Lagförslag 15/2020-2021
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 15/2020–2021 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2021-03-04 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ändringar i samfundsbeskattningen
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner höjs från och med skatteåret 2021. En del av höjningen är temporär och avsedd att gälla skatteåren 2021–2025. Höjningen av kommunalskattesatsen för samfund för skatteåret 2021 är 2,42 procentenheter, medan höjningen under skatteåren 2022–2025 varierar mellan 0,402 och 0,408 procentenheter. Från och med skatteåret 2026 föreslås en permanent höjning med 0,4 procentenheter. Förslaget motiveras av att fördelningen av samfundsskatten mellan skattetagarna ändras i riket, så att kommunernas andel höjs medan statens andel sänks. Landskapsregeringens förslag innebär att de totala skattesatserna för samfund och samfällda förmåner förblir oförändrade, det vill säga 20 respektive 26,5 %.
Landskapsregeringen föreslår också att en lag om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025 görs tillämplig vid kommunalbeskattningen genom en blankettlag. Den föreslagna lagen är tidsbunden. Enligt lagen får skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk och som har ett forskningssamarbete med en forskningsorganisation som uppfyller kriterierna i lagen göra ett tilläggsavdrag från inkomsten av näringsverksamhet och jordbruk. Avdragets belopp motsvarar 50 procent av företagets fakturor för underentreprenad för forskningsprojekt, och kan maximalt uppgå till 500 000 euro per skatteår.
Slutligen föreslår landskapsregeringen att landskapslagen om koncernbidrag vid kommunalbeskattningen ska ersättas av en blankettlag, enligt vilken rikets lag om koncernbidrag vid beskattningen ska tillämpas vid kommunalbeskattningen på Åland. Av förslaget följer ett par mindre ändringar av lagstiftningen om koncernbidrag. Ändringarna sammanhänger med tidigare reformer av annan lagstiftning om samfundsbeskattning, som redan har trätt i kraft.
De föreslagna lagarna är avsedda att tillämpas från och med beskattningen för skatteåret 2021, förutom en ändring av lagstiftningen om koncernbidrag som är avsedd att tillämpas även vid beskattningen för skatteåret 2020. De bör således träda i kraft så snart som möjligt.
INNEHÅLL
1.1 Kommunalbeskattning av samfund
1.2. Åtgärder som vidtagits i riket för skatteåret 2021
3. Landskapsregeringens förslag
5. Beredning och ikraftträdande
1. Ändring av 29 och 29f §§ kommunalskattelagen för landskapet Åland
2. LL om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025
3. LL om koncernbidrag vid kommunalbeskattningen
L A N D S K A P S L A G om ändring av 29 och 29f §§ kommunalskattelagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om koncernbidrag vid kommunalbeskattningen
Lag om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025
Lag om koncernbidrag vid beskattningen
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Kommunalbeskattning av samfund
Gällande lagstiftning
Behörigheten att lagstifta om beskattning av företag och samfälligheter (samfundsbeskattning) är delad mellan landskapet och riket. Skatt till kommunerna hör till området för landskapets lagstiftningsbehörighet enligt 18 § 5 p. självstyrelselagen, medan skatt till staten hör till rikets behörighet enligt 27 § 36 p. Trots detta betraktas samfundsskatten i riket som en enhetlig skatt som fördelas mellan de båda skattetagarna staten och kommunerna. De enhetliga skattesatserna anges i 124 § i inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) och för närvarande är de 20 % för samfund och 26,5 % för samfällda förmåner. Bestämmelserna om hur skatterna fördelas mellan skattetagarna finns i 12 § i lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998). Till den del samfundsskatten uppbärs till staten gäller bestämmelserna i rikslagstiftningen även för företag och samfälligheter på Åland. När det gäller den kommunala andelen regleras den i kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland. Formellt sett är kommunalskattesatserna inte beroende av bestämmelserna i rikslagstiftningen, men lagtinget har hittills valt att sätta procentsatserna så att de totala skattesatserna är desamma på Åland som i riket.
Kommunalskattelagen är en blankettlag som anger att inkomstskattelagen och lagen om skatteredovisning med vissa undantag ska tillämpas i landskapet. Sådana undantag är till exempel kommunalskattesatsen för samfund och fördelningen av samfundsskatten mellan de enskilda kommunerna. Kommunalbeskattningen av näringsverksamhet och jordbruk regleras dessutom i landskapslagen (1993:42) om kommunalskatt för näringsverksamhet respektive landskapslagen (1993:41) om kommunalskatt för gårdsbruk. Även dessa lagar är blankettlagar. Den förstnämnda anger att resultatet av näringsverksamhet beräknas i enlighet med lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (FFS 360/1968), medan den sistnämnda anger att resultatet av jordbruk beräknas i enlighet med inkomstskattelagen för gårdsbruk (FFS 543/1967). För alla dessa landskapslagar gäller att ändringar i riksförfattningarna träder i kraft automatiskt i landskapet samtidigt som i riket, förutom när det gäller bestämmelser som utgör undantag från rikslagstiftningen.
All landskapslagstiftning på skatteområdet är dock inte blankettlagstiftning. I landskapslagen (1989:23) om koncernbidrag vid kommunalbeskattningen regleras hur koncernbidrag som överförs mellan moderbolag och dotterbolag inom en koncern behandlas vid kommunalbeskattningen. Lagstiftningen möjliggör öppen resultatutjämning inom en koncern genom att en förlust för ett koncernbolag kan ställas mot vinsten för ett annat koncernbolag. Om villkoren enligt lagstiftningen uppfylls kan således koncernbolag påverka i vilket bolag inkomst beskattas. Givaren av koncernbidrag får dra av bidraget vid beskattningen och det räknas som skattepliktig inkomst för mottagaren. Rätten att ge och ta emot koncernbidrag gäller enligt lagen aktiebolag och andelslag som bedriver rörelse, förutsatt att bidraget inte får avdras enligt landskapslagen om kommunalskatt för näringsverksamhet. Landskapslagen är ingen blankettlag utan var ursprungligen en kopia av lagen om koncernbidrag vid beskattningen (FFS 825/1986), som för övrigt tillämpas vid statsbeskattningen även på Åland.
