Lagförslag 172/0240-2025

		LAGFÖRSLAG nr 17/2024-2025
		Datum
		2025-03-13
	[
	Till Ålands lagting

Återinförande av utkomststöd för ägarbostäder inom det grundläggande utkomststödet

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

 

Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om tillämpningen i landskapet Åland av lagen om utkomststöd ändras så att möjligheten att erhålla utkomststöd för ägarbostäder inom det grundläggande utkomststödet återinförs. En oavsiktlig konsekvens av en lagändring som trädde i kraft i riket den 1 januari 2025 är att det inte längre finns lagstöd för att erhålla stöd för ägarbostäder inom det grundläggande utkomststödet. Föreliggande lagförslag innebär att rättsläget återställs till det som rådde före den 1 januari 2025 genom att lagstöd för att erhålla stöd för ägarbostäder inom det grundläggande utkomststödet återinförs.

     Den föreslagna ändringen bör träda i kraft så snart som möjligt.

 

__________________

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Rättsläge. 3

2.1 Allmänt 3

2.2 Lagbestämmelser om utkomststöd. 4

2.3 Lagbestämmelser om bostadsbidrag. 5

2.4 Nuläge. 6

2.5 Indexjusteringar 6

3. Landskapsregeringens förslag. 7

4. Förslagets konsekvenser 8

4.1 Allmänt 8

4.2 Ekonomiska konsekvenser 8

4.3 Konsekvenser för myndigheter 8

4.4 Konsekvenser för barn. 8

4.5 Konsekvenser för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. 8

5. Lagstiftningsbehörighet 8

6. Beredning. 8

Detaljmotivering. 9

1. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland om lagen om utkomststöd. 9

2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning på Åland om lagen om allmänt bostadsbidrag. 11

Lagtext 13

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd. 13

L A N D S K A P S L A G om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag. 15

Parallelltexter 16

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

I Finlands grundlag (FFS 731/1999) tryggas enligt 19 § 1 mom. allas rätt till oundgänglig försörjning och enligt 19 § 4 mom. allas rätt till bostad. Detta förverkligas bland annat genom utkomststöd och allmänt bostadsbidrag.

     Utkomststöd är ett ekonomiskt stöd som ges i sista hand till en person som inte har tillräckliga inkomster för att täcka de dagliga nödvändiga utgifterna för till exempel mat och bostad. Syftet med utkomststödet är att trygga en persons eller en familjs försörjning samt att främja möjligheterna att klara sig på egen hand (1 § i lagen om utkomststöd (FFS 1412/1997), nedan utkomststödslagen). Allmänt bostadsbidrag är ett bidrag vars syfte är att göra det möjligt för personer med låga inkomster att klara av att betala sina bostadsutgifter (lagen om allmänt bostadsbidrag (FFS 938/2014), nedan bostadsbidragslagen).

     Utkomststödslagen tillämpas på Åland med stöd av landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd. Landskapslagen om utkomststöd innehåller avvikelser från rikets lag. Avvikelserna omfattar bland annat storleken på utkomststödets grunddel, åldersklassificeringar, indexjusteringar och vilka inkomster som beaktas. Fastställande av utkomststöd sker på basis av de nödvändiga utgifter som föreskrivs i utkomststödslagen. I lagen framgår vilka utgifter som berättigar till utkomststöd och vilka som ska beaktas vid beslut om utkomststöd. Det finns tre former av utkomststöd, nämligen grundläggande, kompletterande och förebyggande utkomststöd.

     I riket genomfördes stora förändringar i utkomststödslagen den 1 januari 2023. Ändringarna gällde bland annat handläggningen av det grundläggande utkomststödet hos Folkpensionsanstalten (nedan FPA). På Åland handhas utkomststödets samtliga former däremot av Kommunernas socialtjänst k.f. (nedan KST), inte av FPA. Ändringarna rörde vidare till stor del samarbetet mellan FPA och välfärdsområdena. Detta innebar att många av ändringarna inte var aktuella att införa på Åland och att det fanns behov av att ta in ett stort antal avvikelser från rikslagen i den åländska blankettlagen. Efter att nödvändig analys gjorts genomfördes småningom ändringarna med avvikelser på Åland. Dock har senare ytterligare ändringar gjorts i riket. Finlands regering har genomfört nedskärningar i det allmänna bostadsbidraget baserat på regeringen Orpos regeringsprogram 2023–2027 och planen för offentliga nedskärningar 2025-2028.[1] Dessa nedskärningar har lett till förändringar i både utkomstödslagen och bostadsbidragslagen. En för åländsk del oavsiktlig konsekvens av de många och ofta komplexa lagändringar som gjorts i olika omgångar är att det sedan 1 januari 2025 inte finns lagstöd för att erhålla stöd för ägarbostäder inom det grundläggande utkomststödet. Ändringar och konsekvenser redogörs för nedan under ”Rättsläge”. Föreliggande förslag har som syfte att för åländsk del återinföra lagstöd för att erhålla utkomststöd för ägarbostäder inom det grundläggande utkomststödet.

