Lagförslag 21/2014-2015
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 21/2014-2015 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2015-04-24 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Höjd och förlängd vuxenstudiepenning
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår ändringar i landskapslagen om studiestöd i vilken vuxenstudiepenningens belopp höjs och maximitiden för beviljande av vuxenstudiepenning förlängs från 18 till 27 månader. Dessutom görs mindre klargörande ändringar i lagen, bland annat om utbetalning av bostadstillägg till studerande under 17 år.
Avsikten är att lagen ska träda i kraft i början av 2016, men att de nya bestämmelserna om vuxenstudiepenning ska tillämpas först från och med den 1 augusti 2016.
INNEHÅLL
1.1 Gällande lagstiftning om vuxenstudiepenning
1.2 Studier med vuxenstudiepenning
1.3 Vuxenutbildningsstöd enligt rikslagstiftningen
1.4 Gällande bestämmelser om ersättning för boende
2. Landskapsregeringens förslag
2.1 Höjning av vuxenstudiepenningens belopp och förlängning av maximitiden
2.2 Bostadstillägg för gymnasiestuderande på Åland
3.1 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
3.2 Konsekvenser för jämställdheten och jämlikheten samt miljön
Ändring av landskapslagen om studiestöd
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om studiestöd
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Gällande lagstiftning om vuxenstudiepenning
1.1.1 Grunder för beviljande av vuxenstudiepenning
Vuxenstudiepenning kan enligt landskapslagen (2006:71) om studiestöd, nedan studiestödslagen, beviljas studerande som är 30-59 år enligt de ytterligare förutsättningar som anges i lagen. Rätten till vuxenstudiepenning börjar vid ingången av den månad då studeranden fyller 30 år.
De särskilda villkoren för vuxenstudiepenning, utöver ålderskravet, är enligt studiestödslagens 9 § att studeranden uppfyller ett av följande villkor:
- saknar grundläggande yrkesutbildning,
- inte under en femårsperiod omedelbart innan studierna inleds genomgått en över fyra månader lång utbildning för vilken studiestöd har beviljats.
Även den som har grundläggande yrkesutbildning och beviljades studiestöd för studierna kan således beviljas vuxenstudiepenning efter att fem år förflutit från den tidigare studiestödsperioden.
Dessutom gäller de allmänna villkoren för rätt till studiestöd enligt vilken studerande har antagits till en högskola eller annan läroanstalt, bedriver studier som huvudsyssla, har framgång i studierna samt behöver ekonomiskt stöd.
Studier som huvudsyssla kan bedrivas på heltid eller deltid. Heltidsstudier och deltidsstudier definieras i studiestödslagens 2 §. Heltidsstudier ska normalt ske i en studietakt som är likvärdig med minst 22,5 studiepoäng (ECTS-poäng) per termin och deltidsstudier med 15-21 studiepoäng per termin. Studietakten kan även mätas på annat sätt än i studiepoäng eller studieveckor som särskilt nämns i lagen.
Studerandens egna inkomster har inverkan på studiestödet enligt vad som bestäms i 21 §. Den skattepliktiga inkomsten får inte överstiga 939 euro i genomsnitt per stödmånad. För en deltidsstuderande är gränsen 1 358 euro. Förvärvsinkomsten beaktas endast för stödmånaderna, kapitalinkomsterna för hela året.
Den kortaste perioden för vilken studiestöd kan beviljas är 13 veckor. Vuxenstudiepenning kan beviljas för högst 18 månader. Maximitiden är dock 12 månader för vetenskaplig påbyggnadsexamen, exempelvis specialläkarexamen, licentiat- eller doktorsexamen. Vuxenstudiepenning kan inte beviljas för en andra högskoleexamen.
1.1.2 Vuxenstudiepenningens belopp
Vuxenstudiepenningen utgör enligt 10 § i studiestödslagen ”25 procent av den genomsnittliga bruttomånadsinkomsten omedelbart innan studierna inleds”, enligt gällande indexjusterade belopp (läsåren 2012-2016) dock minst 329 euro och högst 652 euro per månad. När vuxenstudiepenningens belopp fastställs ska dessutom beaktas den studietakt i vilken studierna avses bli bedrivna, det vill säga om studierna bedrivs på heltid eller deltid.
