Lagförslag 20/2022-2023 (parallelltext)

PARALLELLTEXTER

Datum

2023-03-16

Gällande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Tillämpningsområde

     I denna lag finns bestämmelser om på vilka grunder Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet skall bevilja stöd för studerande efter avslutad läroplikt.

     Om inte annat följer av bestämmelserna i denna lag har den som skall bedriva studier vilka varar längre tid än 13 veckor rätt till studiestöd på de grunder som anges i denna paragraf. Rätt till studiestöd i enlighet med denna lag har den som är stadigvarande bosatt i landskapet och kan härleda en rätt till studiestöd ur EG-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer. Beträffande medborgare från andra länder kan studiestöd beviljas om sökanden fått permanent uppehållstillstånd eller kontinuerligt uppehållstillstånd i Finland och sökanden har varaktig bosättning i landskapet. Andra personer har rätt till studiestöd efter att under minst de två år som föregår inledandet av studierna ha varit bosatta i landskapet för annat ändamål än studier.

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kan av särskilda skäl bevilja studiestöd trots att de förutsättningar som anges i 2 mom. inte är uppfyllda.

1 §

Tillämpningsområde

     Den som är stadigvarande bosatt på Åland och har rätt att uppehålla sig i Finland annat än tillfälligt har rätt till studiestöd i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

      Rätt till studiestöd har även den

     1) som med stöd av Europeiska gemenskapens lagstiftning eller ett avtal som Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart har rätt till studiestöd enligt denna lag,

     2) som har permanent uppehållsrätt i Finland enligt 10 kap. i utlänningslagen (FFS 301/2004),

     3) som har permanent uppehållsrätt i Finland enligt artikel 15 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen 2019/C 384 I/01 (utträdesavtalet) eller

     4) som tidigare omfattats av bestämmelserna i 1 mom. och som nekats studiestöd i bosättningslandet för att han eller hon inte omfattas av den lagstiftning om studiestöd som tillämpas i bosättningslandet, om bosättningslandet är ett EES- eller EU-land.

     Studiestöd beviljas för studier som pågår minst åtta veckor i följd efter avslutad läroplikt. Om studierna ingår i ett program som den studerande är antagen till kan studiestöd beviljas för en kortare tid.

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kan av särskilda skäl bevilja studiestöd trots att de förutsättningar som anges i 1 mom. inte är uppfyllda.

     Studiestöd beviljas av Ålands arbetsmarknads och studieservicemyndighet.

2 §

Definitioner

     Med stadigvarande bosättningsort avses den ort där en studiestödssökande under minst 185 dagar varje år bor till följd av personlig och yrkesmässig anknytning. Den som har personlig och yrkesmässig anknytning till två eller flera orter anses ha stadigvarande bosättningsort på den ort dit denne regelbundet återvänder och anses ha störst personlig anknytning till. Den stadigvarande bosättningsorten ändras inte för den som bor på annan ort huvudsakligen på grund av studier.

     Med läsår avses den tid som börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli följande år.

     Med termin avses hösttermin eller vårtermin, varvid höstterminen börjar den 1 augusti och slutar den 31 december och vårterminen börjar den 1 januari och slutar den 31 juli.

     Med stödmånad avses en månad under vilken studeranden får studiepenning eller vuxenstudiepenning.

     Med högskolor avses Högskolan på Åland och därmed jämförbara utbildningsinstitutioner samt universitet.

     Med andra läroanstalter avses skolor på gymnasialstadienivå, yrkespedagogiska lärarhögskolor, folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet samt andra motsvarande läroanstalter under offentlig insyn.

     Med kreditinstitut avses penninginrättningar, fonder, sammanslutningar och andra inrättningar vilkas verksamhet omfattar beviljande av lån mot borgen.

     Med studievecka avses studier inom ett utbildningsprogram som normalt omfattar en studieinsats på 40 arbetstimmar för uppnående av de fastställda målen.

     Med studiepoäng avses ECTS-poäng inom högskoleutbildningen. En studievecka motsvaras inom högskoleutbildningen av en och en halv studiepoäng.

     Med studier som huvudsyssla avses

     a) att studier sker på heltid eller deltid inom ramen för ett utbildningsprogram den studerande antagits till eller

     b) att studier sker inom ramen för avläggandet av en högskoleexamen den studerande har studierätt till och att studierna omfattar minst 15 studiepoäng per termin eller sker i en sådan studietakt som motsvarar minst 15 studiepoäng per termin.

     Med högre högskoleexamen avses en examen för vilken fordras minst 240 studiepoäng eller som anses motsvara minst 240 studiepoäng.

     Med heltidsstudier avses

     a) att studier sker inom ramen för ett utbildningsprogram den studerande antagits till,

     b) att studier sker inom ramen för avläggande av en högskoleexamen som den studerande har studierätt till och att studierna sker i en normal studietakt eller att studierna sker i en studietakt som är likvärdig med minst 22,5 studiepoäng per termin eller

     c) att studier sker inom ramen för grundskoleutbildning för andra än läropliktiga i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. i del III i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola och att studierna sker i en studietakt om minst 22 kurser per läsår.

     Med deltidsstudier avses

     a) att studier sker inom ramen för ett utbildningsprogram som den studerande antagits till och att studierna sker i en studietakt som är likvärdig med minst 10 och högst 14 studieveckor per termin,

     b) att studier sker inom ramen för avläggande av en högskoleexamen som den studerande har studierätt till och att studierna sker i en studietakt som är likvärdig med minst 15 och högst 21 studiepoäng per termin eller

     c) att studier sker inom ramen för grundskoleutbildning för andra än läropliktiga i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. i del III i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola och att studierna sker i en studietakt om minst 11 och högst 21 kurser per läsår.

