Lagförslag 1/2024-2025
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 1/2024-2025 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2024-10-24 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ozonnedbrytande ämnen och fluorerade växthusgaser
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att bestämmelserna i landskapslagen om miljöskydd gällande ozonnedbrytande ämnen och fluorerade växthusgaser ändras. Nya EU-förordningar har antagits och lagen behöver anpassas till det. Vidare föreslås andra uppdateringar av EU-förordningar.
Avsikten är att de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft så snart som möjligt.
INNEHÅLL
1.4 Ändring i rikets miljöskyddslag
2. Landskapsregeringens förslag
4. Konsekvenser av lagförslaget
Landskapslag om ändring av landskapslagen om miljöskydd
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om miljöskydd
Allmän motivering
1. Bakgrund
Bestämmelser om ozonnedbrytande ämnen och fluorerade gaser finns i 8a kapitlet i landskapslagen (2008:124) om miljöskydd. Enligt 34a § ska bestämmelserna i 17 kap. i rikets miljöskyddslag (FFS 527/2014) tillämpas på Åland med vissa avvikelser. Bestämmelserna i rikets lag är baserade på EU-förordningar om ozonnedbrytande ämnen och fluorerade gaser.
1.1 Ozonnedbrytande ämnen
Ozonnedbrytande ämnen är syntetiska kemikalier som efter utsläpp ofta når den övre atmosfären och skadar det stratosfäriska ozonskikt som skyddar jordens yta från farlig UV-strålning från solen. Denna skada ger upphov till det så kallade ozonhålet som har betydande negativa effekter på vår hälsa och på biosfären. Ozonnedbrytande ämnen är också starka växthusgaser med hög global uppvärmningspotential.
Tack vare de globala åtgärder som vidtagits för att bekämpa nedbrytningen av ozonskiktet inom ramen för 1987 års Montrealprotokoll om ämnen som bryter ned ozonskiktet, nedan Montrealprotokollet, är ozonhålet på väg att återhämta sig. Detta kan dock bara ske under förutsättning att befintliga krav uppfylls och eventuella nya problem snabbt åtgärdas. Betydande klimatfördelar har också uppnåtts och det är därför viktigt att undvika en tillbakagång och säkerställa att politiken för ozonnedbrytande ämnen anpassas till målen i den europeiska gröna given, Montrealprotokollet och Parisavtalet.
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet har varit det viktigaste instrumentet för att bekämpa ozonnedbrytande ämnen i EU. Dess allmänna mål var att förhindra utsläpp av ozonnedbrytande ämnen och se till att Montrealprotokollet följs. Vid en EU-utvärdering drogs slutsatsen att förordningen i allmänhet var ändamålsenlig, men att den kunde anpassas bättre till den europeiska gröna given genom att föreskriva ytterligare utsläppsminskningar som är genomförbara till rimliga kostnader. Förordningens innehåll kunde förbättras genom att säkerställa en mera omfattande övervakning av ozonnedbrytande ämnen, förenkla och förbättra de befintliga reglernas effektivitet för att minska de administrativa kostnaderna samt förbättra tydligheten och samstämmigheten med andra regler.
En ny förordning antogs, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/590 om ämnen som bryter ned ozonskiktet och om upphävande av förordning (EG) nr 1005/2009, nedan ozonförordningen, vilken trädde i kraft i mars 2024.
1.2 Fluorerade växthusgaser
Fluorerade växthusgaser, nedan F-gaser, är syntetiska kemikalier och mycket starka växthusgaser, ofta flera tusen gånger starkare än koldioxid. Tillsammans med koldioxid, metan och kväveoxid tillhör de den grupp växthusgasutsläpp som omfattas av Parisavtalet om klimatförändringar. Utsläppen av F-gaser utgör ca 2,5 % av EU:s totala utsläpp av växthusgaser, men dessa utsläpp fördubblades mellan 1990 och 2014, i motsats till övriga växthusgasutsläpp som minskade. Detta beror på att F-gaser användes för att ersätta ozonnedbrytande ämnen på områden där användningen av dessa förbjudits för att skydda det stratosfäriska ozonskiktet i enlighet med Montrealprotokollet.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 antogs för att vända trenden med ökade utsläpp av F-gaser. Fluorkolväten är den viktigaste gruppen F-gaser när det gäller utsläpp av betydelse för klimatet, och den viktigaste nyheten i förordningen om fluorerade växthusgaser var inrättandet av EU:s system för minskad användning av fluorkolväten, vilket är ett kvotsystem för att genomföra en tidsplan för gradvis minskning av den mängd fluorkolväten som importörer och producenter får släppa ut på marknaden varje år.
