Lagförslag 1/2020-2021
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 1/2020–2021 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2020-10-30 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Anpassning av landskapsandelssystemet till ny lagstiftning
Landskapsregeringen föreslår att landskapsandelssystemet anpassas till de reformer som genomförs vid ingången av 2021. Då träder ny lagstiftning i kraft på socialvårds- och utbildningsområdet samtidigt som kommunalförbundet Kommunernas socialtjänst (KST) inleder sin verksamhet.
Genom förslaget utformas landskapsandelssystemet enligt den förändrade struktur som följer av den nya lagstiftningen. Det innebär att antalet kostnadsbaserade landskapsandelar inom utbildningsverksamheten utökas från två till sex. Genom att barnomsorgen administrativt flyttas från socialvårds- till utbildningssektorn föreslås en ny landskapsandel för barnomsorgen. Därutöver tillkommer två landskapsandelar för helt nya verksamheter: förberedande undervisning för nyanlända samt grundskoleutbildning för andra än läropliktiga. Slutligen föreslås en ny landskapsandel för specialfritidshemsverksamhet. Till den delen motiveras förslaget inte av en anpassning till den nya lagstiftningen utan baseras på ett initiativ från kommunerna. De två nuvarande landskapsandelarna för grundskolan respektive träningsundervisningen kvarstår oförändrade.
På socialvårdsområdet förblir antalet kostnadsbaserade landskapsandelar oförändrat. Landskapsandelen för socialvården ändras dock till en landskapsandel för äldreomsorg med hänvisning till att barnomsorgen förs över till utbildningsområdet. Utjämningen av landskapsandelen för den samordnade socialvården föreslås bli slopad med hänvisning till kommunerna har avtalat om finansieringen av KST.
Vid anpassningen beaktas också de ökade kostnader som den nya lagstiftningen innebär för kommunerna. Ersättningsgraderna för de berörda landskapsandelarna föreslås bli höjda för att öka finansieringen genom systemet. Samtliga basbelopp för de kostnadsbaserade landskapsandelarna för finansåret 2021 fastställs enligt förslaget med nettodriftskostnaderna för 2018 som grund. Detta ersätter den regelmässiga uppföljningen av basbeloppen som skulle göras nästa år. Dessutom föreslås att en extrauppföljning av basbeloppen ska göras på basen av nettodriftskostnaderna för 2021 så snart uppgifter om dem finns tillgängliga.
Den föreslagna lagändringen är avsedd att tillämpas från och med finans-året 2021. Lagförslaget sammanhänger med landskapsregeringens förslag till budget för 2021 på ett sådant sätt att det bör sättas i kraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
INNEHÅLL
1.1. Ny lagstiftning som rör kommunernas verksamhet
1.2. Nuvarande landskapsandelssystem
2.1. Ökade kostnader och ändrad struktur
2.2. Förändringar till följd av den nya socialvårdslagstiftningen
2.3. Förändringar till följd av den nya lagen om barnomsorg och grundskola
2.4. Andra strukturella förändringar
3. Landskapsregeringens förslag
3.2. Förändringar av de kostnadsbaserade landskapsandelarna på socialvårdsområdet
3.3. Förändringar av de kostnadsbaserade landskapsandelarna på utbildningsområdet
4.2. Beräknad effekt på överföringarna mellan landskapet och kommunerna
4.3. Beräknat utfall för de enskilda kommunerna 2021
5. Förslagets beredning och ikraftträdande
Ändring och temporär ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1. Ny lagstiftning som rör kommunernas verksamhet
Vid ingången av 2021 genomförs flera reformer som berör kommunernas verksamhet. Inom socialvårdsområdet träder landskapslagen (2020:12) om socialvård i kraft tillsammans med flera andra lagar, bland annat den helt nya äldrelagen (2020:9) för Åland. Den nya landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola som träder i kraft vid samma tidpunkt innebär bland annat att barnomsorgen administrativt överförs från socialvården till bildningsområdet. Den nya lagstiftningen berör de två verksamhetsområden som utgör en stor del av den kommunala verksamheten, och medför att nya uppgifter påförs kommunerna och att verksamhetsområden omstruktureras. Samtidigt inleder också kommunernas socialtjänst (KST) sin verksamhet enligt landskapslagen (2016:2) om en kommunalt samordnad socialtjänst, vilket betyder att en stor del av verksamheten på socialvårdsområdet överförs från primärkommunerna till kommunalförbundet.
De verksamhetsområden som berörs av de ovannämnda reformerna är också de områden inom vilka kommunerna tilldelas kostnadsbaserade landskapsandelar enligt landskapslagen (2017:120) om landskapsandelar till kommunerna (landskapsandelslagen).
1.2. Nuvarande landskapsandelssystem
Det nuvarande landskapsandelssystemet har tillämpats sedan 2018 och regleras i landskapsandelslagen. Systemet är ett utjämningssystem vars syfte är att skapa ekonomiska förutsättningar för kommunerna att producera välfärd. Genom systemet utjämnas opåverkbara skillnader mellan kommunerna. Till sådana skillnader räknas inkomster, demografi, lägre elevunderlag i skola samt andra opåverkbara omständigheter.
Kärnan i landskapsandelssystemet utgörs av komplettering av skatteinkomsterna (inkomstutjämning) samt kostnadsbaserade landskapsandelar och skärgårdstillägg (kostnadsutjämning). Därutöver ingår i lagen bestämmelser om samarbetsstöd, anläggningsstöd och landskapsandelar som inte är kostnadsbaserade.
Landskapsandelarna är kalkylerade, vilket innebär att även om de har sin grund i de verkliga nettodriftskostnaderna så motsvarar de inte till fullo de verkliga kostnaderna. Sedan början av 1990-talet har landskapsandelssystemet byggt på kalkylerade landskapsandelar. I det system som fanns innan dess motsvarade landskapsandelarna i högre grad de verkliga driftskostnaderna. Målsättningen med den reformen var att ”stärka den kommunala självstyrelsen, sporra ekonomiskt tänkande samt erbjuda ett enkelt och smidigt system som för med sig mindre gransknings- och redovisningsarbete” (se framst. 32/1992–1993).
Den finansiering kommunerna får i form av landskapsandelar är inte öronmärkt. Kommunen väljer således själv hur finansieringen används och hur den fördelas mellan olika verksamhetsområden. Efter att KST inleder sin verksamhet ska dock landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten betalas direkt till KST och inte längre till primärkommunen. Till den delen blir alltså finansieringen öronmärkt för KST:s verksamhetsområde, vilket följer den ursprungliga tanken med samordningen av socialtjänsten.
Kostnadsbaserade landskapsandelar
Kommunerna tilldelas kostnadsbaserade landskapsandelar på socialvårdsområdet och inom grundskolan. De kostnadsbaserade landskapsandelarna är kalkylerade och utgår från ett basbelopp per invånare i kommunen.
Basbeloppet är en kalkylerad kostnad som är baserad på kommunernas sammanlagda nettodriftskostnader på respektive verksamhetsområde. Med basbeloppet som grund beräknas normkostnaden för de olika verksamhetsområdena. Landskapsandelen utgörs sedan av en bestämd andel av normkostnaden. Andelens storlek uttrycks genom en ersättningsgrad i procent.
Basbeloppen fastställs varje år genom indexjustering av föregående års basbelopp. Samtidigt beaktas också eventuella förändringar i kommunernas uppgifter. Basbeloppen kan också justeras under finansåret om vissa förutsättningar uppfylls.
Vart fjärde år görs en uppföljning av basbeloppen för socialvårdsområdet, grundskolan och träningsundervisningen. I praktiken sker uppföljningen genom att nya basbelopp fastställs för dessa områden med de faktiska nettodriftskostnaderna på respektive område som grund. När systemet började tillämpas 2018 beräknades basbeloppen med nettodriftskostnaderna för 2015 som grund. Enligt lagen ska således den första uppföljningen göras 2021, då nya basbelopp för 2022 beräknas på basen av de faktiska nettodriftskostnaderna för 2019. Vid uppföljningen ska också förändringar som har skett efter 2019 beaktas om de har påverkat nettodriftskostnaderna.
Landskapsandelar på socialvårdsområdet
På socialvårdsområdet tilldelas kommunerna två kostnadsbaserade landskapsandelar, en för socialvården och en för den samordnade socialtjänsten. Grunden för landskapsandelen för socialvården är antalet invånare i de olika åldersgrupperna 0–6 år, 65–74 år, 75–84 år samt 85 år och äldre, medan antalet invånare i åldersgruppen 7–64 år utgör grund för landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten. Uppdelningen utgår från landskapslagen om en kommunalt sammaordnad socialtjänst.
Landskapsandelarna på socialvårdsområdet utgör 12,5 procent av normkostnaden på respektive område. Till landskapsandelen för socialvården läggs ett skärgårdstillägg, medan landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten utjämnas mellan kommunerna. När socialtjänsten har samordnats är det KST som är mottagare av denna landskapsandel.
Genom utjämningen av landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten garanteras en utjämnande effekt inom ramen för landskapsandelssystemet när det gäller kommunernas driftskostnader för de verksamheter som ingår i KST.
Landskapsandelar inom grundskolan
Utgående från driftskostnaderna inom grundskolan tilldelas kommunerna en kostnadsbaserad landskapsandel för grundskolan och en för träningsundervisningen. Grunden för landskapsandelen för grundskolan är antalet invånare i åldern 6–15 år i kommunen fördelat i följande intervall: 1–40 invånare, 41–60 invånare, 61–80 invånare, 81–100 invånare, 101–150 invånare samt 151 eller fler invånare. Basbeloppet för det första intervallet är högst och basbeloppet för det sista intervallet är lägst.
Kommuner som har elever i träningsundervisningen tilldelas dessutom en landskapsandel för träningsundervisningen. Grunden för den är antalet elever som får träningsundervisning.
Landskapsandelen för grundskolan utgör 20 procent av normkostnaden och till landskapsandelen läggs ett skärgårdstillägg. Landskapsandelen för träningsundervisningen motsvarar normkostnaden, den utgör alltså 100 procent av den.
Skärgårdstillägg
Kommunerna i skärgården har en högre kostnadsstruktur, det vill säga att kostnaden per invånare generellt sett är högre än för de faståländska kommunerna. I landskapsandelssystemet ingår därför ett skärgårdstillägg. Skärgårdstillägget har två nivåer, en basnivå för alla skärgårdskommuner och en högre nivå för ytterskärgården. Med skärgårdskommuner avses Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö. Av dessa definieras Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga som ytterskärgård.
Skärgårdstillägget som läggs till landskapsandelen för socialvården är 20 procent för ytterskärgården och 15 procent för de övriga skärgårdskommunerna. Motsvarande tillägg till landskapsandelen för grundskolan är 19 % för ytterskärgården och 14 procent för övriga skärgården. Ytterskärgården kan också beviljas stöd för anläggningsprojekt.
Komplettering av skatteinkomsterna
Mellan en tredjedel och hälften av landskapsandelarnas totalvolym utgörs av komplettering av skatteinkomsterna. Grunden för skattekompletteringen är en jämförelse av den enskilda kommunens skattekraft i förhållande till hela landskapets skattekraft i medeltal under de fem senaste skatteåren, baserat på förvärvsinkomst- och samfundsbeskattningen.
För att skattekompletteringens andel ska vara mellan en tredjedel och hälften av totalvolymen är ersättningsgraden bestämd till 95 procent. Dessutom tillämpas en uppräkningsfaktor för att höja kompletteringsgränsen, vars effekt är att öka det belopp kommunen får i skattekomplettering. Kompletteringsgränsen kan inte stiga till en nivå där alla kommuner får skattekomplettering. Uppräkningsfaktorn anges i lagen men ska justeras av landskapsregeringen så att inte alla kommuner får skattekomplettering. Faktorn ska också justeras i det fall att kompletteringens andel blir lägre än en tredjedel eller högre än hälften av totalvolymen. Strikta regler för justeringen anges i lagen.
Övrigt: landskapsandelar som inte är kostnadsbaserade, samarbetsstöd och stöd för anläggningsprojekt
Utöver de kostnadsbaserade landskapsandelarna tilldelas kommunerna landskapsandelar för medborgarinstitut och för kulturverksamhet. Inom dessa områden är inte kommunernas lagstadgade uppgifter lika strikt reglerade och därmed uppstår inte opåverkbara förutsättningar på samma sätt som inom socialvårdsområdet och grundskolan. När det gäller landskapsandelarna för medborgarinstitut och för kulturverksamhet har basbeloppen därför ingen direkt koppling till driftskostnaderna och för dem beräknas heller ingen normkostnad.
