Lagförslag 21/2024-2025
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 21/2024-2025 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2025-04-03 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ändring av studiestödslagen
Huvudsakligt innehåll
Studiestödslagen föreslås ändrad i syfte att minska landskapets kostnader för att nå en ekonomi i balans, så att endast studerande som bor i en hyresbostad eller i en sådan hyresbostadsliknande bostadsrättsbostad som regleras i rikets lag om bostadsrätter, ska ha rätt till bostadsstöd enligt studiestödslagen.
Avsikten är att ändringen ska träda den 1 augusti 2025. Detta förutsätter att ärendet behandlas i brådskande ordning.
INNEHÅLL
1.1. Nuvarande lagstiftning om bostadsstöd för åländska studerande
1.2. Rikets bestämmelser om bostadsbidrag för studerande
2. Landskapsregeringens överväganden och förslag
2.1. Antal studerande som lyft bostadsstöd eller allmänt bostadsbidrag
2.2. Vad anses som en ägarbostad
2.3. Landskapsregeringens förslag
3. Konsekvenser av lagförslaget
3.1. Ekonomiska konsekvenser för de studerande
3.2. Ekonomiska konsekvenser för landskapet
3.3. Administrativa konsekvenser
3.6. Konsekvenser för jämställdheten
Ändring av landskapslagen om studiestöd
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om studiestöd
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1. Nuvarande lagstiftning om bostadsstöd för åländska studerande
Bestämmelser om bostadsstöd för studerande finns i 13 § i landskapslagen (2006:71) om studiestöd.
En studerande som beviljats studiepenning eller vuxenstudiepenning och har kostnader för boende som inte är den studerandes föräldrahem har rätt till ett bostadsstöd om den studerande studerar vid en högskola, har fyllt 18 år eller behöver bostaden för att restiden från föräldrahemmet till skolan under normala förhållanden är längre än två timmar tur och retur. Även en studerande som inte har rätt till studiepenning enligt bestämmelserna i 7 §, det vill säga en studerande för vilken barnbidrag fortfarande betalas, men har kostnader för boende som inte är den studerandes föräldrahem, har rätt till ett bostadsstöd om den studerande behöver bostaden för att restiden från föräldrahemmet till skolan under normala förhållanden är längre än två timmar tur och retur. Det finns inga bestämmelser om vilken sorts boende som stödet kan beviljas för. Bostadsstödets belopp är 80 procent av den studerandes boendekostnad, men högst 269 euro per månad.
En studerande som bor i samma hushåll som sitt minderåriga barn eller med sin vårdnadshavare som beviljats studiestöd, har endast rätt till bostadsstöd för en bostad som används på grund av studier och som finns på annan ort än familjens stadigvarande bostad eller om den studerande studerar och bor utomlands huvudsakligen på grund av studier. En studerande med minderåriga barn, som inte har rätt till bostadsstöd med stöd av den åländska studiestödslagen, kan beviljas det allmänna bostadsbidraget med stöd av landskapslagen (2015:4) om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag. Från och med den 1 januari 2025 beviljas det allmänna bostadsbidraget inte längre för ägarbostäder utan endast för hyresbostäder och bostadsrätter.
En åländsk studerande som studerar i riket har rätt att välja mellan studiestöd enligt landskapslagen om studiestöd eller enligt rikets studiestödslag. En studerande som har rätt till bostadstillägg[1] enligt landskapslagen om studiestöd men som väljer studiestöd enligt rikets studiestödslag har inte rätt till bostadsbidrag enligt 8a § i lagen om allmänt bostadsbidrag. År 2024 hade 106 åländska studerande valt rikets studiestödssystem.
1.2. Rikets bestämmelser om bostadsbidrag för studerande
De studerande i riket hade fram till hösten 2017 rätt till studiestödets bostadstillägg i enlighet med lagen (FFS 65/1994) om studiestöd. Bostadstillägget betalades för studerande som bodde i en hyresbostad eller en bostadsrättsbostad.
Från och med hösten 2017 överfördes de studerande till systemet med allmänt bostadsbidrag i enlighet med lagen om allmänt bostadsbidrag (FFS 938/2014). Ett hushåll har rätt att i bostadsbidrag få 80 procent av beloppet av de godtagbara boendeutgifterna som uppgår högst till ett angivet maximibelopp med avdrag för en bassjälvriskandel som bestäms enligt inkomsterna. Allmänt bostadsbidrag beviljas för både hyres- och ägarbostäder. Som boendeutgifter för ett hushåll som bor i en hyresbostad godkänns hyran samt separat betalda vattenavgifter och uppvärmningskostnader. Som boendeutgifter för ett hushåll som bor i en ägarbostad godkänns underhålls- och finansieringsutgifterna för bostaden. Som underhållsutgifter för en aktiebostad godkänns vederlaget samt separat betalda vattenavgifter och uppvärmningskostnader.