I kommissionens utvärdering konstaterades att förordningen om fluorerade växthusgaser hade vänt trenden och lett till att utsläppen av F-gaser minskat varje år från och med 2015 och att de centrala delarna av förordningen borde behållas. Samtidigt bekräftade utvärderingen att vissa aspekter av kvotsystemet behövde åtgärdas. Detta inkluderade allt från olaglig verksamhet, som smuggling och oseriösa näringsidkare med rent spekulativa motiv, till bristen på kvalificerade tekniker. Vissa brister i övervakningen måste också åtgärdas, rapporteringen och kontrollen behövde förbättras och flera befintliga regler behövde förtydligas ytterligare.
En ny förordning antogs, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/573 om fluorerade växthusgaser, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om upphävande av förordning (EU) nr 517/2014, nedan F-gasförordningen, vilken trädde i kraft i mars 2024.
1.3 Gällande bestämmelser
Landskapsregeringen sköter enligt 34c § i miljöskyddslagen de förvaltningsuppgifter som enligt bestämmelserna i 17 kap. i rikets miljöskyddslag ankommer på Säkerhets- och kemikalieverket och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet är tillsynsmyndighet.
Kapitel 17 i rikets miljöskyddslag innehåller bestämmelser om den kompetens som krävs av dem som hanterar ämnen som bryter ned ozonskiktet samt vissa fluorerade växthusgaser och hur kompetensen visas. Kompetens kan även visas genom certifikat i en annan stat inom EES. Vidare innehåller kapitlet bestämmelser om att en verksamhetsutövare ska utse ansvarig för verksamheten samt anordningar. Säkerhets- och kemikalieverket behandlar ansökningar om certifikat och för ett register över de verksamhetsutövare och personer som är certifierade.
Kompletterande bestämmelser finns i landskapsförordningen (2018:80) om tillämpning på Åland av statsrådets förordning om kompetenskrav för den som hanterar anordningar som innehåller fluorerade växthusgaser eller ämnen som bryter ned ozonskiktet.
I och med att certifiering som beslutats av Säkerhets- och kemikalieverket gäller även på Åland har landskapsregeringen uppmanat verksamhetsutövare att anmäla sig till verket. Det är ett arrangemang som Säkerhets- och kemikalieverket har understött. Det finns ett flertal åländska verksamhetsutövare i Säkerhets- och kemikalieverkets register.
1.4 Ändring i rikets miljöskyddslag
En proposition om ändring av rikets miljöskyddslag har lämnats till riksdagen den 19 september, RP 102/2024. Enligt propositionen ska systemet för certifiering av personer och verksamhetsutövare i 17 kap. i miljöskyddslagen anpassas på det sätt som EU-lagstiftningen förutsätter. Därtill kompletteras 164 § som gäller kompetensregistret och den offentliga tjänsten och 165 § som gäller överlämnande av uppgifter samt fogas till lagen en ny 162 a § som gäller installationsbevis.
Enligt propositionen bevaras det nationella kravet på certifiering för den ansvarige för verksamheten, eftersom en certifierad ansvarig är en väsentlig förutsättning för att säkerställa att installationsföretagen bedriver ändamålsenlig verksamhet. Det föreslås även att bibehålla bestämmelsen enligt den nuvarande lagen, vilken är mer omfattande än kraven i F-gasförordningen, om att verksamhetsutövare som behandlar luftkonditioneringsutrustning i fordon och verksamhetsutövare som tar tillvara köldmedier från elektriskt och elektroniskt skrot ska utse en ansvarig.
Däremot föreslås att det nationella kompetenskravet som gäller personer som behandlar kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning och luftkonditioneringsutrustning på båtar och fartyg stryks. Behandling av fartygsutrustning som motsvarar stationär utrustning förutsätter dock certifiering och den ska vara föremål för läckagekontroller. Därtill omfattas intermodala containrar och kylcontainrar av skyldigheten att utföra läckagekontroller i enlighet med F-gasförordningen. Underhållet och läckagekontrollen av denna utrustning kan i allmänhet göras systematiskt då fartyget är i en finländsk hamn, varvid certifierade personer inte behövs på fartyget.