 

2. Rättsläge

 

2.1 Allmänt

 

Utkomststöd och allmänt bostadsbidrag är åländsk lagstiftningsbehörighet. Landskapsregeringen har valt blankettlagstiftning som lagstiftningsintrument på båda områdena, vilket innebär att rikets lagar tillämpas på Åland med de avvikelser som anges i den åländska lagen.

2.2 Lagbestämmelser om utkomststöd

 

För åländsk del var tiden för knapp för att ovannämnda ändringar som trädde i kraft den 1 januari 2023 i riket (FFS 1023/2022) skulle kunna träda i kraft också för Åland vid samma tidpunkt, med nödvändiga avvikelser. Därför gjordes valet att förhindra rikslagens ändringar att träda i kraft på Åland den 1 januari 2023 genom en ändring av blankettlagen om utkomststöd.[2] Ändringarna skulle enligt dåvarande åländska blankettlag annars ha trätt i kraft med automatik.

     Rikets ändringar den 1 januari 2023 trädde i stället i kraft på Åland senare, med åländska avvikelser, nämligen den 1 oktober 2024 genom ändring av den åländska blankettlagen om utkomststöd.[3] Genom dessa lagändringar som trädde i kraft den 1 oktober 2024 tillsågs att KST gavs samma möjligheter att hantera utkomststödsärenden som FPA och välfärdsområden har i riket. Till följd av ändringarna uppdateras återigen lagstiftningen med automatik på Åland då ändringar görs i rikets utkomststödslag. Om önskan på Åland skulle vara att inte tillämpa en nytillkommen ändring, måste en åländsk avvikelse antas i lag.

     I riket gjordes ytterligare ändringar. Finlands riksdag antog i december 2023 en lag om ändring av 7 a § i utkomststödslagen (FFS 1242/2023).[4] Ändringen av 7 a § trädde i kraft i riket den 1 april 2024 och är alltjämt gällande i riket. Övergripande innebär ändringen att godkännandet av boendeutgifter i utkomststödet förtydligas genom bestämmelser på lagnivå och förordningsnivå. I lagen ingår ett bemyndigande att utfärda förordning. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de belopp för boendeutgifter som ska anses behövligt. Med ändringen eftersträvades inbesparingar och positiva effekter på sysselsättningsrelaterade incitament, genom att bestämmelserna om beaktande av boendeutgifter skärps och förtydligas.[5] I 7 a § klargörs vilka grundavgifter som ska beaktas vid beräkningen av boendeutgifter för den som ansöker om utkomststöd. I den tidigare gällande 7 a § var den lagtekniska lösningen att det genom en hänvisning till 9 § i bostadsbidragslagen klargjordes vilka boendeutgifter för ägarbostäder som beaktades.[6] I utkomststödslagens 7 a § som nu är i kraft i riket är hänvisningen till 9 § i bostadsbidragslagen struken (se nedan under ”Lagbestämmelser om bostadsbidrag”). Även om vissa boendeutgifter för ägarbostäder alltjämt omfattas i riket i den nu gällande 7 a §, framstår paragrafen som striktare än tidigare bestämmelser.[7] Syftet med förändringarna av 7 a § i riket var bland annat att rikta bidragen till de minst bemedlade hushållen som har de lägsta inkomsterna.[8]

     Rikets förslag om ovannämnda ändring av 7 a § kom efter att landskapsregeringen redan påbörjat lagberedningsarbetet med de föregående ändringar som trädde i kraft i riket den 1 januari 2023. Syftet med de åländska ändringar som togs fram vid den här tiden var inte att göra större materiella ändringar eller nedskärningar, vilket var en orsak till att ändringen av 7 a § inte genomfördes på Åland. Dessutom var tiden knapp och analysen kring vad ändringarna skulle innebära hanns inte med. Mot bakgrund av bland annat dessa skäl gjordes valet att tillämpa bestämmelsen 7 a § på Åland i den lydelse den hade i utkomststödslagen den 31 mars 2024, det vill säga före ovan beskrivna ändring i riket av 7 a §. Detta genomfördes lagtekniskt genom att i 2 § 3 punkten i den åländska blankettlagen om utkomststöd föreskriva att ”[b]estämmelsen i 7 a § ska på Åland tillämpas i den lydelse den har i lagen om utkomststöd den 31 mars 2024”.[9] Även denna ändring i den åländska blankettlagen om utkomststöd trädde i kraft den 1 oktober 2024. Det hänvisas således i den på Åland gällande lydelsen av 7 a § alltjämt till bostadsbidragslagens 9 § som rör bland annat ägarbostäder. Som framgår nedan under avsnitt 2.3 innehåller 9 § dock sedan 1 januari 2025 inte längre bestämmelser om boendeutgifter för ägarbostäder.

