Lagförslag 15/2014-2015
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 15/2014-2015 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2015-03-26 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ändring av vattenlagen
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att vattenlagen för landskapet Åland ändras så att Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (vattendirektivet) slutligt och korrekt införlivas i landskapslagstiftningen.
Genom förslaget fogas fyra nya begrepp till lagens lista över definitioner. Vidare preciseras och kompletteras bestämmelserna om kvalitetsmål samtidigt som det även införs bestämmelser om avvikelser från dessa mål. Bestämmelserna om avvikelser från kvalitetsmålen innebär att det under vissa omständigheter inte är ett brott mot lagen att en del kvalitetsmål inte uppnås, dock under förutsättning att alla angivna villkor samtidigt uppfylls.
Den föreslagna lagändringen bör träda i kraft så snart som möjligt med hänvisning till att kommissionen genom sitt motiverade yttrande har påtalat brister i vattendirektivets införlivande i landskapslagstiftningen.
INNEHÅLL
2. Landskapsregeringens förslag
4. Ärendets beredning och ikraftträdande
Ändring av vattenlagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av vattenlagen för landskapet Åland
Allmän motivering
1. Bakgrund
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (nedan vattendirektivet) är ett omfattande direktiv som har genomförts i landskapslagstiftningen vid olika tillfällen. Genomförandet har i första hand gjorts genom ändringar av vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland, men det har också resulterat i en ny vattenförordning (2010:93) för landskapet Åland samt bland annat ändringar av landskapslagen (2008:124) om miljöskydd och landskapslagen (1979:29) om allmänna vatten- och avloppsverk.
Ursprungligen skulle vattendirektivet ha varit genomfört i den nationella lagstiftningen i december 2003. Kommissionen har emellertid ansett att direktivet inte är korrekt införlivat och därför först kommit med en formell underrättelse i februari 2008 samt ett motiverat yttrande i juni 2010. En informell dialog har därefter pågått mellan landskapet och kommissionen med syfte att slutligen genomföra direktivet på ett korrekt sätt. I slutet av september 2014 kom kommissionen med ett motiverat yttrande som kompletterar det tidigare, och där det konstateras att det fortfarande finns brister i genomförandet av direktivet i landskapet. I sitt svar till kommissionen har landskapsregeringen medgivit att delar av artiklarna 2 och 4 inte är korrekt införlivade samt att ett lagförslag för att uppdatera vattenlagen kommer att lämnas till lagtinget.
2. Landskapsregeringens förslag
De bestämmelser i vattendirektivet som hittills inte har införlivats korrekt i landskapslagstiftningen är av tre olika typer. För det första saknas definitioner av ett antal begrepp, för det andra finns det brister i bestämmelserna om kvalitetsmål för yt- och grundvatten samt för skyddade områden, och för det tredje saknas bestämmelser som under vissa omständigheter möjliggör undantag från kvalitetsmålen.
Enligt landskapsregeringens förslag ska listan med definitioner som finns i vattenlagen kompletteras med de begrepp som ingår i vattendirektivet men som saknas i lagen. Dessa begrepp är konstgjord vattenförekomst, avrinningsområde, delavrinningsområde samt miljökvalitetsnormer.
Vattendirektivet föreskriver att det för varje avrinningsdistrikt ska finnas en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram. Direktivets art. 4 innehåller bestämmelser om miljömål som ska beaktas vid genomförande av åtgärdsprogrammen. Till stor del har bestämmelserna genomförts i vattenlagen och i vattenförordningen, men vissa detaljer saknas ännu. Med hänvisning till det föreslår landskapsregeringen att det övergripande målet när det gäller grundvatten kompletteras med ett krav på att säkerställa en balans mellan uttag och grundvattenbildning senast den 31 december 2015. Vidare införs i lagen en tydlig skyldighet att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för åtgärdsprogrammet i två olika fall. Det första gäller ytvatten, där åtgärder ska vidtas i syfte att gradvis minska förorening från prioriterade ämnen och för att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen ska upphöra eller stegvis elimineras. Det andra fallet gäller grundvatten, där åtgärder ska vidtas för att motverka varje eventuell betydande tendens till ökning av koncentrationen av alla föroreningar som orsakas av mänsklig verksamhet för att gradvis minska föroreningen av grundvattnet. Dessutom föreslås att ett övergripande kvalitetsmål för skyddade områden införs, detta ska vara uppnått senast den 31 december 2015. Slutligen föreslås också en bestämmelse som anger att om fler av kvalitetsmålen gäller en och samma vattenförekomst ska det strängaste målet tillämpas.