Ändringar i samfundsbeskattningen under skatteåret 2020
Genom en temporär lagändring (2020/93) som trädde i kraft den 1 oktober höjdes kommunalskattesatsen för samfund med 2 procentenheter för skatteåret 2020. Höjningen var en del i ett åtgärdspaket för att stödja kommunerna i det ekonomiska läge som förorsakades av den undantagssituation som rådde under våren. Samtidigt var den också en följd av en ändring av lagen om skatteredovisning i riket. Ändringen innebar att kommunernas andel av samfundsskatten höjdes med 10 procentenheter, från 32,13 till 42,13 procent, samtidigt som statens andel sänktes från 67,87 till 57,87 procent. Den ändrade fördelningen gällde temporärt för skatteåret 2020 (se FFS 559/2020). För att de åländska kommunerna skulle stödjas på motsvarande sätt höjdes kommunalskattesatsen för samfund från 6,426 till 8,426 procent. För företagen och samfälligheterna på Åland var de totala skattesatserna under hela året oförändrade 20 procent och 26,5 procent.
1.2. Åtgärder som vidtagits i riket för skatteåret 2021
I slutet av förra året överlämnade regeringen i riket tre olika propositioner som rör samfundsbeskattningen till riksdagen. De lagändringar som ingick i propositionerna trädde ikraft den 1 januari 2021.
Ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen (RP 194/2020, FFS 1073 och 1074/2020)
Genom ändringen höjs kommunernas andel av samfundsskatten medan statens andel sänks. Omfördelningen har flera olika orsaker:
· Den höjning med 10 procentenheter som gjordes temporärt under 2020 förlängs så att den även gäller skatteåret 2021. Det sker för att fortsättningsvis stödja kommunerna ekonomiskt under den pågående pandemin.
· Andelen höjs permanent med 2 procentenheter för att kompensera kommunerna för det intäktsbortfall som orsakas av att avgifterna inom småbarnspedagogiken sänks.
· Andelen höjs temporärt med 0,10 procentenheter för att kompensera kommunerna för den sänkning av skatteintäkterna som orsakas av det föreslagna tilläggsavdraget för forsknings- och utvecklingsverksamhet 2021–2025.
Lag om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025 (RP 196/2020, FFS 1078/2020)
Ett nytt tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet införs under en femårsperiod. Rätt att göra tilläggsavdraget har alla skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk och som har forskningssamarbete med en forskningsorganisation som uppfyller kriterierna. Avdraget ska göras från inkomsten av näringsverksamheten eller jordbruket. Avdragsbeloppet är 50 procent av företagets fakturor för underentreprenad för forskningsprojekt. Maxbeloppet för avdraget är 500 000 euro per skatteår, och det minsta beloppet är 5 000 euro. Tilläggsavdraget är ett nytt skattestöd som inte bedöms vara ett statligt stöd ur EU-rättsperspektiv.
Ändring av inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och lagen om koncernbidrag vid beskattningen (RP 136/2020, FFS 1188, 1189 och 1190/2020)
Genom ändringen fogas en bestämmelse till inkomstskattelagen enligt vilken inhemska samfund ska avse samfund som är registrerade eller bildade i Finland. Dessutom innebär ändringen att ett utländskt samfund ska betraktas som allmänt skattskyldigt om det utländska samfundets verkliga ledning utövas i landet. Ett utländskt samfunds verkliga ledning finns på den plats där samfundets viktigaste beslut om den högsta dagliga ledningen fattas.
Avsikten med ändringen är att försöka begränsa och förhindra situationer där någon försöker undvika allmän skattskyldighet i Finland genom att bilda ett bolag utomlands, även om ägandet, ledningen och verksamheten helt och hållet finns i Finland. Ändringen innebär att Finlands territoriella beskattningsrätt utvidgas genom att utländska samfund som har sin verkliga ledning i landet ska anses allmänt skattskyldiga. Samtidigt är avsikten också att den inhemska lagstiftningen om allmän skattskyldighet för samfund ska motsvara lagstiftningen i flera andra stater, vilket gör att den lämpar sig bättre för att lösa situationer med dubbel hemvist i skatteavtalen.
Dessutom ändras lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet bland annat när det gäller beskattningen av allmänt skattskyldiga utländska samfund och sådana samfunds fasta driftsställen som redan har funnits i Finland när den allmänna skattskyldigheten uppkommer.