 

2.3 Lagbestämmelser om bostadsbidrag

 

Lagbestämmelserna om bostadsbidrag har nära samband med lagbestämmelserna om utkomststöd, både substansmässigt och lagtekniskt. I det här föreliggande ärendet har lagbestämmelsernas utveckling lett till att gällande åländska lagbestämmelse om vilka boendeutgifter som är godtagbara i utkomststödet hänvisar till ett lagrum i bostadsbidragslagen i vilket boendeutgifter för ägarbostäder inte nämns längre. Relevanta lagbestämmelser om bostadsbidrag i den utvecklingen redovisas nedan.

     I 1 § i landskapslagen (2015:4) om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag föreskrivs att rikets bostadsbidragslag ska tillämpas på Åland och att de ändringar som träder i kraft i riket ska tillämpas på Åland om inget annat framgår av blankettlagen.

     I 9 § i rikets bostadsbidragslag har angetts vilka boendeutgifter som är godtagbara. Paragrafens bestämmelser rörande boendeutgifter har tjänat både som kriterier för beviljande av bostadsbidrag enligt bostadsbidragslagen och utgjort grund för vilka boendeutgifter som kan anses godtagbara i samband med beviljande av utkomststöd enligt utkomststödslagen. I riket antogs i december 2023 vissa ändringar i bostadsbidragslagen (FFS 1241/2023), bland annat i 9 §. Ändringarna i 9 § i har trätt i kraft den 1 januari 2025. Ändringarna innebar bland annat att bostadsbidraget för ägarbostäder avskaffades. Med ägarbostäder avses aktielägenheter, det vill säga bostäder i ett hus som ägs av ett bostadsaktiebolag eller ett bostadsandelslag, och andra ägarbostäder. Verkningarna av ändringarna framgår av RP 74/2023. Ett syfte med slopandet av bostadsbidraget för ägarbostäder har varit att rikta bidragen till de minst bemedlade hushållen som har de lägsta inkomsterna.[10] Det finns i nu gällande 9 § inte längre några bestämmelser om ägarbostäder.[11] Ett visst, mer strikt, stöd för boendeutgifter för ägarbostäder kvarblir inom rikets utkomstöd genom föreskriften i 7 a § i utkomststödslagen. Den i riket gällande versionen av 7 a § gäller dock inte på Åland, såsom redovisats ovan.

     FPA bedömde att det svårligen gick att avvika från en del av ändringarna av bostadsbidragslagen och även på Åland avskaffades bostadsbidraget för ägarbostäder.[12] Ändringarna i 9 § i trädde i kraft även för åländsk del den 1 januari 2025.

     För åländsk del blev dock en oavsiktlig konsekvens att lagstödet för att beviljas stöd för boendeutgifter för ägarbostäder inom utkomstödet försvann, eftersom det i 7 a § i den gällande åländska blankettlagen om utkomststöd alltjämt finns en hänvisning till 9 § i bostadsbidragslagen. Genom den lagändring som trädde i kraft i riket den 1 januari 2025, gällande även för Åland, finns det således inte längre lagstöd för beviljande av boendeutgifter för ägarbostäder inom utkomstödet.

 

2.4 Nuläge

 

Landskapsregeringen har med stöd av 1 § i landskapslagen (2020:13) om socialvårdens förvaltning och tillsyn på Åland gett en avisning till KST enligt vilken förebyggande eller kompletterande utkomststöd bör beviljas även för utgifter för ägarbostad. Syftet med anvisningen är att trygga möjligheten för klienter att bli beviljade utkomststöd för utgifter för ägarbostäder under perioden innan rättsläget ändras. Anvisningen är en tillfällig lösning som är tillämplig till dess att landskapsregeringen har genomfört en ändring i utkomststödslagen vilken korrigerar det rättsläge som oavsiktligt uppstod den 1 januari 2025.

 

2.5 Indexjusteringar

 

Det finns ett antal angivna belopp i bestämmelserna om utkomststöd och bostadsbidrag vilka indexjusteras. För åländsk del indexjusteras till exempel utkomstödets grunddel enligt 5 § i blankettlagen om utkomststöd enligt det konsumentprisindex för Åland som fastställs av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). Vissa belopp indexjusteras dock enligt rikets index, vilket blir tillämpligt på Åland genom blankettlagstiftning. Enligt rikets bostadsbidragslag indexjusteras beloppen i lagen i enlighet med 51 §. Dessa indexjusteringar har således genom blankettlagstiftning och tillämpning av 51 § varit gällande även för Åland.