Landskapsregeringen föreslår slutligen att de delar av vattendirektivets art. 4 som gäller möjligheter till undantag från kvalitetsmålen införs i vattenlagen. Landskapet har tidigare gjort tolkningen att det inte är tvingande att införliva de nämnda bestämmelserna eftersom de har formen av undantagsbestämmelser. Efter att ha tagit del av kommissionens synpunkter har landskapsregeringen kommit fram till att denna tolkning inte varit helt korrekt. Visserligen utgör bestämmelserna undantag från skyldigheten att uppnå de kvalitetsmål som anges i direktivet, men de gäller samtidigt situationer som kan komma att uppstå i framtiden och som kan bero på händelser utanför landskapets kontroll. Den ena bestämmelsen (art. 4.6) innebär att en tillfällig försämring av vattenkvaliteten inte ska anses strida mot kvalitetsmålen om den orsakas av olyckor eller andra exceptionella omständigheter som inte har kunnat förutses. Den andra bestämmelsen (art. 4.7) innebär att det inte anses strida mot kvalitetsmålen att vissa förändringar och verksamheter medför att en del av målen inte uppnås. I båda fall är det dock en förutsättning att alla genomförbara åtgärder vidtas för att begränsa påverkan på vattenkvaliteten samt att regler för hur dylika situationer ska hanteras tydligt finns angivna i förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet. Det är således inte frågan om en möjlighet att generellt medge undantag från vattendirektivets eller lagens krav.
Vid sidan av det här förslaget har landskapsregeringen dessutom inlett arbetet med en översyn av hela vattenlagen, där avsikten är att ett lagförslag ska vara klart vid årsskiftet.
3. Förslagets verkningar
Till stor del innebär förslaget att den redan befintliga lagstiftningen förtydligas i syfte att åtgärda brister i genomförandet av vattendirektivets bestämmelser. Det gäller framförallt de definitioner som införs genom förslaget, men det gäller även preciseringen av vilka åtgärder som ska vidtas inom ramen för åtgärdsprogrammet och bestämmelsen om att det strängaste kvalitetsmålet ska gälla i det fall att olika kvalitetsmål kan tillämpas på en och samma vattenförekomst. Även den del av förslaget som gäller skyddade områden är ett förtydligande i den meningen att det inte bara är kvalitetsmålen i vattendirektivet som ska uppfyllas, utan också normer och mål som följer av annan gemenskapslagstiftning. Däremot har det inte tidigare funnits någon exakt tidsgräns för att uppfylla de olika normer och mål som gäller för ett skyddat område. Den föreslagna tidpunkten 31 december 2015 är densamma som gäller för att uppfylla kvalitetsmålen för yt- och grundvattenförekomster.
De lagändringar som nämns i föregående stycke bedöms i stort sett inte ha några andra effekter än att lagstiftningen blir tydligare. Införandet av en tidsgräns för skyddade områden medför dock ett visst merarbete eftersom en genomgång av de olika områdena och deras status måste göras. Normerna och målen som gäller för områdena i fråga ändras inte genom detta förslag, utan enbart tidsramen. Till övervägande del torde normerna och målen redan vara uppfyllda eller kunna uppfyllas inom den angivna tiden. Den del av förslaget som innebär en komplettering av det övergripande målet när det gäller grundvatten kommer också att medföra en del merarbete. För att visa att skyldigheten att säkerställa balansen mellan uttag och grundvattenbildning uppfylls krävs både dokumentering av grundvattenkvaliteten och rapportering av data till EU. Avsikten är dock att det ska kunna göras så enkelt som möjligt. Grundvattenskyddet i övrigt påverkas inte av förslaget.
