Lagförslag 21/2023-2024
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 21/2023-2024 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2024-08-22 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ändring av landskapslagen om energideklarationer
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår ändringar i lagstiftningen om energideklarationer så att en byggnads energiprestanda i energideklarationen anges som byggnadens primärenergital. Det är ändamålsenligt att ha ett tydligt och transparent system för fastställande av energiprestanda vad gäller krav på nya byggnader och för energideklarationer. Enligt energiprestandadirektivet ska en byggnads energiprestanda uttryckas med en numerisk indikator för primärenergianvändning i kWh/m2 och år både för certifieringen av energiprestanda och efterlevnaden av minimikraven avseende energiprestanda.
INNEHÅLL
1.1. Byggnadens energianvändning
1.2. Energideklarationsregistret
Ändring av landskapslagen om energideklaration för byggnader
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om energideklaration för byggnader
Allmän motivering
1. Bakgrund
Den 8 juni 2023 fattade Ålands landskapsregering beslut om ändring av landskapsförordning (2023/48) om Ålands byggbestämmelsesamling, ÅBBS. Genom ändringen genomfördes implementeringsåtgärder med anledning av EU-kommissionens motiverade yttrande gällande åtgärder för införlivande av bland annat Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda, energiprestandadirektivet. Samtidigt gjordes vissa andra justeringar av ÅBBS 9 kapitel (energikapitlet) i syfte att modernisera och uppdatera kapitlet. Bestämmelserna i 9 kapitlet är kopplade till plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Ålands bestämmelser om krav på byggnadsverks energihushållning vid nybyggnad eller ändring. Ändringarna som gjordes innebär att primärenergital nu används som mått på byggnadens energiprestanda.
En utredning som landskapsregeringen låtit utföra under hösten 2023 påvisade att implementeringen av ändringarna vad gäller uppgörande av energideklarationer kräver uppdateringar av landskapslagen (2014:31) om energideklarationer för byggnader för att anpassas till energiprestandadirektivet och de nya energibestämmelserna för byggnader.
Enligt energiprestandadirektivet ska energiprestanda fastställas utifrån primärenergianvändning och enligt samma metod vid krav för nya byggnader som i uppgörande av energideklarationer[1].
1.1. Byggnadens energianvändning
En byggnads energianvändning är den mängd energi som behöver levereras till byggnaden vid normalt brukande under ett normalår. Detta inkluderar energi för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsel. All annan energi som används benämns hushållsenergi i bostäder och verksamhetsenergi i lokaler. Hushållsenergi och verksamhetsenergi ingår inte i byggnadens energianvändning.
Energi kan levereras till byggnaden i form av olika energibärare, till exempel el, fjärrvärme eller biobränsle. I begreppet byggnadens energianvändning görs ingen skillnad på med vilken energibärare som energin levereras till byggnaden. Energibäraren får först betydelse när primärenergitalet sedan ska beräknas.
Om byggnaden har till exempel solceller så minskar det behovet att leverera energi till byggnaden, och därför blir byggnadens energianvändning lägre. Man får bara tillgodoräkna sig det som kan användas för att täcka byggnadens energianvändning, och inte det som används till exempel till hushållsel, eller det som exporteras till elnätet.
En byggnads energiprestanda talar om hur bra byggnadens energirelaterade egenskaper är. Det är ett sammanvägt mått på byggnadens byggnadstekniska och installationstekniska egenskaper. I ÅBBS ställs minimikrav på en byggnads energiprestanda genom ett primärenergital. Primärenergitalet ska enligt energiprestandadirektivet även ligga till grund för vilken energiklass en byggnad får vid energideklaration.
1.2. Energideklarationsregistret
Ändringarna som föreslås i landskapslagen om energideklarationer för byggnader föranleder även behov av vissa anpassningar i landskapsregeringens databas och register för energideklarationer. Övergången från specifik energianvändning till primärenergital innebär att ytterligare faktorer måste kunna matas in i databasen vid uppgörande av energideklaration. En geografisk klimatfaktor har tagits med som en del av beräkningen samtidigt som varje energibärare (el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, fossil olja och fossil gas) har getts en viktningsfaktor (primärenergifaktor). En uppdatering av databasen kommer att göras under 2024.
2. Förslaget
Landskapsregeringen föreslår att ändringar görs i landskapslagen (2014:31) om energideklaration för byggnader för att uppfylla de EU-krav om hur energiprestanda ska fastställas som ställs i energiprestandadirektivet.