Slutligen ändras lagen om koncernbidrag vid beskattningen så att ett allmänt skattskyldigt utländskt samfund kan vara givare och mottagare av koncernbidrag om de normala förutsättningarna för tillämpning av koncernbidragssystemet uppfylls. Koncernbidrag har hittills inte kunnat ges mellan ett finländskt och ett utländskt samfund, eftersom lagstiftningen om koncernbidrag enbart har varit tillämplig på koncernbidrag mellan inhemska samfund. I vissa situationer har dock även ett utländskt samfund kunnat vara part när det gäller koncernbidrag. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar i ett avgörande från 2003 (HFD:2003:79) att ett koncernbidrag som är avdragsgillt vid beskattningen och den skattepliktiga inkomst som motsvarar bidraget förutsätts ha sin effekt inom det finländska skattesystemet samt att bolag som omfattas av koncernbidragssystemet förutsätts de facto vara skattskyldiga i Finland för sin inkomst av näringsverksamhet. Om det anses att den verkliga ledningen av ett utländskt samfund utövas i Finland och att det därför är allmänt skattskyldigt i Finland, kan samfundet ge och få koncernbidrag för den affärsverksamhet det bedriver i Finland, om de normala villkoren för tillämpning av koncernbidragssystemet uppfylls. I så fall ska det dock förutsättas att ett utländskt samfund som är allmänt skattskyldigt i Finland på basis av var den verkliga ledningen utövas jämställs med ett inhemskt aktiebolag eller andelslag. För tydlighetens skull har det gjorts ett tillägg till lagen om koncernbidrag vid beskattningen enligt vilket allmänt skattskyldiga utländska samfund som jämställs med aktiebolag eller andelslag kan vara givare eller mottagare av koncernbidrag.
För att ett bidrag ska behandlas som ett koncernbidrag förutsätts det i lagstiftningen om koncernbidrag dessutom att koncernförhållandet mellan givaren och mottagaren har fortgått under hela skatteåret. För att förhindra missbruk ändras lagen så att koncernförhållandet i en sådan situation som avses ovan anses ha funnits endast den tid då det utländska samfundet var skattskyldigt i Finland.
2. Behov av ändring
En del av de skatteåtgärder som riksdagen beslutat om trädde också på Åland i kraft vid ingången av 2021, det vill säga samtidigt som de trädde i kraft i riket. Till de delar åtgärderna gäller statsbeskattningen hör de till området för rikets lagstiftningsbehörighet och de är därmed direkt tillämpliga här. Till de delar åtgärderna gäller kommunalbeskattningen trädde de till vissa delar automatiskt i kraft även på Åland, till följd av att det rör sig om ändringar av lagar som genom blankettlagstiftning tillämpas här.
Ändringen av den statliga andelen av samfundsskatten har trätt i kraft på Åland. För att kommunalskattesatsen ska ändras här, och den totala skattesatsen ska förbli på samma nivå som hittills, krävs lagstiftningsåtgärder av lagtinget.
Det nya tilläggsavdraget är tillämpligt vid statsbeskattningen på Åland från och med skatteåret 2021. Däremot kommer tilläggsavdraget inte att kunna göras vid kommunalbeskattningen om inte lagtinget lagstiftar om det.
När det gäller utvidgningen av den allmänna skattskyldigheten för utländska företag gäller den både vid stats- och kommunalbeskattningen på Åland eftersom både inkomstskattelagen och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet tillämpas här genom blankettlagstiftning. De ändringar som rör koncernbidrag kommer dock inte att bli tillämpliga vid kommunalbeskattningen utan lagtingets lagstiftningsåtgärder. I rikets lag om koncernbidrag vid beskattningen har dessutom tillämpningsområdet utvidgats till att gälla alla aktiebolag och andelslag, förutsatt att lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet tillämpas på beskattningen av både givare och mottagare. De ändrade reglerna gäller vid statsbeskattningen från och med skatteåret 2020. Ändringen var en del av en reform av lagstiftningen om beskattningen av näringsverksamhet som ledde till att all verksamhet som bedrivs av samfund i princip ska betraktas som näringsverksamhet. Eftersom lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet tillämpas vid kommunalbeskattningen på Åland genom blankettlagstiftning har reformen till den delen trätt i kraft även här. Däremot har inte ändringen av bestämmelserna om koncernbidrag införts här, och gäller således inte vid kommunalbeskattningen.
3. Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner höjs så att de totala skattesatserna kvarstår oförändrade. Syftet med höjningen av skattesatserna är att stärka kommunernas ekonomi genom ökade skatteintäkter från samfundsbeskattningen. I de två nedanstående tabellerna visas de föreslagna ändringarna av kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner:
Kommunalskattesatsen för samfund (total skattesats 20 %):
|
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 |
| Enligt gällande lag (%) | 6,448 | 6,436 | 6,412 | 6,106 | 6,144 | 6,172 | 6,194 | 6,26 |
| Enligt förslag (%) | 8,868 | 6,838 | 6,818 | 6,514 | 6,552 | 6,572 | 6,594 | 6,66 |
| Skillnad (%-enheter) | 2,42 | 0,402 | 0,406 | 0,408 | 0,408 | 0,4 | 0,4 | 0,4 |
Kommunalskattesatsen för samfällda förmåner (total skattesats 26,5 %):
|
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 |
| Enligt gällande lag (%) | 8,5436 | 8,5277 | 8,4959 | 8,09045 | 8,1408 | 8,1779 | 8,20705 | 8,2945 |
| Enligt förslag (%) | 11,7501 | 9,06035 | 9,03385 | 8,63105 | 8,6814 | 8,7079 | 8,73705 | 8,8245 |
| Skillnad (%-enheter) | 3,2065 | 0,53265 | 0,53795 | 0,2014 | 0,5406 | 0,53 | 0,53 | 0,53 |
Höjningen för skatteåret 2021 är högst eftersom den ska motsvara en större sänkning av statens andel av samfundsskatten. Som tidigare nämndes sänker staten sin andel av samfundsskatten 2021 dels för att allmänt stödja kommunerna ekonomiskt (10 procentenheter), dels för att kompensera kommunerna för andra åtgärder (2 procentenheter för sänkta avgifter, 0,10 procentenheter för det nya tilläggsavdraget). Eftersom temporära bestämmelser om kommunalskattesatserna gäller för skatteåren 2021–2027 påverkas även de av sänkningen av den statliga andelen, ändringen där är dock inte lika stor. Från och med skatteåret 2028 är det bara den permanenta sänkningen med 2 procentenheter som kvarstår.