Samarbetsstödet är avsett att uppmuntra till frivilligt samarbete. Samarbetsstöd kan enligt prövning beviljas en kommun som tillsammans med en eller flera andra kommuner inleder ett samarbetsutvecklande projekt som bedöms leda till effektivare produktion av kommunal service. Samarbetsstöd kan också beviljas
1) en kommun som på egen hand inleder ett projekt inom it-området, om det bedöms öka möjligheten till it-samordning inom den offentliga sektorn på Åland, samt
2) en kommun som ansluter sig till ett pågående projekt, en befintlig tjänst eller investering inom it-området, och anslutningen bedöms öka graden av it-samordning inom den offentliga sektorn på Åland.
Samarbetsstöd kan också beviljas för en förstudie till ett projekt. Ett kommunalförbund kan beviljas samarbetsstöd enligt samma villkor som en kommun.
Stödet för anläggningsprojekt i ytterskärgården kan beviljas för projekt som är nödvändiga för att kommunen ska kunna utföra sina lagstadgade uppgifter. Stödet utgör 20 procent av kostnaderna för anläggningsprojektet och det kan också beviljas kommunalförbund.
2. Behov av ändring
2.1. Ökade kostnader och ändrad struktur
Det nu gällande landskapsandelssystemet har tillämpats sedan 2018 och är utformat utgående från den lagstiftning som gällde då och de uppgifter som kommunerna har ålagts i enlighet med den. Som tidigare nämnts träder ny lagstiftning i kraft den 1 januari 2021 (se ovan avsnitt 1.1). Lagstiftningen påverkar kommunernas verksamhet på flera olika sätt, dels genom att deras uppgifter utökas dels genom att den administrativa strukturen i vissa fall ändras.
När det gäller de kostnadsbaserade landskapsandelarna finns en inbyggd mekanism i systemet för reglering av basbeloppen ifall kommunerna åläggs nya uppgifter eller om uppgifterna förändras. Enligt landskapsandelslagens 14 § ska de beräknade förändringarna i omfattningen och arten av landskapsandelsuppgifterna i så fall beaktas vid den årliga justeringen av basbeloppen. Till den del den nya lagstiftningen medför ökade kostnader för kommunerna har det alltså varit möjligt att beakta dem vid fastställande av basbeloppen för finansåret 2021 enligt landskapsandelslagens nu gällande lydelse. För att en större andel av kostnaden för en ny kommunal uppgift ska finansieras av landskapet krävs det däremot att den ersättningsgrad som anges i lagen ändras.
De strukturella förändringarna som ingår i den nya lagstiftningen kräver att bestämmelserna om de kostnadsbaserade landskapsandelarna anpassas. Det har också uppstått behov av andra strukturella förändringar i systemet.
2.2. Förändringar till följd av den nya socialvårdslagstiftningen
Den nya landskapslagen om socialvård innefattar en övergripande målsättning att flytta fokus från korrigerande åtgärder till främjande av välfärd och tidigt stöd. Tröskeln sänks för barnfamiljer och unga att söka hjälp från den kommunala socialvården, därmed kan stöd ges i ett tidigt skede, vilket minskar behovet av mer ingripande korrigerande åtgärder inom till exempel barnskyddet och missbrukarvården. Målet är att dessa förändringar på sikt ska leda till minskade kostnader inom socialvården. På kortare sikt leder förändringarna i lagstiftningen i flera fall till utökad serviceproduktion, vilket innebär ökade kostnader för kommunerna.
Genom landskapslagen om socialvård får barnfamiljer i större utsträckning tillgång till kortvarig hemservice. För närvarande tillhandahålls hemservice på Åland främst för hemmaboende äldre samt personer med funktionsnedsättning, vilket innebär att en ny verksamhetspraxis delvis behöver byggas upp inom den kommunala socialvården beträffande hemservice för barnfamiljer. Avsikten är att hemservice för barnfamiljer ska tillhandahållas på grund av nedsatt funktionsförmåga, såsom exempelvis vid sjukdom, förlossning, skada eller utmattning, eller särskild familje- eller livssituation.
Avsikten med den nya landskapslagen om socialvård är även att arbeta förebyggande genom att främja service som ges i hemmet samt öppenvårdstjänster. Denna form av service tillhandahålls i form av familjearbete, som förutom till barn i behov av särskilt stöd även riktar sig till andra klientgrupper, särskilt unga personer i behov av stöd. Det här kommer att leda till ett behov av att öka antalet familjearbetare, samtidigt som familjearbetet förväntas kunna minska behovet av framtida mer kostsamma korrigerande åtgärder som sker utanför hemmet.
En annan sak som förväntas kräva utökade resurser är förverkligandet av den sociala rehabiliteringen. Social rehabilitering är redan nu en arbetsmetod som används inom den åländska socialvården, men genom landskapslagen om socialvård blir den lagreglerad. Social rehabilitering används som arbetsmetod för personer som löper risk att marginaliseras eller som redan har marginaliserats, och syftar till att genom intensifierat stöd genom socialt arbete och social handledning stärkta den enskildes sociala funktionsförmåga och delaktighet i samhället.
2.3. Förändringar till följd av den nya lagen om barnomsorg och grundskola
Den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola medför både strukturella förändringar och ökade kostnader för kommunerna. Lagen innebär att verksamhetsformerna barnomsorg, grundskola samt grundskoleutbildning för andra än läropliktiga ska förvaltas gemensamt i kommunen. Det betyder att barnomsorgen i administrativt hänseende flyttas från socialvårdssektorn till utbildningssektorn.
Avsikten med lagen har inte varit att förändra innehållet i verksamheten eller förutsättningarna i barnomsorgen eller grundskolan på något omfattande sätt. Följande förändringar är dock sådana som påverkar kommunernas verksamhet på ett sådant sätt att de bör beaktas i landskapsandelssystemet:
– Förundervisningen blir avgiftsfri i alla kommuner. Vissa kommuner har redan infört detta men genom den nya lagen blir detta obligatoriskt för alla kommuner.
– En rätt till tillfällig barnomsorg införs för barn till personer som vistas på Åland trots att de inte har sin juridiska hemort här. Tillfällig barnomsorg har hittills endast kunnat beviljas som förebyggande barnskydd för barn vars föräldrar tillfälligt vistas här utan laglig rätt och om situationen kräver det.
– Begreppet ”elevvård” ersätts med ”barn- och elevhälsa” samtidigt som verksamheten utvidgas från att gälla elever i förundervisningen och grundskolan till att gälla även alla barn inom barnomsorgen från noll år och uppåt.
– En skyldighet införs för kommunen att ordna förberedande undervisning för nyanlända elever med annat modersmål än svenska. Den förberedande undervisningen ersätter delvis den särskilda stödundervisning i svenska som idag ges elever som har ett annat modersmål än svenska. Efter den förberedande undervisningen kommer eleven också att ha möjlighet till en ämnesspecifik stödundervisning på svenska.
– Ämnet svenska som andraspråk införs. Svenska som andraspråk riktar sig till elever som inte har svenska som modersmål och således bedriver grundskolestudierna på sitt andraspråk.
– Grundskolans elevhandledning får ett utökat uppdrag genom att elever som har gått ut grundskolan, men inte fått en studieplats på gymnasienivå, får rätt till elevhandledning från sin tidigare grundskola under ett år efter att läroplikten har upphört.
– Grundskoleutbildning för andra än läropliktiga ska tillhandhållas av kommunerna. Målgruppen för utbildningen är i första hand unga vuxna som kommer till den åländska grundskolan i ett sent skede eller i slutskedet av sin läropliktsålder och har bristfällig utbildningsbakgrund. Förutom inflyttade finns även grundskoleelever som av annan anledning inte fullgör sin läroplikt med ett godkänt avgångsbetyg utan lämnar grundskolan med endast ett skiljebetyg.
2.4. Andra strukturella förändringar
När KST inleder sin verksamhet överförs en stor det av verksamheten inom socialvårdsområdet till kommunförbundet. Kvar inom primärkommunerna blir endast äldreomsorgen och barnomsorgen. Genom den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola sker en ändring av den kommunala förvaltningen genom att barnomsorgen administrativt flyttas från socialvårdssektorn till utbildningssektorn. Det här innebär att de kostnadsbaserade landskapsandelarna inte längre kommer att följa den administrativa strukturen inom primärkommunerna.
KST har bildats genom att ett annat kommunalförbund, Ålands omsorgsförbund, har ombildats till ett nytt kommunalförbund. Det här regleras i landskapslagen om en kommunalt samordnad socialtjänst och motiveras där med att Ålands omsorgsförbunds verksamhetsområde i hög grad sammanfaller med de verksamheter som enligt lagen ska samordnas inom KST. Delvis till följd av denna ombildning har frågan om specialfritidshemsverksamheten aktualiserats.
För närvarande regleras fritidshemsverksamheten i den nu gällande barnomsorgslagen (2011:86) för landskapet Åland. Rätten till fritidshemsverksamhet omfattar förutom elever i första och andra årskursen även elever i träningsundervisningen och studerande på gymnasialstadienivå som deltar i yrkesträningsundervisning. För de två sistnämnda grupperna kan verksamheten ordnas i form av specialfritidshemsverksamhet. Denna verksamhet har hittills ansetts höra till området för specialomsorg och sköts för närvarande av Ålands omsorgsförbund.
När den nu gällande barnomsorgslagen ersätts av den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola överförs bestämmelserna om rätten till specialfritidshemsverksamhet oförändrade till den nya lagen, förutom att verksamheten administrativt blir en del av kommunens utbildningsverksamhet. Samtidigt har huvudmannen för verksamheten, Ålands omsorgsförbund, ombildats till KST. Eftersom fritidshemsverksamheten administrativt hör till barnomsorgen ingår den inte i KST:s verksamhetsområde. Redan tidigare har kommunerna tagit initiativ till att överföra ansvaret för specialfritidshemsverksamheten till Södra Ålands högstadiedistrikt som också är huvudman för träningsundervisningen. Den fysiska verksamheten skulle därmed också flyttas från Ålands omsorgsförbunds lokaler i Mariehamn till träningsundervisningens lokaler i Jomala. Detta med hänvisning till att det i hög utsträckning är samma individer som får träningsundervisning som också deltar i specialfritidshemsverksamheten.
I landskapsandelssystemet ingår kostnaderna för specialfritidshemsverksamheten i grunden för basbeloppet för landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten, med en ersättningsgrad på 12,5 procent av normkostnaden. Kostnaderna för träningsundervisningen utgör grund för en separat landskapsandel där ersättningsgraden är 100 procent av normkostnaden. Det här kan tyckas ologiskt men trots det har frågan inte aktualiserats tidigare. Genom bytet av huvudman har den emellertid uppmärksammats och landskapsregeringen kan konstatera att skillnaden mellan träningsundervisningen och specialfritidshemsverksamheten i det här sammanhanget inte är motiverad.
3. Landskapsregeringens förslag
3.1. Överväganden
De ändringar i lagstiftningen som träder i kraft vid årsskiftet leder i flera fall till förändringar i kommunernas lagstadgade uppgifter, vilket påverkar kommunernas driftskostnader. I enlighet med 14 och 15 §§ i landskapsandelslagen ska en förändring i omfattningen eller arten av landskapsandelsuppgifterna beaktas när basbeloppen fastställs, bland annat om förändringen följer av en landskapslag. De kalkylerade kostnadsförändringarna kan därmed läggas till grund för de basbelopp som fastställs för 2021 utan att lagen för den skull behöver ändras. Det betyder däremot inte att de kostnadsbaserade landskapsandelarna höjs i samma omfattning som kostnaderna förändras. Landskapsregeringen anser dock att den ekonomiska situation som kommunerna befinner sig i motiverar en högre ersättning för de ökade kostnaderna än den som skulle bli aktuell med stöd av den gällande lagen. Därför omfattar det här föreliggande lagförslaget i flera fall även höjda ersättningsgrader. I vissa fall har denna höjning redan aviserats i samband med att den nya lagstiftningen tillkommit.
I och med att kommunernas lagstadgade uppgifter utökas samtidigt som komplexiteten ökar när det gäller serviceproduktionen, blir det igen tydligt hur svårt det är att skapa rättvisa förutsättningar i de så socioekonomiskt olika åländska kommunerna. Vissa av de utökade uppgifterna kan bli svårare för mindre kommuner att utföra, åtminstone ur ett ekonomiskt perspektiv. Den höjda ersättningen som föreslås kan på ett övergripande plan, sett till alla kommuner, ge möjlighet att finansiera de utökade kostnaderna. Men för en liten kommun som får en liten del av den höjda finansieringen, blir de utökade uppgifterna en förhållandevis större utmaning än för de större kommunerna.
