landskapsregeringens valanvisningar.
103 § Offentliggörande av valresultatet. Enligt den nu gällande lydelsen av paragrafens 1 mom. ska centralnämnden för lagtingsval utan dröjsmål offentliggöra valresultatet. Förutom de valdas namn, titel, yrke eller syssla och hemort ska också deras röstetal och slutliga jämförelsetal offentliggöras, liksom vem som utsetts till ersättare för var och en av de valda. Enligt rådande praxis har centralnämnden offentliggjort namnet på både den första och den andra ersättaren för varje ledamot. Enligt förslaget ska bestämmelsen skrivas in i lagen.
En motsvarande bestämmelse om offentliggörande av ersättare när det gäller kommunalvalet finns för närvarande inte i lagen. Bedömningen är att vissa oklarheter som har funnits rörande ersättare i kommunfullmäktige enkelt hade kunnat undvikas om även offentliggörandet av valresultatet i kommunalval innehöll uppgifter om första och andra ersättare. Det är enklare att saken reds ut medan centralvalnämnden ännu arbetar aktivt med valet än att saken behöver redas ut långt efteråt. Med hänvisning till det föreslås att paragrafens 2 mom. kompletteras med en bestämmelse motsvarande den i 1 mom. om offentliggörande av ersättare.
115 § Nyval efter upplösning av lagtinget. Enligt förslaget anpassas paragrafen till att tidpunkten för upprättande av rösträttsregistret enligt den föreslagna 17 § tidigareläggs.
116 § Kommunalt fyllnadsval. Enligt förslaget anpassas paragrafens 2 mom. till att tidpunkten för upprättande av rösträttsregistret enligt den föreslagna 17 § tidigareläggs.
117 § Kostnadsfördelning. Enligt paragrafens 2 mom. svarar kommunen för kostnaderna för den kommunala centralvalnämnden, valnämnderna och valbestyrelserna. Landskapsregeringen ersätter dock kommunen för hälften av kostnaderna för valnämnder och valbestyrelser.
Enligt lagens 10 § 1 mom. ska kommunstyrelsen i god tid före ett val tillsätta en valnämnd för varje röstningsområde. Om kommunen inte är indelad i röstningsområden behöver ingen valnämnd tillsättas utan den kommunala centralvalnämnden fungerar i så fall även som valnämnd.
Enligt praxis har de kommuner som inte har haft någon särskild valnämnd endast fått ersättning för arvoden och övriga kostnader under den tid som den kommunala centralvalnämnden skött valnämndens uppgifter. Kommunen har inte kunnat få ersättning för alla kostnader för arvoden och resor till centralvalnämnden, detta eftersom kommunerna ansvarar för kostnaderna för den kommunala centralvalnämnden. Bakgrunden till detta är att den kommunala centralvalnämnden huvudsakligen har arbetsuppgifter som hör till kommunalvalet, vilket också är orsaken till att kostnadsansvaret är kommunens.
Med hänvisning till att det har funnits en viss oklarhet när det gäller praxis för landskapsregeringens ersättning till kommunerna föreslås ett förtydligande i paragrafens 2 mom.
2. Ändring av kommunallagen
30 § Rösträtt i kommunalval. I paragrafens 1 mom. anges kriterierna för rösträtt i kommunalval. Enligt den nu gällande lydelsen är ett av kriterierna att man ska ha kommunen som hemkommun den 1 september valåret. Hittills har upprättandet av rösträttsregistret baserats på uppgifterna i befolkningsregistret sådana de ser ut den 1 september. Enligt förslaget till ändring av vallagens 41 § tidigareläggs kandidatnomineringen, vilket i sin tur leder till att tidpunkten för upprättande av rösträttsregistret enligt vallagens 17 § också föreslås bli ändrad. Den föreslagna ändringen innebär att rösträttsregistret upprättas på basen av uppgifterna i befolkningsregistret sådana de ser ut den 51 dagen före vallagen. Med hänvisning till det föreslås att 2 punkten i denna paragrafs 1 mom. ändras för att motsvara de föreslagna ändringarna i vallagen. Bestämmelsen motsvarar det som redan anges i 30a § i kommunallagen om rådgivande folkomröstningar. Bestämmelsen motsvarar även det som anges för upprättande av rösträttsregistret i statliga val.