     Vissa belopp är dock för närvarande frysta i riket och indexjusteras inte. I riket trädde lagen om indexjustering åren 2024–2027 av vissa förmåner och belopp som är bundna vid folkpensionsindex och levnadskostnadsindex (FFS 1296/2023) (nedan rikets lag om indexjustering åren 2024-2027) i kraft den 1 januari 2024. Enligt lagen justeras inte beloppet för allmänna bostadsbidrag och ett flertal andra förmåner enligt folkpensionsindex och levnadskostnadsindex under åren 2024-2027.[13] Ändringar av beloppen av bostadsbidragen som görs i särskild lagstiftning blir dock inte automatiskt tillämpliga på Åland. För att sådana justeringar av det allmänna bostadsbidraget ska bli tillämpliga på Åland krävs en åländsk lagstiftningsåtgärd. FPA har konstaterat att de justeringar av bostadsbidraget som görs genom lagen om indexjustering åren 2024–2027 svårligen kan frångås i och med att bidragen hanteras genom nationella datasystem. Samma resonemang gäller andra justeringar av det allmänna bostadsbidraget som görs i särskild lag.[14] För att göra bestämmelserna i rikets lag om indexjustering åren 2024-2027 tillämpliga infördes därför en särskild bestämmelse i blankettlagen om bostadsbidrag som medför att justeringar av bostadsbidragen som görs i särskild lag ska bli tillämpliga även på Åland.[15] Detta innebär att indexjusteringar av bostadsbidragsbeloppen är frysta även för åländsk del när rikslagstiftning så föreskriver.

 

3. Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om tillämpningen i landskapet Åland av lagen om utkomststöd ändras så att möjligheten att erhålla utkomststöd för ägarbostäder inom det grundläggande utkomststödet återinförs genom att bestämmelser i en ny 2a § införs i den åländska blankettlagen om utkomststöd. Det föreslagna lagrummet motsvarar de bestämmelser om stöd för ägarbostäder som tidigare fanns i 9 § rikets bostadsbidragslag, men som upphört gälla den 1 januari 2025.

     Syftet är att korrigera det rättsläge som uppstod från och med den 1 januari 2025 då tillämpliga rättsregler för åländsk del innebär att de som bor i ägarbostäder inte längre kan få utkomststöd för boendeutgifter inom det grundläggande utkomststödet. Det övergripande syftet är att tillgodose rätten till social trygghet som skyddas av 19 § i grundlagen.

     Det föreslås att beloppen i den nya paragrafens 2 mom. för underhållsutgifter för aktiebostäder i form av separat betalda vattenavgifter och uppvärmningskostnader fortsättningsvis indexjusteras enligt folkpensionsindex i enlighet med 51 § i rikets bostadsbidragslag som enligt blankettlagstiftning gäller på Åland. Beloppen föreslås vara frysta till och med år 2027.

     Det föreslås att beloppen i 3 mom. och 4 mom. i det föreslagna lagrummet för underhållsutgifter för andra ägarbostäder än aktiebostäder i förhållande till hushållets storlek indexjusteras enligt det konsumentprisindex för Åland som fastställs av ÅSUB. Beloppen föreslås vara frysta till och med år 2027.

     Det föreslås att maximalt godtagbara boendeutgifter enligt den föreslagna paragrafens 6 mom. fortsättningsvis indexjusteras enligt levnadskostnadsindex i enlighet med 51 § i rikets bostadsbidragslag som enligt blankettlagstiftning gäller på Åland. Beloppen föreslås vara frysta till och med år 2027.

     Riket har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att bereda en totalreform av utkomststödslagen. Arbetsgruppens mandatperiod gick ut den 31 december 2024. Arbetsgruppens förslag om åtgärderna ska vara klart till halvtidsöverläggningen så att regeringspropositionen kan överlämnas till riksdagen hösten 2025. Syftet med reformen är att halvera behovet av utkomststöd och att öka sysselsättningen och stärka den offentliga ekonomin i enlighet med regeringsprogrammet. Landskapsregeringen följer arbetet och bedömer konsekvenserna av de förslag till ändringar som kommer att ges. Det är därför inte ändamålsenligt att i nuläget göra omfattande materiella förändringar i utkomststödslagen.

     Slutligen föreslås att en justering görs i det lagrum i blankettlagen om bostadsbidrag som anger vilken kommungrupp de åländska kommunerna tillhör, eftersom de åländska kommunerna sedan 2017 de facto utgör en egen grupp. Kommungruppstillhörigheten är relevant för beräkningen av maximalt godkända boendeutgifter.