     Med studietakt avses att studierna omfattar en viss mängd studier inom en viss tid. Med normal studietakt avses för en heltidsstuderande, som studerar inom ramen för ett utbildningsprogram den studerande antagits till eller inom ramen för avläggandet av en högskoleexamen den studerande har studierätt till, att studierna omfattar i genomsnitt minst 44 studiepoäng per läsår.

2 §

Definitioner

     Med den som är stadigvarande bosatt på Åland avses en person som har haft sin hemkommun på Åland i annat syfte än studier, i minst sex månader i en följd före den första månaden för vilken studiestöd beviljas. Den stadigvarande bosättningen ändras inte för den som bor på annan ort huvudsakligen på grund av studier och som beviljats studiestöd enligt denna lag.

     Med läsår avses den tid som börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli följande år.

     Med termin avses hösttermin eller vårtermin. Höstterminen börjar den 1 augusti och slutar den 31 januari och vårterminen börjar den 1 februari och slutar den 31 juli.

     Med stödmånad avses en månad under vilken studeranden får studiestöd.

     Med högskolor avses högskolor och universitet samt andra motsvarande läroanstalter under offentlig insyn.

     Med andra läroanstalter avses skolor på gymnasialstadienivå, folkhögskolor, yrkeshögskolor i Sverige, institut samt andra motsvarande läroanstalter under offentlig insyn.

     Med kreditinstitut avses penninginrättningar, fonder, sammanslutningar och andra inrättningar vilkas verksamhet omfattar beviljande av lån mot borgen.

     Med studier som huvudsyssla avses studier på heltid eller deltid som den studerande antagits till.

     Med högre högskoleexamen avses en examen för vilken fordras minst 300 ECTS-poäng eller som anses motsvara minst 300 ECTS-poäng.

     Med heltidsstudier avses

     a) att studierna sker inom ramen för den högskoleutbildning som den studerande antagits till och att studierna sker i en studietakt som motsvarar i genomsnitt minst 5 ECTS-poäng per månad,

     b) att studierna sker inom ramen för en utbildning som den studerande antagits till och att studierna sker i en studietakt som motsvarar i genomsnitt minst 4,78 kompetenspoäng per månad eller

     c) att studierna sker inom ramen för grundskoleutbildning för andra än läropliktiga i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. i del III i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola och att studierna sker i en studietakt som motsvarar minst 22 kurser per läsår.

     Med deltidsstudier avses

     a) att studierna sker inom ramen för den högskoleutbildning som den studerande antagits till och att studierna sker i en studietakt som motsvarar i genomsnitt minst 3,33 ECTS-poäng per månad,

     b) att studier sker inom ramen för en utbildning som den studerande antagits till och att studierna sker i en studietakt som motsvarar i genomsnitt minst 3,33 kompetenspoäng per månad eller

     c) att studier sker inom ramen för grundskoleutbildning för andra än läropliktiga i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. I del III i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola och att studierna sker i en studietakt som motsvarar minst 11 och högst 21 kurser per läsår.

3 §

Studier som berättigar till studiestöd

     De allmänna villkoren för rätt till studie-stöd är att den studerande har antagits till en högskola eller annan läroanstalt eller deltar i grundskoleutbildning för andra än läropliktiga samt att studierna bedrivs som huvudsyssla, att den studerande har framgång i studierna samt att den studerande behöver ekonomiskt stöd. Närmare bestämmelser om behovet av ekonomiskt stöd finns i 3 kap.

3 §

Studier som berättigar till studiestöd

     De allmänna villkoren för rätt till studiestöd är att den studerande har antagits till en högskola eller annan läroanstalt eller deltar i grundskoleutbildning för andra än läropliktiga, att studierna bedrivs som huvudsyssla, att den studerande studerar i tillräcklig omfattning samt att den studerande behöver ekonomiskt stöd.

     Närmare bestämmelser om behovet av ekonomiskt stöd finns i 3 kap.

4 §

Högskolestuderandes studieprestation

     Den som avklarat minst 22 studiepoäng per termin eller 44 studiepoäng per läsår är berättigad till fortsatt studiestöd för heltidsstudier.

     Den som avklarat minst 12 studiepoäng per termin eller 24,5 studiepoäng per läsår är berättigad till fortsatt studiestöd för deltidsstudier.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

4 §

Högskolestuderandes studieprestationer

     Den som avklarat i genomsnitt minst 4,89 ECTS-poäng per månad under ett läsår är berättigad till fortsatt studiestöd för heltidsstudier.

     Den som avklarat i genomsnitt minst 2,72 ECTS-poäng per månad under ett läsår är berättigad till fortsatt studiestöd för deltidsstudier.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5 §

Tidsbegränsningar

     Studiestöd beviljas för den tid den studerande bedriver studier och för högst den normala utbildningstiden, varvid den normala utbildningstiden för högskolestudier skall anses vara högst 55 månader. Om särskilda skäl finns kan stöd för ytterligare högst ett studieår beviljas.

     Förlängd tid kan beviljas om studier på heltid under högst ett läsår är en förutsättning för avläggande av examen.