Minimibeloppet för vuxenstudiepenningen 329 euro är lika stort som studiepenningens belopp för högskolestuderande som fyllt 18 år och bor självständigt. Det innebär att vuxenstudiepenningen enligt gällande lagstiftning alltid är minst lika stor som studiepenningen.
Den som är berättigad till vuxenstudiepenning och har en medelmånadsinkomst på 1 316 euro per månad eller lägre har endast rätt till minimibeloppet 329 euro. Eftersom vuxenstudiepenningen är 25 procent av inkomsten leder en högre inkomst till en högre vuxenstudiepenning upp till en månadsinkomst på 2 608 euro som ger maximibeloppet 652 euro.
För studier på deltid utbetalas vuxenstudiepenningen med 50 procent av fullt belopp. Vuxenstudiepenningens minimibelopp för deltidsstudier är följaktligen 164,50 euro och maximibeloppet för deltidsstudier 326 euro.
Den som beviljas vuxenstudiepenning kan även beviljas bostadstillägg, försörjartillägg och landskapsborgen för studielån enligt studiestödslagens bestämmelser. Studiepenning och vuxenstudiepenning kan inte utbetalas samtidigt.
1.2 Studier med vuxenstudiepenning
Det totala antalet studiestödstagare 2014 var 2 095 stycken av vilka 98 mottog vuxenstudiepenning. Nästan två tredjedelar av dem som fick vuxenstudiepenning var kvinnor (72 kvinnor och 26 män). I medeltal beviljades en och samma person under 2014 vuxenstudiepenning i 7,3 månader.
Studier med vuxenstudiepenning bedrivs huvudsakligen inom kompetensgivande yrkesutbildning eller yrkeshögskoleutbildning, främst vårdutbildning, både på Åland och utanför Åland, men också högskolestudier stöds med vuxenutbildningspenning.
1.3 Vuxenutbildningsstöd enligt rikslagstiftningen
1.3.1 Vuxenutbildningsstödets finansiering och organisation
Vuxenutbildningsstödet utbetalas av Utbildningsfonden, vars verksamhet regleras i lagen om Utbildningsfonden (FFS 1306/2002). Utbildningsfonden är en fond som administreras av arbetsmarknadsparterna och vars uppgift är att bevilja och utbetala vuxenutbildningsstöd samt stöda utvecklandet av arbetslivets examenssystem genom att bevilja yrkesexamensstipendium. Fondens uppgift är därtill att informera om förmånerna, ge rådgivning och ge förslag på utvecklandet av lagstiftningen inom sitt verksamhetsområde. Fonden har verkat sedan 1970, först under namnet Avgångsbidragsfonden, från och med 2003 som Utbildningsfonden.
Finansieringen av yrkesexamensstipendiet (ett skattefritt engångsbelopp på 390 eller 450 euro), vuxenutbildningsstödets förtjänstdel och Utbildningsfondens förvaltningsutgifter handhas av Arbetslöshetsförsäkringsfonden, vars verksamhet finansieras av arbetsgivarnas och löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremier. Vuxenutbildningsstödets grunddel finansieras med statliga anslag.
1.3.2 Grunder för beviljande av vuxenutbildningsstöd
Bestämmelserna om vuxenutbildningsstöd för löntagare och företagare finns i lagen om vuxenutbildningsstöd (FFS 1276/2000).
Vuxenutbildningsstöd kan beviljas om den sökande samtidigt uppfyller alla dessa villkor:
- har varit med i arbetslivet sammanlagt i minst åtta år; tiden i arbetslivet beräknas enligt närmare bestämmelser i samma lag,
- har varit anställd hos sin nuvarande arbetsgivare eller bedrivit företagarverksamhet under minst ett år innan stödperioden inleds,
- blir studieledig utan lön oavbrutet i minst två månader eller studerar i kortare studieperioder eller på deltid under sammanlagt minst 43 dagar,
- inte får annat stöd för studierna.
Den som beviljats vuxenutbildningsstöd för löntagare förlorar inte sin rätt till stödet om anställningsförhållandet, av orsaker som är oberoende av löntagaren, sägs upp efter det att stödperioden inletts.