I enlighet med F-gasförordningen utvidgas kompetenskraven till att gälla också behandling av alternativa köldmedier i flera användningssektorer. Det nya nationella kravet om ett installationsbevis som ges för installation av stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning harmonierar med praxis för bland annat bestämmelserna om brandskydd. Med installationsbeviset intygar verksamhetsutövaren att utrustningen fungerar säkert och att installationen är förenlig med kraven. De föreslagna ändringarna i rikslagen avses träda i kraft den 1 januari 2025.
2. Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår anpassningsbestämmelser till nya ozonförordningen och F-gasförordningen. De innehållsmässiga ändringarna av bestämmelserna sker genom att bestämmelser i 17 kap. i rikets miljöskyddslag ändras då dessa enligt den åländska miljöskyddslagen ska tillämpas på Åland.
I likhet med motiveringen i avsnitt 4.2.6 i proposition 102/2024 bedömer landskapsregeringen att de föreslagna kompetenskraven är proportionerliga, godtagbara och motiverade med tanke på den allmänna säkerheten enligt landskapslagen (2017:22) om erkännande av yrkeskvalifikationer.
På Åland saknas de resurser och den kompetens som certifieringen kräver och idag hänvisas även åländska aktörer till Säkerhets- och kemikalieverket. För att tydliggöra detta förfarande och säkerställa kontinuiteten i det avser landskapsregeringen arbeta för att en överenskommelseförordning utfärdas.
Landskapsregeringen förslår även att EU-förordningen om finansiering av landsbygdsnäringar som är grund för övervakning enligt miljöskyddslagen uppdateras till gällande EU-förordning.
3. Lagstiftningsbehörighet
Miljövård hör enligt 18 § 10 punkten i självstyrelselagen (1991:71) för Åland till landskapets lagstiftningsbehörighet. Förslaget berör också landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter, näringsverksamhet och beläggande av straff på vilka områden landskapet har lagstiftningsbehörigheten enligt 18 § 1, 22 och 25 punkterna i självstyrelselagen.
4. Konsekvenser av lagförslaget
De största förändringarna kan härledas till kraven i ozonförordningen och F-gasförordningen. Lagförslaget bedöms få begränsade konsekvenser. De föreslagna ändringarna i miljöskyddslagen får som följd av de ovan beskrivna nationella kraven begränsade konsekvenser för verksamhetsutövarnas, anläggningsinnehavarnas, myndigheternas och medborgarnas ställning utöver vad som direkt orsakats av ozonförordningen och F-gasförordningen.
För Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kan förslaget innebära visst ökat tillsynsarbete.
För miljön bedöms förslaget ha positiva konsekvenser.
Förslaget bedöms inte ha konsekvenser för jämställdheten, jämlikheten eller för barn.
5. Beredning av lagförslaget
Lagförslaget har beretts som ett tjänstemannauppdrag av lagberedningen baserat på en utredning gjord vid miljöbyrån. Lagförslaget skickades på remiss till Ålands Näringsliv, Företagarna på Åland, Energi och miljötekniska föreningen i landskapet Åland och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Inga remissvar kom in.
Detaljmotivering
Landskapslag om ändring av landskapslagen om miljöskydd
27a § Övervakning av villkorlighet. Paragrafens 1 mom. behöver uppdateras med den aktuella EU-förordningen om finansiering av landsbygdsnäringar. Begreppet i EU-förordningen för övervakningen har ändrats från tvärvillkorsövervakning till övervakning av villkorlighet och därför ändras rubriken till det nya begreppet.
27b § Tillsynsmyndighet för marknadskontrollen. Paragrafens 1 mom. uppdateras med namnet på nya ozonförordningen och F-gasförordningen.
8a kap. Ämnen som bryter ned ozonskiktet, fluorerade växthusgaser och alternativa köldmedier. Kapitelrubriken kompletteras med alternativa köldmedier på samma sätt som den föreslagna ändringen av 17 kap. i rikets proposition. Dessutom ändras ett stavfel i ordet fluorerade där bokstaven n stryks.
34b § Avvikelser. Hela paragrafen ändras då både 1 och 4 mom. i gällande paragraf ändras och 2 och 3 mom. tidigare upphävts.
I paragrafens 1 mom. uppdateras att hänvisningen till rikets lagstiftning om yrkesutbildning är lagen om yrkesutbildning (FFS 531/2017). Den åländska lagen är landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning.