Landskapsregeringen föreslår också att det femåriga tilläggsavdraget för forsknings- och utvecklingsverksamhet ska tillämpas vid kommunalbeskattningen på Åland. De åländska företagen bör ha samma möjligheter till avdrag som de i riket, och framför allt bör samma avdragsmöjligheter finnas både vid stats- och kommunalbeskattningen. Enligt förslaget görs reglerna tillämpliga genom blankettlagstiftning. Ett liknande avdrag tillämpades tidigare under 2013–2014.
Vidare föreslår landskapsregeringen att de ändringar som gjorts i lagstiftningen om koncernbidrag vid statsbeskattningen ska tillämpas även vid kommunalbeskattningen på Åland. Det är inte för närvarande motiverat att ha särskilda bestämmelser på detta område, och i syfte att undvika situationer när olika regler gäller vid stats- och kommunalbeskattningen föreslås att rikets lag om koncernbidrag ska tillämpas vid kommunalbeskattningen.
4. Förslagets konsekvenser
Det här lagförslaget omfattar tre olika förslag som var för sig har skilda konsekvenser för landskapet, kommunerna och de skattskyldiga. Konsekvenserna är i första hand ekonomiska. Förslaget har inga organisatoriska effekter och bedöms inte heller ha några direkta konsekvenser för miljön, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för barn.
Höjning av kommunalskattesatsen för samfund
Förslaget om höjning av kommunalskattesatsen för samfund innebär en ökning av kommunernas intäkter från samfundsbeskattningen. Samtidigt innebär det en motsvarande minskning av landskapets intäkter i form av skatteavräkning. Effekten är störst för skatteåret 2021 då höjningen av skattesatsen är 2,42 procentenheter. Baserat på den beräknade effekten av höjningen av den kommunala andelen av samfundsskatten i riket skulle de åländska kommunernas intäkter från samfundsskatten för skatteåret 2021 öka med totalt cirka 3,37 miljoner euro, fördelat enligt följande:
| Temporär höjning med 2 procentenheter | 2 785 000 |
| Permanent höjning med 0,4 procentenheter | 555 000 |
| Höjning med 0,02 procentenheter som kompensation för tilläggsavdraget för forsknings- och utvecklingsverksamhet | 30 000 |
| TOTALT | 3 370 000 |
Ökningen inverkar dock på kassaflödet under flera år, eftersom samfundsskatten för ett visst skatteår inte helt inflyter under samma kalenderår. En del av de ökade skatteintäkterna från 2021 kan således komma att redovisas till kommunerna först under 2022. Under skatteåren 2022–2025 varierar ökningen marginellt mellan 0,402 och 0,408 procentenheter, medan den permanenta ökningen med 0,4 procentenheter gäller från och med skatteåret 2026. Det är dock svårt att ge en prognos för effekterna så långt in i framtiden, främst för att det verkliga utfallet sist och slutligen är beroende av företagens resultat. Här bör också noteras att den permanenta ökningen hör samman med en sänkning av statens andel av samfundsskatten, som i sin tur är avsedd att kompensera kommunerna i riket för en sänkning av de kommunala avgifterna för småbarnspedagogik. Sänkningen av de kommunala avgifterna berör inte de åländska kommunerna.
För de skattskyldiga företagen innebär förslaget om höjning av kommunalskattesatsen för samfund att den totala skattesatsen inte förändras, varken för skatteåret 2021 eller de kommande skatteåren.
Tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet
Förslaget om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet innebär en möjlig skattesänkning under skatteåren 2021–2025 för företag som har sådan verksamhet som avses i den föreslagna lagen. I propositionen i riket konstateras dock att det är svårt att tydligt påvisa skattestödens stimulanseffekt på forsknings- och utvecklingsverksamhet. Tilläggsavdraget bedöms där i första hand vara riktat till företag som vill utvidga redan befintligt forskningssamarbete snarare än till att stimulera företag som är i början av sin livscykel och kanske går med förlust.
För kommunerna leder förslaget om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet till en sänkning av skatteintäkterna. Hur stor denna sänkning blir är helt och hållet beroende av i vilken utsträckning möjligheten till avdrag kommer att utnyttjas. I höjningen av kommunalskattesatsen för samfund ingår också en kalkylerad kompensation till kommunerna för denna sänkning.
Ändring av lagstiftningen om koncernbidrag vid kommunalbeskattningen
Möjligheten att använda sig av koncernbidrag vid beskattningen gäller för aktiebolag och andelslag. Genom förslaget om att rikets lag om koncernbidrag vid beskattningen ska tillämpas vid kommunalbeskattningen på Åland ändras lagstiftningen så att samma regler gäller vid kommunalbeskattningen och statsbeskattningen. Under skatteåret 2020 har det funnits en mindre avvikelse och för skatteåret 2021 uppstår ytterligare en avvikelse. Båda avvikelser innebär att möjligheten att ge och ta emot koncernbidrag i viss mån är mer inskränkta vid kommunalbeskattningen än vid statsbeskattningen. För företagen är således ändringen positiv, dels för att lagstiftningen blir enklare och tydligare, dels för att möjligheten att använda sig av koncernbidrag vid beskattningen utvidgas.
Förslaget om ändring av lagstiftningen om koncernbidrag vid kommunalbeskattningen bedöms inte ha några konsekvenser för kommunerna.
5. Beredning och ikraftträdande
Förslaget har beretts vid lagberedningen. Med hänvisning till ärendets brådskande art har förslaget bara skickats på en kort remiss till Ålands kommunförbund och Mariehamns stad. Ingen av remissinstanserna har lämnat några synpunkter på förslaget. Förslagen om ändringarna av kommunalskattesatsen för samfund och tilläggsavdraget för forsknings- och utvecklingsverksamhet har tidigare tagits upp vid samråd mellan landskapsregeringen, Ålands kommunförbund och Mariehamns stad i samband med budgetberedningen under hösten 2020.