Från och med den 1 augusti 2025 ändras bestämmelserna som gäller stöd till studerande för boende så att de studerande förs tillbaka till systemet med bostadstillägg till studiestödet. Bostadstillägget är högst 80 procent av de månatliga boendeutgifterna. Utgifterna beaktas högst till ett belopp som varierar mellan 270 och 370 euro beroende på i vilken del av landet den studerande är bosatt. Bostadstillägget kan beviljas en studerande som bor på hyra eller i en bostadsrättsbostad. Den som bor hos sin förälder, delar bostad med sitt eget eller sin makes barn eller bor i en bostad som ägs av maken har inte rätt till bostadstillägg. För en studerande som bor i en bostad som han eller hon hyr av sin förälder eller som ägs av föräldern är bostadstilläggets ett fast belopp om 83 euro per månad.
Studerande som bor med sitt eget eller sin partners minderåriga barn kan även i fortsättningen få allmänt bostadsbidrag för hyresbostad och bostadsrättsbostad. Från och med den 1 januari 2025 beviljas det allmänna bostadsbidraget inte längre för ägarbostäder utan endast för hyresbostäder och bostadsrätter. Med ägarbostäder avses aktielägenheter, dvs. bostäder i ett hus som ägs av ett bostadsaktiebolag eller ett bostadsandelslag, och andra ägarbostäder, såsom egnahemshus och liknande. För den som studerar utanför Finland beviljas bostadstillägg endast för hyresbostäder, det innebär att bostadsrätter som den studerande äger i Sverige inte omfattas av rätten till bostadstillägg.
Syftet med lagändringarna i riket är att genomföra en del av de åtgärder för att balansera upp statsfinanserna som gäller det allmänna bostadsbidraget och som anges i regeringsprogrammet[2]. I regeringsprogrammet konstateras även att man vill ta fram en modell för studerande som är ett alternativ till det allmänna bostadsbidraget och som uppmuntrar till samboende och är ekonomiskt attraktiv.
2. Landskapsregeringens överväganden och förslag
2.1. Antal studerande som lyft bostadsstöd eller allmänt bostadsbidrag
År 2024 beviljades 46 studerande bostadsstöd för ägarbostad. Av dem bodde fem studerande med minderåriga barn utanför Åland/Finland. Av de 46 studerande som lyft bostadsstöd för ägarbostad bodde 19 på Åland, åtta i riket och 19 i Sverige. 31 av de 46 studerandena fick maximalt bostadsstöd om 269 euro per månad och 21 studerande lyfte även studielån.
Studerande som beviljats studiepenning enligt landskapslagen om studiestöd och bor med minderåriga barn, har inte rätt till bostadsstöd enligt studiestödslagen. Undantaget är studerande som studerar och bor utomlands huvudsakligen på grund av studier. De studerande som inte har rätt till bostadsstöd med stöd av studiestödslagen kan i stället få det allmänna bostadsbidraget enligt blankettlagen om allmänt bostadsbidrag.
Enligt folkpensionsanstalten var det 63 åländska hushåll som fick allmänt bostadsbidrag för ägarbostad i slutet av 2024, varav 38 stycken var barnfamiljer. Det framgår inte hur många som var studerande, men av de 38 barnfamiljerna statistikfördes sju stycken som arbetslösa barnhushåll och 18 stycken som arbetande barnhushåll. Detta betyder att det maximalt torde vara 13 studerande med minderåriga barn som fått allmänt bostadsbidrag under 2024.
På grund av handläggningstekniska skäl ingår boendeformerna ägarbostad och bostadsrättsbostad i samma kategori i studiestödssystemet. Det går därför inte att skilja åt de som bor i en ägarbostad från de som bor i en bostadsrättsbostad. Det går inte heller att skilja åt de som bor i bostadsrätter i Finland från de som bor i bostadsrätter i Sverige.
2.2. Vad anses som en ägarbostad
I rikets lag om allmänt bostadsbidrag avser man med ägarbostäder aktielägenheter, dvs. bostäder i ett hus som ägs av ett bostadsaktiebolag eller ett bostadsandelslag, och andra ägarbostäder, såsom egnahemshus och liknande.