36 § Valbarhet till fullmäktige. Enligt paragrafens 2 mom. är den som är anställd hos kommunen i en ledande uppgift inom kommunstyrelsens eller en nämnds uppgiftsområde inte valbar till ledamot i fullmäktige. Inte heller den som är ledamot i Ålands förvaltningsdomstol är valbar.
I förtydligande syfte föreslås ett nytt 4 mom. där det anges att den som är anställd i en sådan uppgift som avses i 2 mom. är valbar till fullmäktigeledamot om anställningsförhållandet upphör innan valdagen. En utredning ska vid behov presenteras för centralvalnämnden för att visa när anställningsförhållandet upphör. Det är väsentligt i sammanhanget att anställningsförhållandet verkligen upphör, ett tillfälligt uppehåll i anställningsförhållandet i samband med valet ska inte anses utgöra grund för att en person som innehar en sådan tjänst som avses i paragrafen ska anses vara valbar. Centralvalnämnden bedömer om underlaget är tillräckligt för att konstatera om personen är valbar.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av vallagen för Åland
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 6 § 2 och 3 mom., 8 § 1 och 2 mom., 9 § 1 mom., 13 § 1 mom., 15 § 1 mom., 17 § 1 mom. och inledningssatsen i 2 mom., 20 §, 21 § 1 mom., 30 § 2 och 5 mom., 34 § 1 mom., 41 § 1 mom., 42 § 1 mom., 45 § 1 och 2 mom., 46 § 1 mom., 47 § 1 mom., 48 och 51 §§, 60 § 2 mom., 68 § 1 mom., 75 § 2 mom., 76, 96 och 103 §§, 115 §, 116 § 2 mom., 117 § 2 mom. vallagen (2019:45) för Åland samt
fogas till lagen nya 6a och 48a §§ och till lagens 8 § ett nytt 4 mom., till lagens 24 § ett nytt 5 mom., till lagens 39 § ett nytt 5 mom. samt till lagens 74 § ett nytt 2 mom. som följer:
6 §
Förtidsröstningsställen och vallokaler
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Kommunstyrelsen fattar beslut om allmänna förtidsröstningsställen i kommunen. I varje kommun ska finnas minst ett allmänt förtidsröstningsställe. De allmänna förtidsröstningsställena utanför Åland anges i landskapsförordning.
Inrättningar är inom kommunens gränser sjukhus, verksamhetsenheter inom socialvården som lämnar vård dygnet runt samt straffanstalter. Kommunstyrelsen kan därutöver bestämma att andra verksamhetsenheter inom socialvården ska vara förtidsröstningsställen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6a §
Ersättande förtidsröstningsställe eller vallokal på grund av en exceptionell händelse
Om ett allmänt förtidsröstningsställe som kommunen meddelat i enlighet med 6 § 7 mom. blir obrukbart till följd av en exceptionell händelse kan den kommunala centralvalnämnden besluta om ett ersättande allmänt förtidsröstningsställe.
Om ett allmänt förtidsröstningsställe utanför Åland blir obrukbart till följd av en exceptionell händelse och det inte finns möjlighet att utfärda en ny landskapsförordning, kan landskapsregeringen fatta beslut om ett ersättande allmänt förtidsröstningsställe.
Om en vallokal som kommunen meddelat i enlighet med 6 § 7 mom. blir obrukbar till följd av en exceptionell händelse kan den kommunala centralvalnämnden fatta beslut om en ersättande vallokal.
Den kommunala centralvalnämnden ska meddela beslut som fattats med stöd av denna paragraf till landskapsregeringen och till magistratsenheten vid Statens ämbetsverk på Åland. Ett ersättande allmänt förtidsröstningsställe och en ersättande vallokal som har meddelats är röstningsställe vid valet även om ett yrkande på rättelse av beslutet inte har behandlats, och även om sådana kommunalbesvär som anförts hos Ålands förvaltningsdomstol och genom vilka ändring söks i beslut med anledning av rättelseyrkande inte har avgjorts. Rättelseyrkande och kommunalbesvär över beslut enligt denna paragraf ska handläggas i brådskande ordning. I Ålands förvaltningsdomstols beslut i ett besvärsärende får ändring inte sökas genom besvär.