De föreslagna bestämmelserna om avvikelser från kvalitetsmålen innebär att åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen till vissa delar måste kompletteras. Ur miljöskyddsperspektiv har dessa bestämmelser ingen direkt effekt, inte förrän i en situation där avvikelser blir verklighet. I den situationen kommer det att vara till fördel att det finns klara regler för vilka omedelbara åtgärder som ska vidtas och hur avvikelserna i övrigt ska hanteras och följas upp i efterhand.
Sammanfattningsvis innebär förslaget således en viss ökning av arbetsbördan för den del av landskapsförvaltningen som ansvarar för vattenvården, ökningen bedöms dock kunna hanteras inom ramen för de befintliga resurserna. Indirekt har förslaget positiva effekter för miljön, medan det för övrigt inte har några kända effekter för ekonomin eller jämställdheten mellan könen.
4. Ärendets beredning och ikraftträdande
Lagförslaget har beretts vid lagberedningen i samarbete med miljöbyrån vid social- och miljöavdelningen. Ursprungligen skulle direktivet ha varit genomfört den 22 december 2003. Landskapsregeringen meddelade i sitt svar till kommissionen att den ändrade lagstiftningen förhoppningsvis skulle kunna träda i kraft i juni 2015. Det är således viktigt att den föreslagna lagändringen kan träda i kraft så snart som möjligt, datum för ikraftträdelse lämnas därför öppen.
Detaljmotivering
Ändring av vattenlagen för landskapet Åland
3 § Definitioner. Paragrafen innehåller en lista med definitioner av begrepp som används i lagen. Enligt förslaget läggs begreppen är konstgjord vattenförekomst, avrinningsområde, delavrinningsområde samt miljökvalitetsnormer till i listan. Samtidigt föreslås att listan i sin helhet görs om så att punkterna numreras från 1 till 33 i stället för att som nu betecknas med bokstäver. På så sätt undviks det problem som nu uppstår genom att antalet begrepp som definieras är fler än antalet bokstäver i alfabetet. De nya begreppen läggs in som nummer 24 och 31-33.
När det gäller definitionerna av avrinningsområde och delavrinningsområde avses i direktivet ett område där ytvattenavrinningen huvudsakligen strömmar genom en serie åar eller floder. Landskapet har i ett annat sammanhang (genomförande av art. 2.6) hävdat att det inte finns sådana vattendrag som floder eller åar i landskapet, och denna ståndpunkt verkar ha accepterats av kommissionen. Landskapsregeringen föreslår därför att formuleringen ändras till att i stället gälla diken, vilket är mer relevant när det gäller ytvattenavrinning i landskapet. För övrigt är definitionerna formulerade på samma sätt som i direktivet. Samtidigt är det värt att notera skillnaden mellan miljökvalitetsnormer som införs här och kvalitetsnormer som definieras i förslagets 11 p (tidigare k). Man kan se det som att miljökvalitetsnormerna utgör en specifik grupp av kvalitetsnormer, kvalitetsnormer är i det här sammanhanget således ett vidare begrepp än miljökvalitetsnormer.
Förslaget innebär att vattendirektivets art. 2 punkterna 8, 13, 14 och 35 införlivas i landskapslagstiftningen och att artikeln kan anses vara fullständigt genomförd.
