Lagförslag 21/2023-2024 (parallelltext)

PARALLELLTEXTER

Datum

2024-08-22

Gällande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

Definitioner

     I denna lag avses med

     1) avtal om energiprestanda: ett avtalsarrangemang mellan mottagaren och leverantören av en åtgärd för att förbättra energieffektiviteten som verifieras och övervakas under hela avtalsperioden, där investeringarna (arbete, leveranser eller tjänster) i åtgärden betalas i förhållande till en avtalad nivå av förbättrad energieffektivitet eller annat avtalat energiprestandakriterium, till exempel finansiella besparingar,

     2) byggnadens installationssystem: teknisk utrustning för rumsuppvärmning, rumskylning, ventilation, varmvatten för hushållsbruk, fast belysning, fastighetsautomation och tillhörande reglering, platsbaserad elproduktion, eller en kombination därav, inklusive sådana system som utnyttjar energi från förnybara energikällor, i en byggnad eller en byggnadsenhet,

     3) energiprestanda: den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år,

     4) energideklaration: uppgifter om en byggnad som möjliggör en bedömning av dess energiprestanda samt möjliggör jämförelser med andra byggnaders energiprestanda,

     5) luftkonditioneringssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, genom vilken temperaturen kan kontrolleras eller sänkas,

     6) nominell effekt: den maximala värmeeffekt, uttryckt i kilowatt, som tillverkaren fastställt och garanterar vid kontinuerlig drift om de av tillverkaren angivna verkningsgraderna respekteras,

     7) oberoende expert: en person som enligt denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen är oberoende i förhållande till sin uppdragsgivare och har särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader,

     8) uppvärmningssystem: en kombination av de komponenter som krävs för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, i vilken temperaturen höjs,

     9) värmegenerator: den del av ett uppvärmningssystem som genererar nyttig värme genom en eller flera av följande processer:

     1. förbränning av bränslen i till exempel en värmepanna,

     2. jouleeffekt i värmeelement med elektriska motstånd,

     3. värmeupptagning från en värmekälla i form av omgivningsluft, ventilationsfrånluft, vatten eller mark med hjälp av en värmepump.

2 §

Definitioner

     De beteckningar som används i denna lag har den betydelse som anges nedan.

     1) Avtal om energiprestanda. Ett avtalsarrangemang mellan mottagaren och leverantören av en åtgärd för att förbättra energieffektiviteten som verifieras och övervakas under hela avtalsperioden, där investeringarna (arbete, leveranser eller tjänster) i åtgärden betalas i förhållande till en avtalad nivå av förbättrad energieffektivitet eller annat avtalat energiprestandakriterium, till exempel finansiella besparingar.

     2) Byggnadens installationssystem. Teknisk utrustning för rumsuppvärmning, rumskylning, ventilation, varmvatten för hushållsbruk, fast belysning, fastighetsautomation och tillhörande reglering, platsbaserad elproduktion, eller en kombination därav, inklusive sådana system som utnyttjar energi från förnybara energikällor, i en byggnad eller en byggnadsenhet.

     3) Byggnadens primärenergital. Det värde som beskriver byggnadens energiprestanda uttryckt som ett primärenergital. Primärenergitalet utgörs av byggnadens energianvändning, där energi till uppvärmning har korrigerats med en geografisk justeringsfaktor, multiplicerat med viktningsfaktor för energibärare och fördelat på kWh per m² och år.

     4) Energiprestanda. Den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år.

     5) Energideklaration. Uppgifter om en byggnad som möjliggör en bedömning av dess energiprestanda samt möjliggör jämförelser med andra byggnaders energiprestanda.

     6) Luftkonditioneringssystem. Ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, genom vilken temperaturen kan kontrolleras eller sänkas.

     7) Nominell effekt. Den maximala värmeeffekt, uttryckt i kilowatt, som tillverkaren fastställt och garanterar vid kontinuerlig drift om de av tillverkaren angivna verkningsgraderna respekteras.

     8) Oberoende expert. En person som enligt denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen är oberoende i förhållande till sin uppdragsgivare och har särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader.

     9) Uppvärmningssystem. En kombination av de komponenter som krävs för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, i vilken temperaturen höjs.