Ett ersättande allmänt förtidsröstningsställe som landskapsregeringen fattat beslut om är röstningsställe vid valet även om besvär som anförts inte har avgjorts.
8 §
Centralnämnden för lagtingsval
Landskapsregeringen ska i god tid före ett val tillsätta en centralnämnd för lagtingsval bestående av en ordförande, en vice ordförande och tre andra ledamöter samt fyra ersättare.
Centralnämnden för lagtingsval är beslutsför då fem medlemmar är närvarande. Centralnämnden kan sammanträda på distans förutom vid möten där valsedlar hanteras.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Minst en av ledamöterna i centralnämnden eller sekreteraren ska ha förtrogenhet med de rättsområden som berör val och rösträtt.
9 §
Kommunal centralvalnämnd
Fullmäktige i kommunen ska senast i november året före valåret tillsätta en kommunal centralvalnämnd bestående av en ordförande, en vice ordförande och tre andra ledamöter. Fullmäktige utser samtidigt fem ersättare som uppställs i den ordning de avses träda in i stället för de ordinarie ledamöterna.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
13 §
Centralnämndernas sammanträden
Inför ett val sammanträder centralnämnden för lagtingsval och de kommunala centralvalnämnderna på kallelse av ordföranden första gången senast den måndag som infaller den 48 dagen före valdagen. Därefter sammanträder centralnämnderna den 40, 37 och 34 dagen före valdagen, på valdagen, dagen efter valet samt senast den fjärde dagen efter valet. De kommunala centralvalnämnderna sammanträder dessutom fredagen före valdagen. Centralnämnderna kan även sammanträda vid andra tillfällen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
15 §
Jävsbestämmelser
Den som är kandidat i lagtings- eller kommunalvalet får inte vara medlem eller ersättare i centralnämnden för lagtingsval eller i en kommunal centralvalnämnd. För medlemmar och ersättare i centralnämnden för lagtingsval och i kommunala centralvalnämnder tillämpas bestämmelserna om jäv i 24 och 25 §§ i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland (förvaltningslagen). Trots det får en närstående till den som endast är kandidat i lagtingsvalet vara medlem eller ersättare i en kommunal centralvalnämnd. På motsvarande sätt får också en närstående till den som endast är kandidat i kommunalvalet vara medlem eller ersättare i centralnämnden för lagtingsval eller i den kommunala centralvalnämnden i en annan kommun.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
17 §
Rösträttsregister
Valregistermyndigheten ska senast den måndag som infaller den 48 dagen före valdagen upprätta ett rösträttsregister. I registret införs de som enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet och hembygdsrättsregistret är röstberättigade i de kommande valen.
Uppgifterna tas in i rösträttsregistret sådana de är i befolkningsdatasystemet och hembygdsrättsregistret den 51 dagen före valdagen. För varje röstberättigad antecknas
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
20 §
Information om rösträtt och rätt att kandidera
Landskapsregeringen ska i god tid före ett val informera personer som har rösträtt i kommunalvalet, men som inte har åländsk hembygdsrätt, om de bestämmelser som gäller för utövande av rösträtten och rätten att kandidera. Informationen ska publiceras på landskapsregeringens elektroniska anslagstavla.
21 §
Granskning av uppgifter
Uppgifterna i rösträttsregistret, med undantag för personbeteckningarna, finns tillgängliga för granskning hos eller lämnas ut avgiftsfritt per telefon från valregistermyndigheten under tjänstetid från och med den torsdag som infaller den 45 dagen före valdagen. Landskapsregeringen kan bestämma att uppgifterna ska finnas tillgängliga för granskning också på andra ställen under samma tid.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
24 §
Självrättelse av rösträttsregistret
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Landskapsregeringen ska senast den 20 dagen före valdagen meddela centralnämnden för lagtingsval om samtliga personer över 18 år som har beviljats hembygdsrätt under perioden från och med den 41 dagen fram till och med den 20 dagen före valdagen.
