Lagförslag 2/2024-2025
|
| ||
| LAGFÖRSLAG nr 2/2024-2025 | ||
| Datum |
| |
| 2024-11-07 |
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
| Till Ålands lagting |
| |
| |||
| |||
| |||
|
Främjande av sjukpensionärers återgång i arbete
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny blankettlag som förlänger giltighetstiden för tillämpningen av rikslagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete på Åland. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt och att den ska tillämpas från och med den 1 januari 2025.
Landskapsregeringen anser att det är viktigt att lagtinget iakttar och följer upp lagstiftningsprocessen vad gäller ändringar i den motsvarande lagstiftningen i riket. I enlighet därmed bör lagtinget, med hänsyn till regelverkets konstruktion, behandla lagförslaget i sådan ordning att lagtingets beslut fattas efter att riksdagen beslutat om antagande av de nya bestämmelserna i fråga.
INNEHÅLL
Landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete
Allmän motivering
1. Bakgrund och förslag
Från och med år 2010 har rikslagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (FFS 738/2009) med stöd av blankettlagar tillämpats på Åland. Den nuvarande temporära blankettlagen, landskapslagen (2023:6) om tillämpning på Åland av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete, är i kraft till utgången av år 2024 likaså rikslagen.
Skälet till att blankettlagstiftningen ursprungligen tillkom var att undanröja hindren för sjukpensionärer att återgå i arbete. Syftet är att den ska ge i synnerhet sjukpensionärer med små pensioner möjligheter att delta i arbetslivet med sin återstående arbetsförmåga. Ett annat mål är att sjukpensionärer lättare ska kunna ta sporadiska och kortvariga jobb och att hjälpa framför allt personer med splittrad arbetskarriär och en låg stabiliserad genomsnittlig inkomst för tiden innan arbetsoförmågan började att få anställning. Samtidigt ges de större möjligheter att få extra inkomster genom arbete.
Avsikten med lagstiftningen är dessutom att den ska göra det möjligt för andra sjukpensionärer än de med låga inkomster att förvärvsarbeta. I takt med att befolkningen åldras är det enligt de ursprungliga motiven angeläget att sjukpensionärer får bättre möjligheter att vara aktiva i arbetslivet med sin återstående arbetsförmåga. Därmed skulle tillgången till arbetskraft förbättras.[1]
I riket har regeringen utarbetat en proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av folkpensionslagen och lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner samt vissa andra lagar (RP 125/2024 rd). Däri föreslås bland annat att den ovan nämnda rikslagens giltighetstid ska förlängas från ingången av år 2025 till utgången av år 2025. Regeringspropositionen i fråga har överlämnats till riksdagen den 23 september 2024 och avsikten är att den ändring som gäller förlängning av giltighetstiden för rikslagen ska träda i kraft innan den lag som ändringen gäller upphör att gälla den 31 december 2024.
Den i propositionen föreslagna ändringen utgör en del av ett större lagpaket där ändringarna i övrigt avser bestämmelser i folkpensionslagen (FFS 568/2007), lagen om garantipension (FFS 703/2010), lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (FFS 566/2005), lagen om handikappförmåner (FFS 570/2007), sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004) och lagen om utkomstskydd för arbetslösa (FFS 1290/2002). Det huvudsakliga syftet med propositionen i fråga är att få åldersgränserna för folkpension, garantipension, sjukdagpenning och Folkpensionsanstaltens rehabiliteringspenningförmåner att motsvara den tidpunkt då läroplikten för unga enligt läropliktslagen (FFS 1214/2020) senast upphör, dvs 18 år. Även föräldrarnas underhållsskyldighet fortsätter under samma tid. När det gäller arbetslöshetsförmåner kommer vissa undantagssituationer där arbetslöshetsförmån kan betalas till en person under 18 år att kvarstå.
Anledningen till att giltighetstiden i fråga förlängts upprepade gånger är att det i riket inte ännu uppnåtts enighet i arbetet med utvecklingen av den så kallade linjära modellen för såväl full som partiell invalid- och sjukpension. Enligt den linjära modellen minskar pensionen stegvis då inkomsten ökar, och i sammanjämkningen beaktas personens totalpension. För att den linjära modellen ska kunna tillämpas behövs först lagstiftning som gäller automatiskt beslutfattande. Syftet med utvecklingen av den linjära modellen är att avskaffa flitfällor och förenhetliga handläggningen av pensioner vid olika pensionsanstalter.
