Lagförslag 13/2013-2014
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 13/2013-2014 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2014-05-27 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Producentansvar för elektrisk och elektronisk utrustning
Huvudsakligt innehåll
Landskapslagen om renhållning föreslås ändrad huvudsakligen för att genomföra Europaparlamentets och rådets omarbetade direktiv om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser. Lagen föreslås dessutom ändrad för att uttryckligen ge landskapsregeringen möjlighet att i vissa fall återkalla ett godkännande i producentregistret.
INNEHÅLL
Ändring av landskapslagen om renhållning
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om renhållning
Allmän motivering
1. Bakgrund
Bestämmelser om producentansvar ingår i landskapslagen (1981:3) om renhållning. Enligt lagens 23b § har en producent ansvar för avfallshanteringen av de elektriska och elektroniska produkter som denne släpper ut på marknaden. Ansvaret kan enligt 7a § överföras till en producentsammanslutning. Avsikten med bestämmelserna är att genom medlemsstaternas harmoniserade regelverk och förvaltningsförfaranden förebygga uppkomst av el- och elektronikavfall, och därigenom främja miljön samt hållbara produktions- och konsumtionsvanor.
Elektronikdirektivet
Den Europeiska unionens bestämmelser om producentansvar för elskrot finns i Europaparlamentets och rådets direktiv (2012/19/EU) om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning, nedan kallat elektronikdirektivet. Elektronikdirektivet är en omarbetning av direktivet 2002/96/EG med samma namn. Direktivet förutsattes vara genomfört den 14 februari 2014 då det gamla direktivet upphävdes. Dess struktur är i huvudsak densamma som i det tidigare direktivet, men följande väsentliga ändringar har gjorts av detaljbestämmelserna:
- I elektronikdirektivet finns ändringar av definitioner såväl som nya definitioner.
- Målet för separat insamling och återvinning av el- och elektronikavfall är striktare, så att insamlingsnivån ska vara 45 procent från och med år 2016 och 65 procent från och med år 2019. I det tidigare direktivet fanns endast minimimålet 4 kilogram per invånare och år avseende insamling av el- och elektronikavfall från hushåll.
- Bestämmelserna om skyldighet att ordna separat insamling av el- och elektronikavfall har strängerats. Butiker vars försäljningsyta för elektriska och elektroniska produkter är minst 400 kvadratmeter, ska ordna mottagningsplatser för sådana små avfallsprodukter, till vilka användarna kostnadsfritt får föra avfallet utan krav på att köpa en ny produkt. Med små produkter avses produkter där ingen yttre dimension överstiger 25 centimeter.
- Vid transport av elektriska eller elektroniska produkter ska innehavaren kunna visa att det är en begagnad produkt och inte avfall[1], vilket är ägnat att ge en effektivare tillsyn och hindra olagliga avfallstransporter.
- Aktörer vilka inte är etablerade i landskapet men i en annan medlemsstat, ska kunna utse ett behörigt ombud som i stället för producenten ska fullgöra producentansvarsskyldigheterna. En producent som bedriver distansförsäljning ska utse ett behörigt ombud i det land till vilket produkterna säljs.
Transport av avfall enligt miljöbrottsdirektivet
I artikel 3c Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser (nedan kallat miljöbrottsdirektivet) stadgas att ”medlemsstaterna ska säkerställa att följande handlingar utgör straffbara gärningar när de är olagliga och begås uppsåtligen eller åtminstone av grov vårdslöshet om ”sådan verksamhet omfattas av tillämpningsområdet för artikel 2.35 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 om transport av avfall, transportera avfall i icke försumbar mängd, oavsett om det rör sig om en enstaka transport eller om flera transporter som förefaller kopplade till varandra”. En avfallstransport ska anses vara olaglig om den sker trots att
- anmälan till behörig myndighet inte gjorts,
- myndigheten inte godkänt transporten,
- myndighetens godkännande givits på grund av förfalskade uppgifter eller bedrägeri,
- den sker på annat sätt än som specificerats i anmälan eller transportdokument,
- den leder till återvinning eller bortskaffande i strid med unionens bestämmelser eller internationella fördrag eller om
- den sker i strid med import- eller exportbestämmelser.