Läroanstalten ska vara verksam i Finland. Studierna ska under studieledigheten vara heltidsstudier. Stödet kan beviljas för högst 19 månader (från 1 augusti 2013, tidigare 18 månader).
1.3.3 Vuxenutbildningsstödets belopp
Vuxenutbildningsstödets belopp motsvarar utkomstskyddet för arbetslösa utan förhöjningsdelar. Stödet bestäms enligt 12 § i lagen om vuxenutbildningsstöd utgående från de stabiliserade inkomsterna från ett arbetsavtals-, tjänste- eller annat anställningsförhållande före stödperioden för sammanlagt ett år räknat från slutet av den kalendermånad som föregår ansökningsmånaden.
Stödet består av en grunddel och en förtjänstdel. Grunddelen är 32,80 euro/arbetsdag, på månadsnivå (gånger 21,5 enligt 12 § 2 mom.) 705,20 euro år 2015. Förtjänstdelen uppgår som huvudregel till 45 procent av skillnaden mellan lönen och grunddelen.
Inkomsterna under stödperioden för fullt vuxenutbildningsstöd får inte överstiga 250 euro per månad. Om inkomstgränsen överskrids, ska stödmottagaren inställa stödet för den månaden och sedan i efterhand ansöka om jämkat vuxenutbildningsstöd.
Den löntagare som uppfyller kraven för vuxenutbildningsstöd och inte tjänar över 250 euro per månad under stödtiden beviljas minst 705,20 euro per månad. I vuxenutbildningsstöd för företagare betalas endast grunddelen.
En löneinkomst på 2 608 euro per månad ger beloppet 1 511,33 euro i vuxenutbildningsstöd. Ytterligare exempel finns under avsnitt 2.1 där landskapsregeringens förslag till förhöjning och förlängning av vuxenstudiepenningen jämförs med vuxenutbildningsstödet.
Exempel jämkat vuxenutbildningsstöd
Formel för jämkat utbildningsstöd:
Fullt stöd/mån. - 0,8 x (biinkomster/mån. – 250 e) = det jämkade vuxenutbildningsstödet/mån
Person vars inkomster innan studierna inleds endast berättigar till grunddelen
Inkomst under stödmånaden: 950 euro
Jämkat utbilningsstöd: 145,20 euro
Inkomst under stödmånaden: 1 100 euro
Inget utbildningsstöd
Löntagare med högre vuxenutbildningsstöd (stödgrundande inkomst 2 608 euro)
Inkomst under stödmånaden: 950 euro
Jämkat utbilningsstöd: 951,23 euro
Inkomst under stödmånaden: 1 100 euro
Inget utbildningsstöd
Exemplen har tagits fram i Utbildningsfondens kalkylator.
1.4 Gällande bestämmelser om ersättning för boende
1.4.1 Boendebestämmelser för gymnasiestuderande på Åland
Bestämmelser om ersättning för hyreskostnader finns i landskapsförordningen (1997:60) om studiesociala förmåner för studerande på gymnasialstadienivå i landskapet Åland, förordningen om studiesociala förmåner. De studiesociala förmånerna i förordningen är bundna till skolan och betalas således av skolan. Boendebestämmelserna finns i förordningens 3 kap.
Enligt 6 § i förordningen om studiesociala förmåner gäller att studerande ”som har lång färdväg till skolan eller av andra särskilda skäl bör kunna erbjudas en studiebostad på studieorten, kan beviljas av skolan finansierad studiebostad under läsårets terminer”. Med studiebostad avses ”skolans elevhem eller annan av skolan hyrd bostad”. Av skolan finansierad studiebostad ska i första hand erbjudas den som är under 18 år.
Det har blivit ovanligare att skolan finansierar bostad. Utvecklingen är liknande i riket, där det i utbildningsanordnarens utbildningstillstånd bestäms om internatutbildning.
Enligt 7 § i förordningen, senast ändrad genom förordning 2008/68, gäller att studerande som uppfyller kriterierna enligt 6 §, men som inte får plats i skolans elevhem eller annan av skolan hyrd bostad, som själv hyr bostad har rätt att få hyreskostnaderna ersatta, dock högst med det belopp som räknas fram enligt 6a och 14 §§ landskapslagen (2006:71) om studiestöd.