 

4. Förslagets konsekvenser

 

4.1 Allmänt

 

Lagförslaget syftar till att återställa rättsläget till det som rådde före den 1 januari 2025 och väntas därför inte ha några nya konsekvenser, utan endast de som var kända under tidigare rådande rättsläge.

 

4.2 Ekonomiska konsekvenser

 

Förslaget innebär att det åter för åländsk del kommer att finnas en rättslig grund för att godta utgifter för ägarbostäder som grund för utkomststöd. Inga nya ekonomiska konsekvenser är att vänta i förhållande till rättsläget före den 1 januari 2025.

 

4.3 Konsekvenser för myndigheter

 

Förslaget bör inte påverka myndigheternas ekonomi eftersom det inte kommer att påverka dessas helhetsbudget. Förslaget kommer att underlätta bedömningen av vilka utgifter som omfattas av utkomststödet. I och med att förslaget förtydligar vilka utgifter som kan ingå som grund för det grundläggande utkomststödet kommer det att förenkla tillämpningen av bestämmelsen och därmed handläggningen av utkomststödet.

 

4.4 Konsekvenser för barn

 

Den föreslagna ändringen bedöms inte ha någon direkt påverkan på barn.

 

4.5 Konsekvenser för de grundläggande och mänskliga rättigheterna

 

Lagförslaget medför inga konsekvenser för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Lagförslaget beaktar 19 § i grundlagen genom att det ger möjlighet att trygga allas rätt till oundgänglig försörjning och omsorg samt allas rätt till bostad.

 

5. Lagstiftningsbehörighet

 

Landskapet har i enlighet med 18 § 1, 2 och 4 punkterna i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar, landskapets tjänstemän och kommunernas förvaltning.

     Socialvården hör till landskapets lagstiftningsbehörighet i enlighet med 18 § 13 punkten självstyrelselagen. Regleringen av allmänt bostadsbidrag samt regleringen av utkomststöd faller inom området för socialvård. Landskapet har således lagstiftningsbehörighet inom dessa områden.

     Till rikets lagstiftningsbehörighet hör enligt 27 § 1 punkten i självstyrelselagen stiftande, ändring och upphävande av grundlag samt avvikelse från grundlag. Av central betydelse är 19 § grundlagen som reglerar rätten till social trygghet, vilket landskapsregeringen och lagtinget ska iaktta vid lagstiftning.

 

6. Beredning

 

Ärendet har beretts som ett tjänstemannauppdrag av lagberedningen i samarbete med socialvårdsbyrån. Kommunernas socialtjänst k.f. har varit införstådd med den planerade lagändringen.

 

Detaljmotivering

 

1. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland om lagen om utkomststöd

 

2a § Ytterligare godtagbara boendeutgifter

Den här föreslagna 2a § avser ytterligare godtagbara boendeutgifter, utöver de godtagbara boendeutgifter som omfattas av 7 a § i rikslagen om utkomststöd, vilken enligt 2 § 3 punkten i den åländska blankettlagen om utkomststöd gäller på Åland i den lydelse den hade den 31 mars 2024. Den här föreslagna 2a § och 2 § 3 punkten kommer således tillsammans att ange godtagbara boendeutgifter inom det grundläggande utkomststödet.

     Det övergripande syftet med förslaget är att trygga allas rätt till oundgänglig försörjning och omsorg enligt 19 § 1 mom. grundlagen och allas rätt till en bostad enligt 19 § 4 mom. grundlagen. Den nya bestämmelse som föreslås infogas blankettlagen om utkomststöd är en materiell bestämmelse där det framgår vilka boendeutgifter för ägarbostäder som ska beaktas då det grundläggande utkomststödet beviljas. Innehållet i paragrafen är dock inte nytt utan motsvarar lydelsen i rikets tidigare 9 § 2-4 mom. och 6-8 mom. i bostadsbidragslagen per den 31 december 2024. Bestämmelsen syftar till att bibehålla rättsläget på Åland sådant det var före den 1 januari 2025. Förslaget är inte avsett att förändra tillämpningen i förhållande till tiden före den 1 januari 2025. Dock görs en relativt detaljerad genomgång nedan av moment 2-9 i den föreslagna 2a §.