2. Förslag
Landskapsregeringen föreslår att behövliga ändringar görs i landskapslagen om renhållning för att i landskapet genomföra ovan nämnda krav i elektronikdirektivet samt i miljöbrottsdirektivet.
3. Förslagets verkningar
Förslaget saknar väsentlig betydelse för landskapets administrativa skötsel på grund av bestämmelser om el- och elektronikavfall. Bestämmelserna om en producents behöriga ombud i ett annat land är ägnat att minska den administrativa bördan för företag som importerar eller inför produkter till landskapet. Kraven på medlemsstaterna att samverka kring registrerings- och rapporteringsförfaranden kan dessutom minska såväl landskapets som företagens administrativa börda.
Tillsynen över producenter som bedriver distansförsäljning underlättas vilket förbättrar befintliga producenters ställning i förhållande till distansförsäljare i andra länder. Ökade krav på distributörer att motta el- och elektronikavfall kan i något fall öka utgifterna för handeln. Deras kostnader kan exempelvis avse nya insamlingskärl samt nya arbetsrutiner och –uppgifter för personal. För producenterna kan merkostnader uppstå i samband med att avfall ska hämtas från ytterligare insamlingsställen.
För miljön bedöms förslaget vara allmänt positivt då naturresurser kan utnyttjas mer effektivt om avfall i större utsträckning utgör produktråvara. Samtidigt kan utsläppen av farliga ämnen i miljön minska.
Då förslaget stärker slutanvändarnas möjligheter att föra el- och elektronikavfall till insamlingsställen, kan det i sig bidra till en ökad insamling från hushållen.
En skärpning av kraven för godkännande av transporter av begagnade elektriska och elektroniska produkter kan minska en internationellt grå handel med elektriska och elektroniska produkter och avfall.
Förslaget bedöms sakna väsentlig betydelse för jämställdheten.
Detaljmotivering
Ändring av landskapslagen om renhållning
2 § 1 mom. I paragrafen föreslås ändringar i 7 och 10 punkterna samt att punkterna 6a, 9a och 12-15 tillfogas. I enlighet med artikel 3 i elektronikdirektivet definieras i punkterna 6a, 9a och 13 begreppen separat insamling, återanvändning respektive elektronisk produkt som används i hushåll.
Språkliga ändringar föreslås i punkterna 7 och 10 samt att definitionerna av elektrisk och elektronisk produkt, batteri samt ackumulator, som ingår i gällande lags 23b § för överskådlighet istället infogas i lagrummets 12 och 14 punkter. I enlighet med elektronikdirektivets artikel 3.1h fogas en definition av begreppet distributör i en ny 15 punkt. Med förslaget preciseras begreppet elektriska och elektroniska produkter i enlighet med elektronikdirektivet.
7b § 2 mom. Momentet föreslås ändrat i enlighet med artikel 16 i elektronikdirektivet, så att där framgår att det krävs en redogörelse över garantin om finansiering som fordras för alla elektriska och elektroniska produkter som används i hushåll.
7ba § Producentens bokförings- och uppgiftsskyldighet. En generell bestämmelse med detta innehåll finns inte i landskapslagen om renhållning, även om landskapsregeringen med stöd av 7c § vid ett godkännande till producentregistret kan ställa sådana villkor. Således regleras och preciseras med bestämmelsen i lag skyldigheter för producenterna att bokföra och lämna uppgifter om produkternas mängd och beskaffenhet.