Den underliggande avsikten i riket är att rikslagen så småningom ska bli permanent. Dock återstår ett antal problem som måste lösas vilket Pensionsskyddscentralen anfört i sitt remissutlåtande över propositionen. Under tiden är det enligt Pensionsskyddscentralen viktigt att lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete hålls i kraft på sätt som hittills, eftersom övervakningen av inkomster från arbete som utförts vid sidan av sjuk- eller invalidpension för närvarande i samband med verkställigheten har ordnats enligt den lagen och det i praktiken inte är möjligt att ändra övervakningspraxis i början av 2025.
Om arbetsinkomsterna börjar övervakas kontinuerligt i stället för årligen, vilket är nuvarande praxis, måste det till exempel byggas upp ett automatiskt linjärt system för beräkning av sjuk- och invalidpensioner. De ändringar som följer av den linjära modellen skulle dessutom kräva ytterligare ändringar såväl i arbetspensionsanstalternas gemensamma system som i respektive arbetspensionsanstalts egna system. Pensionstagare som arbetar vid sidan av sin sjuk- eller invalidpension bör med hjälp av de gemensamma systemen även på förhand få lättfattlig information om hur arbete vid sidan av sjuk- eller invalidpensionen kan påverka pensionens belopp. På så sätt kan den försäkrade samordna sitt arbete på det sätt som den nya modellen förutsätter. Pensionsskyddscentralen har i sitt utlåtande fäst uppmärksamhet vid att ändringarna i informationssystemen behöver göras i god tid innan de eventuella lagändringar som gäller den linjära modellen träder i kraft, och tillräckligt med tid behöver reserveras för ändringarna i informationssystemen och den testningsfas som föregår ändringarna.
I och med att Åland i övrigt genom blankettlagar tillämpar rikslagar om pensionssystem finns det orsak att på motsvarande sätt förlänga giltighetstiden av blankettlagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete på Åland så att pensionssystemet som helhet fungerar ändamålsenligt.[2] Därför föreslår landskapsregeringen att lagtinget antar en ny blankettlag om tillämpning av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete på Åland i enlighet med de i ovan nämnda regeringsproposition föreslagna ändringarna, efter att den har godkänts av riksdagen. Den föreslagna blankettlagen motsvarar den gällande blankettlagen frånsett från en giltighetstid till och med utgången av år 2025. Landskapsregeringen föreslår att blankettlagen ska träda i kraft så snart som möjligt och att den ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 så att inget glapp uppstår i tillämpningen.
2. Lagstiftningsbehörighet
Enligt 18 § 1, 2 och 2a punkten i självstyrelselagen (1991:71) för Åland har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapets myndigheter, landskapets tjänstemän, tjänstekollektivavtal för landskapets anställda, arbetspensionsskydd för landskapets anställda och för förtroendevalda inom landskapsförvaltningen samt för rektorer, lärare och timlärare vid grundskolor i landskapet. Den gällande blankettlagen har ansetts falla inom landskapets lagstiftningsbehörighet.[3]
3. Förslagets konsekvenser
Inom landskapets pensionssystem beviljades år 2023 sammanlagt 27 personer invalidpension varav 19 kvinnor och 8 män. Samma år beviljades 8 personer delinvalidpension varav 5 kvinnor och 3 män. År 2022 beviljades sammanlagt 26 personer invalidpension varav 20 kvinnor och 6 män. Samma år beviljades sammanlagt 11 personer delinvalidpension varav samtliga var kvinnor. Eftersom den större andelen som beviljats invalid- och delinvalidpension är kvinnor förväntas förslaget gynna främst kvinnors återgång i arbete. På årlig basis har i medeltal 1 till 2 personer på Åland haft sin pension vilande. De ekonomiska konsekvenserna är därmed ringa och kommer inte nämnvärt att inverka på landskapets pensionsutgifter. Däremot har lagåtgärden desto större betydelse för de berörda som önskar återgå till arbetet och få sin pension vilande. Förslaget har inga nämnvärda konsekvenser för barn eller miljön.