21 § Kvalitetsmål för ytvatten i sjöar, kustvatten och kraftigt modifierade vattenförekomster samt grundvatten och marina vatten. I paragrafens 1 mom. anges de övergripande kvalitetsmålen för ytvatten, grundvatten, kraftigt modifierade vatten och marina vatten. För ytvatten i sjöar och kustvatten samt för grundvatten är målet att uppnå god vattenkvalitet senast den 31 december 2015. Landskapsregeringen föreslår att detta mål kompletteras när det gäller grundvatten så att det även omfattar ett säkerställande av balansen mellan uttag och grundvattenbildning. På det sättet införlivas vattendirektivets art. 4.1b ii) på ett korrekt sätt i lagen.
Enligt förslaget formuleras också ett övergripande mål för skyddade områden. Med skyddade områden avses inte bara områden som skyddas enligt vattendirektivet utan det gäller även områden som skyddas enligt andra gemenskapsbestämmelser. De områden som avses listas i vattendirektivets bilaga 5 liksom i vattenlagens 5 kap. 25 §, enligt vilken de ska ingå i en förteckning över skyddade områden som landskapsregeringen upprätthåller. Det övergripande målet för dessa områden är att de normer och krav som gäller för varje specifikt område ska vara uppfyllda senast den 31 december 2015. Det har hittills inte funnits någon exakt tidsangivelse när det gäller att uppnå kvalitetsmålen för skyddade områden. Vilka normerna och kraven är för varje enskilt område beror på vilken reglering som utgör grund för skyddet av området i fråga. Genom förslaget införlivas vattendirektivets art. 4.1c.
Slutligen föreslås att en klargörande bestämmelse införs, som anger att om fler än ett av kvalitetsmålen är tillämpliga för en viss vattenförekomst ska det strängaste målet gälla. Genom att bestämmelsen tas in i lagen genomförs vattendirektivets art. 4.2 i landskapslagstiftningen.
21a § Avvikelser från kvalitetsmålen. Enligt förslaget införs en ny paragraf i lagen där möjligheterna till och villkoren för avvikelser från kvalitetsmålen regleras. Förslaget innebär att vattendirektivets art. 4.6 och 4.7 införlivas i lagen.
I paragrafens 1 mom. anges att en tillfällig försämring av vattenkvaliteten inte strider mot kvalitetsmålen om den är en följd av omständigheter som orsakas av naturliga skäl eller force majeure och som är exceptionella eller oförutsebara, eller en följd av olyckor som inte rimligtvis kunnat förutses. Därutöver anges ett antal villkor som samtliga ska vara uppfyllda för att den tillfälliga försämringen av vattenkvaliteten inte ska anses strida mot kvalitetsmålen. De villkor som anges är följande:
alla genomförbara åtgärder ska vidtas för att förebygga ytterligare försämring och för att undvika risk för att kvalitetsmålen inte uppnås i andra vattenförekomster,
förutsättningarna, inklusive indikatorer, för vilka omständigheter som är exceptionella eller oförutsägbara ska anges i förvaltningsplanen,
de åtgärder som ska vidtas ska finnas upptagna i åtgärdsprogrammet, och de får inte äventyra återställandet av vattenkvaliteten när omständigheterna inte längre föreligger,
effekterna av omständigheter som är exceptionella eller oförutsägbara ska ses över årligen och alla genomförbara åtgärder ska vidtas i syfte att återställa vattenförekomsten till dess tidigare kvalitet så snart det rimligen kan genomföras,
en sammanfattning av effekterna och av de åtgärder som vidtas eller kommer att vidtas ska ingå i förvaltningsplanen när den uppdateras.