Avseende dryckesförpackningar finns dock en motsvarighet i 15a § landskapsförordningen om förpackningar och förpackningsavfall. Således ska en producent, med ett fungerande retursystem för dryckesförpackningar, till landskapsregeringen lämna vissa uppföljningsuppgifter per kalenderår. Myndigheten kan dock bestämma att uppgifterna ska ges till den oftare, om det behövs för tillsynen över att bestämmelserna följs.
7d § Återkallande och upphörande av ett godkännande i producentregistret. I landskapslagen om renhållning saknas en uttrycklig bestämmelse om återkallande av godkännande i producentregistret. Att denna möjlighet finns är ändamålsenligt för producentansvarssystemets fortsatta funktion.
23b § Produkter och producenter med producentansvar. Ändringarna i paragrafen är till stor del tekniska genom att definitionerna av elektrisk och elektronisk produkt, batteri samt ackumulator fogas till definitionerna i 2 §. I paragrafens 2 punkt tydliggörs i enlighet med elektronikdirektivets artikel 3f.i dessutom att också den är producent som säljer produkter under eget namn.
23ba § Distributörens mottagningsskyldighet. Med bestämmelsen preciseras distributörers skyldighet att kostnadsfritt ta emot kasserade bärbara batterier och ackumulatorer samt kasserade elektriska och elektroniska produkter som används i hushåll, i enlighet med artiklarna 5 och 12 i elektronikdirektivet samt artikel 8b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG. I större butiker ska elektriska och elektroniska produkter som används i hushåll, om produktens yttre dimension inte överstiger 25 centimeter, tas emot utan krav på köp av ny produkt. Mottagning kan ske i försäljningsställets omedelbara närhet. Mindre butiker som säljer små elektriska och elektroniska produkter befrias från skyldigheten att ta emot kasserade sådana vid köp av en ny motsvarande produkt.
Det är motiverat att små butiker befrias från skyldigheten att ta emot lampor som innehåller kvicksilver och andra små elektriska och elektroniska produkter, med hänsyn till livsmedels- och arbetssäkerhetsaspekter samt med hänsyn till möjligheten att ordna tillräckliga lagerutrymmen och uppföljning av verksamheten.
23c § Särskilda bestämmelser om elektriska och elektroniska produkter. Paragrafens ordalydelse ändras för att överensstämma med den definition av elektrisk och elektronisk produkt som används i hushåll som föreslås i 2 § 1 mom. 13 punkten, samt med beaktande av artiklarna 5 och 13 i elektronikdirektivet.
23ca § Behörigt ombud för producent av elektriska och elektroniska produkter eller annan aktör. I enlighet med artikel 17 i elektronikdirektivet stadgas i paragrafen om en producents och annan aktörs skyldighet eller rätt att utse ett behörigt ombud, för att ha hand om den avfallshantering som rör producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter.
Producenten och det behöriga ombudet ska vara etablerade i det land där avfallshanteringsskyldigheterna som baserar sig på producentansvar ska fullgöras. En producent i landskapet som distansförsäljer elektriska och elektroniska produkter direkt till användare i en annan medlemsstat i Europeiska unionen ska utse ett behörigt ombud, som i producentens ställe svarar för att dennes skyldigheter fullgörs i medlemsstaten i fråga. Omvänt ska en producent som är etablerad i en annan medlemsstat i Europeiska unionen utse ett behörigt ombud i landskapet. Behörig myndighet i avgångslandet ska i första hand säkerställa att producenten utser ett behörigt ombud, medan en myndighet i importlandet övervaka godkännande av det behöriga ombudet för anteckning i producentregistret och avfallshantering som denne ordnar. Detta förutsätter ett nära samarbete mellan tillsynsmyndigheterna i medlemsstaterna. Bestämmelser som rör detta finns i elektronikdirektivet, således ska myndigheterna bl.a. upprätta ett ändamålsenligt informationsflöde sinsemellan och utbyta nödvändig information om producenter och andra aktörer samt om deras verksamhet.