De föreslagna lagändringarna är avsedda att tillämpas från och med kommunalbeskattningen för skatteåret 2021, och i ett fall dessutom från och med beskattningen för skatteåret 2020. Enligt förslaget ska de således tillämpas retroaktivt. När det gäller införandet av ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet samt ändringarna som rör koncernbidrag vid kommunalbeskattningen är förslaget till fördel för de skattskyldiga. I dessa fall är retroaktiviteten därmed inte så problematisk, även om skattelagstiftning i regel inte bör vara retroaktiv. Förslaget om ändring av kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner för skatteåret 2021 är däremot i sig till nackdel för de skattskyldiga även om det innebär att de totala skattesatserna kvarstår oförändrade.
Landskapsregeringen har i flera tidigare lagförslag konstaterat att frågan om retroaktiv skattelagstiftning är problematisk (se FR 23/2008–2009, LF 10/2012–2013 och LF 12/2019–2020). Det har emellertid visat sig vara svårt att undvika retroaktiviteten när det gäller lagstiftningen om kommunalbeskattning av samfund och samfällda förmåner. Landskapsregeringens avsikt har hittills varit att behålla den totala skattesatsen för de åländska företagen på samma nivå som i riket. Fördelningen av samfundsskatterna mellan skattetagarna staten och kommunerna regleras i lagen om skatteredovisning, och ändras i stort sett årligen av olika orsaker. Riksdagen fattar i regel beslut om lagändringen under den senare halvan av december varje år, och de ändrade reglerna träder sedan i kraft vid ingången av det aktuella skatteåret. Det här gör att det inte finns någon rimlig möjlighet att ändra landskapslagstiftningen så att den skulle hinna sättas i kraft från början av skatteåret. Det betyder att ändringar av kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner på Åland som regel får en retroaktiv verkan, oberoende av om de är till fördel eller till nackdel för de skattskyldiga. Alternativet vore att den totala skattesatsen för åländska företag skulle fluktuera från år till år beroende på hur fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna i riket varierar.
Frågan om retroaktiv lagstiftning när det gäller skattesatserna för samfund och samfällda förmåner har utretts tidigare, vilket framgår av de ovannämnda lagförslagen. Även när det gäller detta förslag kan det konstateras att det inte från landskapsregeringens sida har funnits några planer på att sänka skattesatserna för samfund och samfällda förmåner, som skulle ha medfört att de skattskyldiga skulle kunna förvänta sig en sänkning av de totala skattesatserna. Mot denna bakgrund vill landskapsregeringen även i detta fall hävda att en höjning av kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner, så att de totala skattesatserna kvarstår på 20 respektive 26,5 procent under hela skatteåret 2021, uppfyller kraven på förutsebarhet samt att den inte kan betraktas som oskälig. De föreslagna ändringarna bör dock träda i kraft så snart som möjligt och landskapsregeringen föreslår att datum för ikraftträdande lämnas öppet med hänvisning till det.
Detaljmotivering
1. Ändring av 29 och 29f §§ kommunalskattelagen för landskapet Åland
29 § Kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner. I paragrafen anges de skattesatser för samfund och samfällda förmåner som gäller permanent. Till följd av att kommunerna kompenseras för olika skattelättnader anges i 29f § undantagsvis andra skattesatser som tillämpas för skatteåren 2020–2021 (se nedan).
Kommunalskattesatsen för samfund föreslås bli höjd med 0,4 procentenheter, från 6,26 till 6,66 procent. Ändringen motiveras av att den kommunala andelen av samfundsskatten i riket permanent höjs med 2 procentenheter. Motsvarande höjning föreslås när det gäller kommunalskattesatsen för samfällda förmåner. De föreslagna skattesatserna kommer att tillämpas från och med beskattningen för skatteåret 2028.
29f § Kommunalskattesatsen för skatteåren 2020–2027. Paragrafen innehåller temporära bestämmelser om kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner för skatteåren 2020–2027. Bestämmelserna tillkom i samband med landskapslagen (2020:76) om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2020–2023. De aktuella skattelättnaderna bedömdes kunna påverka kommunernas intäkter från samfundsbeskattningen under åren 2020–2027. För att undvika denna påverkan justerades fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna, vilket ledde till att kommunalskattesatserna justerades på motsvarande sätt. På det sättet förblir den totala skattesatsen för samfund på Åland oförändrad även under dessa år.
Enligt förslaget ändras skattesatserna i 2–8 punkterna så att de totala skattesatserna fortsättningsvis ska vara 20 procent för samfund och 26,5 procent för samfällda förmåner.
2. LL om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025
1 §. I paragrafen anges att den som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk ska ha rätt vid kommunalbeskattningen göra ett tilläggsavdrag i enlighet med lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under åren 2021–2025 (FFS 1078/2020, nedan kallad rikslagen) på motsvarande sätt som vid statsbeskattningen.
Bestämmelserna i lagen innebär att ett tilläggsavdrag på 50 procent får göras från de utgifter som hänför sig till forsknings- och utvecklingsverksamhet inom näringsverksamhet och jordbruk. Skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk får dra av utgifter som enligt lagen godkänns multiplicerade med 1,5 i stället för det normala enkla avdraget. Alla skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk och som har avdragbara utgifter som uppfyller kriterierna har rätt till tilläggsavdraget. Den nedre gränsen för avdragbara kostnader per skatteår är 10 000 euro och den övre gränsen 1 000 000 euro, varvid tilläggsavdragets belopp är 5 000–500 000 euro per skatteår. Avdraget får endast göras från den del av utgifterna som den skattskyldige inte har fått någon offentlig finansiering för.