I paragrafens 2 mom. anges ett par specifika fall som inte heller ska anses strida mot kvalitetsmålen. Det är för det första om god grundvattenkvalitet, god ekologisk kvalitet eller god ekologisk potential inte uppnås eller om en försämring av kvaliteten hos en yt- eller grundvattenförekomst inte förebyggs, och detta beror på nya modifieringar i en ytvattenförekomsts fysiska karaktäristika eller på förändringar i nivån hos grundvattenförekomster. För det andra är det om en försämring från hög kvalitet till god kvalitet hos en ytvattenförekomst inte förebyggs och det är en följd av nya hållbara mänskliga utvecklingsverksamheter. I båda fall ska dock ett antal andra villkor också samtidigt vara uppfyllda:
alla genomförbara åtgärder ska vidtas för att mildra de negativa konsekvenserna för vattenförekomsten,
skälen för förändringarna ska anges särskilt och förklaras i förvaltningsplanen och målen ska ses över vart sjätte år,
skälen för förändringarna ska vara ett allmänintresse av större vikt och fördelarna för miljön och samhället med att uppnå kvalitetsmålen ska inte uppväga de fördelar som förändringarna innebär för människors hälsa, människors säkerhet eller för en hållbar utveckling,
de nyttiga mål som förändringarna medför ska inte kunna uppnås på något annat sätt som skulle vara betydligt bättre för miljön, antingen av tekniska skäl eller på grund av orimliga kostnader.
22 § Åtgärdsprogram. Genom ett tillägg till paragrafens 1 mom. genomförs vattendirektivets art. 4.1a iv) och art. 4.1b iii). De båda nämnda bestämmelserna gäller åtgärder som ska vidtas inom ramen för de åtgärdsprogram som enligt direktivet ska antas av medlemsstaten. Den förstnämnda bestämmelsen gäller ytvatten och den sistnämnda grundvatten. Enligt förslaget formuleras en tydlig skyldighet att när det gäller ytvatten vidta nödvändiga åtgärder i syfte att gradvis minska förorening från ämnen som är skadliga för vattenmiljön och för att utsläpp och spill av ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön ska upphöra eller stegvis elimineras. På motsvarande sätt formuleras en skyldighet när det gäller grundvatten att vidta åtgärder som är nödvändiga för att motverka varje eventuell betydande tendens till ökning av koncentrationen av alla föroreningar som orsakas av mänsklig verksamhet för att gradvis minska föroreningen av grundvattnet.
Den föreslagna ändringen innebär att det kommer att krävas en ändring av 8 § vattenförordningen (2010:93) för landskapet Åland.
23 § Förvaltningsplan. I paragrafens 1 mom. har två nya punkter lagts till, som sammanhänger med genomförande av art. 4.6b (12 punkten) och en del av art. 4.7b (13 punkten). Ändringen av 10 och 11 punkten är enbart teknisk.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av vattenlagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 1 kap. 3 §, 5 kap. 21 § 1 mom., 22 § 1 mom. och 23 § 1 mom. 10 och 11 punkterna vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland, av dessa lagrum 1 kap. 3 § sådan den lyder i landskapslagarna 2010/92 och 2012/42, 5 kap. 21 § 1 mom. och 22 § 1 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2010/92 och 23 § 1 mom. 10 och 11 punkterna sådana de lyder i landskapslagen 2005/54, samt
fogas till lagen en ny 21a § och till lagens 23 § 1 mom., sådant det lyder i landskapslagarna 2005/54 och 2010/92, nya 12 och 13 punkter som följer:
1 kap.