30 §
Vallängder
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Vallängderna skrivs ut röstningsområdesvis. De innehåller rubriker med uppgift om kommun och röstningsområde. I vallängderna upptas samtliga i rösträttsregistret införda personer i alfabetisk ordning, om inte landskapsregeringen har bestämt att de ska upptas på något annat sätt. För varje person anges fullständigt namn, personbeteckning och de anteckningar som gjorts om honom eller henne i rösträttsregistret. Om det i rösträttsregistret för en person har antecknats en sådan uppgift om spärrmarkering som avses i 17 § 2 mom. 10 punkten eller 18 § 1 mom. 5 punkten, ska en anteckning om detta skrivas ut även på vallängden.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Vallängderna är inte offentliga förrän valförrättningen har avslutats. De uppgifter i vallängden som gäller personer för vilka det enligt 2 mom. har skrivits ut en anteckning om spärrmarkering är dock inte offentliga.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
34 §
Valombud
En förening som ställer upp kandidater i val ska utse ett valombud och en ersättare för valombudet. Valombudet får inte vara valombud för fler än en förening i samma val. Ett valombud måste ha fyllt 18 år när kandidatanmälan lämnas in. De rättigheter och skyldigheter som enligt denna lag gäller för valombudet gäller också för valombudets ersättare.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
39 §
Kandidatlista
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ett medgivande som avses i 4 mom. får undertecknas elektroniskt på ett sådant sätt att handlingens autenticitet och integritet kan säkerställas.
41 §
Kandidatanmälan och anmälan om valförbund
En kandidatanmälan och en anmälan om överenskommelse om valförbund ska lämnas in senast klockan 16 den måndag som infaller den 41 dagen före valdagen. Anmälan ska innehålla valombudets försäkran att kandidaterna är valbara och handlingarna ska vara undertecknade av valombudet. I handlingarna ska valombudets kontaktuppgifter uppges. Handlingarna får undertecknas elektroniskt på ett sådant sätt att handlingens autenticitet och integritet kan säkerställas.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
42 §
Handlingar som bifogas en kandidatanmälan
En etablerad politisk eller en etablerad kommunal politisk förening ska till kandidatanmälan bifoga ett utdrag ur föreningsregistret där föreningens namn och dess namntecknare framgår.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
45 §
Behandling av anmälningar
Vid det sammanträde som centralnämnderna håller den tisdag som infaller den 40 dagen före valdagen behandlas kandidatanmälningar och anmälningar om överenskommelse om valförbund och övriga handlingar som har lämnats in.
En anmälan som inte inkommit inom utsatt tid ska avvisas. Om någon skriftligen har samtyckt till att vara uppställd på flera kandidatlistor ska centralnämnden stryka kandidatens namn från samtliga listor. Om en person som har ställts upp på kandidatlistan inte är valbar eller om anmälan av någon annan orsak inte kan godkännas ska detta genast meddelas valombudet som har möjlighet till rättelse eller komplettering enligt 46 §.
Anmälningar som har lämnats in inom utsatt tid och mot vilka centralnämnden inte har någon anmärkning, ska godkännas.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
46 §
Rättelse och komplettering av handlingar
Om ett valombud har meddelats att en anmälan inte kan godkännas har valombudet rätt att senast den fredag som infaller den 37 dagen före valdagen klockan 16 komplettera anmälan, att rätta de inlämnade handlingarna, att rätta uppgifter om en kandidat i kandidatlistan samt att återta kandidatanmälan i sin helhet eller för en enskild person på listan. För att återta kandidatanmälan för en enskild person krävs personens skriftliga medgivande.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
47 §
Sammanställning av kandidatlistor
Vid det sammanträde som hålls den 37 dagen före valdagen avgör centralnämnderna de rättelser och kompletteringar som har gjorts med anledning av anmärkningar mot kandidatanmälningarna eller mot anmälningarna om överenskommelse om valförbund. En person som är uppställd på kandidatlistan men som efter att rättelser och kompletteringar har beaktats inte är valbar ska strykas från listan.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
48 §
Fastställande och offentliggörande av sammanställningen
Vid det sammanträde som hålls den 34 dagen före valdagen ska centralnämnderna vid behov rätta den preliminära sammanställningen av kandidatlistorna. Om en kandidat har avlidit eller inte är valbar ska kandidatens namn strykas från kandidatlistan. Härefter fastställs sammanställningen av kandidatlistorna slutligt.
Sammanställningen av kandidatlistor för lagtingsvalet ska offentliggöras på landskapsregeringens elektroniska anslagstavla enligt förvaltningslagens bestämmelser om offentlig delgivning. Sammanställningen för kommunalvalet i respektive kommun ska offentliggöras på det sätt kommunala tillkännagivanden görs offentliga.