3. Lagstiftningsbehörigheten
Enligt 18 § 1 och 4 punkterna i självstyrelselagen för Åland tillkommer lagstiftningsbehörigheten landskapet i fråga om landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar samt kommunernas förvaltning. Den nu aktuella landskapslagstiftningen gäller även byggnads väsendet, bostadsproduktion, natur och miljövård samt näringsverksamhet på vilka områden lagstiftningsbehörigheten tillkommer landskapet enligt 18 § 7, 10 och 22 punkterna i självstyrelselagen. Med beaktande av den reglering som finns i lagen och ifrågavarande EU-direktiv kan de förordningsfullmakter har intagits i 4 § inte anses beröra grunderna för individens rättigheter och skyldigheter eller frågor som enligt grundlagen eller självstyrelselagen i övrigt hör till området för lag. Förordningsfullmakterna borde därför uppfylla de förutsättningar för delegeringar som anges i självstyrelselagens 21 § 1 mom. som motsvarar grundlagens 80 § 1 mom.
4. Förslagets konsekvenser
Sannolikheten att de ändringar som föreslås får några betydande ekonomiska konsekvenser för landskapsregeringen eller kommunerna ses som låga. Förslaget bedöms inte ha några andra ekonomiska, administrativa eller samhälleliga konsekvenser. Förslaget bedöms inte heller ha några verkningar för miljön, jämställdheten mellan könen eller för barn.
Ändringarna som föreslås är anpassningar för att fullt ut implementera energiprestandadirektivets bestämmelser om uppgörande av energicertifikat.
5. Ärendets beredning
Ärendet har beretts som tjänstemannaberedning vid landskapsregeringens infrastrukturavdelning och på lagberedningen.
Detaljmotivering
Ändring av landskapslagen om energideklaration för byggnader
2 § Definitioner. En förklaring av termen ”byggnadens primärenergital” har lagts till i paragrafen: Termen används i 4 §. Termen och formeln som används för att räkna ut en byggnads primärenergital finns i Ålands byggbestämmelsesamling. I 4 § finns en förordningsfullmakt.
4 § Energideklarationens innehåll. I paragrafen ingår bestämmelser om uppgifter som ska ingå i en energideklaration. Paragrafen motsvarar gällande lag men har justerats med anledning av att metoden för att uttrycka en byggnads energiprestanda har ändrats.
I 1 mom. 1 punkten anges att en byggnads energiprestanda ska anges som byggnadens primärenergital. I 3 mom. finns en fullmakt som ger landskapsregeringen rätt att i en förordning ange hur man räknar ut byggnadens primärenergital samt beräkning av energiprestanda i de fall det inte går att få fram uppgifter om den uppmätta energianvändningen för en byggnad. Punkterna 2–4 anger andra uppgifter som ska finnas i en energideklaration och motsvarar till sitt innehåll de motsvarande punkterna i gällande lag.
I 1 mom. 5 punkten anges att det referensvärde som ska anges i energideklarationen ska utgå från de krav på primärenergital som vid var tid gäller vid uppförandet av en ny byggnad. I 2 mom. anges hur klassningen av en byggnads energiprestanda, enligt 1 mom. 5 punkten, ska anges och vilka intervall de olika bokstäverna i klassificeringsskalan motsvarar. Om byggnaden som energideklareras har en bättre energiprestanda än de krav som ställs vid uppförandet av en ny byggnad klassificeras byggnaden med A, B eller C där A står för en byggnad som har 50 procent bättre energiprestanda än nybyggnadskravet. C står för en byggnad som har bättre eller lika bra energiprestanda som nybyggnadskravet. Om byggnaden har en sämre energiprestanda än de krav som ställs vid uppförandet av en ny byggnad klassificeras byggnaden med D, E, F eller G där D står för en byggnad som har lika bra eller något sämre energiprestanda än nybyggnadskravet och G för en byggnad som har mer än 235 procent sämre energiprestanda.
I 4 mom. anges att en byggnads uppmätta energianvändning ska korrigeras för att fastställa byggnadens energianvändning knuten till ett normalt brukande och ett normalår, normalårskorrigering. I momentet ges även landskapsregeringen fullmakt att i förordning utfärda bestämmelser för uträknande av normalårskorrigering. De metoder som landskapsregeringen kan utfärda anger hur någon lämpligen kan eller bör handla för att uppfylla lagens krav.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om energideklaration för byggnader
I enlighet med lagtingets beslut ändras 2 och 4 §§ landskapslagen (2014:31) om energideklaration för byggnader sådana de lyder i landskapslagen 2023/51 som följer:
2 §
Definitioner
De beteckningar som används i denna lag har den betydelse som anges nedan.