Inledande bestämmelser
3 §
Definitioner
Vid tillämpningen av denna lag är innebörden av följande termer och begrepp denna:
1) ytvatten är vatten i vattenområde oavsett djup,
2) grundvatten är vatten i mark eller berggrund,
3) vattenområde är område som inte endast tillfälligt är täckt av ytvatten och vars gräns mot land bedöms enligt medelvattenståndet, dock så att brunn, cistern och konstgjord damm inte är vattenområden enligt denna lag,
4) vattenföretag är åtgärder som har verkningar med avseende på vatten såsom bortledande, byggande, fyllning, pålning, grävning, muddring, sprängning och rensning,
5) vattenfarlig verksamhet är användning av mark eller vattenområde som kan medföra förändring av vattenkvaliteten genom förorening eller på annat sätt samt utsläppande av avloppsvatten,
6) grundvattenfarlig verksamhet är sådan vattenfarlig verksamhet som kan medföra förändring av grundvattenkvaliteten eller försämra tillgången på grundvatten,
7) dikning är sådant bortledande av vatten i avvattningssyfte som sker i dike,
8) vattentäkt är bortledande av vatten för vattenförsörjning eller bevattning,
9) avloppsvatten är vatten som varit i särskilt bruk men som inte längre skall användas samt vatten som avleds för avvattning av begravningsplats, upplag eller annat område där främmande ämnen kan finnas i skadlig omfattning,
10) vattenkvalitet är vattens kemiska och fysikaliska tillstånd samt vattens ekologiska tillstånd,
11) kvalitetsnorm är gränsvärde för vattenkvalitet eller värde för förekomsten av eller egenskap hos en eller flera organismer i vattenområde,
12) föroreningsområde är vattenområde där kvalitetsnorm inte uppfylls,
13) påverkan är orsakande av effekt eller risk för effekt,
14) förbättringsöverskott är den extra vattenkvalitetsförbättring som följer av att vattenkvalitetsförbättrande åtgärd skapar bättre vattenkvalitet än vad som krävs enligt denna lag,
15) vattenförbättringsplan är en plan för visst föroreningsområde vari skall anges hur vattenkvaliteten skall förbättras, när förbättringen skall ha uppnåtts samt vari regleras markanvändning och andra företag som kan inverka på förhållande som kvalitetsnormerna avser,
16) blandningszon är ett vattenområde intill utsläppspunkt för avloppsvatten, mynning av dike eller plats för vattenbruk inom vilket vattenkvalitetsnormer inte är tillämpliga,
17) undantagszon är ett för tillgodoseende av ett från allmän synpunkt särskilt viktigt ändamål, som inte kan tillgodoses på annat sätt, bestämt och avgränsat vattenområde för vilket särskilda bestämmelser utfärdats,
18) översvämning är när mark som normalt inte står under vatten tillfälligt täcks med vatten varmed innefattas översvämningar från öppet vatten i angränsande landområden dock så att översvämningar från avloppsvattensystem inte innefattas,
19) översvämningsrisk är när det är sannolikt att ett visst område kommer att drabbas av en översvämning som leder till ogynnsamma följder för människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet,
20) marina vatten är vatten, havsbotten och underliggande jordlager som ligger på havssidan av den baslinje som används för att beräkna territorialvattnets utsträckning,
21) kustvatten är ytvatten, havsbotten och underliggande jordlager innanför en linje en sjömil utanför den baslinje som används för att beräkna territorialvattnets utsträckning,
22) förorening är en genom mänsklig verksamhet direkt eller indirekt tillförsel av ämnen eller värme till luft, vatten eller mark, som kan skada människors hälsa eller kvaliteten på akvatiska (vattenbaserade) ekosystem eller på terrestra (landbaserade) ekosystem som är direkt beroende av akvatiska ekosystem eller som medför skada på materiell egendom eller försämrar eller hindrar möjligheterna att utnyttja de fördelar naturen erbjuder eller annan legitim användning av miljön,
23) vattenförekomst är en avgränsad och betydande förekomst av vatten såsom en sjö, ett kustvattenområde eller en avgränsad volym grundvatten,
24) konstgjord vattenförekomst är en ytvattenförekomst som skapats genom mänsklig verksamhet,
25) kraftig modifierad vattenförekomst är en ytvattenförekomst som till följd av fysiska förändringar genom mänsklig verksamhet på ett väsentligt sätt har ändrat karaktär,
26) ekologisk potential är kvaliteten hos en kraftigt modifierad vattenförekomst, klassificerad i enlighet med de relevanta bestämmelserna i bilaga V i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, nedan kallat vattendirektivet,
27) rännil är en naturligt skapad vattenfåra, vars avrinningsområde är mindre än tio kvadratkilometer, där det inte ständigt rinner vatten och där fisk inte kan vandra i nämnvärd omfattning,
28) dike är en konstgjord vattenfåra vars avrinningsområde är mindre än tio kvadratkilometer,
29) större utfallsdike är en konstgjord vattenfåra vars avrinningsområde är större än tio kvadratkilometer,
30) vattendrag är sjöar, tjärnar, bäckar och andra naturliga vattenområden samt konstgjorda sjöar, kanaler, större utfallsdiken och andra motsvarande konstgjorda vattenområden, dock inte rännilar, diken och källor.