48a §
Kandidatregister
Landskapsregeringen ska upprätta ett register i vilket införs alla kandidater som vid valet i fråga tagits upp i sammanställningarna av kandidatlistorna (kandidatregister). Landskapsregeringen är personuppgiftsansvarig för kandidatregistret.
I kandidatregistret införs för varje kandidat de uppgifter som finns i sammanställningen av kandidatlistorna, ålder på valdagen samt personbeteckning.
De kommunala centralvalnämnderna ska på begäran lämna de uppgifter som behövs för upprättandet av kandidatregistret till landskapsregeringen, om inte landskapsregeringen har bestämt att de ska föra in uppgifterna direkt i registret.
Uppgifter ur kandidatregistret lämnas avgiftsfritt ut till kandidaten, den valmansförening, den etablerade politiska förening, den etablerade kommunala politiska förening, den lokala förening och det valförbund som ställt upp kandidaten, till en myndighet som avses i denna lag samt för journalistiska ändamål.
51 §
Förbud mot ändringssökande
I en myndighets beslut som avses i detta kapitel, med undantag för beslut om uppgifter som ska lämnas ur kandidatregistret, får ändring inte sökas särskilt.
60 §
Förtidsröstningshandlingar
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Landskapsregeringen ska i god tid inför förtidsröstningen skicka valsedlar och övriga förtidsröstningshandlingar till de kommunala centralvalnämnderna. Centralvalnämnderna ska vidarebefordra valsedlarna och de övriga förtidsröstningshandlingarna till valförrättarna och valbestyrelsen i kommunen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
68 §
Tider för röstning
Ett allmänt förtidsröstningsställe på Åland ska under förtidsröstningstiden vara öppet för röstning alla dagar utom söndagar om inte kommunstyrelsen av särskilda skäl bestämmer något annat. Förtidsröstning sker under de tider kommunstyrelsen bestämmer. Öppettiderna får inte infalla vardagar före klockan 8 eller efter klockan 20 och inte heller lördagar före klockan 9 eller efter klockan 18. Under minst en vardagskväll under förtidsröstningstiden ska ett allmänt förtidsröstningsställe vara öppet för röstning mellan klockan 18 och 20.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
74 §
Brevröstningshandlingar
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En beställning som avses i 75 § 2 mom. kan även göras per telefon. Beställarens identitet ska då fastställas i samband med att handlingarna levereras.
75 §
Landskapsregeringens och den kommunala centralvalnämndens uppgifter
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om en väljare som beställt brevröstningshandlingar har en adress i en åländsk kommun, ska landskapsregeringen på särskild begäran ombesörja att brevröstningshandlingarna förs direkt till väljaren samt att handlingarna avhämtas. Landskapsregeringen kan begära handräckning av den kommunala centralvalnämnden i den aktuella kommunen för att föra handlingarna till samt hämta dem från väljaren. Om det på grund av ett avbrott i kommunikationerna eller något annat oöverstigligt hinder inte är möjligt att föra handlingarna till väljaren eller hämta dem därifrån, ska landskapsregeringen utan dröjsmål meddela väljaren detta.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
76 §
Tiden för röstning
Förtidsröstning per brev får ske tidigast den 34 dagen före valdagen. Brevröster vars följebrev är daterade tidigare lämnas obeaktade av centralvalnämnden. För att kunna beaktas måste brevröstningshandlingarna ha kommit till den kommunala centralvalnämnden senast klockan 19 fredagen före valdagen.
96 §
Granskning av valsedlarna
Centralnämnden för lagtingsval ska senast klockan 12 dagen efter valdagen inleda granskningen av valsedlarna och av valnämndernas uträkningar samt avgöra vilka valsedlar som är ogiltiga. Även förtidsrösterna ska granskas och kontrollräknas.
De kommunala centralvalnämnderna ska senast klockan 18 dagen efter valdagen inleda granskningen av valsedlarna och av valnämndernas uträkningar samt avgöra vilka valsedlar som är ogiltiga. Även förtidsrösterna ska granskas och kontrollräknas.
