Lagförslag 22/2017-2018

Lagtingsår: 2017-2018
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

regeringen_svartvit

5x5px

 

LAGFÖRSLAG nr 22/2017-2018

 

Datum

 

 

2018-06-07

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Uppdaterade bestämmelser i polislagen

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att polislagen för Åland ändras. Ändringarna är till stor del tekniska och berör i huvudsak bestämmelserna om hemliga metoder för inhämtande av information och uppdateringar i hänvisningar till förnyad rikslagstiftning. De föreslagna bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med motsvarande bestämmelser i rikets polislag. Några uppdateringar är av större betydelse, såsom uppdatering av bestämmelserna om polisens möjlighet att utföra mer omfattande säkerhetsvisitationer vid tillställningar samt polismans rätt till tillträde till utrymme som omfattas av hemfrid, om det finns grundad anledning att befara att skjutvapen missbrukas eller att ett ärende om återkallande av tillstånd för skjutvapnet inletts.

     I och med att de rättsområden polislagen berör är delad behörighet och då man valt att anta den åländska polislagen som en fulltextlag och inte i form av en blankettlag där ändringar i rikets polislag träder i kraft automatiskt på Åland, är det av vikt att den åländska polislagen kontinuerligt uppdateras för att en informativ och enhetlig åländsk polislag ska uppnås. Landskapsregeringens avsikt är att merparten av de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft så snart som möjligt, men det finns även bestämmelser som föreslås träda i kraft vid en senare tidpunkt. De förslagna ändringarna av polislagen är därför uppdelade i två lagförslag.

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Allmänt 3

1.2 Ny rikslagstiftning. 3

2. Kommande ändringar i polislagstiftningen. 10

2.1. Lagstiftning om civil underrättelseverksamhet (RP 202/2017 rd) 10

2.2 Ändringar i gränsbevakningsväsendets befogenheter (RP 201/2017 rd) 11

2.3 Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande av terrorism, uppdateringar i bestämmelserna om hemliga metoder för inhämtande av information (RP 30/2018 rd) 12

3. Överväganden och landskapsregeringens förslag. 12

4. Förslagets verkningar 12

5. Lagstiftningsbehörigheten. 12

6. Beredning av ärendet 13

Detaljmotivering. 13

1. Landskapslag om ändring av polislagen för Åland. 13

2. Landskapslag om ändring av polislagen för Åland. 16

Lagtext 18

L A N D S K A P S L A G om ändring av polislagen för Åland. 18

L A N D S K A P S L A G om ändring avpolislagen för Åland. 23

Parallelltexter 26

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Allmänt

 

Polislagen (2013:87) för landskapet Åland följer i huvudsak rikets polislag (FFS 872/2011). Anledningen till att landskapet har en egen polislag och inte en blankettlag motiveras i framställningen till ny polislandskapslagstiftning (FR 1/1999-2000) med det rimliga behov som allmänheten har av att lagar som berör vårt dagliga liv och som innehåller svar på frågor som ofta uppkommer i vårt samhälle och där vi har egen behörighet ska ingå i den åländska lagsamlingen. Samtidigt ansågs det underlätta för tjänstemännen vilkas arbete berörs av de aktuella bestämmelserna om polislagstiftningen återfinns som en helhet i en landskapslag. Vid revideringen av polislagen, FR nr 3/2012-2013, framfördes samma motiv till att anta en ny egen polislag. Det ansågs viktigt såväl ur medborgarnas som ur polisens synvinkel att polisens befogenheter och medborgarnas rättigheter och skyldigheter i förhållande till polisen finns tillräckligt reglerade i en landskapslag.

     Vid utarbetandet av den åländska polislagen har rikets polislag följts i tillämpliga delar och med stöd av 19 § 3 mom. självstyrelselagen har för vinnande av enhetlighet och överskådlighet en del till rikslagstiftningen hörande bestämmelser inarbetats i landskapslagen. Valet av denna fulltextlagstiftningsteknik innebär att förändringar i rikets polislag måste följas med och vid behov införas i den åländska polislagen för att en informativ och enhetlig åländsk polislag ska uppnås. I och med att lagstiftningsbehörigheten på Ålands polismyndighets arbetsområde är delad, är det annars i det praktiska arbetet för Ålands polismyndighet och för medborgarna svårt att avgöra vilka bestämmelser i rikets polislag som träder i kraft automatiskt även på Åland i och med att de är av riksbehörighetskaraktär, och vilka bestämmelser som det måste lagstiftas om i den åländska polislagen för att de ska bli gällande på Åland.

 

1.2 Ny rikslagstiftning

 

1.2.1 Inledning

 

Sedan den nuvarande polislagen trädde i kraft 1 januari 2014, har den uppdaterats genom landskapslag (20147/27) om ändring av polislagen för Åland, vilken trädde i kraft 5 juni 2014 och till vissa delar 1 juli 2014. Sedan dess har rikets polislag ändrats 14 gånger. Lagändringarna i landskapsregeringens första lagförslag, vilka omfattar lagändringar i rikets polislag som trätt i kraft på rikssidan, beskrivs mer nedan under 1.2.2 – 1.2.15. I huvudsak är de förslagna lagändringarna att hänföra till rikets lagstiftningsbehörighetområde och är därmed direkt gällande även på Åland trots att den åländska polislagen inte innehåller motsvarande bestämmelser.