I paragrafens 2 mom. föreslås att en aktör som är etablerad i en annan medlemsstat i Europeiska unionen, och som levererar elektriska och elektroniska produkter för marknaden i landskapet på annat sätt än genom distansförsäljning, ska ha rätt att utse ett behörigt ombud som i stället för den producent som är etablerad i landskapet ska ansvara för att dennes skyldigheter fullgörs i landskapet. Således ska ett av den utländska aktören utsett behörigt ombud ordna avfallshanteringen för en importörs räkning. Ett sådant behörigt ombud ska finnas på plats i landskapet och utses genom en skriftlig fullmakt. Ombudet har en skyldighet att informera återförsäljare och distributer vilka är etablerade i landskapet om sin fullmakt och om ändring eller återkallande av den.
Ett behörigt ombud ska vara jämförbart med en producent av elektriska och elektroniska produkter, så att vad i lagen bestäms om producent på motsvarande sätt ska gälla behörigt ombud. Undantaget är att ett behörigt ombud inte ska ha rätt att bilda en producentsammanslutning, vilket är ägnat att trygga producenternas inflytande i fråga producentansvaret.
23cb § Särskilda bestämmelser om begagnade elektriska och elektroniska produkter. Med paragrafen har enlighet med artikel 23 i elektronikdirektivet infogats bestämmelser om tillsyn över transporter av begagnade elektriska och elektroniska produkter.
En bakgrund till direktivets bestämmelser är att det har förekommit att sådana produkter vid transport mellan länder felaktigt har klassificeras vara produkter och inte avfall. Således ska en innehavare av begagnade elektriska och elektroniska produkter kunna visa att klassificeringen av dem är riktig. Om tillräckliga bevis saknas för en klassificering som produkt, så ska klassificeringen avse avfall.
37a § Olaglig transport av avfall. Med bestämmelsen genomförs i landskapet straffrättsliga bestämmelser om olaglig transport av avfall, på sätt som avses i artikel 3c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser. Rekvisiten överensstämmer i sak med dem som gäller för miljöförstöring enligt 48 kap. 1 § strafflagen (FFS 39/1889).
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om renhållning
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 23b § 2 mom. landskapslagen (1981:3) om renhållning sådant momentet lyder i landskapslagen 2006/50,
ändras lagens 2 § 1 mom. 7 och 10 punkterna, 7b § 2 mom. 23b § 1 mom. 2 punkten och 23c § 1 mom., varav 2 § 1mom. 7 punkten sådan den lyder i landskapslagen 2011/72, 7b § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2005/18 samt 23b § 1 mom. och 23c § 1 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2006/50 samt
fogas till lagens 2 § 1 mom. nya 6a, 9a, 10 och 12-15 punkter, till lagen nya 7ba och 7d §§, till 23b § 1 mom. en ny 4 punkt, till lagen nya 23ba och 37a §§ samt nya 23ca och 23cb §§ som följer:
2 §
I denna lag avses med
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6a) separat insamling, insamling där avfall hålls åtskilt efter avfallets olika typ och beskaffenhet i syfte att underlätta en särskild behandling,
7) återvinning, verksamhet i syfte att ta tillvara material eller energi som ingår i avfallet,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
9a) återanvändning, varje förfarande som innebär att produkter eller komponenter som inte är avfall återanvänds i samma syfte för vilket de ursprungligen var avsedda,
10) förberedelse för återanvändning, verksamhet som går ut på kontroll, rengöring eller reparation genom vilka produkter eller komponenter av produkter som har blivit avfall bereds för att användas igen utan någon annan förbehandling,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
12) elektrisk och elektronisk produkt, produkt som är beroende av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält för att fungera korrekt samt produkt för generering, överföring och mätning av sådan ström och sådana fält och som är avsedd att användas med en spänning på högst 1 000 volt växelström eller 1 500 volt likström,
13) elektrisk och elektronisk produkt som används i hushåll, elektriska och elektroniska produkter som används i hushåll samt till kvaliteten och kvantiteten därmed jämförbara elektriska och elektroniska produkter som används inom handeln, industrin, vid inrättningar och inom annan verksamhet, produkter som sannolikt används både i hushåll och inom annan verksamhet ska betraktas som elektriska och elektroniska produkter som används i hushåll,