Bostadsrättsbostäder jämställs med hyresbostäder i lagen om allmänt bostadsbidrag. Med bostadsrätt avses i Finland, enligt lagen om bostadsrätter (FFS 393/2021), en rätt att mot en bostadsrättsavgift besitta en bostadslägenhet. Det finns statligt stödda och fritt finansierade bostadsrättsbostäder. Statligt stödda bostadsrättsbostäder har byggts, anskaffats eller renoverats med hjälp av lån som beviljats enligt lagen om bostadsproduktion (FFS 247/1966) eller aravalagen (FFS 1189/1993) eller så har lån som tagits för ändamål godkänts som ett sådant räntestödslån som avses i lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån (FFS 1205/1993) eller lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån. Bostadsrättsavgiften är för statligt stödda bostadsrättshus högst 15 procent av de godkända byggnads- eller anskaffningskostnaderna och för fritt finansierade bostadsrättshus högst 30 procent av det anskaffningsvärde som ägaren angett. Statligt stödda bostadsrättsbostäder kan den ansöka om som har ett behov av en bostad. En sökande anses inte ha ett behov av en bostad om den sökande äger en bostad som motsvarar den som söks, kan finansiera minst 50 procent av det gängse priset för en bostad av den typ den sökande ansöker om eller kan bygga om sin bostad så den motsvarar det man söker. Undantag görs bland annat för den som byter från en bostadsrätt till en annan och för sökanden som är 55 år eller äldre.
I Sverige är bostadsrätten den vanligaste boendeformen vid sidan av hyresrätten och regleras i bostadsrättslagen (SFS 1991:614). När man köper en bostadsrätt blir man medlem och ägare till en andel i en bostadsrättsförening. Man blir inte formell ägare till själva bostaden utan den ägs av föreningen som i sin tur ger bostadsrättsägaren rätt att nyttja bostaden. Man kan likna upplägget med att äga en (stor) aktiepost i ett aktiebolag.
Landskapsregeringen konstaterar att systemen med bostadsrätter skiljer sig åt mellan Finland och Sverige. I Finland kan bostadsrättsbostäderna liknas vid hyresbostäder medan bostadsrättsbostäderna i Sverige kan liknas vid aktielägenheter, alltså ägarbostäder. På Åland söker sig de studerande till både Sverige och riket för studier, och båda formerna av bostadsrätter kan vara aktuella som studiebostäder.
2.3. Landskapsregeringens förslag
I syfte att minska landskapets kostnader för att nå en ekonomi i balans föreslår landskapsregeringen att endast studerande som bor i en hyresbostad eller i en sådan hyresbostadsliknande bostadsrättsbostad som regleras i rikets lag om bostadsrätter, ska ha rätt till bostadsstöd enligt studiestödslagen. Följaktligen skulle en studerande som bor i en annan boendeform än hyresbostad eller bostadsrättsbostad inte ha rätt till bostadsstöd. Till sådana bostadsformer hör bostäder i hus som ägs av ett bostadsaktiebolag eller ett bostadsandelslag, och andra ägarbostäder, såsom egnahemshus och liknande. Även boende i bostadsrätter som avses i den svenska bostadsrättslagen skulle exkluderas från rätten till bostadsstöd eftersom denna typ av boende kan jämföras med ett ägarboende.
3. Konsekvenser av lagförslaget
3.1. Ekonomiska konsekvenser för de studerande
För de studerande som inte längre har rätt till bostadsstöd innebär förslaget en ekonomisk försämring. Bostadsstödets belopp är 80 procent av den studerandes boendekostnad men högst 269 euro per månad.
I tabellen nedan kan man se hur bostadsstöd för studerande utbetalats för ägarbostäder under de senaste fem åren.
| År | Bostadsstöd totalt | Bostadsstöd för ägarbostäder | Bor i ägarbostad men lyfter inte bostadsstöd | |
|
|
| Utan minder-åriga barn | Med minderåriga barn utanför Å/F |
|
| 2024 | 1 061 | 41 | 5 | 139 |
| 2023 | 1 314 | 64 | 6 | 169 |
| 2022 | 1 384 | 63 | 7 | 226 |
| 2021 | 1 331 | 61 | 11 | 166 |
| 2020 | 1 366 | 74 | 4 | 131 |
Tabell 1: Bostadsstöd för ägarbostäder
De studerande som inte längre har rätt till bostadsstödet kan utnyttja möjligheten att lyfta studielån eller öka sitt studielån. De studerande kan även övergå till deltidsstudier för att kunna arbeta vid sidan av studierna.
En studerande som erhållit alla studiestödsformer den studerande har rätt till, men ändå inte kan klara sin utkomst, kan ha rätt till utkomststöd med stöd av landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd.
3.2. Ekonomiska konsekvenser för landskapet
Om de studerande som tidigare beviljats bostadsstöd för ägarbostad nu inte längre skulle vara berättigade till stödet innebär det en inbesparing på ca 115 000 euro för landskapet.