     Möjlighet till förlängning från 55 månader med ytterligare högst 15 månader finns även vid dubbelexamen, extra krävande examen eller påbyggnadsexamen.

     Närmare bestämmelser om maximitiden för studiestöd för högre högskoleexamina ges i landskapsförordning.

     Vuxenstudiepenning för avläggande av vetenskaplig påbyggnadsexamen kan beviljas för högst 12 månader. Vuxenstudiepenning kan beviljas för högst 27 månader.

     Studiestöd beviljas inte för en kortare period än 13 veckor.

5 §

Tidsbegränsningar

     Studiestöd beviljas för den tid den studerande bedriver studier, men högst för 55 månader för högskolestudier och 36 månader för andra studier. Utbildningstiden för andra studier räknas från och med den månad den studerande fyller 20 år.

     Tiden kan förlängas med högst nio månader för högskolestudier på heltid, om högst 60 ECTS-poäng kvarstår för avläggande av examen.

     Tiden kan förlängas med högst 15 månader för dubbelexamen, examen som är minst 300 ECTS-poäng eller påbyggnadsexamen för högskolestudier på heltid, om maximalt 100 ECTS-poäng återstår till examen.

     Vuxenstudiepenning för avläggande av vetenskaplig påbyggnadsexamen kan beviljas för högst 12 månader. Vuxenstudiepenning kan beviljas för högst 27 månader.

     Studiestöd beviljas inte för en kortare period än åtta veckor. Om studierna ingår i ett program som den studerande antagits till kan studiestödet beviljas för en kortare tid.

     Närmare bestämmelser om maximitiden för studiestöd för högre högskoleexamina kan utfärdas i landskapsförordning.

2 kap.
Studiestödsförmåner

2 kap.
Studiestödsformer

6 §

Studiestödsförmåner

     På de villkor som stadgas i denna lag beviljas studiestöd i form av

     a) studiepenning eller vuxenstudiepenning,

     b) särskilt studietillägg,

     c) bostadstillägg,

     d) försörjartillägg samt

     e) landskapsborgen för studielån.

     Studiepenning och vuxenstudiepenning kan inte utbetalas samtidigt.

6 §

Studiestödsformer

     På de villkor som bestäms i denna lag beviljas studiestöd i form av

     a) studiepenning eller vuxenstudiepenning,

     b) bostadsstöd,

     c) försörjartillägg,

     d) tillägg för studerande som är 17 år samt

     e) landskapsborgen för studielån.

     Studiepenning och vuxenstudiepenning kan inte beviljas under samma tidsperiod.

6a §

Indexjustering av studiestöd

     Beloppen för studiestöden i 7–16 §§, 20 § 2 mom. och föräldrainkomstgränserna i 20 § 2 och 3 mom. fastställs årligen på basis av föregående års belopp. Till föregående års belopp läggs den ändring i det konsumentprisindex som fastställts av Ålands statistik- och utredningsbyrå och som ägde rum under det föregående kalenderåret, avrundat till närmaste euro. De indexjusterade beloppen tillämpas från och med augusti månad och fastställs av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten före utgången av april månad.

     Utöver vad som anges i 1 mom. ska beloppen för studiestöden i 7-16 §§ och 20 § 2 mom. från och med den 1 augusti 2022 justeras med 3,5 %. De indexjusterade beloppen fastställs och utbetalas retroaktivt utan särskild ansökan av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten för perioden 1 augusti 2022–31 juli 2023. Den ordinarie indexjusteringen enligt 1 mom. ska inte inkludera den extra indexjusteringen om 3,5 %.

6a §

Indexjustering

     Beloppen för de olika studiestödsformerna i 2 kap. samt gränsen för den studerandes inkomster i 20 § och gränsen för föräldrarnas inkomst i 21 § indexjusteras årligen med den ändring av konsumentprisindex som Ålands statistik- och utredningsbyrå fastställt för det föregående kalenderåret. Beloppen justeras inte om ändringen i konsumentprisindex är negativ.

     De indexjusterade beloppen fastställs av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten före utgången av april månad och tillämpas från och med augusti månad.

7 §

Studiepenning

     Rätt till studiepenning har en studerande som enligt 1 kap. kan beviljas studiestöd enligt denna lag och som inte är berättigad till barnbidrag i enlighet med landskapslagen (1994:48) om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen.

7 §

Rätt till studiepenning

     En studerande har rätt till studiepenning från ingången av den kalendermånad då barnbidrag inte längre betalas för den studerande enligt bestämmelserna i landskapslagen (1994:48) om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen.

8 §

Studiepenningens fastställande och belopp

     Studiepenningen fastställs för en viss studerande med beaktande av dennes ålder, boendeform, studieform och studietakt.

     Med beaktande av ålder, boendeform och studieform indelas de studerande i följande kategorier:

     Med beaktande av studietakt indelas de studerande i följande kategorier:

     Till de studerande som avses ovan utbetalas studiepenning per månad med de eurobelopp som anges i följande tabell:

     Studiepenningen för studerande som inte studerar vid högskola kan höjas till högst samma belopp som för studerande vid högskola, om vid skolan saknas väsentliga studiesociala förmåner.

     Studiepenningen för studerande som fyllt 17 men inte 18 år och som inte studerar vid högskola kan höjas med 56 euro för heltidsstuderande och 28 euro för deltidsstuderande, om den studerande har en bostad på studieorten och bor självständigt.

8 §

Studiepenningens fastställande och belopp

     Studiepenningen fastställs med beaktande av den studerandes ålder, boendeform, studieform och studietakt.