14) batteri eller ackumulator, en källa till elektrisk energi som består av en eller flera primära battericeller (inte laddningsbara) eller som består av en eller flera sekundära battericeller (laddningsbara) och där energin genereras genom direkt omvandling av kemisk energi och
15) distributör, den fysiska eller juridiska person i leveranskedjan som tillhandahåller elektriska och elektroniska produkter på marknaden.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
7b §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Anmälan ska innehålla tillräckliga uppgifter och utredningar om producenten och verksamheten samt om återanvändning, återvinning och annan avfallshantering av kasserade produkter. Landskapsregeringen ska också underrättas om väsentliga förändringar i verksamheten, om upphörande av verksamheten samt om förändringar som berör en producentsammanslutning. De som producerar elektriska och elektroniska produkter som används i hushåll ska dessutom redogöra för den garanti om finansiering av förbrukade produkter från hushåll som avses i 23c § 1 mom.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
7ba §
Producentens bokförings- och uppgiftsskyldighet
En producent ska föra bok enligt produktkategori över typen och mängden av samt beskaffenheten hos de produkter som producenten
1) släppt ut på marknaden,
2) de kasserade produkter som producenten har tagit emot,
3) det avfall som dessa produkter gett upphov till samt
4) över andra med i punkterna 1-3 jämförbara omständigheter som behövs för tillsynen över att denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den följs.
I bokföringen ska vid behov efter leveransplats specificeras de produkter och det avfall som förts till
1) återanvändning,
2) förberedelse för återanvändning,
3) materialåtervinning och
4) bortskaffande.
En producent ska kalenderårsvis till landskapsregeringen lämna ett sammandrag av de uppgifter som avses i denna paragraf. Landskapsregeringen kan bestämma att ett sådant sammandrag ska lämnas oftare om det behövs för tillsynen över denna lag och de bestämmelser som har utfärdats med stöd av den.
Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om de i denna paragraf avsedda uppgifter som ska ingå i bokföringen och lämnas till landskapsregeringen samt om tidpunkterna för inlämnande av uppgifter.
7d §
Återkallande och upphörande av ett godkännande i producentregistret
Landskapsregeringen kan återkalla ett godkännande i producentregistret, om en producent, en producentsammanslutning eller den ansvarige för ett retursystem för dryckesförpackningar trots skriftlig anmärkning från landskapsregeringen upprepat försummar en på producentansvaret grundad skyldighet enligt denna lag eller bestämmelser och villkor som har utfärdats med stöd av den att ordna mottagning, återanvändning, återvinning och annan avfallshantering av en kasserad produkt eller när någon annan förutsättning för godkännande som anges i 7b § 2 mom. inte blir uppfylld trots landskapsregeringens skriftliga anmärkning.
Om en producent upphör med sin verksamhet som omfattas av producentansvaret eller om en producentsammanslutning eller ett retursystem för dryckesförpackningar upplöses eller dess verksamhet avslutas, upphör godkännandet att gälla utan särskilt beslut och producenten, producentsammanslutningen eller den ansvarige för retursystemet avförs ur producentregistret.
23b §
Produkter och producenter med producentansvar
Producenter har producentansvar för följande produkter:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) Elektriska och elektroniska produkter. Utöver vad som följer av 3 § 5 mom. är även den producent som saluhåller elektriska eller elektroniska produkter under eget namn eller varumärke.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4) Batterier och ackumulatorer. Landskapsregeringen kan avseende batterier och ackumulatorer, för genomförande av den Europeiska unionens direktiv, i förordning besluta om producentansvar för producenter samt om sådan information som en producent eller annan ekonomisk aktör ska tillhandahålla om en produkt och insamlingssystem för att få ett miljömässigt godtagbart omhändertagande av förbrukade batterier och ackumulatorer.
