Lagförslag 19/2014-2015
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 19/2014-2015 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2015-04-14 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Anpassningsbidrag för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om ändring av landskapslagen om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen. Syftet med ändringen är att ersätta tidigarelagd ålderspension med ett så kallade anpassningsbidrag som utbetalas under en begränsad tidsrymd, vars längd är avhängig av hur länge en ledamot innehaft ledamotsuppdraget.
INNEHÅLL
4. Landskapsregeringens förslag
Allmän motivering
1. Inledning
De nuvarande reglerna rörande pensionsskyddet för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen med möjlighet till s.k. tidigarelagd ålderspension oberoende av den ålder pensionstagaren uppnått avviker från de regler som allmänt gäller för dem som står i offentligrättsligt eller privaträttsligt anställningsförhållande. För dessa personkategorier tillämpas i fråga om ålderspension i princip en fast pensionsålder, vanligen 65 år.
Reglerna rörande pensionsskyddet för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen har av tradition varit likartade som reglerna gällande riksdagsledamöternas pensionsskydd. Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 mars 2011 (FFS 150/2011) har möjligheten till tidigarelagd ålderspension för riksdagsledamöter ersatts med ett system med s.k. anpassningsbidrag.
Landskapsregeringen anser det motiverat att även för ledamöter av lagtinget och ledamöter av landskapsregeringen införa ett system med anpassningsbidrag i stället för tidigarelagd ålderspension.
Det kan ytterligare konstateras att ett medborgarinitiativ enligt 29 § i lagtingsordningen (2011:97) för Åland gällande ersättande av tidigarelagd ålderspension med anpassningsbidrag anhängiggjorts i lagtinget.
2. Nuläge
Reglerna rörande pensionsskyddet för ledamöter av lagtinget och ledamöter av landskapsregeringen upptas i landskapslagen (2010:7) om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen (pensionsskyddslagen). I lagens 3 § 1 mom. uttalas den huvudregel enligt vilken ålderspension utbetalas från 65 års ålder, under förutsättning att ledamotsuppdraget upphört.
Pensionsskyddslagens 3 § 2 mom. innehåller undantagsregeln gällande tidigarelagd ålderspension. En förutsättning för erhållande av tidigarelagd ålderspension är att ledamoten i fråga har en pensionstid på minst sju år. Av 14 § 3 mom. framgår att ledamotens eventuella på arbets- eller företagarverksamhet baserade förvärvsinkomster dras av från pensionen. Är förvärvsinkomsterna lika höga eller högre än maximibeloppet för ledamotspension, sker ingen pensionsutbetalning. Däremot påverkar eventuella kapitalinkomster inte pensionsutbetalningen.
Pensionsskyddslagens 7 § innehåller bestämmelser om sättet för beräkningen av pensionsgrundande arvode. Av paragrafens 1 mom. framgår att högst de 15 senaste fulla kalenderåren ska beaktas vid uträkningen av det pensionsgrundande arvodet. I pensionsskyddslagens 24 § 3 mom. finns bestämmelser om att endast arvoden från och med år 2000 och senare ska tas i beaktande. Orsaken till att endast arvodena från och med år 2000 ska beaktas var att arvodena för lagtingsledamöterna justerades väsentligt från och med den 1 november 1999 och att arvodena för ledamöterna av landskapsregeringen justerades väsentligt från och med 1 januari 2000.
Pensionsskyddslagens 19 § 2 mom. innehåller en hänvisningsbestämmelse, som innebär att de regler som i motsvarande hänseende gäller landskapets personal i offentligrättsligt eller privaträttsligt anställningsförhållande ska tillämpas beträffande ledamotspension när fråga är om bl.a. beviljande och utbetalning av pension.
3. Bedömning av nuläget
Som framgått ovan har en strävan varit att i pensionsskyddshänseende likställa ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen med riksdagsledamöter. De förändringar som gjorts i rikslagstiftningen innebär att ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen i pensionsskyddshänseende har en förmånligare ställning än riksdagsledamöter. Ändringen av rikslagstiftningen har föranletts av en strävan att förenhetliga pensionssystemet och därmed minska skillnaderna mellan de olika kategorierna av pensionstagare. Samtidigt har man i och med anpassningsbidraget infört ett stödsystem för att underlätta anpassningen för tidigare riksdagsledamöter till arbetslivet.
Eftersom avsikten, som har framgått ovan, varit att pensionssystemen för riksdagsledamöter å ena sidan och lagtings- och landskapsregeringsledamöter å andra sidan ska vara överensstämmande i sakligt hänseende, är den nuvarande situationen redan av den orsaken otillfredsställande. Den strävan till utjämning vad gäller pensionsförmånerna som lett till förändringen i lagstiftningen om riksdagsledamöternas pensionsskydd gör sig dessutom gällande även i landskapet.
4. Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringens förslag till ändrad lagstiftning innebär att pensionsskyddslagen ändras på i sak samma sätt som skett i fråga om riksdagsledamöternas pensionsskydd. Systemet med tidigarelagd ålderspension skulle således upphöra och ersättas med ett tidsbegränsat anpassningsbidrag, vars syfte är att ekonomiskt underlätta en tidigare ledamots övergång till arbetslivet. Anpassningsbidraget skulle betalas under högst ett års tid om ledamotsuppdraget varat minst tre år, under högst två års tid om uppdraget varat minst sju år och under högst tre års tid om uppdraget varat minst 15 år.
För ledamotsuppdrag som varat kortare tid än tre år skulle något anpassningsbidrag inte betalas medan å andra sidan anpassningsbidrag skulle betalas fram till dagen då rätt till ålderspension uppkommer i det fall ledamoten fyllt 59 år vid tidpunkten då anpassningsbidraget enligt huvudregeln skulle upphöra; detta med tanke på de svårigheter äldre arbetskraft ofta har när det gäller att skaffa sig ett förvärvsarbete.
Eftersom avsikten är att anpassningsbidraget ska utgöra ett ekonomiskt stöd under den tid en ledamot behöver för att återgå till arbetslivet, föreslås att den regel enligt vilken vissa förvärvsinkomster inverkar sänkande på den nuvarande tidigarelagda ålderspensionen ska gälla även i fråga om anpassningsbidraget. Dessutom föreslås att även kapitalinkomster ska beaktas när det gäller att fastställa storleken av det bidrag som ska utbetalas.
Utöver de ändringar som följer av införandet av anpassningsbidraget föreslås en mindre ändring som syftar till att åtminstone delvis undanröja de pensionsminskande konsekvenserna när en ledamot tidigt i sin karriär innehar en post med högre arvode (t.ex. talmansposten) och senare lämnar denna post för att fortsätta som vanlig ledamot.
Slutligen föreslås vissa ändringar av lagteknisk art. Det föreslås att 4 § 2 och 3 mom., 10 § 2 mom., 12 § 2-4 mom., 13, 15, 17, 18 och 23 §§ i pensionsskyddslagen upphävs. I fråga om de angelägenheter som regleras i dessa lagrum skulle i stället i 19 § 2 mom. införas en hänvisning till regleringen i lagstiftningen rörande pension för landskapets personal i offentligrättsligt eller privaträttsligt anställningsförhållande. Om de lagrum som föreslås upphävda ersätts med en hänvisningsbestämmelse undviker man behovet att i framtiden ändra pensionsskyddslagen när det sker ändringar i den nämnda lagstiftningen.
5. Förslagets konsekvenser
Den ändrade lagstiftningen kommer att innebära vissa försämringar när det gäller ledamöternas ekonomiska förmåner och därmed på sikt vissa besparingar för landskapets del. Hur stora försämringarna respektive besparingarna blir är det inte möjligt att på förhand uppskatta, eftersom man inte ännu vet hur många ledamöter som kommer att beröras av lagändringen och när de praktiska verkningarna av ändringen inträder.
I fråga om de administrativa konsekvenserna kan det konstateras att bl.a. regeln rörande beaktande av kapitalinkomsterna vid fastställande av anpassningsbidragets storlek kommer att innebära ett visst merarbete för såväl de berörda ledamöterna som för landskapets pensionsförvaltning.
Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för miljön eller för jämställdheten.
6. Lagstiftningsbehörighet
Lagförslaget innehåller bestämmelser som hänför sig till det rättsområde som regleras i 18 § 2a punkten självstyrelselagen och det faller därmed under landskapets lagstiftningsbehörighet.
I 15 § i grundlagen, finns en allmän klausul om egendomsskyddet. Enligt 15 § 1 mom. i grundlagen är var och ens egendom tryggad. En motsvarande bestämmelse fanns tidigare i 12 § i regeringsformen för Finland. Enligt förarbetena till grundlagen ska sociala understöd och andra motsvarande förpliktelser för den offentliga makten betraktas som egendom som skyddas endast då de har förfallit till betalning. Bland annat har de förtjänstbundna förmånerna getts ett egendomsskydd endast i den utsträckning personen i fråga har förtjänat in dem genom sin lön. Skyddet har här gällt försämringar av sådana förmåner som exempelvis regleras i pensionslagstiftningen.