Beräkningen utgår från att 50 studeranden skulle ha beviljats bostadsstöd. Av dessa beräknas ca 70 procent (35) ha beviljats fullt bostadsstöd om 269 euro och ca 30 procent (15) ett mindre belopp om ca 60 procent av fullt belopp, 160 euro. Detta innebär en insparing om 11 545 euro per månad eller 51 952 euro för höstterminen och 115 450 euro för hela studieåret. Studieåret beräknas som 10 månader eftersom ytterst få lyfter bostadsstöd för hela kalenderåret.
3.3. Administrativa konsekvenser
Den föreslagna ändringen kräver utveckling av Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighets (AMS) IT-system samt ändringar av hemsida, blanketter, kundbrev och beslutstexter. Dessutom måste rådgivningen och informationen till studiestödssökande uppdateras och beredskap finnas för ökat behov av rådgivning inför och när de föreslagna ändringarna ska genomföras.
3.4. Konsekvenser för barn
Förslaget att avskaffa bostadsstöd för ägarbostäder påverkar vårdnadshavarens möjligheter att försörja sina barn. Det är av betydelse med tanke på barn och ungas välfärd. De som påverkas är minderåriga barn till studerande som bor i ägarbostad och som studerar utanför Åland. Dessa familjer har under de senaste åren varit ca 6 per år. Det går inte att utläsa av statistiken hur många barn som ingått i familjerna.
Vårdnadshavare med minderåriga barn har på samma sätt som andra studerande möjligheten att lyfta studielån eller öka sitt studielån och även att övergå till deltidsstudier. I sista hand finns möjligheten att ansöka om utkomststöd.
3.5. Konsekvenser för miljön
Förslaget har inga kända konsekvenser för miljön.
3.6. Konsekvenser för jämställdheten
Landskapsregeringen konstaterar att det är förhållandevis fler kvinnor än män som är ensamstående försörjare av minderåriga barn. Det är även fler kvinnor än män som söker sig utanför Åland för högskolestudier. Detta innebär att kvinnor torde påverkas av lagförslaget i högre grad än män.
4. Lagstiftningsbehörigheten
Landskapet har med stöd av 18 § 1, 13, 14 och 24 punkterna i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om socialvård, undervisning och främjande av sysselsättningen.
Riket har enligt 27 § 1 punkten i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om stiftande, ändring och upphävande av grundlag samt avvikelse från grundlag. Enligt 16 § 2 mom. i grundlagen ska det allmänna säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning samt utveckla sig själv.
Studiestödslagens syfte är att förverkliga 16 § 2 mom. i grundlagen genom bestämmelser om studiestöd och studiesociala förmåner, vilka områden hör till landskapets behörighet.
5. Beredningsarbetet
Ärendet har beretts som tjänstemannaberedning vid lagberedningen i samråd med utbildnings- och kulturavdelningen samt AMS.
Landskapsregeringen har ordnat digitala informationstillfällen för de åländska studentföreningarna i riket och Sverige, Ålands gymnasium, Ålands folkhögskola, Högskolan på Åland, Rädda Barnen på Åland rf. samt Ålands ombudsmannamyndighet. Representanter för Rädda Barnen på Åland rf., Åländska studentlaget vid Åbo Akademi r.f. och studeranderådet vid Ålands yrkesgymnasium deltog i informationstillfällena.
Detaljmotivering
Ändring av landskapslagen om studiestöd
13 § Bostadsstöd. Paragrafen föreslås ändrad så att endast studerande som bor på hyra eller i en bostadsrättsbostad som regleras i lagen om bostadsrätter har rätt till bostadsstöd.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om studiestöd
I enlighet med lagtingets beslut ändras den inledande satsen i 13 § 1 mom. landskapslagen (2006:71) om studiestöd, sådan den lyder i landskapslagen 2023/58, som följer:
13 §
Bostadsstöd
En studerande som bor på hyra eller i en sådan bostadsrättsbostad som regleras i lagen om bostadsrätter (FFS 393/2021), och som beviljats studiepenning eller vuxenstudiepenning och har kostnader för boende som inte är den studerandes föräldrahem har rätt till ett bostadsstöd om den studerande
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2025.
Åtgärder som verkställigheten av lagen kräver får vidtas innan den träder i kraft.
| Mariehamn den 3 april 2025 | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Annika Hambrudd |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 21/2024-2025
[1] Begreppet ”bostadstillägg” i landskapslagen om studiestöd ändrades till ”bostadsstöd” genom landskapslagen 2023/58 som trädde i kraft 1.8.2023
[2] Ett starkt och engagerat Finland-regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering 20.6.2023; avsnitt 4.3. Social trygghet som uppmuntrar till arbete