23ba §
Distributörens mottagningsskyldighet
En distributör ska på sitt försäljningsställe kostnadsfritt ta emot följande kasserade produkter av innehavaren:
1) Bärbara batterier och ackumulatorer; inget krav på köp av en ny produkt får ställas som villkor för mottagningen.
2) Sådana elektriska och elektroniska produkter som används i hushåll och i fråga om vilka inga yttre mått överstiger 25 centimeter och inga krav på köp av en ny produkt får ställas som villkor för mottagning.
3) Andra än i 2 punkten avsedda elektriska och elektroniska produkter som används i hushåll och istället för vilka innehavaren köper en ny motsvarande produkt.
Mottagningsskyldigheten enligt 1 mom. 2 punkten gäller inte dagligvarubutiker med en butiksyta som understiger 1 000 kvadratmeter och inte heller någon annan butik med en butiksyta som understiger 400 kvadratmeter. Distributören får ordna en mottagning som avses i 1 mom. 2 och 3 punkterna även i försäljningsställets omedelbara närhet.
Om en distributör av bilbatterier och bilackumulatorer avsedda för privata fordon tar emot motsvarande kasserade batterier och ackumulatorer, ska de tas emot kostnadsfritt och inget krav på köp av en ny produkt får ställas.
Distributören ska ordna mottagningen av kasserade produkter så att man i den mån det är möjligt förhindrar att de kasserade produkter som samlas in går sönder. Distributören ska samla ihop kasserade produkter i partier som är lämpliga för transport. Distributören får överlämna de kasserade produkterna bara till en transportör eller behandlare som handlar för producentens räkning. Distributören ska stå för kostnaderna för den mottagning som han ordnar. Genom landskapsförordning får närmare bestämmelser utfärdas om mottagning av kasserade produkter och arrangemang för lagring och transport i samband med mottagningen i syfte att främja återanvändning av produkter och delar av dem och förberedelse för återanvändning.
23c §
Särskilda bestämmelser om elektriska och elektroniska produkter
Varje producent av elektriska och elektroniska produkter svarar för kostnaderna för återvinning och annan avfallshantering av de egna produkter som släppts ut på marknaden den 13 augusti 2005 eller därefter, bara om den kasserade produkten ersätts med en motsvarande produkt eller med en produkt med samma användningsändamål. Producenterna ska lämna en garanti om finansiering av hanteringen av förbrukade elektriska och elektroniska produkter som släpps ut på marknaden för att användas i hushåll. En sådan garanti kan bestå i att en producent deltar i lämpliga system för finansiering av hanteringen av förbrukade elektriska och elektroniska produkter eller av en materialåtervinningsförsäkran eller ett spärrat konto.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
23ca §
Behörigt ombud för producent av elektriska och elektroniska produkter eller annan aktör
En producent som är etablerad i landskapet och som säljer elektriska och elektroniska produkter genom distansförsäljning direkt till användare i en annan medlemsstat i Europeiska unionen ska utse ett behörigt ombud, som i stället för producenten svarar för att dennes skyldigheter fullgörs i medlemsstaten i fråga. En producent som är etablerad i en annan medlemsstat i Europeiska unionen och som säljer elektriska och elektroniska produkter genom distansförsäljning direkt till användare i landskapet ska på motsvarande sätt utse ett behörigt ombud, som i stället för producenten svarar för att dennes skyldigheter fullgörs i landskapet.
En aktör, som är etablerad i en annan medlemsstat i Europeiska unionen och som motsvarar en producent och levererar elektriska och elektroniska produkter för marknaden i landskapet genom annan än distansförsäljning, kan utse ett behörigt ombud som i stället för den producent som är etablerad i landskapet svarar för att dennes skyldigheter fullgörs i landskapet.