31) avrinningsområde är ett landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en serie diken eller sjöar till havet vid ett enda dikesutlopp, eller vid en enda dikesmynning eller ett enda delta,
32) delavrinningsområde är ett landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en serie diken eller sjöar till en viss punkt i ett vattendrag (normalt en sjö eller ett dikestillopp),
33) miljökvalitetsnormer är koncentrationen av ett visst förorenande ämne eller en viss grupp av förorenande ämnen i vatten, sediment eller biota, vilken med hänvisning till skyddet av människors hälsa och miljön inte bör överskridas.
5 kap.
Bestämmelser om vattenkvalitet
21 §
Kvalitetsmål för ytvatten i sjöar, kustvatten och kraftigt modifierade vattenförekomster samt grundvatten och marina vatten
Landskapsregeringen ansvarar för att allt vatten i landskapet skyddas på ett ändamålsenligt sätt så att vattenkvaliteten inte försämras och att den vid behov förbättras. Det övergripande målet ska vara att när det gäller ytvatten i sjöar och kustvatten uppnå god vattenkvalitet, när det gäller grundvatten att uppnå god vattenkvalitet och säkerställa en balans mellan uttag och grundvattenbildning, samt när det gäller kraftigt modifierade vattenförekomster uppnå ekologisk kvalitet och kemisk ytvattenkvalitet senast den 31 december 2015. När det gäller marina vatten ska det övergripande målet vara att uppnå god miljökvalitet senast den 31 december 2020. För skyddade områden som ingår i den förteckning som avses i 25 § ska det övergripande målet vara att de normer och mål som gäller för det enskilda området ska vara uppfyllda senast den 31 december 2015. Om fler än ett av målen enligt denna paragraf avser en viss vattenförekomst ska det strängaste målet gälla.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
21a §
Avvikelser från kvalitetsmålen
En tillfällig försämring av vattenkvaliteten i en vattenförekomst strider inte mot kvalitetsmålen i 21 § om försämringen är ett resultat av omständigheter som orsakas av naturliga skäl eller force majeure och som är exceptionella eller som inte rimligtvis hade kunnat förutses, eller om försämringen är ett resultat av omständigheter till följd av olyckor som inte rimligtvis kunnat förutses. För att försämringen inte ska stå i strid med kvalitetsmålen förutsätts dock att alla genomförbara åtgärder så snart som möjligt vidtas för att förebygga ytterligare försämring och för att undvika risk för att kvalitetsmålen inte uppnås i andra vattenförekomster som inte påverkas av omständigheterna samt för att återställa vattenförekomsten till dess tidigare kvalitetsnivå. Effekterna av omständigheterna ska ses över årligen. Åtgärderna ska anges i åtgärdsprogrammet och de får inte äventyra återställandet av vattenförekomstens kvalitet när omständigheterna inte längre föreligger. Förutsättningar och indikatorer för vilka omständigheter som är exceptionella och som rimligtvis inte kan förutses ska anges i förvaltningsplanen. Nästa uppdaterade version av förvaltningsplanen ska innehålla en sammanfattning av effekterna av de omständigheter som avses i detta moment och av de åtgärder som vidtas eller ska vidtas i samband med dem.