Riksdagens grundlagsutskott har genom sin tolkningspraxis av grundlagen i olika sammanhang framhållit att en självintjänad pensionsförmån i princip omfattas av egendomsskyddet i grundlagen. Vad gäller grundlagsskyddet för pensionsförmåner har det enligt grundlagsutskottets praxis uttryckligen varit fråga om skydd för en konkret intjänad ekonomisk förmån och inte skydd för ett visst pensionssystem (GrUU 4/1994 rd). Grundlagsutskottet har ansett det möjligt att i vanlig lag inta bestämmelser om substansen i ett pensionssystem så att det inverkar även på dem som står i ett anställningsförhållande. Bland frågor som kan regleras genom en vanlig lag nämner grundlagsutskottet i sina utlåtanden pensionsåldern, pensionstillväxten och pensionens målnivå. Bestämmelser om sistnämnda frågor kan dock inte antas genom vanlig lag om något annat följer av någon särskild orsak. En sådan särskild orsak kan enligt grundlagsutskottet framför allt vara att eventuella ändringar i ett pensionssystem leder till en oskälig försämring av pensionsförmåner som är att betrakta som intjänade (GrUU 12/1995 rd, GrUU 13/1995 rd och GrUU 22/1995 rd).
De förslagna ändringarna av landskapslagen om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen innehåller inga bestämmelser med retroaktiv verkan vad gäller försämringar i pensionsförmåner som kan anses intjänad och som skulle kunna anses stå i konflikt med det konstitutionella skyddet för pensionsförmåner i grundlagen. Bestämmelserna torde därmed inte inkräkta på rikets lagstiftningsbehörighet enligt 27 § 1 punkten i självstyrelselagen särskilt vad gäller avvikelse från grundlag.
7. Beredningsarbete
Vid beredningen av lagförslaget har landskapsregeringen utöver den sedvanliga beredningen med anlitande av intern sakkunskap, för utformningen av lagförslaget även anlitat extern expertis.
Detaljmotivering
Landskapslag om ändring av landskapslagen om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen
3 § Ålderspension och anpassningsbidrag. Förslaget till ändring av paragrafens 2 mom., som innebär att rätten till tidigarelagd ålderspension ersätts med rätt till anpassningsbidrag, utgör den centrala delen av lagförslaget. Som framgår av den allmänna motiveringen är syftet med anpassningsbidraget att ekonomiskt underlätta en tidigare ledamots övergång till arbetslivet. Förslaget att längden av den tid för vilken anpassningsbidraget betalas skulle knytas till längden av den tid som ledamotsuppdraget varat motiveras av det förhållandet att det – generellt sett – på grund av förlorad kompetens och stigande ålder blir svårare att övergå till en annan syssla ju längre tid ledamotsuppdraget varat.
Förslaget i det nya 3 mom. att anpassningsbidraget för den som fyllt 59 år, då utbetalningen enligt huvudregeln skulle upphöra, ska betalas ända till dess rätten till ålderspension inträder motiveras av att det är särskilt svårt för personer i den åldern att finna ett arbete som motsvarar deras kompetens.
7 § Pensionsgrundande arvode. Regeln i 1 mom. att högst de senaste 15 fulla kalenderåren ska läggas till grund när det pensionsgrundande arvodet räknas ut kan, som framgår av den allmänna motiveringen, medföra att pensionen blir lägre än om t.ex. de 15 första fulla kalenderåren läggs som grund för uträkningen. Denna konsekvens av de nu gällande bestämmelserna, som inte uppmärksammades då lagen stiftades, strider mot den inom arbetspensionssystemet gällande principen att pensionen blir högre ju längre tid man arbetar. Av den orsaken föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 2 mom., där det föreskrivs att de 15 första fulla kalenderåren ska läggas till grund vid beräkningen av det pensionsgrundande arvodet i de fall detta leder till ett högre arvode än beräkningen enligt huvudregeln.
14 § Hinder för att betala ut pension. Av allmänna motiveringen framgår att avsikten är att såväl förvärvsinkomster som baserar sig på arbets- eller företagarverksamhet som kapitalinkomster ska sänka anpassningsbidraget. Det föreslås att paragrafens 3 mom. ändras i detta syfte.
Ikraftträdelsebestämmelserna. Eftersom avsikten är att reglerna om anpassningsbidrag ska börja tillämpas på nyvalda ledamöter i höstens val föreslås att lagen träder i kraft den 1 oktober 2015. De nya reglerna är avsedda att tillämpas enbart i fråga om ledamöter som inte tidigare innehaft ledamotsuppdrag. De tidigare gällande reglerna ska alltså förbli tillämpliga i fråga om samtliga de personer som före 1 oktober 2015 innehaft uppdrag som ledamot av lagtinget eller landskapsregeringen/landskapsstyrelsen och som uppfyller villkoren för erhållande av tidigarelagd ålderspension.