Möjligheten att få söka ersättning direkt för kostnaderna har framförts som ett alternativ som skulle ge de minsta kommunerna bättre ekonomiska förutsättningar att utföra och finansiera de nya uppgifterna. Den grundläggande principen i landskapsandelssystemet är dock att det baserar sig på kalkylerade basbelopp som i sin tur har sin grund i nettodriftskostnaderna. Ett stöd i form av direkt ersättning för kostnader skulle strida mot denna grundprincip. Dessutom skulle förfarandet medföra ökad byråkrati genom att sådana stöd måste prövas och administreras. En modell där kommuner får direkt ersättning för faktiska kostnader riskerar också att bli direkt kostnadsdrivande. Att utöka landskapsandelssystemet med direkta ersättningar skulle innebära fler parametrar, vilket i sin tur leder till mindre enkelhet och sämre förutsägbarhet. Därför bör funktioner som gör att kommunerna får ersättning direkt för driftskostnaderna undvikas när det gäller de verksamhetsområden som omfattas av landskapsandelssystemet. I stället föreslås att de kostnadsbaserade landskapsandelarna för flera av de nya uppgifterna ska utformas på motsvarande sätt som den nuvarande landskapsandelen för träningsundervisningen, det vill säga så att de motsvarar normkostnaden.
Landskapsregeringen föreslår att landskapsandelssystemet utökas med tre nya basbelopp: ett för specialfritidshemsverksamheten, ett för den förberedande undervisningen för nyanlända samt ett för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga. Av dem kan basbeloppet för specialfritidshemsverksamheten fastställas på basen av nettodriftskostnaderna. De övriga två är däremot helt nya verksamheter, vilket innebär att basbeloppen får fastställas med de uppskattade kostnaderna som grund. De nuvarande basbeloppen har sin grund i nettodriftskostnaderna för finansåret 2015 och har fastställts genom en årlig indexjustering. Att nu fastställa det nya basbeloppet för specialfritidshemsverksamheten på samma grund bedöms inte vara ändamålsenligt. Dessutom har både Ålands kommunförbund och flera kommuner riktat kritik mot användningen av prisindexet för den kommunala basservicen för att justera basbeloppen. Därför föreslår landskapsregeringen att det görs en uppföljning av alla basbelopp för de kostnadsbaserade landskapsandelarna, vilket innebär att den fyraårsuppföljning som enligt lagen skulle ske 2021 tidigareläggs. Enligt förslaget ska samtliga basbelopp fastställas med nettodriftskostnaderna från 2018 som grund. Genom att lägga 2018 års kostnader till grund för basbeloppen för 2021 bibehålls systematiken när det gäller uppföljningen av basbeloppen. Nästa regelmässiga fyraårsuppföljning görs sedan 2024 genom att basbeloppen för 2025 fastställs på basen av nettodriftskostnaderna från 2022.
Det har varit svårt att uppskatta i vilken utsträckning kommunernas kostnader påverkas av de förändringar som följer av den nya lagstiftningen på socialvårds- och utbildningsområdet. På grund av det har de kostnadsökningar som lagts till grunden för basbeloppen för 2021 i flera fall beräknats på basen av antaganden. Därför bör det göras en uppföljning av basbeloppen så snart det finns uppgifter om de verkliga nettodriftskostnaderna för finans-året 2021. Landskapsregeringen föreslår att det ska göras en extrauppföljning av samtliga basbelopp för de kostnadsbaserade landskapsandelarna vid fastställandet av basbeloppen för 2023, vilket är den tidigaste tidpunkten det är möjligt.
3.2. Förändringar av de kostnadsbaserade landskapsandelarna på socialvårdsområdet
Strukturella förändringar
De kostnadsbaserade landskapsandelarna på socialvårdsområdet berörs både av den nya socialvårdslagstiftningen, av den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola samt av att KST inleder sin verksamhet. KST övertar ansvaret för den verksamhet som ska samordnas enligt landskapslagen om en kommunalt samordnad socialtjänst, vilket är all socialvård som ankommer på kommunen förutom barn- och äldreomsorg. Landskapslagen om barnomsorg och grundskola innebär samtidigt att barnomsorgen administrativt flyttas till utbildningsverksamheten. Kvar inom primärkommunens socialvårdsverksamhet blir således endast äldreomsorgen. Med hänvisning till det ändras benämningen av landskapsandelen för socialvården till landskapsandel för äldreomsorgen. Den föreslås bli beräknad på samma sätt som hittills, förutom att den enbart baseras på åldersgrupperna 65–74, 75–84 samt 85 år och äldre. Äldrelagens ikraftträdande bedöms inte medföra några direkta förändringar av kommunernas kostnader.
Här kan nämnas att administrationen av hemvårdsstödet på initiativ från kommunerna inte överförs till KST, med motiveringen att det ses som ett alternativ till barnomsorg. Hemvårdsstödet ska alltså fortfarande administreras av primärkommunerna. Det är emellertid inte logiskt att kostnaderna för hemvårdsstödet beaktas i grunden för basbeloppet för äldreomsorgen. I stället ska dessa kostnader liksom nu ingå i grunden för basbeloppet för barnomsorgen.
Med hänvisning till att KST:s verksamhetsområde omfattar service som riktar sig till alla åldersgrupper föreslås att landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten, som hittills har baserats på åldersgruppen 7–64 år, i stället ska fastställas på basen av hela invånarantalet.
Utjämningen av landskapsandelen för den samordnande socialtjänsten mellan kommunerna föreslås bli slopad. Syftet med utjämningen har varit att garantera en utjämnande effekt av kostnaderna för den samordnade socialvården inom ramen för landskapsandelssystemet. Avsikten har hela tiden varit att avskaffa utjämningen när kommunerna har avtalat om en finansieringsmodell för KST. Enligt grundavtalet för KST ska de kostnader som återstår efter att landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten har dragits ifrån kommunalförbundets kostnader, fördelas mellan kommunerna enligt invånarantal och skattekraft.
Att KST inleder sin verksamhet innebär också att landskapsandelen för samordnade socialtjänsten från och med 2021 kommer att betalas direkt till kommunalförbundet med stöd av landskapsandelslagens 8 §. Med hänvisning till den finansieringsmodell kommunerna har kommit överens om är det inte nödvändigt att fastställa landskapsandelen särskilt för varje enskild kommun. Landskapsregeringen föreslår att den i det fallet enbart ska fastställas som en helhet.
Social rehabilitering
Social rehabilitering är redan en arbetsmetod inom den åländska socialvården, men genom landskapslagen om socialvård blir den nu lagreglerad. Social rehabilitering används som arbetsmetod för personer som löper risk att marginaliseras eller som redan har marginaliserats, och syftar till att genom intensifierat stöd stärka den enskildes sociala funktionsförmåga och delaktighet i samhället. Genom social rehabilitering kombineras det individuella stödet som tillhandahålls av till exempel en socialhandledare med andra aktiviteter, såsom till exempel deltagande i frivillig verksamhet inom tredje sektorn eller arbetsverksamhet.
Förverkligandet av den sociala rehabiliteringen enligt den nya lagstiftningen bedöms kräva utökade resurser på 3–4 årsverken som socialhandledare. Årskostnaden för en socialhandledare inklusive arbetsgivaravgifter beräknas vara cirka 38 000 euro. Den årliga kostnadsökningen totalt för hela Åland bedöms således uppgå till cirka 114 000–152 000 euro. En kostnadsökning på 140 000 euro har lagts till grunden för basbeloppet för den samordnade socialtjänsten. Landskapsregeringen föreslår också en höjning av ersättningsgraden så att landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten totalt höjs med cirka 140 000 euro.
Förstärkt basservice för barn och unga
Avsikten med nya socialvårdslagstiftningen är att sänka tröskeln för barnfamiljer och unga att i ett tidigt skede söka hjälp från den kommunala socialvården och därmed i vissa fall minska behovet av att längre fram vidta mer ingripande korrigerande åtgärder, vilka är mer kostsamma för samhället än basservicetjänster.
Tanken är att barnfamiljer i större utsträckning ska få kortvarig hemservice när det är nödvändigt för att trygga barnets välfärd. Rätt till långvarig hemservice för barnfamiljer finns redan enligt gällande socialvårdslagstiftning, men tillhandahålls endast i liten utsträckning på Åland. Kostnadsökningen för utökad kortvarig hemservice för barnfamiljer har beräknats utgående från att behovet av kortvarig hemservice på Åland är på motsvarande nivå som i riket. Enligt den beräkning som finns i förslaget till ny socialvårdslagstiftning skulle det därmed gälla 1,9 procent av barnfamiljerna. Totalt fanns det 3 254 barnfamiljer på Åland vid utgången av 2016 och av dessa uppskattas således 62 barnfamiljer vara i behov av kortvarig hemservice. Med beaktande av att i genomsnitt 2 barnfamiljer med stöd av den nu gällande lagstiftningen får hemservice skulle det betyda en ökning med 60 familjer. Den genomsnittliga bruttokostnaden per hemservicebesök på Åland var 27 euro under 2016. Utgående från att samma genomsnittliga servicenivå som i riket tillhandahålls (fem hemservicebesök årligen), har kostnadsökningen för utökad kortvarig hemservice beräknats uppgå till cirka 8 100 euro per år.
Avsikten med den nya socialvårdslagstiftningen är också att arbeta förebyggande genom att främja service som ges i hemmet samt öppenvårdstjänster. Denna form av service tillhandahålls i form av familjearbete, som förutom till barn i behov av särskilt stöd även riktar sig till andra klientgrupper, särskilt unga personer i behov av stöd. Till följd av detta beräknas antalet familjearbetare behöva öka med totalt cirka 2,5 årsverken. Årskostnaden för en socialhandledare inklusive arbetsgivaravgifter är cirka 38 000 euro. Den årliga kostnadsökningen för hela Åland uppskattas således till 95 000 euro.
Dessa beräkningar ingick i lagförslaget till den nya socialvårdslagstiftningen (LF 21/2018–2019) där kostnaderna för tidiga, förebyggande insatser för barnfamiljer enligt den nya lagstiftningen sammantaget beräknades uppgå till 105 000 euro per år. Efter fyra år förutspås de tidiga insatserna ha fått effekt så att kostnaderna för insatser inom barnskyddet minskar. I linje med det har en kostnadsökning på 105 000 euro lagts till grunden för basbeloppet för den samordnade socialtjänsten. Landskapsregeringen föreslår en tillfällig höjning av ersättningsgraden under åren 2021–2024 så att landskapsandelen under dessa år höjs med cirka 105 000 euro.
3.3. Förändringar av de kostnadsbaserade landskapsandelarna på utbildningsområdet
Strukturella förändringar
De kostnadsbaserade landskapsandelarna inom grundskolan berörs av den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola samt indirekt av att KST inleder sin verksamhet. Som tidigare nämnts medför landskapslagen om barnomsorg och grundskola att barnomsorgen administrativt flyttas till utbildningsverksamheten. Dessutom innebär lagen att verksamhetsområdet även utvidgas till att omfatta grundskoleutbildning för andra än läropliktiga.
När det gäller barnomsorgen föreslås att det införs en separat landskapsandel för barnomsorg. I praktiken innebär förslaget att den del av den nuvarande landskapsandelen för socialvården som baseras på åldersgruppen 0–6 år administrativt flyttas till utbildningsområdet. Som tidigare nämndes i avsnitt 3.2. ska kostnaderna för hemvårdsstödet fortfarande beaktas i grunden för basbeloppet för barnomsorgen, trots att stödet administrativt sett kan betraktas som en del av socialvården. Dessutom ska ersättningen för kostnaderna för stödundervisning i svenska inom barnomsorgen enligt förslaget införlivas i landskapsandelssystemet, vilket leder till en höjning av ersättningsgraden. Denna ersättning har kommunerna hittills beviljats utanför systemet.
För fritidshemsverksamheten innebär den nya lagstiftningen inga förändringar förutom att den organisatoriskt flyttas från socialvården till att bli en del av kommunens utbildningsverksamhet. Som tidigare nämnts i avsnitt 2.4. har kommunerna tagit initiativ till en organisatorisk förändring som innebär att Södra Ålands högstadiesdistrikt tar över huvudmannaskapet för specialfritidshemsverksamheten. I samband med den planerade förändringen har kommunerna påtalat behovet att ändra landskapsandelssystemet så att kostnaderna för specialfritidshemsverksamheten skulle beaktas på samma sätt som kostnaderna för träningsundervisningen. Landskapsregeringen instämmer i att förändringen är ändamålsenlig. Att förändringen sker i samband med att Ålands omsorgsförbund ombildas till KST är också logiskt, eftersom fritidshemsverksamheten inte omfattas av kommunalförbundets verksamhetsområde. Enligt landskapsregeringen är det också följdriktigt att specialfritidshemsverksamheten inom landskapsandelssystemet betraktas på samma sätt som träningsundervisningen. Därför föreslås att en ny landskapsandel för specialfritidshemsverksamhet införs. Enligt förslaget konstrueras den på samma sätt som landskapsandelen för träningsundervisningen.