     I paragrafens 2 mom. föreskrivs om godtagbara boendeutgifterna för en ägarbostad, vilka är underhållsutgifter och finansieringsutgifter. Som underhållsutgifter för aktiebostäder godkänns vederlaget samt separat betalda vattenavgifter och uppvärmningskostnader. Beloppen för separat betalda vattenavgifter och uppvärmningskostnader gällande aktiebostäder föreslås fortsättningsvis vara de belopp som indexjusteras enligt 9 § och 51 § i bostadsbidragslagen enligt folkpensionsindex. I februari 2025 var de indexjusterade beloppen för separat betalda vattenavgifter 20 euro per person och månad och för uppvärmningskostnader 46 euro per månad för den första personen och därefter 16 euro per person. Beloppen föreslås vara frysta till och med år 2027 i enlighet med rikslagstiftning.

     I paragrafens 3 mom. föreskrivs om godtagbara underhållsutgifter för andra ägarbostäder. Dessa utgifter bestäms enligt hushållets storlek. Hushållets faktiska underhållsutgifter har ingen betydelse. I paragrafens 4 mom. föreskrivs om hur underhållsutgifterna bestäms i de fall där hushållet består av fler än fyra personer. Beloppen enligt 3 mom. och 4 mom. indexjusteras enligt 8 mom. nedan i enlighet med det konsumentprisindex för Åland som fastställs av Ålands statistisk- och utredningsbyrå. Enligt rikets lag om indexjustering åren 2024-2027 är vissa belopp frysta till och med år 2027, bland annat belopp som indexjusteras enligt bostadsbidragslagen. För enhetlighetens skull föreslås beloppen enligt 3 mom. och 4 mom. vara frysta till och med år 2027.

     I 5 mom. föreskrivs om räntor på personliga lån som tagits för att skaffa eller bygga om en bostad eller för att skaffa en bostadsrätt för en bostadsrättsbostad och som ska beaktas som boendeutgifter. 73 procent av ränteutgifterna ska beaktas som ränteutgifter.

     Lagbestämmelsens 5 mom. motsvarar 6 mom. i 9 § i rikets lag gällande per den 31 december 2024. I 9 § 6 mom. föreskrevs då att lånen för att vara godtagbara ska ha beviljats av staten, en kommun, en församling eller ett kreditinstitut som står under offentlig tillsyn och som bedriver kreditverksamhet. Detta var således gällande på Åland som blankettlagstiftning. I föreliggande lag ändras omfattningen något och det föreslås att 5 mom. föreskriver att lånen för att vara godtagbara ska ha beviljats av en kommun, en församling eller en kreditinrättning som står under offentlig tillsyn. Det bör noteras att borgen för bostadslån som landskapsregeringen kan ge är begränsad till lån som beviljas enskilda sökande av en kreditinrättning som är underkastad offentlig tillsyn.[16] Det kan dock finnas skäl att även för Åland inkludera eventuella lån från en kommun eller församling även om förekomsten av sådana inte är känd. Slutligen omfattas enligt lagbestämmelsen inte räntor på lån som beviljats av till exempel privatpersoner eller byggnadsfirmor.

     I 6 mom. föreskrivs om de maximala beloppen för godtagbara underhålls- och finansieringsutgifter. Vad gäller de maximala beloppen är för åländsk del bestämmelsen i rikslagens 10 § i den lydelse den har i bostadsbidragslagen den 31 december 2016 i kraft (enligt 3 § 20 mom. i blankettlagen om bostadsbidrag). Här föreslås att gällande de maximala boendeutgifterna ska tillämpningen av nya 2a § fortsatt bygga på bostadsbidragslagens 10 §. Det innebär att beloppen för maximala boendeutgifter för åländsk del fortsatt kommer att gälla även ägarbostäder. Lagtekniskt uppnås det genom att i 6 mom. infoga en hänvisning till 3 § 20 mom. i den åländska blankettlagen om bostadsbidrag.

     De aktuella beloppen för maximala boendeutgifter kommer fortsatt att indexjusteras enligt 51 § i bostadsbidragslagen och vara bundna till levnadskostnadsindex. Beloppen föreslås vara frysta till och med år 2027 i enlighet med rikslagstiftning.

     Vidare föreskrivs i 6 mom. specifikt gällande aktiebostäder att av de i 2 mom. avsedda underhållsutgifterna för ett hushåll som bor i en aktiebostad beaktas som maximal underhållsutgift högst ett belopp som är 30 procent av de maximala boendeutgifter som avses i 3 § 20 mom. i blankettlagen om bostadsbidrag och som maximal finansieringsutgift högst ett belopp som är 70 procent av hushållets maximala boendeutgifter.

     Vad gäller bostäder för vilka man betalar vederlag kan det i vederlaget också ingå utgifter som beror på amortering av lån och som det inte är ändamålsenligt att stödja. Enligt förslaget är därför de maximala underhållsutgifterna högst 30 procent av godtagbara maximala boendeutgifter (enligt nämnda 3 § 20 mom.). Om de underhållsutgifter som avses i 2 mom. överskrider dessa maximala underhållsutgifter, beaktas 73 procent av det överskridande beloppet som finansieringsutgifter.