1) Avtal om energiprestanda. Ett avtalsarrangemang mellan mottagaren och leverantören av en åtgärd för att förbättra energieffektiviteten som verifieras och övervakas under hela avtalsperioden, där investeringarna (arbete, leveranser eller tjänster) i åtgärden betalas i förhållande till en avtalad nivå av förbättrad energieffektivitet eller annat avtalat energiprestandakriterium, till exempel finansiella besparingar.
2) Byggnadens installationssystem. Teknisk utrustning för rumsuppvärmning, rumskylning, ventilation, varmvatten för hushållsbruk, fast belysning, fastighetsautomation och tillhörande reglering, platsbaserad elproduktion, eller en kombination därav, inklusive sådana system som utnyttjar energi från förnybara energikällor, i en byggnad eller en byggnadsenhet.
3) Byggnadens primärenergital. Det värde som beskriver byggnadens energiprestanda uttryckt som ett primärenergital. Primärenergitalet utgörs av byggnadens energianvändning, där energi till uppvärmning har korrigerats med en geografisk justeringsfaktor, multiplicerat med viktningsfaktor för energibärare och fördelat på kWh per m2 och år.
4) Energiprestanda. Den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år.
5) Energideklaration. Uppgifter om en byggnad som möjliggör en bedömning av dess energiprestanda samt möjliggör jämförelser med andra byggnaders energiprestanda.
6) Luftkonditioneringssystem. Ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, genom vilken temperaturen kan kontrolleras eller sänkas.
7) Nominell effekt. Den maximala värmeeffekt, uttryckt i kilowatt, som tillverkaren fastställt och garanterar vid kontinuerlig drift om de av tillverkaren angivna verkningsgraderna respekteras.
8) Oberoende expert. En person som enligt denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen är oberoende i förhållande till sin uppdragsgivare och har särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader.
9) Uppvärmningssystem. En kombination av de komponenter som krävs för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, i vilken temperaturen höjs.
10) Värmegenerator. Den del av ett uppvärmningssystem som genererar nyttig värme genom en eller flera av följande processer:
1. förbränning av bränslen i till exempel en värmepanna,
2. jouleeffekt i värmeelement med elektriska motstånd,
3. värmeupptagning från en värmekälla i form av omgivningsluft, ventilationsfrånluft, vatten eller mark med hjälp av en värmepump.
4 §
Energideklarationens innehåll
I en energideklaration ska följande uppgifter anges.
1) Uppgift om byggnadens energiprestanda, angiven som byggnadens primärenergital, som ska fastställas med utgångspunkt i byggnadens tekniska egenskaper och en normal användning av byggnaden och på de grunder för beräkning av energiprestanda som föreskrivs i plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland och med stöd av plan- och bygglagen för landskapet Åland gällande bestämmelser. När en uppgift om en byggnads energiprestanda anges i en energideklaration ska byggnadens uppvärmningsformer, eventuella kylsystem och annan energianvändning redovisas.
2) Om en obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts.
3) Om radonmätning har utförts och i så fall uppmätt värde.
4) Om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda.
5) Referensvärden för byggnaden som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders energiprestanda. Som referensvärde ska anges en klassning från A till G som utgår från de krav på primärenergital som vid var tid gäller vid uppförandet av en ny byggnad.
Klassningen av en byggnads energiprestanda, enligt 1 mom. 5 punkten, ska anges enligt följande. Om byggnaden har en bättre energiprestanda än de krav som ställs vid uppförandet av en ny byggnad utgör intervall A ≤ 50 procent av kravet vid uppförandet av en ny byggnad och intervall B > 50 procent och ≤ 75 procent. Intervall C utgör > 75 procent och ≤ 100 procent av kravet vid uppförandet av en ny byggnad. Om byggnaden har en sämre energiprestanda än de krav som ställs vid uppförandet av en ny byggnad utgör intervall D > 100 procent och ≤ 135 procent, intervall E > 135 procent och ≤ 180 procent, intervall F > 180 procent och ≤ 235 procent och intervall G > 235 procent.
Landskapsregeringen kan i förordning ange närmare bestämmelser om uträknande av byggnadens primärenergital samt bestämmelser om beräkning av energiprestanda i de fall det inte går att få fram uppgifter om den uppmätta energianvändningen för en byggnad.
En byggnads uppmätta energianvändning ska korrigeras för att fastställa byggnadens energianvändning knuten till ett normalt brukande och ett normalår, normalårskorrigering. Landskapsregeringen kan i förordning ange närmare bestämmelser om uträknande av en byggnads energianvändning knutet till normalt brukande och för ett normalår, dels vid beräkning, dels utifrån uppmätt energianvändning.
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 22 augusti 2024 | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Camilla Gunell |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 21/2023-2024
[1] I energiprestandadirektivet används termen energicertifikat. Åland använder sig av termen energideklaration.