Avgiftsfri förundervisning
Genom landskapslagen om barnomsorg och grundskola införs en rätt till avgiftsfri förundervisning året innan läroplikten inträder. Den här förändringen leder inte till ökade kostnader för kommunerna utan till minskade intäkter.
Under 2020 omfattas uppskattningsvis 360 barn av rätten till förundervisning. Rätten till avgiftsfri förundervisning omfattar 20 timmar per vecka, vilket motsvarar en halvtidsplats inom barnomsorgen. Beräknat utgående från en månadsavgift på 136 euro för en halvtidsplats samt att förundervisning bedrivs under 10 månader per år, skulle det årliga intäktsbortfallet bli cirka 500 000 euro totalt för alla kommuner tillsammans.
Kostnaderna för förundervisningen ingår redan i grunden för basbeloppet för barnomsorgen så där sker ingen förändring. För att hela intäktsbortfallet ska täckas föreslår landskapsregeringen en höjning av ersättningsgraden så att det sammanlagda beloppet av alla kommuners landskapsandel för barnomsorgen höjs med cirka 500 000 euro.
Rätt till tillfällig barnomsorg
Genom landskapslagen om barnomsorg och grundskola införs en rätt till tillfällig barnomsorg för barn vars vårdnadshavare vistas på Åland trots att de inte har sin hemort här. Det kan till exempel vara personer som är tillfällig arbetskraft som säsongsarbetare, vikarier eller studerande och som därför vistas på Åland under en begränsad tid.
Hittills har tillfälliga platser inom barnomsorgen i viss utsträckning beviljats med stöd av den gällande landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen. Att rätten till tillfällig barnomsorg blir generell förväntas dock medföra att fler kommer att dra nytta av den. Enligt en rimlighetsbedömning utgör antalet barn som behöver tillfällig barnomsorg cirka 5 procent av det totala antalet barn som redan får barnomsorg. Tiden det rör sig om är uppskattningsvis 1–3 månader, med hänvisning till att behovet i de flesta fall uppstår i samband med säsongsarbete. Kostnaden för barnomsorg för ett barn under en månad har uppskattats till cirka 1 000 euro, vilket resulterar i en årlig kostnadsökning för kommunerna på cirka 300 000 euro. Detta belopp har lagts till grunden för basbeloppet för barnomsorgen. Landskapsregeringen föreslår att ersättningsgraden för barnomsorgen höjs så att det sammanlagda beloppet av alla kommuners landskapsandel för barnomsorgen höjs med cirka 300 000 euro.
Utvidgning av barn- och elevhälsan
I landskapslagen om barnomsorg och grundskola förtydligas regleringen av elevvården. Lagen innebär att elevvården ersätts med barn- och elevhälsa samtidigt som tillgången till psykolog- och kuratorstjänster utvidgas till att gälla även barn inom barnomsorgen.
Enligt uppgifter i befolkningsstatistiken finns det cirka 2 200 barn i åldersgruppen 0–6 år på Åland. Enligt en uppskattning krävs det en skolkurator på 600 elever, vilket innebär att 4 skolkuratorer behöver anställas för att möta det ökade behovet. Den årliga kostnaden för en kurator uppskattas till cirka 50 000 euro. Det betyder att en kostnadsökning på 200 000 euro har lagts till grunden för basbeloppet för barnomsorgen. Enligt förslaget höjs ersättningsgraden så att det sammanlagda beloppet av alla kommuners landskapsandel för barnomsorgen höjs med 200 000 euro.
Utökad elevhandledning
Grundskolans elevhandledning får genom landskapslagen om barnomsorg och grundskola ett utökat uppdrag i förhållande till det nuvarande som avslutas i och med att eleven fullgjort läroplikten. Elever som har gått ut grundskolan och inte fått någon studieplats på gymnasienivå har rätt till individuell elevhandledning från sin tidigare grundskola under ett år efter att läroplikten har upphört.
Det är endast ett fåtal elever som inte får någon studieplats, bedömningen är att det utökade uppdraget kräver ökade resurser motsvarande en halvtidstjänst. Det här beräknas leda till en årlig kostnadsökning på cirka 30 000 euro, som har lagts till grunden för basbeloppen för grundskolan. Enligt förslaget justeras ersättningsgraden så att det sammanlagda beloppet av alla kommuners landskapsandelar för grundskolan höjs med 30 000 euro.
Förberedande undervisning för nyanlända elever med annat modersmål än svenska
Genom landskapslagen om barnomsorg och grundskola utvecklas stödet och undervisningen för nyanlända elever som inte har svenska som modersmål. Hittills har sådana elever fått stödundervisning i svenska 5 timmar per vecka under en period på högst 5 år, en period som dock vid behov kan förlängas. Kostnaderna för verksamheten har ersatts av landskapet till 86 procent av de faktiska kostnaderna, genom ett direkt stöd till kommunerna efter ansökan och redovisning av kostnader. Detta stöd har administrerats utanför landskapsandelssystemet.
I syfte att utveckla integreringen av elever med annat modersmål än svenska och underlätta övergången för dem till allmän undervisning, åläggs kommunerna nu att vid behov ordna förberedande undervisning för nyanlända elever med annat modersmål än svenska. Den förberedande undervisningen är avsedd att omfatta 20–30 undervisningstimmar per vecka under högst 4 terminer. Därefter övergår eleven till att få undervisning i svenska som andraspråk samtidigt som det ska finnas möjlighet till ämnesspecifik stödundervisning i svenska. Svenska som andraspråk införs också genom den nya lagen som ett läroämne parallellt med svenska.
De kostnader som kommunerna har haft för stödundervisning i svenska, och som alltså har ersatts till 86 procent, uppgick 2018 till 569 645 euro. Eftersom förslaget utgår från att nya basbelopp fastställs med nettodriftskostnaderna för 2018 som grund, syns dessa kostnader således redan i grunden för basbeloppen för grundskolan. Detta bedöms motsvara den kostnadsökning som beror på att svenska som andraspråk införs som läroämne och att kommunen får en skyldighet att ordna ämnesspecifik stödundervisning i svenska.
Som tidigare nämnts i avsnitt 3.1. strävar landskapsregeringen till att undvika stöd i form av direkt kostnadsersättning till kommunerna med hänvisning till att det innebär ökad byråkrati och riskerar att få en kostnadsdrivande effekt. Samtidigt är den förberedande undervisningen av nyanlända elever en verksamhet där antalet elever kan variera både mellan kommunerna och över tid, vilket gör att den kan medföra betydande kostnader som är svåra att förutse för kommunen. Landskapsregeringen föreslår därför att det införs en ny landskapsandel för förberedande undervisning, konstruerad på samma sätt som den nuvarande landskapsandelen för träningsundervisningen. Det innebär att den beräknas på basen av antalet elever som får förberedande undervisning och att ersättningsgraden är 100 procent av normkostnaden. Liksom landskapsandelen för träningsundervisningen är den ändå kalkylerad såtillvida att den beräknas utgående från ett basbelopp, som har sin grund i de verkliga nettodriftskostnaderna men fastställs varje år genom indexjustering.
För att kunna beräkna kostnaden för den förberedande undervisningen har antalet elever som fått stödundervisning i svenska under läsåret 2018–2019 använts som utgångspunkt. Av dessa var det 58 elever som hade bott på Åland under åren 2016–2018 eller 2017–2018, vilket antas motsvara det antal som kommer att ha behov av förberedande undervisning. Beräkningen utgår således från att cirka 60 elever per år kan komma att delta i undervisningen. Därutöver antas elevgrupperna i genomsnitt bestå av 5 elever, vilket med hänvisning till antalet undervisningstimmar leder till ett behov av 12 heltidsanställda lärare. Med en uppskattad årskostnad på 55 000 euro för en lärare ger det en årlig kostnadsökning på totalt 660 000 euro. Fördelat på antalet elever resulterar det i ett basbelopp för den förberedande undervisningen på 11 000 euro. Eftersom grunden för det här föreslagna basbeloppet bygger på antaganden bör det göras en uppföljning på basen av de verkliga nettodriftskostnaderna så snart det finns uppgifter att tillgå.
Grundskoleutbildning för andra än läropliktiga
Från och med höstterminen 2021 får den som har passerat läropliktsåldern och saknar ett avgångsbetyg från grundskolan rätt att avlägga hela eller delar av grundskolans lärokurs. För närvarande har kommunerna inte någon skyldighet att ordna grundskoleutbildning för andra än läropliktiga. Verksamheten är således helt ny och liksom när det gäller den förberedande undervisningen kommer den att variera när det gäller antalet deltagare samt medföra betydande kostnader för kommunen. Landskapsregeringen föreslår därför även i det här fallet en ny landskapsandel med samma konstruktion som landskapsandelen för träningsundervisningen. Med andra ord ska den utgå från ett basbelopp och antalet deltagare i utbildningen samt ha en ersättningsgrad på 100 procent av normkostnaden.
För att få en uppfattning om vilka kostnader det kan röra sig om har en arbetsgrupp gjort en kostnadsberäkning för undervisningen. Den kostnadsberäkningen har sedan legat till grund för landskapsregeringens förslag.
Grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga är indelad i kurser. Utgående från lärarlöner på Ålands folkhögskola och i Mariehamns stad beräknas medelpriset för en lektion bli cirka 63,72 euro. En kurs omfattar 28 lektioner vilket ger en kostnad på 1 784,25 euro.
Beroende på hur många deltagare en kurs har varierar kostnaden per elev. Utgående från ett medeltal av kostnaden per elev vid en kurs med 10 respektive 5 deltagare uppskattas kostnaden per elev till 300 euro. I den uppskattade kostnaden ingår förutom undervisningskostnader också kostnader för kartläggning av elevens tidigare kunnande, uppgörande av en studieplan för eleven samt kostnader för läroböcker och andra läromedel, arbetsredskap samt arbetsmaterial. Vidare beaktas också kostnaderna för de studiesociala förmåner som eleverna har rätt till.
Enligt uppskattning är det möjligt att ordna cirka 23 kurser per år. För att verksamheten ska vara ekonomiskt försvarbar krävs minst 7 elever per kurs. Den totala kostnadsökningen uppskattas därmed till cirka 50 000 euro per år, vilket skulle ge ett basbelopp för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga på 7 143 euro. På samma sätt som när det gäller den förberedande undervisningen för nyanlända elever bygger detta basbelopp på antaganden, och det är därmed nödvändigt att göra en uppföljning så snart det finns uppgifter om de verkliga nettodriftskostnaderna.
4. Förslagets konsekvenser
4.1. Allmänt
Syftet med förslaget är att anpassa de kostnadsbaserade landskapsandelarna till de förändringar som föranleds av att ny lagstiftning träder i kraft vid ingången av 2021 samt att KST inleder sin verksamhet. Avsikten är också att mildra de ekonomiska effekterna av den nya lagstiftningen som påverkar kommunernas verksamhet både på socialvårds- och undervisningsområdet. Genom förslaget ökas överföringarna från landskapet till kommunerna.
Förslaget har således i första hand ekonomiska konsekvenser. Administrativt medför förslaget till viss del ökade krav på kommunernas redovisning av kostnader, genom att fler enskilda landskapsandelar tillkommer till systemet. För landskapsförvaltningen innebär förslaget också av den anledningen en viss ökning av de administrativa uppgifterna. Sammantaget torde dock förslaget leda till mindre byråkrati genom att ersättningar som hittills har administrerats vid sidan av landskapsandelarna nu införs i systemet. Eftersom förslaget inte gäller kommunernas interna resursfördelning har det inte varit möjligt att göra någon tillförlitlig bedömning av förslagets eventuella miljömässiga effekter, barnkonsekvenser eller påverkan på jämställdheten.
4.2. Beräknad effekt på överföringarna mellan landskapet och kommunerna
Enligt de beräkningar som har legat till grund för detta lagförslag leder den nya lagstiftningen inom socialvårds- och utbildningsområdet sammantaget till en årlig kostnadsökning för kommunerna som uppgår till cirka 1 485 000 euro. Där ingår ökade kostnader för förstärkt basservice för barn och unga, social rehabilitering, förberedande undervisning för nyanlända, utökad barn och elevhälsa, grundskoleutbildning för andra än läropliktiga, utökad elevhandledning och rätt till tillfällig barnomsorg. Den beräknade kostnadsökningen läggs till grunden för basbeloppen på respektive område.