Gällande och föreslagna bestämmelser hindrar dock inte att den som redan har beviljats en tidigarelagd ålderspension att avstå från att lyfta den pension som personen i fråga är berättigad till.
Förslaget om att till grund för beräkningen av det pensionsgrundade arvodet skulle kunna läggas de 15 första fulla kalenderåren istället för de 15 senaste fulla kalenderåren enligt huvudregeln, föreslås även gälla alla ledamöter som innehaft ledamotsuppdrag innan lagen träder i kraft. Eftersom denna bestämmelse inte utgör en försämring ur statsförfattningsrättslig synvinkel kan bestämmelsen få en retroaktiv verkan utan att en konflikt med grundlagen uppstår.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 4 § 2 och 3 mom., 10 § 2 mom., 12 § 2-4 mom., 13, 15,17,18 och 23 §§ landskapslagen (2010:7) om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen,
ändras rubriken för 3 §, 3 § 2 mom., 14 § 3 mom. och 19 § 2 mom. samt
fogas till 3 § ett nytt 3 mom., varvid de nuvarande 3 och 4 mom. blir 4 och 5 mom. och till 7 § ett nytt 2 mom., varvid de nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom., som följer:
3 §
Ålderspension och anpassningsbidrag
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En ledamot som inte uppnått 65 års ålder när ledamotsuppdraget upphör har rätt till anpassningsbidrag enligt följande:
1) anpassningsbidrag betalas i högst ett år om ledamotsuppdraget varat i minst tre år,
2) anpassningsbidrag betalas i högst två år om ledamotsuppdraget varat i minst sju år samt
3) anpassningsbidrag betalas i högst tre år om ledamotsuppdraget varat i minst 15 år.
Om ledamoten fyllt 59 år när anpassningsbidraget upphör, kan anpassningsbidrag betalas fram till 65 års ålder. Bidragsbeloppet utgör minst det belopp som enligt 9 § 1 mom. intjänats under ett sjuårigt ledamotsuppdrag. För anpassningsbidrag gäller i övrigt det som föreskrivs om ålderspension i denna lag.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
7 §
Pensionsgrundande arvode
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om ledamotsuppdraget varat längre tid än 15 år och det pensionsgrundande arvodet, beräknat enligt 1 mom., blir lägre än om de 15 första fulla kalenderåren läggs till grund för beräkningen av det pensionsgrundande arvodet, ska det pensionsgrundande arvodet räknas ut på basen av de 15 första fulla kalenderåren.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
14 §
Hinder för att betala ut pension
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Anpassningsbidrag enligt 3 § 2 mom. betalas endast till den del bidraget inte tillsammans med förvärvsinkomster som baserar sig på arbets- eller företagarverksamhet och kapitalinkomster som avses i inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) överstiger maximibeloppet för ledamotspensionen. En ledamot som ansöker om anpassningsbidrag är skyldig att meddela landskapsregeringen storleken av sina här avsedda förvävsinkomster samt kapitalinkomster. På ansökan av ledamoten ska landskapsregeringen justera bidraget, om inkomsterna förändras så att beloppet av anpassningsbidraget påverkas. Justeringen görs från och med ingången av den kalendermånad som följer på den under vilken justeringen begärdes. Bidraget kan justeras retroaktivt, om inkomsterna varit större än vad ledamoten uppgivit. Vid eventuellt återkrav av utbetalat bidrag tillämpas de bestämmelser om återkrav av pension som gäller för landskapets personal i offentligrättsligt eller privaträttsligt anställningsförhållande.
19 §
Övriga bestämmelser om utbetalning
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om inte annat anges i denna lag ska det som föreskrivs om pension för landskapets personal i offentligrättsligt eller privaträttsligt anställningsförhållande tillämpas på ansökan om pension, beviljande av pension, begynnelsetidpunkt, utbetalning, indragning, avbrott i utbetalningen, beviljande på nytt, förhandsbesked, anpassning till förändringen av den förväntade livslängden, justering av pensionsbeloppet, delgivning av beslut, utlämnande och erhållande av information samt överklagande. För övervakningen av utbetalningen av pensioner ska lagtinget delge landskapsregeringen sådana uppgifter som lagtinget förfogar över och vilka kan inverka på utbetalningen.
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2015.
Bestämmelserna i 3 § 2 och 3 mom. och 14 § 3 mom. tillämpas på ledamöter vilkas ledamotsuppdrag inleds första gången sedan lagen trätt i kraft. På ledamöter vilkas ledamotsuppdrag första gången inletts därförinnan tillämpas dessa lagrum i tidigare gällande lydelse samt det upphävda 17 § 2 mom.
| Mariehamn den 14 april 2015 | |
|
L a n t r å d |
Camilla Gunell |
|
Föredragande minister |
Roger Nordlund |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 19/2014-2015