I 164 § 5 mom. i rikets miljöskyddslag finns bestämmelser om att Säkerhets- och kemikalieverket får via det allmänna datanätet lämna ut sådana uppgifter ur registret som behövs för att säkerställa kompetensen. I propositionen om ändring av rikets miljöskyddslag inleds bestämmelsen med ”Trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet”. Motsvarande bestämmelse i offentlighetslagen (2021:79) för Åland finns i 25 §. Hänvisningen i rikets miljöskyddslag till 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har inget materiellt innehåll, men för tydlighetens skull tas en avvikelsebestämmelse in i 2 mom. med hänvisning till 25 § i offentlighetslagen för Åland.
I gällande 4 mom. anges att beträffande bestämmelser om tillsynsmyndighet avses 27 § 2 mom. dvs. att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet är tillsynsmyndighet enligt miljöskyddslagen. I tillsynsarbetet ingår även marknadskontroll och därför kompletteras bestämmelsen med 27b § 3 mom. om tillsynsmyndigheten för marknadskontroll. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet är också tillsynsmyndighet för marknadskontrollen. Bestämmelsen placeras i 3 mom.
35 § Miljöförstöring. Punkterna c och d i 2 mom. uppdateras med de nya EU-förordningarna. Dessutom uppdateras punkten b med det gällande namnet på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 om långlivade organiska föroreningar. Även punkten a behöver ändras så att även åtgärder i strid med artikel 4a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 om tvätt- och rengöringsmedel ska vara straffbelagda. I artikel 4a anges att tvätt- och rengöringsmedel som inte följer angivna begränsningar av mängden fosfater och andra fosforföreningar inte får släppas ut på marknaden. Vidare stryks förkortningsnamnen på EU-förordningarna i slutet av punkterna a-d då flera av dem redan nämns tidigare i lagen.
Ikraftträdande. Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om miljöskydd
I enlighet med lagtingets beslut ändras rubriken för 27a §, 27a § 1 mom., 27b § 1 mom., rubriken för 8a kap., 34b § och 35 § 2 mom. a-d punkterna landskapslagen (2008:124) om miljöskydd, av dessa lagrum rubriken för 27a § och 27a § 1 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2012/32, 27b § 1 mom. sådan den lyder i landskapslagen 2023/64, rubriken för 8a kap. och 35 § 2 mom. a-d punkterna sådana de lyder i landskapslagen 2017/72 samt 34b § sådan den lyder i landskapslagarna 2017/72 och 2019:76, som följer:
27a §
Övervakning av villkorlighet
Landskapsregeringen övervakar efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den till den del det är fråga om tillsynen över efterlevnaden av de föreskrivna verksamhetskrav som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
27b §
Tillsynsmyndighet för marknadskontrollen
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet är tillsynsmyndighet för marknadskontrollen när det gäller produkter som innehåller organiska lösningsmedel och när det gäller produkter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/590 om ämnen som bryter ned ozonskiktet och om upphävande av förordning (EG) nr 1005/2009 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/573 om fluorerade växthusgaser, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om upphävande av förordning (EU) nr 517/2014.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
8a kap.
Ämnen som bryter ned ozonskiktet, fluorerade växthusgaser och alternativa köldmedier
34b §
Avvikelser
Med lagen om yrkesutbildning (FFS 531/2017) avses på Åland landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning.
Hänvisningen i 164 § i rikets miljöskyddslag till 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet ska på Åland avse 25 § i offentlighetslagen (2021:79) för Åland.
Hänvisningen i 166 § i rikets miljöskyddslag till 24 § 2 mom. i rikets miljöskyddslag ska på Åland avse 27 § 2 mom. och 27b § i denna lag.
35 §
Miljöförstöring
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
För miljöförstöring döms även den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet framställer, överlåter, transporterar, använder, behandlar eller förvarar ett ämne, ett preparat, en blandning, en produkt eller ett föremål eller använder en anordning i strid med
a) artikel 3, 4 eller 4a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 om tvätt- och rengöringsmedel,
b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 om långlivade organiska föroreningar,
c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/573 om fluorerade växthusgaser, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om upphävande av förordning (EU) nr 517/2014,
d) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/590 om ämnen som bryter ned ozonskiktet och om upphävande av förordning (EG) nr 1005/2009 eller
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 24 oktober 2024 | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Jesper Josefsson |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 1/2024-2025