För att öka finansieringen genom landskapsandelssystemet så att den motsvarar den beräknade kostnadsökningen höjs ersättningsgraderna för de olika landskapsandelarna. Höjningen baseras förutom på kostnadsökningen för de ovannämnda verksamheterna också på införandet av avgiftsfri förundervisning, den nya landskapsandelen för specialfritidshemsverksamheten samt ersättningen för stödundervisning i svenska inom barnomsorgen. När det gäller dem ökar inte kostnaderna på ett sådant sätt att den kan läggas till grund för basbeloppen. Införandet av avgiftsfri förundervisning medför en intäktsminskning, medan kostnaderna för både specialfritidshemsverksamheten och stödundervisningen i svenska inom barnomsorgen redan ingår i grunden för basbeloppen.
I ökningen av volymen av landskapsandelssystemet ingår två typer av ersättning som hittills har administrerats utanför landskapsandelssystemet. Det gäller ersättning för kostnaderna för stödundervisningen i svenska i grundskolan respektive inom barnomsorgen, vilka nu införlivas i landskapsandelssystemet. Det gör att ökningen av överföringarna från landskapet till kommunerna blir lägre än den totala ökningen av volymen i systemet. Vilket det slutliga beloppet blir går dock inte att beräkna exakt. Orsaken till det är de nya landskapsandelarna för förberedande undervisning i svenska för nyanlända, grundskoleutbildning för andra än läropliktiga samt specialfritidshemsverksamhet, där det föreslås en ersättningsgrad på 100 procent av normkostnaden. Ökningens slutliga volym är därmed beroende av antalet deltagare i verksamheterna.
I tabell 1 nedan visas att de höjda ersättningsgraderna som ingår i förslaget skulle ge en beräknad ökning av volymen i systemet med 1 488 833 euro för finansåret 2021. När även de ökade kostnader som har lagts till i grunden för de olika basbeloppen beaktas, beräknas ökningen av volymen bli 1 589 745 euro (tabell 2). När det gäller träningsundervisningen och specialfritidshemsverksamheten har utfallet i tabellerna beräknats på basen av elevantalet under höstterminen 2020.
I jämförelsen ingår inte ersättningen för kostnaderna för den förberedande undervisningen för nyanlända och för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga. Dessa verksamheter startar höstterminen 2021 och landskapsandelarna för dem ska enligt förslaget betalas först från och med finansåret 2022. För 2021 har anslag på sammanlagt 775 000 euro upptagits i landskapsregeringens budgetförslag för att ersätta dessa kostnader utanför landskapsandelssystemet.
Tabell 1: Beräknat utfall 2021 med beaktande av höjda ersättningsgrader
| Landskapsandelar 2021, baserade på 2018 års kostnader | Ersättningsgrad enl. förslaget | Ersättningsgrad enl. gällande lag | Skillnad |
| Grundskola, träningsundervisning, specialfritidshemsverksamhet | 6 357 130 | 6 080 605 | 276 525 |
| Barnomsorg | 4 508 956 | 3 443 494 | 1 065 461 |
| Äldreomsorg, KST | 8 080 012 | 7 933 164 | 146 847 |
| TOTALT |
|
| 1 488 833 |
Tabell 2: Beräknat utfall 2021 med beaktande av höjda basbelopp och ersättningsgrader
| Landskapsandelar 2021, baserade på 2018 års kostnader | Ersättningsgrad enl. förslaget + höjda basbelopp | Ersättningsgrad enl. gällande lag + basbelopp utan höjning | Skillnad |
| Grundskola, träningsundervisning, specialfritidshemsverksamhet | 6 357 130 | 6 076 573 | 280 556 |
| Barnomsorg | 4 508 956 | 3 377 240 | 1 131 716 |
| Äldreomsorg, KST | 8 080 012 | 7 902 539 | 177 472 |
| TOTALT |
|
| 1 589 745 |
4.3. Beräknat utfall för de enskilda kommunerna 2021
Enligt förslaget fastställs samtliga basbelopp för 2021 på nytt i början av januari när den här föreslagna lagen har trätt i kraft. De fastställs då med nettodriftskostnaderna för finansåret 2018 som grund och med beaktande av de beräknade kostnadsökningarna.
I tabellen nedan visas det sammanlagda utfallet för 2021 med de föreslagna höjda ersättningsgraderna i jämförelse med utfallet med de nu gällande ersättningsgraderna enligt landskapsandelslagens lydelse. De föreslagna landskapsandelarna för förberedande undervisning för nyanlända och för grundskoleutbildning för andra än läropliktiga ingår inte i kalkylen eftersom de börjar tillämpas först för 2022. Träningsundervisningen och specialfritidshemsverksamheten har beräknats på basen av antalet deltagare under höstterminen 2020.
|
| Ersättningsgrad enl. förslaget | Ersättningsgrad enl. gällande lag | Skillnad | Skillnad /inv. |
| Brändö | 962 905 | 952 912 | 9 993 | 22 |
| Eckerö | 2 022 164 | 1 975 711 | 46 453 | 49 |
| Finström | 3 963 072 | 3 839 515 | 123 557 | 48 |
| Föglö | 1 391 849 | 1 370 ‑443 | 21 406 | 40 |
| Geta | 1 413 508 | 1 392 333 | 21 175 | 43 |
| Hammarland | 3 093 782 | 3 003 362 | 90 420 | 57 |
| Jomala | 4 878 378 | 4 539 823 | 338 554 | 65 |
| Kumlinge | 820 887 | 811 148 | 9 739 | 31 |
| Kökar | 635 555 | 633 197 | 2 358 | 10 |
| Lemland | 2 930 398 | 2 805 322 | 125 076 | 61 |
| Lumparland | 698 530 | 685 800 | 12 730 | 35 |
| Saltvik | 2 621 198 | 2 515 894 | 105 304 | 57 |
| Sottunga | 125 924 | 124 525 | 1 399 | 16 |
| Sund | 1 938 439 | 1 880 532 | 57 906 | 57 |
| Vårdö | 1 496 176 | 1 463 922 | 32 254 | 72 |
| Mariehamn | 5 642 233 | 5 151 724 | 490 509 | 42 |
| TOTALT | 34 634 998 | 33 146 165 | 1 488 833 | 50 |
I en bilaga till detta förslag finns en mer detaljerad redovisning av landskapsandelarna för finansåret 2021 och det beräknade utfallet för de enskilda kommunerna.
5. Förslagets beredning och ikraftträdande
5.1. Beredningen
Lagförslaget har beretts som tjänstemannaberedning vid lagberedningen. De beräkningar som förslaget är baserat på har gjorts vid finansavdelningen medan ÅSUB, socialvårdsbyrån och utbildningsbyrån har bistått med underlag för beräkningarna.
Lagförslaget har skickats på remiss till kommunerna, Ålands kommunförbund, Norra Ålands högstadiedistrikt, Södra Ålands högstadiedistrikt, Oasen boende- och vårdcenter, Kommunernas socialtjänst, lagtingspartierna och internt till berörda avdelningar inom landskapsförvaltningen. Av tidsskäl omfattade det förslag som remissbehandlades enbart detaljmotiveringar och lagtext samt en redogörelse för hur de kalkylerade kostnadsförändringarna föreslås bli beaktade i landskapsandelssystemet. I redogörelsen visades de uppskattade effekterna av förslaget beräknade utgående från de basbelopp som gäller för 2020, vilka har sin grund i nettodriftskostnaderna 2015. När uppgifter fanns tillgängliga fick remissinstanserna en kompletterande kalkyl som visade förslagets beräknade utfall baserat på nettodriftskostnaderna 2018.
5.2. Remissbehandlingen
De synpunkter som framkommit i remissbehandlingen är både positiva och negativa. Positiva synpunkter som framkommit är bland annat följande:
· Utökningen av specificerade ersättningsområden ökar transparensen för vilka uppgifter kommunen får ersättning.
· Att finansieringslösningar som funnits utanför systemet nu tas med i det innebär någon form av förenkling.
· Slopandet av utjämningen av landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten förbättrar transparensen något.
· Den förberedande undervisningen för nyanlända ersätts till de kommuner som har kostnader för den.
· Landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten baseras på hela invånarantalet.
· Förslaget strävar till att ersätta kostnadsökningarna till 100 procent.
· Förslaget är som helhet tillfredsställande mot bakgrund av att en stor del av anpassningarna är sådana om inte kan beräknas eftersom det handlar om nya uppgifter och nya skyldigheter.
Samtidigt har en del av remissinstanserna varit negativa till sådant som andra varit positiva till. Flera kommuner motsätter sig att finansieringslösningar som funnits utanför systemet ska införlivas i det, eller talar för att tillämpningen av sådana lösningar borde utvidgas till att gälla fler av de nya verksamheterna. I anslutning till kritiken mot schablonmässiga lösningar kritiseras också att uppföljningen av basbeloppen sker vart fjärde år, vilket anses vara för sällan. En uppföljning varje år skulle dock i praktiken innebära att landskapsandelarna inte skulle vara kalkylerade utan baseras på de faktiska kostnaderna. Som redan konstaterades i avsnitt 1.2 frångicks ett sådant system i början av 1990-talet, bland annat med hänvisning till att det ansågs begränsa den kommunala självstyrelsen samt vara kostnadsdrivande. Landskapsregeringen föreslår ingen permanent ändring när det gäller uppföljningen av basbeloppen i det här skedet, främst för att det inte faller inom ramen för detta förslag.
I det förslag som skickades ut på remiss föreslogs att det skulle göras en extrauppföljning av basbeloppen för den förberedande undervisningen för nyanlända respektive grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga, så snart det fanns uppgifter om kostnaderna för de två helt nya verksamheterna.
Efter att det påpekats i remissbehandlingen har landskapsregeringen ändrat förslaget till den delen, så att extrauppföljningen ska omfatta basbeloppen för samtliga kostnadsbaserade landskapsandelar. Motiveringen till det är att de ekonomiska effekterna är svårbedömda även när det gäller övriga verksamhetsförändringar som följer av den nya lagstiftningen på socialvårds- och utbildningsområdet.
Förutom när det gäller utvidgningen av extrauppföljningen har förslaget ändrats på en punkt efter remissbehandlingen. Enligt det förslag som skickades på remiss skulle landskapsandelen för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga betalas till huvudmannen för utbildningen i det fall att kommunen inte själv stod för verksamheten. Enligt föreliggande förslag ska primärkommunen även i det fallet vara mottagare av landskapsandelen, vilket följer principen om att finansieringen genom systemet inte ska vara öronmärkt för en viss verksamhet.
En del av den kritik som framkommit i remissbehandlingen har rört delar av landskapsandelssystemet som inte är föremål för ändringar i detta förslag. Hit hör till exempel tillämpningen av intervaller som grund för landskapsandelen för grundskolan, beräkningen av basbeloppet för träningsundervisningen, användningen av prisindexet för den kommunala basservicen samt effekterna av den finansieringsmodell som kommunerna har valt för KST. Eftersom dessa inte omfattas av det här lagförslaget har synpunkterna inte beaktats i detta sammanhang.
5.3. Ikraftträdande
Den här föreslagna anpassningen av de kostnadsbaserade landskapsandelarna föranleds av ny lagstiftning på socialvårds- och utbildningsområdet. Den lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2021, samtidigt som KST inleder sin verksamhet. Avsikten med detta lagförslag har hela tiden varit att det ska tillämpas från och med finansåret 2021 samt att basbelopp och landskapsandelar för 2021 ska fastställas med stöd av bestämmelserna i förslaget. Basbeloppen för 2021 har redan fastställts enligt landskapsandelslagens gällande lydelse och enligt lagens 33 § fattar landskapsregeringen beslut om landskapsandelarna senast den 11 januari. De föreslagna lagändringarna bör således helst träda i kraft vid årsskiftet så att de nya basbeloppen kan läggas till grund för landskapsregeringens beslut om landskapsandelar, vilket ska fattas senast den 11 januari 2021.
I landskapsregeringens förslag till budget för 2021 har förslagets innehåll beaktats så att anslagen för överföringar till kommunerna har höjts i enlighet med det. Anslagen har därmed anpassats till att basbeloppen för de kostnadsbaserade landskapsandelarna ska fastställas med nettodriftskostnaderna för finansåret 2018 som grund, samt att de landskapsandelar som ingår i detta förslag ska fastställas med de ersättningsgrader som anges här. Landskapsregeringen anser att den föreslagna lagen uppfyller de villkor som ställs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen och att den därför bör behandlas enligt dessa undantagsbestämmelser.