     10) Värmegenerator. Den del av ett uppvärmningssystem som genererar nyttig värme genom en eller flera av följande processer:

     1. förbränning av bränslen i till exempel en värmepanna,

     2. jouleeffekt i värmeelement med elektriska motstånd,

     3. värmeupptagning från en värmekälla i form av omgivningsluft, ventilationsfrånluft, vatten eller mark med hjälp av en värmepump.

4 §

Energideklarationens innehåll

     I en energideklaration ska avseende en byggnad anges

     1) (2016/73) energiprestanda med angivande av byggnadens uppvärmningsformer, eventuella kylsystem och annan energianvändning, varvid energiprestanda för en byggnad, med beaktande av dess typ, ska anges med utgångspunkt i en normal användning av byggnaden och på de grunder för beräkning av energiprestanda som föreskrivs i plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland och med stöd av plan- och bygglagen för landskapet Åland gällande bestämmelser,

     2) om en obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts,

     3) om radonmätning har utförts,

     4) om energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda samt

     5) referensvärden för byggnaden som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders energiprestanda.

     Energiprestanda enligt 1 mom. 1 punkten ska anges på ett sådant sätt att en jämförelse med nybyggnadskrav för energiprestanda kan göras. Landskapsregeringen kan i förordning ange metod för beräkning av energiprestanda i de fall det inte går att få fram uppgifter om den uppmätta energianvändningen för en byggnad. (2023/51)

     Referensvärde enligt 1 mom. 5 punkten ska anges enligt en klassificeringsskala i intervallen A, B, C, D, E, F och G, grundat på kraven för energiprestanda vid uppförandet av en ny byggnad. Byggnader i intervallen A och B har lägre energianvändning och byggnader i intervallen D, E, F och G har högre energianvändning än vad som gäller vid uppförandet av en ny byggnad.

4 §

Energideklarationens innehåll

     I en energideklaration ska följande uppgifter anges.

     1) Uppgift om byggnadens energiprestanda, angiven som byggnadens primärenergital, som ska fastställas med utgångspunkt i byggnadens tekniska egenskaper och en normal användning av byggnaden och på de grunder för beräkning av energiprestanda som föreskrivs i plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland och med stöd av plan- och bygglagen för landskapet Åland gällande bestämmelser. När en uppgift om en byggnads energiprestanda anges i en energideklaration ska byggnadens uppvärmningsformer, eventuella kylsystem och annan energianvändning redovisas.

     2) Om en obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts.

     3) Om radonmätning har utförts och i så fall uppmätt värde.

     4) Om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda.

     5) Referensvärden för byggnaden som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders energiprestanda. Som referensvärde ska anges en klassning från A till G som utgår från de krav på primärenergital som vid var tid gäller vid uppförandet av en ny byggnad.

     Klassningen av en byggnads energiprestanda, enligt 1 mom. 5 punkten, ska anges enligt följande. Om byggnaden har en bättre energiprestanda än de krav som ställs vid uppförandet av en ny byggnad utgör intervall A ≤ 50 procent av kravet vid uppförandet av en ny byggnad och intervall B > 50 procent och ≤ 75 procent. Intervall C utgör > 75 procent och ≤ 100 procent av kravet vid uppförandet av en ny byggnad. Om byggnaden har en sämre energiprestanda än de krav som ställs vid uppförandet av en ny byggnad utgör intervall D > 100 procent och ≤ 135 procent, intervall E > 135 procent och ≤ 180 procent, intervall F > 180 procent och ≤ 235 procent och intervall G > 235 procent.

     Landskapsregeringen kan i förordning ange närmare bestämmelser om uträknande av byggnadens primärenergital samt bestämmelser om beräkning av energiprestanda i de fall det inte går att få fram uppgifter om den uppmätta energianvändningen för en byggnad.

     En byggnads uppmätta energianvändning ska korrigeras för att fastställa byggnadens energianvändning knuten till ett normalt brukande och ett normalår, normalårskorrigering. Landskapsregeringen kan i förordning ange närmare bestämmelser om uträknande av en byggnads energianvändning knutet till normalt brukande och för ett normalår, dels vid beräkning, dels utifrån uppmätt energianvändning.

__________________

     Denna lag träder i kraft den

__________________