     Studiepenningens belopp i euro per månad är:

     För en studerande som studerar vid annan skola än högskola och som inte erbjuds kostnadsfri lunch i skolan höjs beloppet till samma belopp som för studerande vid högskola.

9 §

Vuxenstudiepenning

     Rätt till vuxenstudiepenning har en studerande i åldern 30-59 år som saknar grundläggande yrkesutbildning eller som inte under en femårsperiod omedelbart innan studierna inleds har genomgått en över fyra månader lång utbildning för vilken studiestöd har beviljats.

     Den som har avlagt högre högskoleexamen eller därmed jämförbar examen har inte rätt till vuxenstudiepenning för avläggandet av en andra högre högskoleexamen.

     Rätten till vuxenstudiepenning börjar vid ingången av den månad då de i 1 mom. nämnda åldersvillkoren uppfylls.

9 §

Vuxenstudiepenning

     En studerande har rätt till vuxenstudiepenning från ingången av den månad då den studerande fyller 30 år.

10 §.

Vuxenstudiepenningens fastställande

     Vuxenstudiepenningen består av en grunddel och ett inkomsttillägg. Grunddelen är 400 euro per månad. Inkomsttillägget utgör 25 procent av skillnaden mellan månadsinkomsten och grunddelen avrundat till närmaste euro.

     Månadsinkomsten är den skattepliktiga förvärvsinkomsten i medeltal per månad under de sex eller tolv månader som infaller omedelbart före den första månaden för vilken vuxenstudiepenning beviljas.

     Vuxenstudiepenningens belopp för heltidsstudier är minst lika stort som grunddelen och högst 950 euro per månad. Vuxenstudiepenningens belopp för deltidsstudier är 50 procent av beloppet för heltidsstudier.

10 §

Vuxenstudiepenningens fastställande och belopp

     Vuxenstudiepenningen består av en grunddel och ett inkomsttillägg.

     Grunddelen är 464 euro per månad. Inkomsttillägget är 25 procent av skillnaden mellan månadsinkomsten och grunddelen avrundat till närmaste euro. Vuxenstudiepenningens sammanlagda belopp för heltidsstudier är högst 1 104 euro per månad för heltidsstudier. Beloppet för deltidsstudier är 50 procent av beloppet för heltidsstudier.

     Månadsinkomsten är den skattepliktiga förvärvsinkomsten i medeltal per månad under de sex eller tolv månader som infaller omedelbart före den första månaden för vilken vuxenstudiepenning beviljas eller i medeltal per månad i den senast fastställda beskattningen.

     Vuxenstudiepenningens belopp fastställs en gång. Om någon ansöker om vuxenstudiepenning på nytt, minst tio år efter att beloppet fastställdes, indexjusteras det fastställda beloppet med den ändring av konsumentprisindex som fastställts av Ålands statistik- och utredningsbyrå för tiden sedan beloppet fastställdes, avrundat till närmaste euro.

11 §

Särskilt studietillägg

     Den som är berättigad till studiestöd i enlighet med denna lag kan dessutom av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten beviljas särskilt studietillägg av arbetsmarknadspolitiska skäl.

     Paragrafen upphävs

12 §

Närmare bestämmelser om särskilt studietillägg

     Särskilt studietillägg utbetalas under längst två år med högst 312 euro per månad.

     Särskilt studietillägg kan utbetalas till en studerande som

     a) uppfyller kraven för att erhålla vuxenstudiepenning,

     b) är i behov av ett förstärkt studiestöd för att genomgå utbildning,

     c) varit arbetslös lång tid och som

     d) inte är berättigad till en annan ekonomisk förmån som anses vara likvärdig med det särskilda studietillägget.

     Paragrafen upphävs

13 §

Bostadstillägg

     En studerande som har kostnader för hyresbostad, bostadsrättsbostad eller ägarbostad som inte är studerandens föräldrahem är berättigad till bostadstillägg om studeranden

     1) studerar vid högskola,

     2) har fyllt 18 år, eller

     3) behöver bostaden för att restiden från föräldrahemmet till skolan under normala förhållanden tur och retur är längre än två timmar.

     Berättigad till bostadstillägg är inte en studerande som delar bostad med eget eller sin makes barn. Utan hinder av detta kan ändå en studerande beviljas bostadstillägg för en sådan bostad som hyrts på samma hyresvillkor som i 1 mom. på grund av studier och som är belägen på annan ort än familjens stadigvarande bostad. Med make jämställs en person som den studerande bor tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden.

     Den som studerar utomlands beviljas bostadstillägg på samma villkor som den som studerar på Åland och i riket. Den som studerar och bor utomlands huvudsakligen på grund av studier har dock rätt till bostadstillägg utan hinder av vad som bestäms i 2 mom.

13 §

Bostadsstöd

     En studerande som beviljats studiepenning eller vuxenstudiepenning och har kostnader för boende som inte är den studerandes föräldrahem har rätt till ett bostadsstöd om den studerande

     1) studerar vid högskola,

     2) har fyllt 18 år eller

     3) behöver bostaden för att restiden från föräldrahemmet till skolan under normala förhållanden är längre än två timmar tur och retur.

     En studerande som inte har rätt till studiepenning enligt bestämmelserna i 7 §, men har kostnader för boende som inte är den studerandes föräldrahem, har rätt till ett bostadsstöd om den studerande behöver bostaden för att restiden från föräldrahemmet till skolan under normala förhållanden är längre än två timmar tur och retur.