Detaljmotivering
Ändring och temporär ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna
4 § Normkostnad för äldreomsorgen. I sin gällande lydelse omfattar paragrafen normkostnaden för hela socialvårdsområdet, fördelad på socialvård och samordnad socialtjänst. Normkostnaden för socialvården baseras på antalet invånare i åldersgrupperna 0–6 år, 65–74 år, 75–84 år samt 85 år och äldre, medan normkostnaden för den samordnade socialtjänsten baseras på antalet invånare i åldersgruppen 7–64 år.
Genom landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola flyttas barnomsorgen administrativt till utbildningsverksamheten. Paragrafen föreslås därför bli ändrad så att den enbart gäller normkostnaden för äldreomsorgen, det vill säga åldersgrupperna 65–74 år, 75–84 år samt 85 år och äldre. Till den delen innebär förslaget ingen ändring av hur normkostnaden beräknas.
Bestämmelserna om normkostnaden för den samordnade socialtjänsten flyttas till en ny 5a §.
5 § Landskapsandel för äldreomsorgen. Paragrafen motsvarar den nu gällande bestämmelsen om landskapsandel för socialvården. Förslaget innebär således bara att landskapsandelen begränsas till äldreomsorgen. En motsvarande bestämmelse om landskapsandelen för barnomsorgen föreslås bli intagen i 8a § nedan.
5a § Normkostnad för den samordnade socialtjänsten. Paragrafen är ny och innehållet motsvarar delvis den nu gällande 4 §. Vissa ändringar föreslås med anledning av att Kommunernas socialtjänst (KST) formellt inleder sin verksamhet från och med den 1 januari 2021.
Enligt lagens gällande lydelse fastställs landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten på basen av antalet invånare i åldersgruppen 7–64 år. Med hänvisning till att KST:s verksamhetsområde omfattar service som riktar sig till alla åldersgrupper föreslås att landskapsandelen i stället ska fastställas på basen av hela invånarantalet.
Att KST inleder sin verksamhet innebär också att landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten från och med finansåret 2021 kommer att betalas direkt till kommunalförbundet med stöd av lagens 8 §. Det betyder att landskapsandelen egentligen inte behöver fördelas mellan kommunerna, vilket i sin tur innebär att den enskilda kommunens normkostnad blir oväsentlig. Samtidigt är en av grundprinciperna i landskapsandelssystemet att det är kommunen som tilldelas landskapsandelar (se lagens 1 §), även om de betalas ut till exempelvis ett kommunalförbund. Att KST anges som mottagare av landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten motiveras av att det var avsikten med KST-lagstiftningen. Enligt det här förslaget ska grundregeln fortfarande vara att normkostnaden för den samordnade socialtjänsten ska beräknas för de enskilda kommunerna och att landskapsandelen ska fastställas kommunvis. I paragrafens 2 mom. föreslås dock en bestämmelse om undantag från grundregeln. Undantagsregeln är avsedd att tillämpas i det fall att den finansieringsmodell som gäller för KST inte förutsätter att de enskilda kommunernas landskapsandelar för den samordnade socialtjänsten fastställs. I det fallet ska ingen normkostnad beräknas utan landskapsandelen fastställs direkt med basbeloppet och det totala antalet invånare i landskapet som grund. En bestämmelse om detta föreslås bli intagen i 6 § nedan.
Genom den föreslagna formuleringen kan landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten fastställas som en helhet som betalas till KST. Samtidigt finns det i lagen möjlighet att fastställa landskapsandelen särskilt för varje kommun, ifall behovet skulle uppstå genom att kommunerna i framtiden skulle avtala om en annan finansieringsmodell för KST.
I paragrafens 3 mom. ingår en hänvisning till landskapslagen (2016:2) om en kommunalt samordnad socialtjänst. En motsvarande hänvisning finns i den gällande lagens 4 § 2 mom. I den nämnda lagen definieras KST:s verksamhetsområde.
6 § Landskapsandel för den samordnade socialtjänsten. Enligt paragrafens gällande lydelse är landskapsandelen 12,5 procent av normkostnaden för den samordnade socialtjänsten. Genom landskapslagen (2020:12) om socialvård får kommunerna en lagstadgad skyldighet att erbjuda social rehabilitering. För att ersätta kommunerna för de kostnadsökningar som uppstår till följd av det föreslås att ersättningsgraden höjs från 12,5 till 12,8 procent.
Enligt den föreslagna 5a § ska normkostnaden för den enskilda kommunen inte beräknas om det inte förutsätts för att fördela kostnaden för KST mellan kommunerna. Landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten ska i det fallet fastställas som ett totalbelopp utgående från ett belopp som beräknas genom att basbeloppet multipliceras med antalet invånare i hela landskapet. Enligt förslaget ska landskapsandelen dock fortfarande beräknas utgående från ett basbelopp som indexjusteras årligen. Skälet till det är att principen för hela systemet bygger på förutsättningen att landskapsandelarna är kalkylerade (se avsnitt 3.1. i den allmänna motiveringen).
Enligt paragrafens nu gällande lydelse ingår i 2 mom. en hänvisning till utjämningen av landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten enligt 7 §. Enligt förslaget upphävs 7 §, varför hänvisningen till den i den här paragrafen också bör upphävas.
6a § Landskapsandel för den samordnade socialtjänsten finansåren 2021–2024. I landskapslagen om socialvård ingår ett krav på förstärkt basservice för barn och unga, vilket också leder till ökade kostnader för kommunerna. Enligt förslaget till lagen var avsikten är att ersätta kommunerna för denna kostnadsökning under en fyraårsperiod med hänvisning till att den utökade verksamheten därefter skulle leda till minskade kostnader inom barnskyddet (se LF 21/2018–2019). Denna kostnadsökning föranleder en ytterligare höjning av ersättningsgraden för landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten. Med hänvisning till att denna höjning är avsedd att vara tillfällig föreslås att en högre ersättningsgrad för landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten temporärt ska gälla under finansåren 2021–2024, enligt förslaget 13,2 procent.
7 § Utjämning av landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten. Paragrafen föreslås bli upphävd med hänvisning till att utjämningen förlorar sin funktion när KST förverkligas. I grundavtalet för KST anges hur kommunerna ska delta i finansieringen av kommunalförbundets verksamhet. Den finansieringsmodell kommunerna har avtalat om utgår från att landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten dras ifrån kommunalförbundets kostnader. Den resterande kostnaden fördelas därefter mellan kommunerna på basen av invånarantal och skattekraft.
3 kap. Kostnadsbaserade landskapsandelar inom utbildningsverksamheten
Kapitelrubriken ändras med hänvisning till att kapitlets innehåll ska täcka ett vidare verksamhetsområde. Enligt 1 § i del I i landskapslagen om barnomsorg och grundskola omfattar utbildningsverksamheten barnomsorg, grundskola samt grundskoleutbildning för andra än läropliktiga.
8a § Normkostnad för barnomsorgen. Genom den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola blir barnomsorgsverksamheten administrativt en del av utbildningsverksamheten. Den föreslagna paragrafen är ny men motsvarar till sitt innehåll den del av den gällande lagens 4 § som omfattar barnomsorgen. Det innebär att normkostnaden för barnomsorgen liksom hittills baseras på antalet invånare i åldersgruppen 0–6 år. Förslaget innebär således ingen ändring när det gäller beräkningen av normkostnaden.
8b § Landskapsandel för barnomsorgen. Paragrafens innehåll motsvarar den nuvarande bestämmelsen om landskapsandel för socialvården (se 5 § ovan) till den del den gäller landskapsandel för barnomsorgen.
Den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola medför ökade kostnader för kommunerna på flera olika sätt. En rätt till tillfällig barnomsorg införs för personer som tillfälligt vistas på Åland men inte har sin hemort här. Elevhälsan med rätt till kurator- och psykologtjänster utvidgas till att gälla för barn inom barnomsorgen. Dessutom innebär den nya lagen att förundervisningen blir avgiftsfri, vilket inte beräknas leda till ökade kostnader men däremot till minskade intäkter. För att kompensera kommunerna för de kostnadsökningar som uppstår föreslås att ersättningsgraden höjs från 12,5 till 16,6 procent. Genom höjningen beaktas också att stödundervisningen i svenska inom barnomsorgen, som hittills har ersatts utanför landskapsandelssystemet, härefter ska ersättas inom systemet.
8c § Landskapsandel för specialfritidshemsverksamheten. Administrativt hör fritidshemsverksamheten till barnomsorgsverksamheten, vilket innebär att den hittills har betraktats som en del av socialvårdsområdet. Genom den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola ändras det här så att fritidshemsverksamheten blir en del av kommunens utbildningsverksamhet.
Rätten till fritidshemsverksamhet omfattar förutom elever i årskurs 1 och 2 även elever i träningsundervisningen och studerande på gymnasialstadienivå som deltar i yrkesträningsundervisning. För de två sistnämnda grupperna kan verksamheten ordnas i form av specialfritidshemsverksamhet. Denna verksamhet har i administrativt hänseende betraktats som specialomsorg och har hittills skötts av Ålands omsorgsförbund. Kommunerna har tagit initiativ till en organisatorisk förändring som innebär att Södra Ålands högstadiesdistrikt skulle ta över huvudmannaskapet för specialfritidshemsverksamheten.
Enligt förslaget införs en ny kostnadsbaserad landskapsandel för specialfritidshemsverksamhet med motiveringen att specialfritidshemsverksamheten inom landskapsandelssystemet bör betraktas på samma sätt som träningsundervisningen. Enligt förslaget konstrueras landskapsandelen på samma sätt som landskapsandelen för träningsundervisningen och nettodriftskostnaderna för verksamheten används som grund för fastställande av basbeloppet.
10 § Landskapsandel för grundskolan. Genom landskapslagen om barnomsorg och grundskola utökas uppdraget för grundskolans elevhandledning. Utvidgningen innebär att även elever som har gått ut grundskolan men som inte har fått någon studieplats på gymnasienivå fortfarande ska ha rätt till elevhandledning från sin tidigare grundskola under ett år efter att läroplikten har upphört. För att kompensera för den kostnadsökning som detta innebär för kommunerna föreslår landskapsregeringen att ersättningsgraden för grundskolan höjs från 20 till 20,2 procent.
11 § Landskapsandel för träningsundervisning. Paragrafens 1 mom. föreslås bli ändrad så att hänvisningen till grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland ersätts med en hänvisning till den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola.
11a § Landskapsandel för den förberedande undervisningen. Genom 6 § 3 mom. i del III i landskapslagen om barnomsorg och grundskola påförs kommunen en skyldighet att ordna förberedande undervisning för nyanlända elever med annat modersmål än svenska. Den nya undervisningsformen ersätter delvis den stödundervisning i svenska som för närvarande ordnas av kommunerna.
Hittills har kommunerna fått en del av kostnaderna för den nuvarandestödundervisningen i svenska ersatta vid sidan av landskapsandelssystemet. Landskapsregeringen föreslår att kostnaderna för den förberedande undervisningen i stället ska ersättas inom landskapsandelssystemet. Med hänvisning till att det är frågan om en verksamhet som i hög grad kan variera vad gäller antal elever och som kan medföra betydande kostnader för kommunen föreslås att den kostnadsbaserade landskapsandelen konstrueras på samma sätt som landskapsandelen för träningsundervisningen. Ett basbelopp fastställs och normkostnaden beräknas genom att basbeloppet multipliceras med antalet elever i kommunen som får förberedande undervisning. Landskapsandelen för den förberedande undervisningen motsvarar normkostnaden, det vill säga att ersättningsgraden är 100 procent.
Den förberedande undervisningen för nyanlända elever med annat modersmål än svenska kommer inte att förverkligas förrän från och med höstterminen 2021, då läroplanen enligt den nya lagstiftningen börjar tillämpas. Enligt förslaget kommer därför landskapsandelen för förberedande undervisning att införas först från och med finansåret 2022. Finansåret 2021 blir därmed ett övergångsår under vilket kommunerna ännu föreslås bli kompenserade utanför landskapsandelssystemet (se motiveringen till ikraftträdandebestämmelsen nedan).
11b § Landskapsandel för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga. Enligt 39 § i del III i landskapslagen om barnomsorg och grundskola har den som passerat läropliktsåldern och saknar avgångsbetyg från grundskolan rätt att avlägga hela eller delar av grundskolans lärokurs. Denna rättighet gäller enligt övergångsbestämmelserna i lagen från och med den 1 augusti 2021.
Kommunen har hittills inte haft någon skyldighet att ordna grundskoleutbildning för andra än läropliktiga, utan den införs genom den nya lagen. Verksamheten är således helt ny och liksom när det gäller den förberedande undervisningen för nyanlända (se 11a § ovan) kommer den att kunna variera när det gäller antalet deltagare samt medföra betydande kostnader för kommunen. Landskapsregeringen föreslår därför även i det här fallet en kostnadsbaserad landskapsandel med samma konstruktion som landskapsandelen för träningsundervisningen. Med andra ord ska den utgå från ett basbelopp och antalet deltagare i utbildningen, samt ha en ersättningsgrad på 100 procent av normkostnaden.