     För finansieringsutgifterna föreslås ett eget maxbelopp (maximala finansieringsutgifter). De maximala finansieringsutgifterna vid beviljande av bostadsbidrag kan vara högst 70 procent av de godtagbara maximala boendeutgifter som bestäms utifrån hushållets storlek (enligt nämnda 3 § 20 mom.).

     I 7 mom. finns bestämmelser om en situation där ett hushåll som söker bidrag har en underhyresgäst och hyresinkomster från denne. Hyresinkomsterna ska dras av från de godtagbara boendeutgifterna vid beviljande av bidrag till hushållet. När det gäller ägarbostäder dras hyresinkomsterna först av från underhållsutgifterna och det eventuella återstående beloppet från finansieringsutgifterna.

     I 8 mom. föreskrivs hur de belopp som anges i 3 mom. och 4 mom. ska indexjusteras. Det föreslås att beloppen indexjusteras enligt det konsumentprisindex för Åland som fastställs av ÅSUB, på samma vis som beloppen för utkomstödets grunddel enligt 5 § indexjusteras. Det anges inte i föreslagna 8 mom. att beloppen ska avrundas till närmaste euro, utan beloppen indexjusteras med cent, på samma sätt som beloppen som rör utkomststödets grunddel enligt 5 §. Beloppen indexjusteras årligen genom att till föregående års belopp läggs den ändring i det konsumentprisindex för Åland som fastställts av ÅSUB och som ägde rum under det föregående kalenderåret. De indexjusterade beloppen tillämpas från och med februari månad och fastställs av landskapsregeringen före utgången av januari månad. Enligt rikets lag om indexjustering åren 2024-2027 är vissa belopp frysta till och med år 2027, bland annat belopp som indexjusteras enligt bostadsbidragslagen. För enhetlighetens skull föreslås beloppen i 3 mom. och 4 mom. vara frysta till och med år 2027.

     I 9 mom. klargörs att beloppen i 2 mom. och 6 mom. omfattas av tillämpningen av rikslagstiftningen, vilket innefattar rikets lag om indexjustering åren 2024-2027. De aktuella beloppen är frysta till och med år 2027.

     Ikraftträdande. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för lagens ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 

2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning på Åland om lagen om allmänt bostadsbidrag

 

3 § Avvikelser och särskilda bestämmelser. I 2 mom. i föreliggande lagrum föreskrivs att kommunerna på Åland tillhör kommungrupp III. Tillhörigheten till kommungrupp gäller tillämpningen av rikslagens 10 § som innehåller de maximala boendutgifter som är godtagbara för ett hushåll. De maxi-mala boendutgifter som är godtagbara skiljer sig åt i de kommungrupper som räknas upp i rikslagens 10 §.

     Enligt 20 mom. i föreliggande lagrum tillämpas på Åland 10 § i den lydelse paragrafen har i bostadsbidragslagen den 31 december 2016. I det lagrummet delas kommunerna in i fyra kommungrupper: kommungrupp I-IV. Kommunerna på Åland omfattas dock numera inte av de belopp som beräknas för någon av de kommungrupperna, inklusive kommungrupp III, utan utgör en egen kommungrupp.[17] I föreliggande lagrum bör därför 2 mom. upphävas.

     Vidare bör det göras ett tillägg i 20 mom. med innebörden att de åländska kommunerna vid tillämpningen av rikslagens 10 § (som tillämpas på Åland i den lydelse paragrafen har i bostadsbidragslagen den 31 december 2016) bildar en egen kommungrupp. I 20 mom. införs även de gällande beloppen för den åländska kommungruppen. De belopp som utgör maximala boendeutgifter från 1 juni 2024 är:

Hushållets storlek, personer	Belopp i euro/månad
1 person	470
2 personer	687
3 personer	871
4 personer	1 032

 

Om hushållet består av fler än fyra personer, höjs beloppet 1 032 med 141 euro för varje ytterligare person.

     Tillämpningen av rikslagens 10 § (som tillämpas på Åland i den lydelse paragrafen har i bostadsbidragslagen den 31 december 2016) och 51 § (som tillämpas på Åland utan avvikelse) innebär att de maximala boendeutgifterna justeras årligen i enlighet med levnadskostnadsindex. Enligt rikets lag om indexjustering åren 2024-2027 är dessa belopp frysta till och med år 2027. Frysningen i rikslagstiftningen av beloppen i bostadsbidragslagen är tillämplig även på Åland i enlighet med 3a § i den åländska blankettlagen.