Ansökan om förmånerna i 6 och 7 §§ ska lämnas till skolan senast vid den tidpunkt och på det sätt som skolan bestämmer.
Den ersättning för hyresbostad som skolan ska betala enligt förordningen om studiesociala förmåner har i huvudsak samma funktion som studiestödslagens bestämmelser om bostadstillägg som utbetalas av Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet. Bestämmelserna om av skolan finansierad bostad och om ersättning för hyresbostad är knutna till ”lång färdväg och andra särskilda skäl”. Dessutom är bestämmelserna bundna till studier på gymnasienivå på Åland, vilket innebär att bestämmelserna inte är tillämpliga endast på studerande från Åland. Däremot har bestämmelserna tillämpats även på åländska studerande utomlands som inte beviljats annat stöd för boende. I dessa fall har Ålands arbetsmarknadsservicemyndighet fattat stödbeslutet enligt bestämmelserna i förordningen.
Bostadsstöd utbetalt av Ålands gymnasium 2012-2014
2012: 36 823 euro
2013: 42 937 euro
2014: 36 742 euro
1.4.2 Bostadstillägg enligt studiestödslagen
Enligt studiestödslagens 13 § om bostadstillägg gäller att en studerande är berättigad till bostadstillägg om han eller hon studerar vid högskola, har fyllt 18 år eller har en restid som under normala förhållanden sammantaget tur och retur är längre än två timmar från föräldrahemmet till skolan. Bostadstillägg betalas för kostnader för hyresbostad, bostadsrättsbostad eller ägarbostad. Bostaden ska inte vara studerandens föräldrahem. Någon åldersbegränsning för bostadstillägg finns inte i lagen. För studiepenning krävs dock enligt 7 § att studeranden fyllt 17 år (”inte är berättigad till barnbidrag”). Därför ansöker 16-åringar om stöd för bostad av skolan enligt förordningen om studiesociala förmåner.
En studerande som delar bostad med eget eller sin makes barn är inte berättigad till bostadstillägg. I en sådan situation är bestämmelserna om allmänt bostadsbidrag tillämpliga. Dock kan bostadstillägg även beviljas för en bostad som hyrs på grund av studier och som är belägen på annan ort än familjens stadigvarande bostad. Begränsningen gäller inte heller vid studier utomlands.
Bostadstillägg utbetalas med 80 procent av en studerandes hyreskostnad, dock högst med 221 euro per månad.
Några åldersbegränsningar finns inte heller för bostadstillägg i rikets studiestödslag, lagen om studiestöd (FFS 65/1994), men där påverkar föräldrarnas inkomster beloppet ända tills studeranden fyllt 18 år.
2. Landskapsregeringens förslag
2.1 Höjning av vuxenstudiepenningens belopp och förlängning av maximitiden
I enlighet med målsättningarna i regeringsprogrammet föreslår landskapsregeringen en justering av vuxenstudiestödet för att förbättra ålänningarnas möjligheter till utbildning och livslångt lärande.
FÖRSLAG VUXENSTUDIEPENNING
Förslag för utveckling av vuxenstudiepenningen så att stödbeloppet består av en grunddel och ett inkomsttillägg. Grunddelen som är 400 euro adderas till inkomsttillägget som är 25 procent av skillnaden mellan månadsinkomsten och grunddelen före den första stödperioden.
Den maximala stödtiden är 27 månader.
Maxbeloppet är 950 euro
Uppskattad kostnad per budgetår ca 845 000 euro
| A | B | = A+ B | ||
| GRUNDDEL | MEDEL | INKOMSTTILL. | VUXENSTUDIEP. | PROCENT |
| 400 euro | INKOMST | 25% av | BELOPP | AV LÖN |
|
|
| inkomst - grunddel |
|
|
| 400 | 500 | 25 | 425 | 85 % |
| 400 | 1 000 | 150 | 550 | 55 % |
| 400 | 1 500 | 275 | 675 | 45 % |
| 400 | 1 750 | 338 | 738 | 42 % |
| 400 | 2 000 | 400 | 800 | 40 % |
| 400 | 2 250 | 463 | 863 | 38 % |
| 400 | 2 500 | 525 | 925 | 37 % |
| 400 | 2 750 | 588 | max. 950 | 35 % |
| 400 | 3 000 | 650 | 950 | 32 % |
| 400 | 3 500 | 775 | 950 | 27 % |
| 400 | 4 000 | 900 | 950 | 24 % |
| 400 | 4 500 | 1 025 | 950 | 21 % |
| 400 | 5 000 | 1 150 | 950 | 19 % |
| 400 | 5 500 | 1 275 | 950 | 17 % |
Maximitiden för beviljande förlängs från 18 månader (två läsår) till 27 månader (tre läsår). Förlängningen till 27 månader möjliggör att en hel 3-årig utbildning för yrkesexamen kan slutföras med vuxenstudiepenning. Som hittills kan vanlig studiepenning beviljas för den tid som överstiger maximitiden.