17a § Fastställande av basbeloppen för finansåret 2023. Enligt förslaget ska en extrauppföljning av basbeloppen för de kostnadsbaserade landskapsandelarna göras så snart uppgifter för finansåret 2021om nettodriftskostnader och antal deltagare i de olika verksamheterna finns tillgängliga. Kommunernas bokslutsuppgifter publiceras normalt av ÅSUB i slutet av året efter det aktuella finansåret. Därmed kommer uppgifter om nettodriftskostnaderna för 2021 att publiceras i slutet av 2022, vilket innebär att det då är möjligt att använda dem som grund för basbeloppen för finansåret 2023. Däremot går det inte att garantera att de finns tillgängliga så att basbeloppen kan fastställas senast den 15 oktober 2022 så som lagen anger. För att göra det möjligt att fastställa basbeloppen senare anger paragrafen ett undantag från lagens 14 §. De ska dock fastställas så snart uppgifterna finns tillgängliga. Både för kommunernas och landskapsregeringens budgetprocesser kommer det då att vara viktigt att uppgifterna blir tillgängliga så tidigt som möjligt, vilket också ställer krav på kommunernas rapportering av uppgifter.
När det gäller den förberedande undervisningen för nyanlända elever och grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga inleds verksamheten inte förrän höstterminen 2021. Därmed kommer nettodriftskostnaderna för 2021 inte att visa kostnaden för ett helt finansår. I dessa fall ska därför ett belopp för hela året beräknas genom att kostnaden för 2021 fördubblas.
Extrauppföljningen ersätter inte nästa regelmässiga uppföljning utan görs utöver den. Det innebär alltså att nästa regelmässiga uppföljning av basbeloppen för de kostnadsbaserade landskapsandelarna ska göras 2024 när basbeloppen för finansåret 2025 fastställs med nettodriftskostnaderna för 2022 som grund.
Förslaget att använda nettodriftskostnaderna för 2021 som grund för basbeloppen 2023 innebär ett avsteg från systematiken för uppföljningen av basbelopp. Det kan dock motiveras av att det är viktigt att extrauppföljningen sker så snart som möjligt. Att senarelägga extrauppföljningen till basbeloppen för 2024 skulle betyda att eventuella skevheter i grunderna för basbeloppen skulle kvarstå ett år till. Dessutom skulle extrauppföljningen i så fall göras bara ett år före nästa regelmässiga uppföljning. På det här föreslagna sättet sker den mitt emellan de två regelmässiga uppföljningarna.
18 § Kostnader som beaktas vid uppföljningen. I paragrafen anges vilka nettodriftskostnader som ska beaktas vid den uppföljning av basbeloppen som enligt 17 § ska göras vart fjärde år. De verksamhetsområden som anges i paragrafens 1 mom. motsvarar de verksamhetsområden vars kostnader ligger till grund för de kostnadsbaserade landskapsandelarna. Genom förslaget utökas antalet kostnadsbaserade landskapsandelar från nuvarande fyra till åtta. Den nuvarande landskapsandelen för socialvården delas upp i en landskapsandel för äldreomsorgen och en för barnomsorgen, medan de tre landskapsandelarna för den samordnade socialtjänsten, för grundskolan och för träningsundervisningen kvarstår. Dessutom tillkommer tre helt nya landskapsandelar: en för specialfritidshemsverksamheten, en för den förberedande undervisningen för nyanlända samt en för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga. Förändringen beaktas i den föreslagna paragrafen. Samtidigt förtydligas formuleringen när det gäller hur de olika verksamhetsområdena ska beaktas i förhållande till varandra, vilket dock inte innebär någon förändring gentemot gällande lag.
19 § Justering av basbeloppen vid uppföljningen. I paragrafen anges hur de olika basbeloppen beräknas vid den uppföljning som sker vart fjärde år. Enligt förslaget ska reglerna också tillämpas när nya basbelopp enligt den här föreslagna ändringen fastställs.
När det gäller basbeloppen på socialvårdsområdet ändras formuleringen så att de nettodriftskostnader som ligger till grund för dem inte enbart utgår från olika åldersgrupper. Den främsta orsaken till det är att verksamheten inom den samordnade socialtjänsten omspänner alla åldrar. När landskapsandelen dessutom ska betalas direkt till KST utan att fördelas mellan kommunerna är den enskilda kommunens åldersstruktur i det här sammanhanget inte längre relevant. Beräkningsgrunden för basbeloppet för den samordnade socialtjänsten föreslås därför vara nettodriftskostnaderna för KST och antalet invånare i landskapet.
Även när det gäller äldreomsorgen förtydligas formuleringen så att utgångspunkten är nettodriftskostnaderna för äldreomsorgen. Kostnaderna ska dock enligt förslaget fortfarande fördelas så att ett basbelopp beräknas för vardera av de tre åldersgrupperna 65–74 år, 75–84 år samt 85 år och äldre. Detta eftersom kostnaderna för att producera äldreomsorg varierar betydligt mellan åldersgrupperna.
Beräkningen av basbeloppet för barnomsorgen föreslås vara oförändrad, liksom beräkningen av basbeloppen för de olika intervallen i grundskolan samt basbeloppet för träningsundervisningen. När det gäller nettodriftskostnaderna för barnomsorg och grundskola preciseras i den föreslagna 18 § ovan att kostnaderna för vissa verksamhetsområden ska beaktas separat. Det gäller förutom träningsundervisningen nettodriftskostnaderna för specialfritidshemsverksamheten, den förberedande undervisningen samt grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga. De tre sistnämnda verksamheterna är nya och enligt förslaget ska basbeloppen för dessa i princip beräknas på samma sätt som basbeloppet för träningsundervisningen. Beräkningsgrunden utgörs av nettodriftskostnaden för respektive verksamhet och antalet deltagare i verksamheten.
Vid beräkningen av basbeloppet för träningsundervisningen sänks beloppet med ett belopp motsvarande basbeloppet för grundskolans tredje intervall. Motiveringen till det är att de elever som får träningsundervisning även ingår i beräkningsgrunden för landskapsandelen för grundskolan. Motsvarande sänkning föreslås inte när det gäller de nya basbeloppen. När det gäller specialfritidshemsverksamheten och grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga ingår inte deltagarna i beräkningsgrunderna för någon annan landskapsandel. Landskapsandelen för barnomsorgen fastställs på basen av antalet invånare i åldersgruppen 0–6 år, medan deltagarna i specialfritidshemsverksamheten är elever i träningsundervisningen eller studerande på gymnasialstadienivå. Det motsvarande gäller deltagarna i grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga, som ska ha passerat läropliktsåldern medan landskapsandelen för grundskolan baseras på antalet invånare i åldersgruppen 6–15 år. I fråga om basbeloppet för den förberedande undervisningen föreslås inte heller något avdrag trots att deltagarna i de allra flesta fall också ingår i beräkningsgrunden för landskapsandelen för grundskolan. Motiveringen till det är att kommunen måste ha en beredskap att ta emot elever från den förberedande undervisningen när de övergår till grundskoleundervisningen. Ett motsvarande resonemang har tidigare förts när det gäller elever i ersättande skolor.
44 § Överklagande. I sin nuvarande lydelse finns i paragrafens 1 mom. en hänvisning till förvaltningsprocesslagen. Lagen har upphävts och ersatts av lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019) som trädde i kraft den 1 januari 2020. Hänvisningen bör ändras så att den i stället gäller den nya lagen.
Ikraftträdandebestämmelsen. Detta lagförslag överlämnas till lagtinget för att behandlas tillsammans med förslaget till budget för 2021 och avsikten är att de föreslagna ändringarna ska gälla landskapsandelarna från och med finansåret 2021. Enligt landskapsandelslagen ska landskapsandelarna betalas ut till kommunerna i rater den 11 varje månad. Landskapsregeringen ska fatta beslut om landskapsandelarna senast den 11 januari så att den första utbetalningen kan göras vid den tidpunkten. För att nya basbelopp ska kunna fastställas och kommunerna tilldelas landskapsandelar enligt de regler som ingår i denna lag bör den helst träda i kraft vid årsskiftet, eller i alla händelser före den 11 januari 2021. Landskapsregeringen anser att den föreslagna lagen uppfyller de villkor som ställs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen och att den därför bör behandlas enligt dessa undantagsbestämmelser.
Landskapsregeringen har i oktober 2020 fastställt basbeloppen för finans-året 2021 enligt landskapsandelslagens nu gällande lydelse och med beaktande av de kostnadsökningar som följer av landskapslagen om socialvård och landskapslagen om barnomsorg och grundskola. Dessa beslut upphävs genom den föreslagna lagen och nya basbelopp ska fastställas genom tillämpning av 18 och 19 §§ i denna lag. Enligt förslaget ska basbeloppen för äldreomsorgen, den samordnade socialtjänsten, barnomsorgen, specialfritidshemsverksamheten, grundskolan och träningsundervisningen fastställas med nettodriftskostnaderna finansåret 2018 som grund. I samband med fastställandet ska de ovannämnda kostnadsökningarna beaktas på motsvarande sätt som när basbeloppen fastställdes i oktober, så att de läggs till grund för de nya basbeloppen trots att de inte ingår i nettodriftskostnaderna för 2018.
Den förberedande undervisningen för nyanlända elever med annat modersmål än svenska och grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga är verksamheter som inte finns förrän tidigast under höstterminen 2021. I de fallen finns det således inga nettodriftskostnader att lägga till grund för beräkningen av basbeloppen, där får i stället en uppskattad kostnad utgöra grund för beräkningen. En redogörelse för hur beräkningen har gjorts finns i avsnitt 3.3 i den allmänna motiveringen.
Grundregeln är att kommunerna tilldelas landskapsandelar för hela finansåret. Med hänvisning till det föreslås att landskapsandelarna för den förberedande undervisningen för nyanlända och för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga ska börja tillämpas först från och med 2022, som är det första hela finansåret då verksamheterna bedrivs. Kommunernas kostnader påverkas dock redan från och med höstterminen 2021 när verksamheten inleds. Landskapsregeringen föreslår därför att basbeloppen fastställs för 2021 och att en normkostnad beräknas med dem och antalet deltagare i respektive verksamhet under höstterminen 2021 som grund. Kommunen ska sedan beviljas en ersättning som i praktiken motsvarar hälften av de landskapsandelar de skulle har fått om verksamheterna hade funnits under hela året. Under vårterminen 2021 tillämpas fortfarande läroplanen enligt den nu gällande grundskolelagen. Det betyder att kommunerna fortfarande ordnar stödundervisning i svenska. För den verksamheten har landskapsregeringen för avsikt att betala ersättning till kommunerna på samma sätt som man hittills har gjort och anslag för det ingår i förslaget till budget för 2021.
Slutligen konstateras i förtydligande syfte att fastställandet av basbeloppen enligt den föreslagna lagen ska betraktas som en uppföljning av basbeloppen som avses i 17 §. Enligt den nämnda paragrafen ska basbeloppen vart fjärde år utredas i förhållande till nettodriftskostnaderna på respektive verksamhetsområde. När landskapsandelslagen trädde i kraft fastställdes basbeloppen för finansåret 2018 med nettodriftskostnaderna finansåret 2015 som grund. Det innebär att de basbelopp som har fastställts för 2021 fortfarande har nettodriftskostnaderna 2015 som grund. Den första regelmässiga uppföljningen av basbeloppen skulle göras under 2021, då basbelopp för finansåret 2022 skulle fastställas på basen av nettodriftskostnaderna för 2019. Enligt förslaget ersätter fastställandet av basbeloppen enligt de här föreslagna reglerna den uppföljning som skulle ha gjorts nästa år. Av det följer att nästa regelmässiga uppföljning ska ske 2024, då basbeloppen för finansåret 2025 fastställs med nettodriftskostnader för 2022 som grund.
Genom att fastställande av basbeloppen enligt förslaget ska betraktas som en uppföljning, blir också 17 § 3 mom. tillämpligt. Därmed garanteras att också förändringar som har skett efter 2018, men som inte följer av denna lag, beaktas när basbeloppen fastställs. På samma sätt blir också det föreslagna 19 § 10 mom. tillämpligt, vilket klargör att antalet invånare vid ingången av 2018 ska utgöra grund för beräkning av basbeloppen.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring och temporär ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 7 § landskapslagen (2017:120) om landskapsandelar till kommunerna,
ändras lagens 4 §, 5 § 1 mom. och rubriken, 6 §, rubriken till 3 kap., 10 § 1 mom., 11 § 1 mom., 18 § 1 mom., 19 § och 40 § 1 mom., samt
fogas till lagen nya 5a och 6a §§, till lagens 3 kap. nya 8a–8c §§ samt till lagen nya 11a, 11b och 17a §§, som följer:
4 §
Normkostnad för äldreomsorgen
Normkostnaden för äldreomsorgen beräknas med antalet invånare i kommunen i följande åldersgrupper som grund: 65–74 år, 75–84 år samt 85 år och äldre.