     Ikraftträdande. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för lagens ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas

 

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (1998:66) om tillämpningen i landskapet Åland av lagen om utkomststöd en ny 2a § som följer:

 

 

2a §

Ytterligare godtagbara boendeutgifter

     Utöver de godtagbara boendeavgifter som föreskrivs i 9 § i rikets lag om allmänt bostadsbidrag som är tillämplig på Åland enligt landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag ska även boendeutgifter för ett hushåll som bor i en ägarbostad godkännas.

     Som boendeutgifter för ett hushåll som bor i en ägarbostad godkänns underhålls- och finansieringsutgifterna för bostaden. Som underhållsutgifter för en aktiebostad godkänns vederlaget samt separat betalda vattenavgifter och uppvärmningskostnader. Som separat betalda vattenavgifter och uppvärmningskostnader beaktas de belopp som gäller enligt 9 § i rikets lag om allmänt bostadsbidrag som är tillämplig på Åland enligt landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag.

     Som underhållsutgifter för andra ägarbostäder än aktiebostäder godkänns följande:

Hushållets storlek, personer	Underhållsutgifter som ska beaktas i euro/månad
1	107
2	129
3	162
4	191

 

     Om ett hushåll består av fler än fyra personer, höjs underhållsutgifterna för andra ägarbostäder än aktiebostäder med 59 euro för den medlem eller de medlemmar av hushållet som överstiger fyra personer.

     Som finansieringsutgifter för ett hushåll som bor i en ägarbostad godkänns 73 procent av de månatliga räntorna på personliga lån som tagits för att skaffa och bygga om bostaden. Som utgifter för en bostadsrättsbostad godkänns 73 procent av de månatliga räntorna på personliga lån som tagits för att skaffa bostadsrätten. Ovannämnda lån ska ha beviljats av en kommun, en församling eller en kreditinrättning som står under offentlig tillsyn och som bedriver kreditverksamhet.

     Av de boendeutgifter för ett hushåll som är godtagbara för ägarbostäder beaktas högst beloppen enligt 3 § 20 mom. i landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag. Av de i 2 mom. avsedda underhållsutgifterna för ett hushåll som bor i en aktiebostad beaktas som maximal underhållsutgift högst ett belopp som är 30 procent av de maximala boendeutgifter som avses i 3 § 20 mom. i landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag och som maximal finansieringsutgift högst ett belopp som är 70 procent av hushållets maximala boendeutgifter. Om underhållsutgifterna överstiger de maximala underhållsutgifterna, beaktas av den överskjutande delen 73 procent som godtagbara finansieringsutgifter för bostaden.

     Om ett hushåll som bor på hyra har en underhyresgäst, avdras från de i denna paragraf avsedda boendeutgifterna för hushållet det hyresbelopp som underhyresgästen betalar. I fråga om hushåll som bor i en ägarbostad avdras den hyra som underhyresgästen betalar från underhållsutgifterna och ett eventuellt resterande belopp från finansieringsutgifterna.

     De eurobelopp som anges i 3 mom. och 4 mom. justeras första gången år 2028 och därefter årligen utifrån förändringen i det konsumentprisindex för Åland som fastställs av Ålands statistisk- och utredningsbyrå för föregående år. De nya beloppen fastställs årligen på basis av föregående års belopp. Till föregående års belopp läggs den ändring i det konsumentprisindex för Åland som fastställts av Ålands statistik- och utredningsbyrå och som ägde rum under det föregående kalenderåret. De indexjusterade beloppen tillämpas från och med februari månad och fastställs av landskapsregeringen före utgången av januari månad.

     Beloppen enligt 2 mom. och 6 mom. justeras årligen såsom föreskrivs i rikslagstiftningen beträffande dessa belopp i riket.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

 

2.

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 3 § 2 mom. i landskapslagen (2015:4) om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag, samt

     ändras lagens 3 § 20 mom., sådant det lyder i landskapslagen 2016/92, som följer:

 

 

3 §

Avvikelser och särskilda bestämmelser

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Bestämmelsen i rikslagens 10 § ska på Åland tillämpas i den lydelse den har i lagen om allmänt bostadsbidrag (FFS 938/2014) den 31 december 2016. De åländska kommunerna utgör en egen kommungrupp. De högsta belopp som beaktas per månad för gruppen är från och med den 1 juni 2024:

Hushållets storlek, personer	Belopp i euro/månad
1 person	470
2 personer	687
3 personer	871
4 personer	1 032

Om hushållet består av fler än fyra personer, höjs beloppet 1 032 med 141 euro för varje ytterligare person.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

Mariehamn den 13 mars 2025
L a n t r å d	Katrin Sjögren
Föredragande minister	Arsim Zekaj

 

Parallelltexter

 

·      Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 17/2024-2025