     En studerande som bor i samma hushåll som sitt minderåriga barn eller med sin vårdnadshavare som beviljats studiestöd, har endast rätt till bostadstillägg för en bostad som används på grund av studier och som finns på annan ort än familjens stadigvarande bostad eller om den studerande studerar och bor utomlands huvudsakligen på grund av studier.

     Den som studerar utomlands beviljas bostadstillägg på samma villkor som den som studerar på Åland och i riket.

14 §

Bostadstilläggets belopp

     Bostadstillägg utbetalas med 80 procent av en studerandes hyreskostnad, dock högst med 201 euro per månad.

14 §

Bostadsstödets belopp

     Bostadsstödets belopp är 80 procent av den studerandes boendekostnad, men högst 283 euro per månad.

15 §

Försörjartillägg

     Rätt till försörjartillägg har en studerande som har minderårigt barn. En person som inte fyllt 18 år och bor hos vårdnadshavare anses vara minderårig enligt bestämmelsen. Stödet utbetalas till en studerande vårdnadshavare och utgår som ett belopp per barn.

15 §

Försörjartillägg

     En studerande som har vårdnaden om ett eller flera barn under 18 år har rätt till ett försörjartillägg.

16 §

Försörjartilläggets belopp

     Försörjartillägg utbetalas med 64 euro per månad till studerande vårdnadshavare.

16 §

Försörjartilläggets belopp

     Försörjartilläggets belopp är 80 euro per barn per månad.

19 §

Inkomstens inverkan på studiestödet

     När behovet av ekonomiskt stöd prövas beaktas den sökandes samt dennes föräldrars inkomster. Föräldrainkomster beaktas dock inte om sökanden vid studiestödets beviljande är fyllda 18 år eller har fullföljt gymnasialstadieutbildning.

19 §

Tillägg för studerande som är 17 år

     En studerande som är 17 år kan efter den ekonomiska prövning som avses i 21 § ha rätt till ett tillägg till studiepenningen.

20 §

Extra tillägg för studerande under 18 år

     Om en studiestödssökande är under 18 år ska, när behovet av ekonomiskt stöd prövas, sökandens föräldrars senast fastställda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster beaktas. Om föräldrarna är frånskilda eller på grund av varaktig söndring bor åtskiljs, beaktas bara inkomsterna för den förälder som sökanden bor eller senast har bott hos. Om sökanden försörjs av sin förälder och en person som ingått äktenskap eller registrerat partnerskap eller är sambo med föräldern i deras gemensamma hem, beaktas även den personens inkomster.

     Om den studerandes föräldrars sammanlagda inkomster är låga kan den studerande för heltidsstudier erhålla ett extra tillägg. Tillägget uppgår till 83 euro per månad om föräldrarnas sammanlagda inkomst är mindre än 33 000 euro per år och 55 euro per månad om den sammanlagda inkomsten är mindre än 40 000 euro per år. För deltidsstudier är beloppen itället 42 euro respektive 28 euro.

     Om det utöver den studerande finns hemmavarande barn som inte fyllt 18 år ska den inkomstgräns som avses i 2 mom. höjas med 3 881 euro per barn.

20 §

Inkomsternas inverkan på studiestödet

     En heltidsstuderande har rätt till studiestöd om den studerandes skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomst är högst 1 410 euro i genomsnitt per stödmånad.

     En deltidsstuderande har rätt till studiestöd om den studerandes skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomst är högst 2 040 euro i genomsnitt per stödmånad.

     Vid beräkningen av förvärvsinkomsterna beaktas endast den inkomst den studerande har under de kalenderdagar som studiestöd beviljas. Vid beräkningen av kapitalinkomsterna beaktas den inkomst den studerande har under hela året.

     Från den skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomsten dras studiepenning, vuxenstudiepenning, försörjartillägg och tillägg för studerande som är 17 år av.

21 §

Studerandens egna inkomsters inverkan på studiestödet

     När behovet av ekonomiskt stöd prövas skall sökandens egna inkomster beaktas.

     En heltidsstuderande är berättigad till studiestöd om dennes skattepliktiga inkomst är högst 939 euro i genomsnitt per stödmånad. En deltidsstuderande är berättigad till studiestöd om dennes skattepliktiga inkomst är högst 1 358 euro i genomsnitt per stödmånad. Med skattepliktig inkomst avses här förvärvs- och kapitalinkomst. När det gäller beräkningen av den genomsnittliga förvärvsinkomsten beaktas endast den inkomst den studerande har under stödmånaderna. När det gäller beräkningen av den genomsnittliga kapitalinkomsten beaktas den inkomst som den studerande har under hela året. (2013/16)

     3 mom. upphävt.

21 §

Studerande som är 17 år

     En studerande som är 17 år har rätt till det tillägg som avses i 19 § beroende på föräldrarnas senast fastställda nettoförvärvs- och kapitalinkomster, enligt följande:

     Om föräldrarna inte bor i samma hushåll, beaktas bara inkomsterna för den förälder som sökanden bor eller senast har bott hos.

     Om det utöver den studerande finns andra barn under 18 år som bor i hemmet, höjs den inkomstgräns som avses i 1 mom. med 3 947 euro per barn.

22 §

Beaktande av vissa förmåner

     Studiepenningens belopp kan sänkas om en studerande från läroanstalten eller på grund av studierna eller arbete som utförs i samband med dem får lön, dagpenning, ett stipendium avsett för att trygga utkomsten eller annat ekonomiskt stöd som motsvarar studiepenningen.