Minimibeloppet höjs från 329 euro till 400 euro per månad och maximibeloppet från 652 euro till 950 euro per månad. Beräkningen grundar sig enligt förslaget på en grunddel och ett inkomsttillägg där grunddelen är lika stor som minimibeloppet och inkomsttillägget utgör 25 procent av skillnaden mellan månadsinkomsten och grunddelen avrundat till närmaste euro.
Beloppet höjs i alla inkomstgrupper, men den procentuella andelen av inkomsten blir betydligt högre för studerande som haft lägre inkomster.
Jämförelse av månads- och totalbelopp
Vuxenstudiepenning på Åland enligt gällande lagstiftning och enligt förslaget samt vuxenutbildningsstöd av Utbildningsfonden.
| EXEMPEL | Åland | Förslag | Utbildnings- |
| INKOMST/MÅNAD | 2015 | fr.o.m. 1.8.2016 | fonden 2015 |
| 500 | 329 (min) | 425 | 705 (min) |
| 1 000 | 329 | 550 | 819 |
| 1 500 | 375 | 675 | 1 034 |
| 1 750 | 438 | 738 | 1 142 |
| 2 000 | 500 | 800 | 1 249 |
| 2 250 | 563 | 863 | 1 357 |
| 2 500 | 625 | 925 | 1 465 |
| 2 750 | 652 (max) | 950 (max) | 1 572 |
| 3 000 | 652 | 950 | 1 680 |
| 3 500 | 652 | 950 | 1 895 |
| 4 000 | 652 | 950 | 2 015 |
| 4 500 | 652 | 950 | 2 110 |
| 5 000 | 652 | 950 | 2 206 |
| 5 500 | 652 | 950 | 2 302 |
|
|
|
|
|
| Totalt stöd under | 18 mån | 27 mån | 19 mån |
| maxtid vid en löne- |
|
|
|
| inkomst på 2 750 | 11 736 | 25 650 | 29 868 |
|
|
|
|
|
| Bostadstillägg | 3 978 | 5 967 | |
| 221 euro/mån |
|
| |
| alternativt |
|
|
|
| Försörjartillägg | 1 260 | 1 890 | |
| för 1 barn, 70 euro/mån |
|
| |
| Totalt stöd | 15 714 el 12 996 | 31 617 el 27 540 |
Beloppen för åländsk vuxenstudiepenning är i förslaget lägre än motsvarande belopp som beviljas i vuxenutbildningsstöd. Utöver vuxenstudiepenningen kan till samma studerande beviljas även bostadstillägg och försörjartillägg, vilket inte gäller för vuxenutbildningsstöd. Enligt båda systemen kan studielån beviljas.
En annan skillnad mellan den åländska vuxenutbildningspenningen och vuxenutbildningsstödet är att studier med vuxenstudiepenning enligt förslaget kan bedrivas under 27 månader medan vuxentutbilningsstöd kan beviljas för maximalt 19 månader. Dessutom är tröskeln för att vara berättigad till vuxenstudiepenning betydligt lägre. Systemet kan omfatta fler och är flexiblare bland annat gällande inkomster vid sidan av studierna.
Sammantaget bedömer landskapsregeringen att föreliggande förslag ger åländska vuxenstuderande goda förutsättningar till studier och livslångt lärande.