Grunden för de utgifter som berättigar till tilläggsavdrag är det belopp som en forskningsorganisation som avses i lagen har fakturerat en skattskyldig i samband med ett projekt i forsknings- och utvecklingsverksamhet, en så kallad faktura för underentreprenad. Fakturan för underentreprenad ska uttryckligen hänföra sig till forsknings- och utvecklingsverksamhet medan till exempel utbildning genom underentreprenad, donationer till läroanstalter eller övriga motsvarande utgifter inte berättigar till tilläggsavdraget. Inte heller andra utgifter i anslutning till forsknings- och utvecklingsprojektet i fråga, såsom lönerna till den skattskyldiges egen personal, omfattas av tilläggsavdraget utan dessa ska fortfarande avdras enligt bestämmelserna i näringsskattelagen eller inkomstskattelagen för gårdsbruk.
Som godkänd forskningsorganisation räknas organisationer som är verksamma inom EES-området och vars främsta syfte är att bedriva oberoende forskning eller att sprida resultaten av sådan verksamhet. Definitionen grundar sig delvis på definitionen av organisation för forskning och kunskapsspridning enligt EU:s allmänna gruppundantagsförordning (kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget).
2 §. I paragrafen anges att ändringar av rikslagen automatiskt ska träda i kraft på Åland samtidigt som de träder ikraft i riket. Dessutom anges att hänvisningar i rikslagen till andra författningar ska avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen, förutsatt att de hör till lagtingets behörighet. I lagen finns hänvisningar till inkomstskattelagen (FFS 1535/1992), lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (FFS 360/1968) samt lagen om beskattningsförfarande (1558/1995). Dessa lagar tillämpas vid kommunalbeskattningen på Åland med stöd av kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland, landskapslagen (1993:42) om kommunalskatt för näringsverksamhet respektive landskapslagen (1997:38) om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftningen om beskattningsförfarande.
3 §. Enligt förslaget ska lagen tillämpas under samma tidsperiod som rikslagen, vilket innebär att den ska tillämpas vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2021–2025. På samma sätt som enligt rikslagen ska rätten att göra avdrag inte gälla fakturor för underentreprenad som hänför sig till projekt för vilka avtal har ingåtts före 1 januari 2021.
3. LL om koncernbidrag vid kommunalbeskattningen
1 §. Enligt förslaget ska lagen om koncernbidrag vid beskattningen (FFS 825/1986, nedan kallad rikslagen) tillämpas vid kommunalbeskattningen på Åland. Lagen tillämpas redan vid statsbeskattningen på Åland, och har till övervägande del samma lydelse som den nu gällande landskapslagen om koncernbidrag vid kommunalbeskattningen. På två punkter skiljer sig dock lydelsen, och i de fallen innebär förslaget ändring av lagstiftningen.
Den ena ändringen innebär att definitionen av de samfund som kan omfattas av lagstiftningen ändras till följd av att beskattningen av dessa samfund har ändrats. Enligt den gällande lydelsen omfattar landskapslagen aktiebolag och andelslag som bedriver rörelse. Genom ändringen kommer den i stället att omfatta aktiebolag och andelslag förutsatt att lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet tillämpas vid beskattningen av både givaren och mottagaren. Rikslagen innehöll tidigare samma formulering, den ändrades dock genom FFS 310/2019 som tillämpas från och med skatteåret 2020. Ändringen sammanhänger med en reform av samfundsbeskattningen. Reformen bestod i korthet i att uppdelningen i förvärvskällor inte längre görs när det gäller samfund, i stället ska lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet tillämpas i fråga om all verksamhet som ett samfund bedriver (se vidare RP 257/2018). Reformen i sig har trätt i kraft även på Åland till följd av blankettlagstiftningen på området. När det gäller lagstiftningen om koncernbidrag vid kommunalbeskattningen har regleringen således varit olika i riket och på Åland sedan skatteåret 2020. Genom den ändring som nu föreslås utvidgas kretsen av dem som kan ge och ta emot koncernbidrag.
Den andra ändringen innebär ett förtydligande av lagstiftningen, så att det klart framgår att möjligheten att ge och ta emot koncernbidrag också ska gälla allmänt skattskyldiga utländska samfund som jämställs med aktiebolag eller andelslag. Med anledning av det och för att förhindra missbruk ändras lagen också så att koncernförhållandet i en sådan situation anses ha existerat endast under den tid det utländska samfundet har varit allmänt skattskyldigt i Finland. Ett utländskt samfund, som är skattskyldigt på basis av var den verkliga ledningen utövas, har kunnat ha ett fast driftställe i Finland innan den allmänna skattskyldigheten uppkom. För att eventuellt missbruk ska förhindras kan ett fast driftställe inte beaktas vid bedömningen av ett koncernförhållandes varaktighet. Om den allmänna skattskyldigheten under pågående skatteår upphör för ett utländskt samfund i och med att den verkliga ledningen inte längre utövas i Finland, kan det inte anses att koncernförhållandet har varit i kraft hela året.
2 §. Ändringar av lagen om koncernbidrag vid beskattningen ska automatiskt träda i kraft på Åland samtidigt som de träder i kraft i riket. Dessutom anges att hänvisningar i rikslagen till andra författningar ska avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen, förutsatt att de hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Det betyder att hänvisningarna till lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet i rikslagens 2 § och 7 § 3 punkten avser landskapslagen (1993:42) om kommunalskatt för näringsverksamhet. Hänvisningen till lagen om aktiebolag (FFS 734/1978) avser den nämnda lagen eftersom aktiebolagslagstiftningen hör till rikets lagstiftningsbehörighet.