     Studiestöd beviljas inte om en studerande under en stödmånad får praktiklön som överstiger 939 euro.

     3 mom. upphävt.

     Studiepenning beviljas inte eller kan bestämmas till ett lägre belopp om en studerande med stöd av lag är berättigad till en ekonomisk förmån som direkt syftar till att betala levnadskostnaderna under studietiden, såsom någon av följande förmåner:

     a) ålderspension eller partiell förtida ålderspension,

     b) pension på grund av full arbetsoförmåga eller invaliditetspension,

     c) upphävd

     d) generationsväxlingspension eller avträdelseersättning till lantbruksföretagare,

     e) rehabiliteringsstöd för samma utbildning,

     f) arbetslöshetsdagpenning,

     g) arbetsmarknadsstöd,

     h) utbildning med stöd av landskapslagen (2015:56) om sysselsättningsfrämjande utbildning eller

     i) alterneringsersättning.

     Studiestöd beviljas inte om en studerande fullgör beväringstjänst eller civiltjänst, avtjänar frihetsstraff och studerar i anstalten eller får studiestöd från ett annat land.

22 §

Förmåner som begränsar rätten till studiestöd

     En studerande som får någon av följande förmåner har inte rätt till studiepenning eller vuxenstudiepenning:

     a) ålderspension, pensionsstöd eller garantipension;

     b) full invalidpension eller sjukpension;

     c) studiestöd eller vuxenutbildningsstöd från riket;

     d) generationsväxlingspension eller avträdelseersättning till lantbruksföretagare;

     e) rehabiliteringsstöd för samma utbildning;

     f) arbetslöshetsdagpenning;

     g) arbetsmarknadsstöd;

     h) utbildning med stöd av landskapslagen (2015:56) om sysselsättningsfrämjande utbildning;

     i) alterneringsersättning,

     j) dagpenningar enligt sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004) eller

     k) får full ersättning för inkomstbortfall med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (FFS 626/1991) eller med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (FFS 459/2015), i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (FFS 873/2015), i lagen om skada, ådragen i militärtjänst (FFS 404/1948) eller i lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom (FFS 1521/2016) eller

     l) som deltar i utbildning med stöd av landskapslagen (2015:56) om sysselsättningsfrämjande utbildning eller läroavtalsutbildning med stöd av landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning eller

     m) får dagpenning för studietiden eller motsvarande förmån från sin läroanstalt.

   Studiestöd beviljas inte en studerande som gör beväringstjänst eller civiltjänst eller som avtjänar frihetsstraff och studerar i anstalten.

     Med förmåner som avses i 1 mom. jämställs motsvarande förmåner från ett annat land än Finland.

23 §

Ansökan om och beviljande av studiestöd

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Studiestöd beviljas för högst ett studieår i sänder.

     Studiestöd beviljas tidigast från ingången av den månad då ansökan inlämnats.

23 §

Ansökan om och beviljande av studiestöd

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Studiestöd beviljas för högst ett läsår i sänder.

     Studiestöd beviljas tidigast från ingången av den månad då ansökan inlämnats. Personer som avses i 1 § 3 mom. 4 punkten beviljas studiestöd tidigast från den månad då ansökan lämnats in till behörig myndighet i bosättningslandet.

23a §

Rätt att få uppgifter ur inkomstregistret

     Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet har i enlighet med 5 kap. 13 § 25 punkten lagen om inkomstdatasystemet (FFS 53/2018) och trots sekretessbestämmelser och andra begränsningar rätt att erhålla sådana uppgifter ur inkomstregistret som behövs för att fatta beslut om studiestöd.

23a §

Rätt att få uppgifter ur inkomstregistret

     Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet har i enlighet med 5 kap. 13 § 33 punkten lagen om inkomstdatasystemet (FFS 53/2018) och trots sekretessbestämmelser och andra begränsningar rätt att erhålla sådana uppgifter ur inkomstregistret som behövs för att fatta beslut om studiestöd.

24 §

Komplettering av ansökan

     På arbetsmarknads- och studieservicemyndighetens skriftliga begäran om komplettering skall ansökan kompletteras senast inom den termin ansökan gäller. Om tiden efter det att komplettering begärdes och fram till terminens slut omfattar mindre än två månader skall komplettering ske senast inom två månader efter begäran därom. För ansökan som kompletteras efter dessa tidsfrister betalas inte studiestöd.

24 §

Komplettering av ansökan

     På arbetsmarknads- och studieservicemyndighetens skriftliga begäran om komplettering ska ansökan kompletteras senast inom den termin som ansökan gäller. Om tiden efter det att komplettering begärdes och fram till terminens slut omfattar mindre än två månader ska komplettering ske senast inom två månader efter begäran. En ansökan om studiestöd som kompletteras efter dessa tidsfrister beviljas inte.

25 §

Utbetalning

     Studiestöd beviljas normalt för högst nio månader per läsår. Studiestöd kan beviljas för längre tid än nio månader per läsår om studierna bedrivs på ett sätt som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten bestämmer.

     Studiestöd som betalas av landskapets medel skall utbetalas senast den fjärde dagen i varje månad för vilken den studerande är studiestödsberättigad.

     3 mom. upphävt.