2.2 Bostadstillägg för gymnasiestuderande på Åland
Mindre ändringar i bestämmelsen om grunderna för när bostadstillägg beviljas föreslås för att klargöra grunderna för när studerande under 18 år kan beviljas bostadstillägg. Studerande under 17 år kan inte beviljas studiepenning och kan därför vara studiestödssökande endast gällande bostadstillägg.
Landskapsregeringen har för avsikt att ändra förordningen om studiesociala förmåner för att studerande under 17 år inte längre från och med vårterminen 2016 ska söka ersättning för hyreskostnader av Ålands gymnasium utan i stället söka bostadstillägg av Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet.
2.3 Övriga överväganden
I förslaget kompletteras bestämmelsen om hur föräldrainkomsten beräknas när studerande under 18 år kan beviljas tillägg på grund av föräldrarnas låga inkomster. Det är frågan om kodifiering av praxis. Endast den förälders inkomster som studeranden bor hos eller senast bott hos räknas. Även förälderns sambos, frus eller mans inkomster räknas i dessa fall.
Landskapsregeringen har även bedömt EU-domstolens tolkningar av boendetidskrav för beviljande av studiestöd för studier utomlands. Enligt 1 § i studiestödslagen gäller rätten till studiestöd den som är ”stadigvarande bosatt i landskapet och kan härleda en rätt till studiestöd ur EG-rätten”, varför landskapsregeringen i detta skede bedömer att lagstiftningen kan tillämpas i enlighet med EU-rätten utan ändringar. Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet följer med rättsutvecklingen inom EU. Åland har inget specifikt boendetidskrav för studiestöd för studier utomlands.
Landskapsregeringen har för avsikt att i samband med budgeten för 2016 bereda ett förslag innehållande möjligheter till avdrag i kommunalbeskattningen, vilket har som syfte att kompensera åländska studerande för de ändringar som skett i inkomstskattelagstiftningen då studielånskompensationen infördes i rikslagstiftningen om studiestöd. Vidare är syftet också att uppmuntra ålänningar som avslutat sina studier att återvända hem.
3. Lagförslagets konsekvenser
3.1 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
Kostnaderna har uppskattats på årsnivå med beaktande av de studietider och inkomster som legat som grund för utbetalningarna för 2014 och de nya föreslagna grunderna för beviljande av vuxenstudiepenning.
Vid uppskattningen har förlängningen av maximitiden för beviljande beaktats genom att kostnaderna multiplicerats med 1,5, det vill säga utgående från att möjligheten till längre studieperioder utnyttjas jämnt. Det är dock vanligt att vuxenutbildningsstöd utbetalas under en kortare tid än 18 månader så uppskattningen har i detta avseende gjorts i överkant. Däremot har en förväntad ökning av antalet personer som beviljas vuxenstudiepenning inte beaktats.
Enligt denna uppskattning bedöms årskostnaden enligt det nya systemet bli ca 845 000 euro. Kostnaderna 2014 för utbetalning av vuxenstudiepenning var 368 000 euro, vilket innebär en ökad kostnad på årsnivå på 477 000 euro.
En motsvarande uppskattning har gjorts med antagandet att fastställande av beloppet i stället hade skett enligt vuxenutbildningsstödets grunddel och förtjänstdel. Enligt denna uträkning skulle kostnaderna 2014 ha varit 975 000 euro och med 27 månaders totaltid 1 462 000 euro.
Den planerade ändringen av förordningen om studiesociala förmåner så att bidrag för hyreskostnader inte längre betalas av skolan, utan av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten enligt studiestödslagen, innebär en omfördelning av kostnaderna mellan dessa myndigheter.
Införandet av de nya uträkningsgrunderna för vuxenstudiepenning samt utbetalning av bostadstillägg till studerande som inte fyllt 17 år kräver vissa administrativa förberedelser vid Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, bland annat uppdateringar av datasystemet för studiestödsärenden.
3.2 Konsekvenser för jämställdheten och jämlikheten samt miljön
Studiebenägenheten är högre bland kvinnor än bland män. I åldersgruppen 30-59-åringar, den grupp som kan beviljas vuxenstudiepenning, märks denna tendens särskilt. Av det 100-tal personer som mottar åländsk vuxenstudiepenning varje är ungefär två tredjedelar kvinnor. Möjligheten att fortbilda sig på arbetsgivarens bekostnad har visat sig vara mindre för kvinnor än för män, vilket framgår av ÅSUB Rapport 2006:2: Det framtida behovet av utbildning på Åland. Förbättringarna i vuxenstudiepenningen har större betydelse för kvinnor än män, men eftersom vuxenstudiepenningen blir attraktivare för fler är det sannolikt att även fler män väljer att utnyttja möjligheten till kompetenshöjning.