3 §. Enligt förslaget ska lagen tillämpas vid kommunalbeskattningen från och med skatteåret 2021. För att undvika oklarheter föreslås dock att 2 § lagen om koncernbidrag vid beskattningen även ska tillämpas retroaktivt vid kommunalbeskattningen skatteåret 2020. På det sättet kommer samma regler att vara tillämpliga både vid stats- och kommunalbeskattningen även under skatteåren 2020 och 2021.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 29 och 29f §§ kommunalskattelagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut ändras 29 § och 29f § 2–8 punkterna kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland, av dessa lagrum 29 § sådan den lyder i landskapslagen 2019/49 och 29f § 2–8 punkterna sådana de lyder i landskapslagen 2020/93, som följer:
29 §
Kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner
Samfund ska på den beskattningsbara inkomsten betala 6,66 procent i kommunalskatt. Samfällda förmåner ska på den beskattningsbara inkomsten betala 8,8245 procent i kommunalskatt.
29f §
Kommunalskattesatsen för skatteåren 2020–2027
Med avvikelse från 29 § ska
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) samfund betala 8,868 procent och samfällda förmåner 11,7501 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2021,
3) samfund betala 6,838 procent och samfällda förmåner 9,06035 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2022,
4) samfund betala 6,818 procent och samfällda förmåner 9,03385 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2023,
5) samfund betala 6,514 procent och samfällda förmåner 8,63105 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2024,
6) samfund betala 6,552 procent och samfällda förmåner 8,6814 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2025,
7) samfund betala 6,572 procent och samfällda förmåner 8,7079 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2026,
8) samfund betala 6,594 procent och samfällda förmåner 8,73705 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2027.
Denna lag träder i kraft den…
Lagens 29f § 2–8 punkten tillämpas vid beskattningen för skatteåren 2021–2027. Vid den första redovisningen av samfundsskatt till kommunerna efter att lagen har trätt i kraft rättas de redovisningar som gäller skatteåret 2021 så att de motsvarar denna lag.
2.
L A N D S K A P S L A G
om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Den som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk har rätt att vid kommunalbeskattningen under skatteåren 2021–2025 från sin inkomst av näringsverksamhet eller jordbruk göra ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under åren 2021–2025 (FFS 1078/2020), med de undantag som följer av denna lag.
2 §
Ändringar av lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under åren 2021–2025 ska gälla på Åland från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket om inte annat följer av denna lag.
En hänvisning i lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under åren 2021–2025 till en riksförfattning ska inom landskapets behörighet avse motsvarande bestämmelser som finns i landskapslagstiftningen.
3 §
Denna lag träder i kraft den …
Lagen tillämpas vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2021–2025. Lagen tillämpas inte på projekt inom forsknings- och utvecklingsverksamheten som inletts före den 1 januari 2021. Ett projekt anses ha inletts vid den tidpunkt då avtalet om projektet undertecknas.
3.
L A N D S K A P S L A G
om koncernbidrag vid kommunalbeskattningen
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Med de avvikelser som anges i denna lag tillämpas lagen om koncernbidrag vid beskattningen (FFS 825/1986) vid kommunalbeskattningen på Åland.
2 §
Ändringar av lagen om koncernbidrag vid beskattningen ska gälla på Åland från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket om inte annat följer av denna lag.
En hänvisning i lagen om koncernbidrag vid beskattningen till en riksförfattning ska inom landskapets behörighet avse motsvarande bestämmelser som finns i landskapslagstiftningen.
3 §
Denna lag träder i kraft den … och tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2021.
Bestämmelserna i 2 § i lagen om koncernbidrag vid beskattningen ska även tillämpas när det gäller beskattningen för skatteåret 2020.
Genom denna lag upphävs landskapslagen (1989:23) om koncernbidrag vid kommunalbeskattningen.
| Mariehamn den | |
|
Lantråd |
Veronica Thörnroos |
|
Föredragande minister |
Roger Höglund |
Bilaga: FFS 1078/2020
Lag om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025
I enlighet med riksdagens beslut stadgas:
1 §
Tillämpningsområde
Denna lag innehåller bestämmelser om rätten för den som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk att under skatteåren 2021–2025 från sin inkomst av näringsverksamhet eller jordbruk göra ett tilläggsavdrag som baserar sig på fakturor för underentreprenad för forsknings- och utvecklingsverksamhet.
2 §
Definitioner
I denna lag avses med
1) forsknings- och utvecklingsverksamhet sådan grundforskning, industriell forskning, experimentell utveckling och sådana genomförbarhetsstudier enligt artikel 25.2 i kommissionens förordning (EG) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, där det systematiskt eftersträvas ökad kunskap eller utnyttjande av kunskap för att finna nya tillämpningar,
2) organisation för forskning och kunskapsspridning en sådan inom EES-området verksam sammanslutning vars huvudsakliga syfte är att bedriva oberoende grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling eller sprida resultaten av sådan verksamhet genom utbildning, publikationer eller dataöverföring; företag som utövar ett avgörande inflytande över en sådan sammanslutning såsom aktieägare eller medlemmar eller på något annat motsvarande sätt, får inte ha företräde till de resultat sammanslutningen uppnår,
3) faktura för underentreprenad en faktura för underentreprenad som den skattskyldige betalat till en organisation för forskning eller kunskapsspridning till den del som posterna i fakturan för underentreprenad hänför sig till forsknings- och utvecklingsverksamhet.
3 §
Grund för tilläggsavdraget samt belopp
Rätt till tilläggsavdrag har en skattskyldig som bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet som hänför sig till den egna näringsverksamheten eller det egna jordbruket. Också den som i Finland är begränsat skattskyldig har rätt till tilläggsavdrag på basis av forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs vid ett fast driftställe i Finland.