För varje åldersgrupp fastställs ett basbelopp. Antalet invånare i varje åldersgrupp multipliceras med basbeloppet för åldersgruppen i fråga. Det sammanlagda beloppet för åldersgrupperna utgör kommunens normkostnad för äldreomsorgen.
5 §
Landskapsandel för äldreomsorgen
Landskapsandelen för äldreomsorgen är 12,5 procent av normkostnaden för äldreomsorgen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5a §
Normkostnad för den samordnade socialtjänsten
Normkostnaden för den samordnade socialtjänsten beräknas med antalet invånare i kommunen som grund. För att beräkna normkostnaden fastställs ett basbelopp för den samordnade socialtjänsten. Antalet invånare i kommunen multiplicerat med basbeloppet utgör kommunens normkostnad för den samordnade socialtjänsten.
Med avvikelse från 1 mom. beräknas inte normkostnaden särskilt för varje kommun om det inte är nödvändigt för fördelningen av kostnaderna för den samordnade socialtjänsten mellan kommunerna.
Med den samordnade socialtjänsten avses den verksamhet som enligt landskapslagen (2016:2) om en kommunalt samordnad socialtjänst ska samordnas.
6 §
Landskapsandel för den samordnade socialtjänsten
Landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten är 12,8 procent av normkostnaden för den samordnade socialtjänsten. Om normkostnaden med stöd av 5a § 2 mom. inte har beräknats är landskapsandelen 12,8 procent av det belopp som beräknas genom att basbeloppet multipliceras med antalet invånare i landskapet.
6a §
Landskapsandel för den samordnade socialtjänsten finansåren 2021–2024
Med avvikelse från bestämmelserna i 6 § är landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten under finansåren 2021–2024 13,2 procent av normkostnaden eller av det belopp som beräknas genom att basbeloppet multipliceras med antalet invånare i landskapet.
3 kap.
Kostnadsbaserade landskapsandelar inom utbildningsverksamheten
8a §
Normkostnad för barnomsorgen
Normkostnaden för barnomsorgen beräknas med antalet invånare i kommunen i åldern 0–6 år. För att beräkna normkostnaden fastställs ett basbelopp för barnomsorgen. Antalet invånare i kommunen i åldern 0–6 år multiplicerat med basbeloppet utgör kommunens normkostnad för barnomsorgen.
8b §
Landskapsandel för barnomsorgen
Landskapsandelen för barnomsorgen är 16,6 procent av normkostnaden för barnomsorgen.
I tillägg till den landskapsandel som avses i 1 mom. får en skärgårdskommun ytterligare 15 procent av normkostnaden för barnomsorgen. En kommun i ytterskärgården får därutöver ett tillägg motsvarande 5 procent av normkostnaden.
8c §
Landskapsandel för specialfritidshemsverksamheten
Om det i kommunen finns barn eller studerande som deltar i fritidshemsverksamhet som avses i 15 § 2 mom. i del II i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola får kommunen en landskapsandel för specialfritidshemsverksamheten.
För att beräkna normkostnaden för specialfritidshemsverksamheten fastställs ett basbelopp. Antalet barn och studerande i kommunen som deltar i verksamheten multiplicerat med basbeloppet utgör kommunens normkostnad för specialfritidshemsverksamheten. Landskapsandelen för specialfritidshemsverksamheten motsvarar normkostnaden.
Antalet deltagare i specialfritidshemsverksamheten fastställs vid inledningen av höstterminen året före finansåret. Om det förändras under finansåret justeras landskapsandelen för specialfritidshemsverksamheten i förhållande till förändringen av kommunens normkostnad.
10 §
Landskapsandel för grundskolan
Landskapsandelen för grundskolan är 20,2 procent av normkostnaden för grundskolan.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
11 §
Landskapsandel för träningsundervisning
Om det i kommunens elevunderlag ingår elever som får träningsundervisning får kommunen utöver landskapsandelen för grundskolan en landskapsandel för träningsundervisningen. Med träningsundervisning avses sådan undervisning som avses i 22 § i del III i landskapslagen om barnomsorg och grundskola.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
11a §
Landskapsandel för den förberedande undervisningen
Om det i kommunens elevunderlag ingår elever som får förberedande undervisning för nyanlända elever med ett annat modersmål än svenska får kommunen utöver landskapsandelen för grundskolan en landskapsandel för den förberedande undervisningen. Med förberedande undervisning avses undervisning enligt 6 § 3 mom. i del III i landskapslagen om barnomsorg och grundskola.
För att beräkna normkostnaden för den förberedande undervisningen fastställs ett basbelopp. Antalet elever i kommunen som får förberedande undervisning multiplicerat med basbeloppet utgör kommunens normkostnad för den förberedande undervisningen. Landskapsandelen för den förberedande undervisningen motsvarar normkostnaden.
Elevantalet fastställs vid inledningen av höstterminen året före finansåret. Om det förändras under finansåret justeras landskapsandelen för den förberedande undervisningen i förhållande till förändringen av kommunens normkostnad.
11b §
Landskapsandel för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga
Om det i kommunen finns personer som får grundskoleutbildning med stöd av 39 § i del III i landskapslagen om barnomsorg och grundskola, får kommunen en landskapsandel för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga.
För att beräkna normkostnaden för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga fastställs ett basbelopp. Antalet personer i kommunen som får sådan utbildning multiplicerat med basbeloppet utgör kommunens normkostnad för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga. Landskapsandelen för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga motsvarar normkostnaden.
Antalet personer som får grundskoleutbildning för andra än läropliktiga fastställs vid inledningen av höstterminen året före finansåret. Om det förändras under finansåret justeras landskapsandelen för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga i förhållande till förändringen av kommunens normkostnad.
17a §
Fastställande av basbelopp för finansåret 2023
Med avvikelse från 14 § och 17 § 1 och 2 mom. ska basbeloppen för de kostnadsbaserade landskapsandelarna för finansåret 2023 fastställas genom en extrauppföljning. Extrauppföljningen sker genom att basbeloppen justeras på basen av kommunernas sammanlagda nettodriftskostnader på respektive verksamhetsområde finansåret 2021. När det gäller den förberedande undervisningen för nyanlända elever med annat modersmål än svenska samt grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga beräknas ett belopp för hela finansåret genom att nettodriftskostnaderna för dessa verksamheter ökas till det dubbla.
Basbeloppen för finansåret 2023 ska fastställas så snart uppgifter om nettodriftskostnaderna för 2021 finns tillgängliga. Vid fastställandet tillämpas 17 § 3 mom. samt 18 och 19 §§.
Extrauppföljningen enligt denna paragraf påverkar inte tidsintervallen för den regelmässiga uppföljningen av basbeloppen som sker vart fjärde år. De basbelopp som fastställs med nettodriftskostnaderna för finansåret 2023 som grund utgör dock jämförelse vid nästa regelmässiga uppföljning.
18 §
Kostnader som beaktas vid uppföljningen
Vid uppföljningen enligt 17 § beaktas kommunernas och kommunalförbundens nettodriftskostnader för följande verksamhetsområden:
1) äldreomsorg,
2) samordnad socialtjänst,
3) barnomsorg, där nettodriftskostnaderna för specialfritidshemsverksamhet beaktas separat,
4) grundskola, där nettodriftskostnaderna för träningsundervisning och förberedande undervisning för nyanlända elever med annat modersmål än svenska beaktas separat,
5) grundskoleutbildning för andra än läropliktiga.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
19 §
Justering av basbeloppen vid uppföljningen
Vid uppföljningen enligt 17 § beräknas de olika basbeloppen på det sätt som anges nedan. De beräknade basbeloppen justeras därefter med förändringen i kostnadsnivån enligt prisindex för den kommunala basservicen på Åland till uppföljningsårets nivå.
Basbeloppen för äldreomsorgen beräknas genom att nettodriftskostnaderna för äldreomsorgen först fördelas på de åldersgrupper som anges i 4 § 1 mom. Därefter divideras beloppet för vardera åldersgruppen med antalet invånare i landskapet i respektive åldersgrupp.
Basbeloppet för den samordnade socialtjänsten beräknas genom att nettodriftskostnaderna för den samordnade socialtjänsten divideras med antalet invånare i landskapet.
Basbeloppet för barnomsorgen beräknas genom att nettodriftskostnaderna för barnomsorgen divideras med antalet invånare i landskapet i åldersgruppen 0–6 år.
Basbeloppet för specialfritidshemsverksamheten beräknas genom att nettodriftskostnaderna för verksamheten divideras med antalet personer i landskapet som har deltagit i specialfritidshemsverksamhet.
Basbeloppen för grundskolan beräknas genom att nettodriftskostnaderna för grundskolan först divideras med antalet invånare i landskapet i åldern 6–15 år. Basbeloppen för de intervall som anges i 9 § 2 mom. beräknas därefter genom att kvoten multipliceras med en koefficient enligt följande tabell:
| Intervall | Koefficient |
| 1) 1–40 invånare | 2,250 |
| 2) 41–60 invånare | 1,400 |
| 3) 61–80 invånare | 1,000 |
| 4) 81–100 invånare | 0,400 |
| 5) 101–150 invånare | 0,200 |
| 6) 151 eller fler invånare | 0,125 |
Basbeloppet för träningsundervisningen beräknas genom att nettodriftskostnaderna för träningsundervisningen först divideras med antalet elever i landskapet som fått träningsundervisning. Basbeloppet för träningsundervisningen beräknas därefter genom att kvoten minskas med det belopp som enligt 6 mom. har beräknats som basbelopp för det tredje intervallet.
Basbeloppet för den förberedande undervisningen för nyanlända elever med annat modersmål än svenska beräknas genom att nettodriftskostnaderna för den förberedande undervisningen divideras med antalet elever i landskapet som har fått sådan undervisning.
Basbeloppet för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga beräknas genom att nettodriftskostnaderna för utbildningen divideras med antalet personer i landskapet som har fått grundskoleutbildning för andra än läropliktiga.
Med antalet invånare i landskapet avses i denna paragraf antalet invånare vid ingången av det finansår som infaller två år före uppföljningsåret. När det gäller beräkningsgrunden för basbeloppen i 5, 7, 8 och 9 mom. avses ett medeltal av antalet individer som deltagit i respektive verksamhet vid inledningen av vårterminen och vid inledningen av höstterminen det nämnda finansåret.
44 §
Överklagande
Landskapsregeringens beslut med anledning av ett rättelseyrkande får i fråga om lagligheten överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen enligt lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019).
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
Denna lag träder i kraft den …. Lagens 6a § tillämpas vid beslut om landskapsandel för den samordnade socialtjänsten för finansåren 2021–2024. Lagens 17a § tillämpas vid fastställande av basbeloppen för de kostnadsbaserade landskapsandelarna för finansåret 2023.
Genom denna lag upphävs landskapsregeringens beslut om basbelopp för finansåret 2021 till den del de gäller fastställande av basbelopp för de kostnadsbaserade landskapsandelarna. Basbeloppen som avses i 4, 5a, 8a, 8c, 9 och 11 §§ fastställs för finansåret 2021 med nettodriftskostnaderna finans-året 2018 som grund. Basbeloppen beräknas på det sätt som föreskrivs i 18 och 19 §§ och justeras därefter med förändringen i kostnadsnivån enligt prisindex för den kommunala basservicen på Åland. Landskapsregeringen fattar beslut om basbeloppen senast den 11 januari 2021.
Landskapsandelar enligt lagens 11a och 11b §§ tilldelas kommunerna först från och med finansåret 2022. De basbelopp som avses i de nämnda paragraferna fastställs dock för finansåret 2021 med en beräknad kostnad som grund. Dessa basbelopp utgör sedan grund för fastställande av basbeloppen för finansåret 2022. För att kompensera kommunen för de kostnader som uppstår under finansåret 2021 för den verksamhet som avses i 11a och 11b §§ beviljas kommunen en ersättning som motsvarar 50 procent av normkostnaden för vardera verksamheten.
Fastställande av basbeloppen enligt denna lag ska betraktas som en uppföljning enligt 17 §.
| Mariehamn den 30 oktober 2020 | |
|
L a n t r å d |
Veronica Thörnroos |
|
Föredragande minister |
Torbjörn Eliasson |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 1/2020-2021