Förslaget öppnar upp möjligheten för fler 30-59-åringar att studera med vuxenstudiepenning under en längre tid. Vuxenstudiepenningens belopp höjs och blir även för dem med lägre inkomster klart högre än den vanliga studiepenningens belopp. I procent av inkomsten är det nya systemet betydligt förmånligare för låginkomsttagare, vilket förväntas ha en utjämnande effekt.
Några krav på en viss anställningstid för en och samma arbetsgivare eller på den inhemska arbetsmarknaden finns inte, vilket innebär att personer med olika livserfarenheter har god möjlighet att få ta del av stödet.
Lagförslaget har inga kända konsekvenser för miljön.
4. Beredningen av förslaget
Förslaget har beretts som tjänsteuppdrag vid lagberedningen i samarbete med utbildningsbyrån vid utbildnings- och kulturavdelningen och Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet. Landskapsregeringen har för att möjliggöra ett antagande av lagen under denna mandatperiod valt att överlämna lagförslaget till lagtinget utan att beslutet föregåtts av sedvanligt remissförfarande.
Detaljmotivering
Ändring av landskapslagen om studiestöd
5 § Tidsbegränsningar. Maximitiden för vuxenstudiepenning förlängs från 18 till 27 månader av de orsaker som framgår av de allmänna motiveringarna. Maximitiden på 12 månader för avläggande av vetenskaplig påbyggnadsexamen bibehålls.
10 § Vuxenstudiepenningens fastställande. Grunderna för hur vuxenstudiepenningen fastställs ändras på det sätt och på de grunder som framgår av de allmänna motiveringarna.
En bestämmelse om hur medelinkomsten bestäms införs. Gällande praxis tillämpas enligt vilken sökanden får välja om sex eller tolv månaders inkomst ligger som grund. Kapitalinkomster beaktas inte, endast förvärvs-inkomster. Inkomstperioden ändras från den som inföll omedelbart innan studierna inleddes till den som infaller före den första vuxenstudiepenningsmånaden.
Möjligheten till vuxenstudiepenning till halva beloppet för deltidsstudier bibehålls. I gällande lydelse ingår information om vad som avses med heltids- och deltidsstudier i paragrafen. Eftersom definitioner av heltidsstudier och deltidsstudier finns i studiestödslagens 2 § och någon avsikt att tillämpa andra kriterier för vuxenstudiepenningens del inte finns, föreslås att upprepningen utgår.
13 § Bostadstillägg. Ändringen är en tydliggörande omformulering av gällande 1 mom. För den som inte fyllt 18 år eller inte studerar vid högskola, i praktiken oftast 16- och 17-åriga studerande på gymnasienivå, finns ett mindre tillägg för att klargöra avsikten med bestämmelsen om lång färdväg från föräldrahemmet. Tillägget att studeranden ”behöver bostaden för att” tydliggör att det ska finnas en logisk koppling mellan behovet av bostaden och studierna. Således kan bestämmelsen inte tolkas i strid med avsikten att stöda studierna, till exempel kan bostadstillägg inte beviljas för en bostad som ligger längre bort från utbildningsplatsen än föräldrahemmet.
20 § Extra tillägg för studerande under 18 år. Ändringen av hur föräldrarnas inkomster ska beaktas är i överenstämmelse med den praxis som redan tillämpas av myndigheten. Bestämmelsen beaktar situationer då studeranden har två föräldrar, men är bosatt endast med en av föräldrarna. Om föräldrarna är frånskilda beaktas endast den förälderns inkomster som studeranden bor eller senast bott hos. Om studeranden bor tillsammans med en förälder och en annan vuxen som är gift eller i registrerat partnerskap med föräldern eller sambo med föräldern beaktas även den personens inkomster. Med sambo avses en person med vilken föräldern lever under äktenskapsliknande förhållanden.