Tilläggsavdraget beviljas utifrån forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivits med en organisation för forskning och kunskapsspridning. Grunden för tilläggsavdraget är en sådan faktura för underentreprenad för forsknings- och utvecklingsverksamhet som den skattskyldige betalat till en organisation för forskning och kunskapsspridning.
Tilläggsavdragets belopp är 50 procent av de godtagbara poster i fakturorna för underentreprenad som avses i 2 mom. Tilläggsavdragets maximibelopp under skatteåret är 500 000 euro. Tilläggsavdrag beviljas inte om det avdragbara beloppet under skatteåret är mindre än 5 000 euro. Tilläggsavdrag beviljas inte till den del som den skattskyldige har fått direkt statligt stöd eller något annat offentligt stöd för att täcka de fakturor för underentreprenad som hänför sig till projektet.
Med avvikelse från 119 § 2 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992) räknas tilläggsavdraget in i näringsverksamhetens eller jordbrukets förlustresultat.
4 §
Tilläggsavdrag i fråga om forsknings- och utvecklingsverksamhet som överförs vid företagsomstrukturering
I samband med en fusion enligt 52 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) avdras vid det övertagande bolagets beskattning, på basis av fakturorna för underentreprenad för sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet som överförts vid fusionen, högst det belopp som avses i 3 § i denna lag med avdrag för det belopp som dragits av vid det överlåtande bolagets beskattning under skatteåret.
Vad som i 1 mom. bestäms om fusion tillämpas också i samband med fission som avses i 52 c § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och verksamhetsöverlåtelse som avses i 52 d § i den lagen samt i samband med beskattningen av det förvärvande bolaget i samband med förvärv av affärsverksamhet.
5 §
Förfarande
Tilläggsavdrag ska begäras innan beskattningen har slutförts. Den skattskyldige ska ge en tillräcklig redogörelse för att villkoren för beviljande av avdraget uppfylls och för de fakturor för underentreprenad som används som grund för beräkning av avdraget.
I övrigt tillämpas lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) på tilläggsavdraget.
6 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021 och gäller till och med den 31 december 2025.
Lagen tillämpas vid beskattningen för skatteåren 2021–2025.
Denna lag tillämpas inte på sådana i 3 § avsedda projekt inom forsknings- och utvecklingsverksamheten som har inletts före lagens ikraftträdande. Ett projekt anses ha inletts vid den tidpunkt då avtalet om projektet undertecknas.
Bilaga: FFS 825/1986
Lag om koncernbidrag vid beskattningen
I enlighet med riksdagens beslut stadgas:
1 §
I denna lag stadgas om hur koncernbidrag vid beskattningen skall dras av från givarens inkomster och hänföras till mottagarens inkomster.
2 §
Ett aktiebolag eller ett andelslag får ge ett annat aktiebolag eller andelslag koncernbidrag, om lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) tillämpas på beskattningen av såväl givaren som mottagaren. Med koncernbidrag avses annat bidrag än kapitalplacering som inte enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet får avdras från inkomsten.
Vad som i 1 mom. föreskrivs om aktiebolag och andelslag tillämpas också på sådana i 9 § 1 mom. 1 punkten i inkomstskattelagen (1535/1992) avsedda allmänt skattskyldiga utländska samfund som jämställs med sådana aktiebolag eller andelslag som avses i 3 § 4 punkten i den lagen.
3 §
Om ett inhemskt aktiebolag eller andelslag (modersamfund) äger minst nio tiondedelar av aktiekapitalet i ett annat inhemskt aktiebolag eller av andelarna i ett annat inhemskt andelslag (dottersamfund), får modersamfundet från sin skattepliktiga näringsinkomst dra av ett koncernbidrag som har betalts till dottersamfundet. Det betalda koncernbidraget betraktas som skattepliktig näringsinkomst för dottersamfundet.
Som dottersamfund betraktas även ett aktiebolag eller andelslag i vilket modersamfundet tillsammans med ett eller flera av sina dottersamfund äger minst nio tiondedelar av aktiekapitalet respektive andelarna.
Vad som stadgas i 1 mom. skall på motsvarande sätt tillämpas på koncernbidrag som ett dottersamfund betalt till sitt modersamfund eller till ett annat av modersamfundets dottersamfund.
4 §
Ett koncernbidrag anses vid beskattningen utgöra kostnad för givaren och intäkt för mottagaren under det skatteår, under vilket bidraget har betalts.
5 §
Den skattskyldige har rätt att avdra koncernbidraget såsom kostnad endast om överensstämmande utgifts- och inkomstregistreringar har gjorts i givarens och mottagarens bokföring.
6 §
Ett koncernbidrag får inte överstiga näringsverksamhetens resultat före avdrag för koncernbidraget.
7 §
För att ett bidrag skall behandlas som koncernbidrag förutsätts det dessutom
1) att det koncernförhållande mellan givaren och mottagaren som nämns i 3 § har fortgått hela skatteåret,
2) att både givarens och mottagarens räkenskapsperioder utgår samtidigt, om inte bokföringsnämnden beviljat undantag enligt 11 kap. 10 § lagen om aktiebolag (734/78), och
3) att varken givaren eller mottagaren är en depositionsbank, ett kreditinstitut eller en försäkrings- eller pensionsanstalt som avses i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.
Vid tillämpningen av 1 mom. 1 punkten i en sådan situation som avses i 2 § 2 mom. anses koncernförhållandet ha existerat endast under den tid då det utländska samfundet har varit allmänt skattskyldigt i Finland.
8 §
Denna lag träder i kraft den i januari 1987.
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för år 1987.
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 15/2020-2021