25 §

Utbetalning av studiestöd

     Studiestöd beviljas för högst nio månader per läsår. Studiestöd kan även beviljas för längre tid än nio månader om den studerande visar att han eller hon bedriver studier under läsåret under en längre tid än det och att studierna uppgår till minst deltidsstudier.

     Studiestödet beviljas per dag i varje kalendermånad. En studiestödsmånad är 30 dagar. Studiestödet ska utbetalas senast den fjärde dagen i varje månad för vilken den studerande har rätt till studiestöd.

     Ny paragraf

26a §

Avslag av ansökan, justering och indragning av studiestöd

     Studiestödet kan justeras eller dras in om det skett en sådan förändring i den studerandes förhållanden som inverkar på rätten att få studiestöd eller på stödbeloppet.

     Studiestödet kan justeras eller dras in, eller en ansökan om studiestöd avslås, om den studerande inte studerat i tillräcklig omfattning. Vid högskolestudier dras studiestödet in vid utgången av den termin under vilken uppföljningen av studieframgången görs. Studiestödet kan dras in retroaktivt om antalet studieprestationer varit synnerligen litet. Framgången i studierna följs upp av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten.

     Om det finns grundad anledning att anta att studiestödet borde dras in eller beloppet minskas, kan utbetalningen av studiestödet avbrytas interimistiskt eller beloppet minskas tills ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut. Om stödtagaren inte lämnar den utredning som begärs kan ärendet avgöras genom ett slutligt beslut som baserar sig på de utredningar som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har till sitt förfogande.

     Utbetalningen av studiestödet kan avbrytas på den studerandes begäran.

27 §

Återkrav

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kan återkalla beslut om beviljande av studiestöd eller återkräva studiepenning, vuxenstudiepenning, särskilt studietillägg, bostadstillägg eller försörjartillägg om en väsentlig ekonomisk förändring i den studerandes förhållanden inträffat efter att studiestödet har beviljats. Sådant återkallande eller återkrav kan ske högst till ett belopp som motsvarar den ekonomiska förändringen i den studerandes förhållanden.

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kan helt eller delvis återkalla eller återkräva studiepenning, vuxenstudiepenning, särskilt studietillägg, bostadstillägg eller försörjartillägg om stödet felaktigt utbetalats eller på felaktiga grunder beviljats på grund av att den sökande uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte är ringa lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter väsentliga för beräknande av studiestödet eller på grund av annan jämförbar väsentlig omständighet.

     Ett belopp som skall återkrävas kan avdras från studiestöd som senare beviljas mottagaren av stödet.

27 §

Återkrav

     En förmån som enligt denna lag betalats utan grund eller till ett för stort belopp kan återkrävas. Ett beslut om återkrav ska innehålla beloppet som återkrävs och grunderna för återkravet.

     Återkravet kan frångås helt- eller delvis om återkrav med beaktande av omständigheterna är oskäligt eller om det belopp som betalts utan grund är obetydligt.

     Återkravet kan frångås helt efter det att beslut om återkrav har fattats, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet.

     Återkravet kan också verkställas så att det belopp som återkrävs dras av från studiestöd som senare beviljas mottagaren av stödet.

     Ett beslut om återkrav som vunnit laga kraft får verkställas som en dom som har vunnit laga kraft.

29 §

Lyftande av studielån mot landskapsborgen

     Landskapsborgen för studielån beviljas för högst ett läsår i sänder. Beslutet kan dock gälla landskapsborgen för juni och juli månad det föregående läsåret. Landskapsborgen för studielåns sammanlagda belopp höjs för varje termin en studerande får studiestöd med det tillägg på studielånet som beviljas av kreditinstitutet för betalning av under läsåret förfallen ränta på studielånet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

29 §

Lyftande av studielån mot landskapsborgen

     Landskapsborgen för studielån beviljas för högst ett läsår i sänder. Landskapsborgen för studielånets sammanlagda belopp höjs för varje termin en studerande får studiestöd med det tillägg på studielånet som beviljas av kreditinstitutet för betalning av den ränta på studielånet som förfaller under läsåret.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

36 §

Beviljande av betalningsbefrielse

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Partiell betalningsbefrielse kan beviljas om låntagarens ekonomiska förhållanden har försvagats av långvarig arbetslöshet, sjukdom eller annat skäl så att återkrav av hela lånet anses vara oskäligt.

36 §

Beviljande av betalningsbefrielse

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Partiell betalningsbefrielse kan beviljas om låntagarens ekonomiska förhållanden har försvagats av långvarig arbetslöshet, sjukdom eller annat skäl så att återkrav av hela lånet anses vara oskäligt. En förutsättning för partiell betalningsbefrielse är att en återbetalningsplan gjorts upp och följts.

37 §

Ränta på borgensfordran

     På landskapets hela borgensfordran på grund av landskapsborgen för studielån skall låntagaren betala den årliga räntan nio procent.

37 §

Ränta på borgensfordran

     På landskapets hela borgensfordran på grund av landskapsborgen för studielån ska låntagaren betala den ränta som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (FFS 633/1982).

     Genom landskapsregeringens beslut kan bestämmas om en ränta som är lägre än den ränta som avses i 1 mom.