I gällande lydelse anges även den minimisumma som alltid ska beviljas en studerande under 18 år, det vill säga studiepenningens belopp som ut-ökas med tillägg enligt 20 § 2 mom. ifall föräldrarnas inkomster understiger 35 000 euro per år. Eftersom beloppet för studiepenning till 17-åriga studerande bestäms i 8 § har upprepningen ingen funktion varför den kan utgå.
Ikraftträdande. Datum för ikraftträdande lämnas öppet för att bestämmas av landskapsregeringen i samband med utfärdandet av lagen.
Bestämmelserna om vuxenstudiepenning tillämpas från läsåret 2016-2017, det vill säga de första stöden enligt de nya uträkningsgrunderna betalas för studier från och med den 1 augusti 2016. Den som fortsätter studera efter att ha förbrukat sina 18 månader vuxenstudiepenning kan beviljas ytterligare upp till 9 månader vuxenstudiepenning för samma utbildning från och med den 1 augusti 2016 om den 18 vuxenstudiepenningsmånaden inföll under vårterminen 2016.
Indexjusteringen tillämpas första gången på nytt efter tre läsår med indexstopp enligt 6a § år 2016 enligt den temporära lagändringen 2012/88, varför det är skäl att tydliggöra att grunddelen och maximibeloppet bestäms på 2016 års nivå i lagen och ska indexjusteras första gången först 2017.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om studiestöd
I enlighet med lagtingets beslut ändras 5 § 5 mom., 10 §, 13 § 1 mom. och 20 § 1 mom. landskapslagen (2006:71) om studiestöd, av dessa lagrum 10 § och 20 § 1 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2008/66, enligt följande:
5 §
Tidsbegränsningar
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Vuxenstudiepenning för avläggande av vetenskaplig påbyggnadsexamen kan beviljas för högst 12 månader. Vuxenstudiepenning kan beviljas för högst 27 månader.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
10 §
Vuxenstudiepenningens fastställande
Vuxenstudiepenningen består av en grunddel och ett inkomsttillägg. Grunddelen är 400 euro per månad. Inkomsttillägget utgör 25 procent av skillnaden mellan månadsinkomsten och grunddelen avrundat till närmaste euro.
Månadsinkomsten är den skattepliktiga förvärvsinkomsten i medeltal per månad under de sex eller tolv månader som infaller omedelbart före den första månaden för vilken vuxenstudiepenning beviljas.
Vuxenstudiepenningens belopp för heltidsstudier är minst lika stort som grunddelen och högst 950 euro per månad. Vuxenstudiepenningens belopp för deltidsstudier är 50 procent av beloppet för heltidsstudier.
13 §
Bostadstillägg
En studerande som har kostnader för hyresbostad, bostadsrättsbostad eller ägarbostad och denna bostad inte är studerandens föräldrahem är berättigad till bostadstillägg om studeranden
1) studerar vid högskola,
2) har fyllt 18 år, eller
3) behöver bostaden för att restiden från föräldrahemmet till skolan under normala förhållanden tur och retur är längre än två timmar.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
20 §
Extra tillägg för studerande under 18 år
Om en studiestödssökande är under 18 år ska, när behovet av ekonomiskt stöd prövas, sökandens föräldrars senast fastställda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster beaktas. Om föräldrarna är frånskilda eller på grund av varaktig söndring bor åtskiljs, beaktas bara inkomsterna för den förälder som sökanden bor eller senast har bott hos. Om sökanden försörjs av sin förälder och en person som ingått äktenskap eller registrerat partnerskap eller är sambo med föräldern i deras gemensamma hem, beaktas även den personens inkomster.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
Vuxenstudiepenning beviljas på de villkor som anges i denna lag från och med den 1 augusti 2016. Förlängningen av maximitiden från 18 månader till 27 månader tillämpas från och med 1 augusti 2016 även på studerande till vilken under vårterminen 2016 utbetalats vuxenstudiepenning för samma utbildning.
Vuxenstudiestödets grunddel och maximibelopp indexjusteras enligt 6a § första gången år 2017.
| Mariehamn den 24 april 2015 | |
|
L a n t r å d |
Camilla Gunell |
|
Föredragande minister |
Johan Ehn |
Parallelltext
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 21/2014-2015