4. Ärendets beredning
Ärendet har beretts som tjänstemannauppdrag vid lagberedningen i samarbete med avtals- och pensionsbyrån.
5. Behandlingsordning
Landskapsregeringen anser att det är viktigt att lagtinget iakttar och följer upp lagstiftningsprocessen i riksdagen vad gäller förlängningen giltighetstiden för rikslagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete. I enlighet därmed bör lagtinget, med hänsyn till regelverkets konstruktion, behandla lagförslaget i sådan ordning att lagtingets beslut fattas efter att riksdagen beslutat om antagande av de nya bestämmelserna i fråga.
Detaljmotivering
Landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete
1–3 §§. Bestämmelserna motsvarar de i den nuvarande blankettlagen.[4] Vad gäller undantaget i 2 § i förslaget nedan hänvisas där till 5 § i rikslagen, i likhet med vad som är fallet i den gällande blankettlagen. Rikslagens 5 § ska inte tillämpas på Åland eftersom den paragrafen gäller sjukpension som har beviljats enligt folkpensionslagen. Rättsområdet folkpension är att hänföra till rikets behörighet och bestämmelsen är således redan direkt tillämplig på Åland.
4 § Ikraftträdande. Enligt 1 mom. lämnas datum för ikraftträdande öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om i enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen. Avsikten är att landskapslagen ska träda i kraft så snart som möjligt. Vidare föreskrivs att landskapslagen gäller till och med den 31 december 2025. Detta datum sammanfaller med giltighetstiden för rikslagen.
Av 2 mom. följer att lagen ska tillämpas från och med den 1 januari 2025. Landskapsregeringen föreslår retroaktiv tillämpning från detta datum så att det inte uppstår ett glapp i tillämpningen av rikslagens bestämmelser. Eftersom regleringen är till fördel för dem det gäller medför förslaget inte något hinder för att landskapslagen ska kunna tillämpas retroaktivt. Den nuvarande blankettlagen gäller till och med den 31 december 2024.
Förslag till 3 mom. motsvarar 4 § 3 mom. i den nuvarande blankettlagen och avser lagens tillämpning på invalidpension som har lämnats vilande medan lagen är i kraft.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om tillämpning på Åland av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Lagens tillämpningsområde
Lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (FFS 738/2009) ska, med i denna lag angivna avvikelser, tillämpas på invalidpension som har beviljats med stöd av landskapslagen (2016:76) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för den offentliga sektorn eller landskapslagen (2007:29) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för arbetstagare oberoende av vad som i landskapslagarna föreskrivs om arbetsinkomsternas inverkan på invalidpensionen.
Lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete ska tillämpas på Åland sådan den lyder när denna lag träder i kraft. Ändras därefter författningen, ska den ändrade författningen gälla på Åland från tidpunkten för dess ikraftträdande i riket, om inte annat följer av denna lag.
2 §
Bestämmelser som inte ska tillämpas
Med stöd av denna lag ska 5 § i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete om inkomstgräns vid sjukpension som beviljas av Folkpensionsanstalten och vilande pension inte tillämpas på Åland.
3 §
Tillämpning av hänvisningar till riksförfattningar
Hänvisas i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete till bestämmelser i rikslagstiftningen, vilka äger motsvarighet i landskapslagstiftningen, ska hänvisningarna avse bestämmelserna i landskapslagstiftningen.
4 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den och gäller till och med den 31 december 2025.
Lagen tillämpas från och med den 1 januari 2025.
Denna lag tillämpas på invalidpension som lämnas vilande medan denna lag är i kraft.
Mariehamn den 7 november 2024 | |
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
Föredragande minister |
Mats Perämaa |
[1] Se vidare landskapsregeringens lagframställning 9/2009-2010 sida 4 och 5.
[2] Landskapslag (2016:76) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för den offentliga sektorn och landskapslag (2007:29) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för arbetstagare.
[3] Ålandsdelegationens utlåtande nr 8/21, 27.1.2021.
[4] Vad gäller motsvarande 2 § i den gällande blankettlagen se vidare LF 16/2015–2016.