38 §

Landskapets betalning av ränta

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten betalar förfallna räntor till kreditinstitut på grund av studielån till låntagaren efter slutförda studier och avlagd examen om de villkor som anges i denna paragraf är uppfyllda. Låntagaren skall

     a) ha varit arbetslös under de fyra senaste månaderna som föregår den sista räntebetalningsdagen och ha varit arbetslös minst 60 dagar under denna tid samt får högst ha 760 euro per månad i bruttoinkomst, dock så att för låntagare som har vårdnad om barn som inte fyllt 18 år höjs nämnda belopp med 120 euro för varje barn,

     b) under den månad som räntan förfaller till betalning ha fått moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004) för minst 24 vardagar och inte ha fått studiestöd under den termin då räntan förfaller till betalning eller

     c) under de sex månader som föregått den dag räntan förfaller till betalning ha fått moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen för minst 50 vardagar och inte ha fått studiestöd under den termin då räntan förfaller till betalning.

     Om modern och fadern samtidigt har rätt till moderskapspenning, faderskapspenning, föräldrapenning eller motsvarande förmån under den månad räntan förfaller till betalning betalas endast förfallna räntor för moderns studielån.

     Arbetsmarknads- och studiestödsmyndigheten betalar inte ränta som avses i 1 mom. b) och c) punkten om det före ingången av den månad då räntan förfaller till betalning förflutit mer än 12 månader sedan den månad då personen senast fått studiepenning, vuxenstudiepenning eller bostadstillägg.

     Betalningen av räntor som avses i 1 mom. sker utan återbetalningsskyldighet för låntagaren.

38 §

Landskapets betalning av ränta

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten betalar förfallna räntor till kreditinstitut på grund av studielån till låntagaren efter slutförda studier och avlagd examen i följande fall:

     a) låntagaren har varit arbetslös minst 60 dagar under de fyra senaste månaderna före den sista räntebetalningsdagen och har högst 760 euro per månad i bruttoinkomst, för låntagare som har vårdnad om barn som inte fyllt 18 år höjs bruttoinkomstens belopp med 120 euro för varje barn;

     b) låntagaren har fått graviditets- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004) för minst 24 vardagar under den månad som räntan förfaller till betalning och har inte fått studiestöd under den termin då räntan förfaller till betalning och

     c) låntagaren har fått graviditets- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen för minst 50 vardagar under de sex månader som föregått den dag räntan förfaller till betalning och har inte fått studiestöd under den termin då räntan förfaller till betalning.

     Om båda vårdnadshavarna samtidigt har rätt till föräldrapenning under den månad räntan förfaller till betalning betalas endast förfallna räntor för den ena vårdnadshavarens studielån.

     I de fall som avses i 1 mom. b och c punkterna betalar Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten inte räntan, om det före den månad då räntan förfaller till betalning har gått mer än tolv månader sedan den månad då låntagaren senast fått studiestöd.

     Betalningen av räntor som avses i 1 mom. sker utan återbetalningsskyldighet för låntagaren

39a §

Rätt att få uppgifter

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har utan hinder av sekretessbestämmelser rätt att av andra myndigheter få de uppgifter som är nödvändiga för att verkställa och utveckla studiestödsuppgifter.

     Om handlingars och uppgifters offentlighet gäller i övrigt vad som föreskrivs i offentlighetslagen (2021:79) för Åland.

39a §

Rätt att få uppgifter

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att få följande uppgifter:

     1) identifikations- och individualiseringsuppgifter för dem som blivit godkända vid antagningen av studerande, av Utbildningsstyrelsen och läroanstalterna;

     2) identifikations- och individualiseringsuppgifter för dem som tagit emot en studieplats samt uppgift om läroanstalt och studier, av Utbildningsstyrelsen;

     3) identifikations- och individualiseringsuppgifter för de studerande samt uppgifter om de studerandes studier och uppföljningen av studierna, av läroanstalterna eller från Utbildningsstyrelsens eller undervisnings- och kulturministeriets informationsresurs;

     4) uppgifter för varje låntagare om till vilket belopp studielån med landskapsborgen har lyfts, om amorteringarna på studielånet och om räntorna, av penninginstituten;

     5) uppgifter om när ett straff enligt fängelselagen (FFS 767/2005) börjar och slutar, av straffanstalterna, samt

     6) de uppgifter som är nödvändiga för att verkställa och utveckla studiestödsuppgifter, av andra myndigheter.

     Ny paragraf

39b §

Rätt att lämna ut uppgifter

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att lämna ut följande uppgifter:

     1) uppgifter om landskapsborgen för studielån och dess giltighet, till det penninginstitut där den studerande har sökt studielån;

     2) uppgifter för läggande av räntor enligt 31 § till lånekapitalet samt i fråga om landskapsborgen som beviljats uppgifter om att studierna upphört, till det penninginstitut där den studerande har studielån, samt

     3) uppgifter om studiestöd som personer som studerar i dessa länder får från arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten, till nordiska studiestödsmyndigheter.

     Ny paragraf

39c §

Teknisk anslutning

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har rätt att öppna en teknisk anslutning till mottagare som avses i 39b § för sådana uppgifter som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har rätt att lämna ut.

     Uppgifterna ska överföras i ett krypterat eller på annat sätt skyddat format och överföringen ska ordnas så att mottagaren verifieras eller identifieras på ett tillräckligt informationssäkert sätt innan överföringen görs.

     Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sekretessbelagda uppgifter inhämtas utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas ska den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

41 §

Ändringssökande

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Nytt moment

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

41 §

Ändringssökande

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     I ett interimistiskt beslut om justering eller indragning av studiestöd får inte överklagas genom besvär.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

     Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2023.

     Bestämmelsen i 5 § om tidsgränsen tillämpas på andra studier än högskolestudier för studier som inleds efter lagens ikraftträdande.