Till behörigt ombud ska utses en fysisk eller juridisk person som är etablerad i det land till vilket de elektriska eller elektroniska produkterna enligt 1 eller 2 mom. säljs. Det behöriga ombudet ska utses genom en skriftlig fullmakt. Den som utses till behörigt ombud är skyldig att informera producenterna i fråga om sin fullmakt och om ändring eller återkallande av den.
Vad som i denna lag bestäms om en producent, med undantag för producenternas rätt enligt 7a § att grunda en producentsammanslutning, gäller behöriga ombud enligt 1 och 2 mom. Bestämmelserna om producentsammanslutningar i 7b § gäller också behöriga ombud.
Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om förfarandet när ett behörigt ombud utses samt om ombudets skyldighet att informera producenterna om sin fullmakt och verksamhet.
23cb §
Särskilda bestämmelser om begagnade elektriska och elektroniska produkter
Om en produktinnehavare avser att transportera en begagnad elektrisk eller elektronisk produkt till ett annat land som en produkt och inte som avfall, ska denne påvisa att klassificeringen är korrekt genom att visa upp en räkning eller ett avtal i fråga om försäljning av produkten eller överföring av äganderätten, ett testcertifikat, en fraktsedel eller motsvarande intyg, en utredning eller ett dokument som gäller produktens skick eller kvalitet, samt genom att lägga fram bevis på att produkten skyddats mot skador på ett ändamålsenligt sätt under transporten. Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om bevis, testmetoder, testresultat, utredningar och andra uppgifter som behövs för att en begagnad elektrisk och elektronisk produkt ska klassificeras som produkt samt om tillräckliga åtgärder för att skydda produkten från skador. De uppgifter och åtgärder som krävs kan variera enligt produkttyp, användargrupp eller ändamål.
Om bevis som avses i 1 mom. på att en begagnad elektrisk eller elektronisk produkt ska klassificeras som en produkt inte kan läggas fram, ska produkten betraktas som avfall och en transport av den till ett annat land som olaglig transport enligt avfallstransportförordningen.
37a §
Olaga avfallstransport
Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet i strid med bestämmelserna i artikel 2.35 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 om transport av avfall transporterar avfall så att gärningen är ägnad att förorena miljön, orsaka andra motsvarande skadliga förändringar i miljön, skräpa ned miljön eller förorsaka fara för hälsan, ska för olaga avfallstransport dömas till böter eller fängelse i högst två år.
Om vid olaga transport av avfall
1) den skada eller fara för skada som vållats miljön eller hälsan är synnerligen stor med beaktande av den orsakade eller hotande skadans långvarighet, omfattning eller andra omständigheter eller
2) brottet begås trots en myndighets påbud eller förbud
och brottet även bedömt som en helhet är grovt, ska gärningsmannen för grov olaga avfallstransport dömas till fängelse i minst fyra månader och högst sex år.
Om vid olaga transport av avfall, med hänsyn till att den fara eller skada som har vållats miljön eller hälsan, varit mindre betydande eller andra omständigheter vid brottet bedömd som en helhet är ringa, ska gärningsmannen för avfallstransportförseelse dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.
Försök till ett uppsåtligt brott som avses i denna paragraf är straffbart.
På olaga avfallstransport tillämpas vad som bestäms om juridiska personers straffansvar i 9 kap. strafflagen (FFS 39/1889).
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 27 maj 2014 | |
|
V i c e l a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Föredragande minister |
Carina Aaltonen |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 13/2013-2014
[1] Avfall är ämnen eller ett föremål som innehavaren kasserar, avser att kassera eller är skyldig att kassera (LL om renhållning 2 § 1 mom. 1 p). En begagnad produkt däremot har varit i bruk men är inte avfall i den meningen.