103 §
Offentliggörande av valresultatet
Centralnämnden för lagtingsval ska utan dröjsmål offentliggöra valresultatet tillsammans med en besvärsanvisning på landskapsregeringens elektroniska anslagstavla, enligt förvaltningslagens bestämmelser om offentlig delgivning. Förutom de valdas namn, titel, yrke eller syssla och hemort ska också deras röstetal och slutliga jämförelsetal offentliggöras, liksom vem som utsetts till första och andra ersättare för var och en av de valda. Centralnämnden för lagtingsval ska också underrätta landskapsregeringen, landshövdingen och de kommunala centralvalnämnderna om valresultatet.
Den kommunala centralvalnämnden ska underrätta de valda och kommunstyrelsen om valresultatet samt offentliggöra det tillsammans med en besvärsanvisning på det sätt kommunala tillkännagivanden görs offentliga. Förutom de valdas namn, titel och yrke eller syssla ska också deras röstetal och slutliga jämförelsetal offentliggöras, liksom vem som utsetts tills första och andra ersättare för var och en av de valda i enlighet med bestämmelserna i 39 § i kommunallagen.
115 §
Nyval efter upplösning av lagtinget
Vid nyval efter upplösning av lagtinget är valdagen den första söndagen efter att 60 dagar förflutit efter beslutet om upplösning.
Vid nyval till lagtinget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om ordinarie val i denna lag.
116 §
Kommunalt fyllnadsval
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Vid valet iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i denna lag enligt av landskapsregeringen meddelade anvisningar. Förtidsröstning på ett förtidsröstningsställe anordnas endast i den kommun där det kommunala fyllnadsvalet förrättas. För de fullmäktige som utses vid valet väljs även ersättare.
117 §
Kostnadsfördelning
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Kommunen svarar för kostnaderna för den kommunala centralvalnämnden, valnämnderna och valbestyrelserna. Landskapsregeringen ersätter dock kommunen för hälften av kostnaderna för arvoden, dagtraktamenten och ersättning för resekostnader som betalats till medlemmar, ersättare och biträden i valnämnder och valbestyrelser. Om den kommunala centralvalnämnden också fungerat som valnämnd i enlighet med 10 § 1 mom. ersätter landskapsregeringen kommunen även för hälften av kostnaderna för arvoden, dagtraktamenten och ersättning för resekostnader som betalats till medlemmar, ersättare och biträden i centralvalnämnden under den tid nämnden utfört valnämndens uppgifter.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den…
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 30 och 36 §§ kommunallagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 30 § 1 mom. 2 punkten kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland, sådana den lyder i landskapslagen 1998/19, samt
fogas till lagens 36 § ett nytt 4 mom. som följer:
30 §
Rösträtt i kommunalval
Rösträtt i kommunalval som förrättas i kommunen har den som
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) har kommunen som sin hemkommun enligt lagen om hemkommun vid utgången av den 51 dagen före valdagen och
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
36 §
Valbarhet till fullmäktige
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Den som är anställd i en uppgift som avses i 2 mom. är valbar till fullmäktigeledamot om anställningsförhållandet upphör innan valdagen.
Denna lag träder i kraft den …
| Mariehamn den 26 februari 2026 | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Ingrid Zetterman |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 11/2025-2026
[1] Se LF 23/2021–2022
[2] Ett tryggt, öppet och framtidssäkrat Åland (meddelande 1/2023–2024)
[3] Högsta domstolens utlåtande (OH 2018/11)
[4] Blais, André, 2006: What Affects Voter Turnout?
[5] Dahlberg, Stefan; Oscarsson, Henrik; Öhrvall, Richard, 2007: Förtidsröstningsreformens effekter på individers röstningsbenägenhet vid de allmänna valen 2006
[6] Sveriges kommuner och regioner (SKL), 2028: Vikten av valdeltagande
[7] Justitieministeriet: Sms-försök i välfärdsområdesvalet 2022
[8] Riksdagstryckeriet, 2008/09: RFR 15. Demokratipolitikens metoder – insatser för ett ökat valdeltagande – en kunskapsöversikt
[9] Lagstiftningspromemoria om ändring av vallagen, Dnr: 2024/3881, 5.6.2024
[10] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG, EUT nr L 119, 4.5.2016, s. 1
[11] GrUU 63/2014
[12] Se till exempel GrUU 46/2016