Att god grundvattenkvalitet, god ekologisk kvalitet eller, i förekommande fall, god ekologisk potential inte uppnås eller att en försämring av kvaliteten hos en yt- eller grundvattenförekomst inte förebyggs strider inte mot kvalitetsmålen i 21 § om det är en följd av nya förändringar i en ytvattenförekomsts fysiska karaktäristika eller förändringar i nivån hos grundvattenförekomster. Att en försämring från hög kvalitet till god kvalitet hos en ytvattenförekomst inte förebyggs strider heller inte mot kvalitetsmålen i 21 § om det är en följd av nya hållbara mänskliga utvecklingsverksamheter. För att förändringarna inte ska stå i strid med kvalitetsmålen förutsätts dock att alla genomförbara åtgärder vidtas för att mildra de negativa konsekvenserna för vattenförekomstens kvalitet. Ytterligare förutsättningar för de förändringar som anges ovan är att de särskilt motiveras i förvaltningsplanen samt att kvalitetsmålen ses över vart sjätte år. Förändringarna ska kunna motiveras med ett allmänintresse av större vikt eller med att fördelarna för miljön och samhället med att uppnå kvalitetsmålen i 21 § inte uppväger de fördelar som förändringarna innebär för människors hälsa, människors säkerhet eller för en hållbar utveckling. De nyttiga mål som förändringarna medför ska heller inte kunna uppnås på något annat sätt som skulle vara betydligt bättre för miljön, antingen av tekniska skäl eller på grund av orimliga kostnader.
22 §
Åtgärdsprogram
Landskapsregeringen ska upprätta ett åtgärdsprogram som är ägnat att uppnå och bevara en effektiv och hållbar vattenanvändning med en god vattenkvalitet, förebygga en försämring av vattenkvaliteten samt att uppfylla kvalitetsmålen enligt 21 §. När det gäller ytvatten ska genomförandet av åtgärdsprogrammet innefatta nödvändiga åtgärder i syfte att gradvis minska förorening från ämnen som är skadliga för vattenmiljön och för att utsläpp och spill av ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön ska upphöra eller stegvis elimineras. När det gäller grundvatten ska genomförandet av åtgärdsprogrammet innefatta åtgärder som är nödvändiga för att motverka varje eventuell betydande tendens till ökning av koncentrationen av alla föroreningar som orsakas av mänsklig verksamhet för att gradvis minska föroreningen av grundvattnet. Av åtgärdsprogrammet ska framgå lagstiftnings-, budget-, informations-, tillsyns- och övervakningsbehov samt de administrativa behov som genomförandet av en åtgärd fordrar. Till den del programmet gäller marina vatten ska samordning ske med berörda myndigheter och organisationer utanför landskapet i enlighet med 26 §. Allmänheten ska informeras om åtgärdsprogrammet, uppmuntras att ta del av det och ges tillfälle att avge synpunkter på det. Information till allmänheten om ett förslag till åtgärdsprogram ska ges genom annons i minst en i landskapet allmänt utkommande tidning. Förslaget ska med tillhörande allmänna handlingar, senast ett år före den period som åtgärdsprogrammet avser, hållas tillgängligt för allmänheten under minst sex månader. Under denna tid ska även för förslaget nödvändiga handlingar publiceras i elektronisk form.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
23 §
Förvaltningsplan
Landskapsregeringen ska i en förvaltningsplan sammanställa uppgifter om ett avrinningsdistrikt. I en förvaltningsplan skall åtminstone ingå
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
10) en förteckning över behöriga myndigheter,
11) uppgifter om sådana kontaktpunkter och förfaranden som finns för information riktad till allmänheten,
12) förutsättningar och indikatorer för omständigheter som är exceptionella och som rimligtvis inte kan förutses och som avses i 21a § 1 mom.,
13) en beskrivning och förklaring av motiven för förändringar som avses i 21a § 2 mom.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den ….
| Mariehamn den 26 mars 2015 | |
|
L a n t r å d |
Camilla Gunell |
|
Föredragande minister |
Carina Aaltonen |
Parallelltext
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 15/2014-2015