     Per 22 maj 2018 har tre propositioner som innehåller förslag till lagändringar i rikets polislag avlämnats till riksdagen där de för närvarande behandlas. Lagförslagen beskrivs mer nedan under avsnitt 2.1 – 2.3. En av dessa lagändringar i rikets polislag som kräver lagstiftningsåtgärder för Ålands del är avsedd att träda i kraft senast 8 september 2018, varför landskapsregeringen ansett det ändamålsenligt att redan i detta skede avlämna ett lagförslag beträffande lagändringen. Lagtinget bör dock avvakta den slutliga behandlingen av det andra lagförslaget till dess att beslut om antagande fattats av riksdagen. Lagändringen i det andra lagförslaget är att hänföra till rikets behörighetsområde, och en ändring i den åländska polislagen före stadgandena trätt i kraft i riket skulle högst sannolikt innebära att den åländska polislagen i sak inte skulle överensstämma med rikslagen, vilket skulle ses som en behörighetsöverskridning vid lagstiftningskontrollen. Det är även möjligt att rikets lagförslag kan komma att ändras under riksdagsbehandlingen, varvid motsvarande ändringar bör göra under lagtingsbehandlingen. Landskapsregeringen har för avsikt att hålla lagtinget underrättat beträffande detta.

     Gällande de övriga två förslagna lagändringarna i rikets polislag bedöms den ena föreslagna lagändringen inte kräva lagstiftningsåtgärder på Åland utgående från hur lagförslaget är formulerat i propositionen. Den andra föreslagna lagändringen bedöms däremot komma att kräva lagstiftningsåtgärder i den åländska polislagen. Lagförslaget kommer enligt uppgift från riksdagens lagutskott troligtvis att genomgå fortsatt utskottsbehandling under hösten. Ikraftträdelsedatum för lagändringen är i dagsläget oklart. Landskapsregeringen kommer därför att återkomma med ett lagförslag gällande denna lagändring.

 

1.2.2 Uppdaterad gränsbevakningslagstiftning (FFS 753/2014, RP 220/2013 rd)

 

En lagändring av rikets polislag gällande polisens rätt att med handräckning av gränsbevakningsväsendet använda militära maktmedel på finskt havsområde och inom Finlands ekonomiska zon för att förhindra eller avbryta ett terroristbrott trädde i kraft 1 oktober 2014. Tryggande av statens säkerhet utgör en riksangelägenhet enligt 27 § 34 punkten självstyrelselagen. Enligt detaljmotiveringen omfattar begreppet bland annat lagstiftning om bekämpning av terrorism (RP 73/1990, s. 77). Till följd av Ålands demilitariserade och neutraliserade status föreslås på samma sätt som i nu gällande åländska polislag stadgandet i 2 kap. 17 § om användning av maktmedel inte innehålla några bestämmelser om polisens rätt att använda militära maktmedel. De aktuella ändringarna i den finska polislagen föreslås därmed inte införas i den åländska polislagen.

     Den finska polislagens bestämmelser om en polismans rätt att utföra in-och utresekontroller med befogenheter som gränsbevakningsman har uppdateras gällande hänvisningarna till gränsbevakningslagen, vilken har ändrats. Ändringarna har gjorts till följd av att gränsbevakningslagen omnumrerats och paragrafernas ordalydelse ändrats, men i sak motsvarar de ändrade stadgandena tidigare bestämmelser. En ändring föreslås av 21 § 1 mom. i den åländska polislagen för att införa motsvarande bestämmelser.

 

1.2.3 Ny lag om statens skadeståndsanspråk (FFS 983/2014, RP 159/2014 rd)

 

Genom en lagändring av rikets polislag som trädde i kraft 1 januari 2015 på rikssidan koncentreras handläggningen av merparten av skadeståndsanspråk gentemot staten till Statskontoret genom att en ny lag om statens skadeståndsanspråk antagits. Syftet med ändringen är att främja likabehandlingen av personer som lidit skada till följd av fel eller försummelser som statliga myndigheter begått, så att ersättningarna i sinsemellan likartade fall bestäms på samma sätt oavsett vilken myndighet som orsakat skadan. Beträffande polisens verksamhet på rikssidan innebär lagändringen att ersättning för personskador förorsakade av polisens fel eller försummelser huvudsakligen ska handläggas av Statskontoret. Sak-och förmögenhetsskada som uppkommit i polisens verksamhet faller däremot utanför lagens tillämpningsområde och hanteras av respektive polisenhet.

     Lagändringen omfattar statliga myndigheter och berör således inte Ålands polismyndighet. Skadeståndsanspråk för person-och sakskador som orsakats utomstående genom tvångsåtgärder som den åländska polisen vidtagit ersätts av landskapet enligt 8 kap. 1 § i den åländska polislagen, och beslutet om ersättning för skador fattas enligt 7 § av polismyndigheten. Ingen ändring av den åländska polislagen föreslås därmed.

 

1.2.4 Justeringar i stadgandena om hemliga metoder för inhämtande av information (FFS 1070/2014, RP 18/2014 rd)

 

Genom en lagändring som trädde i kraft 1 januari 2015 ändrades 5 kap. i rikets polislag om hemliga metoder för inhämtande av information. Lagändringen sammanhänger med en ändring i strafflagen om terroristbrott samt bestämmelser i tvångsmedelslagen om hemliga tvångsmedel. Genom lagändringarna blev det straffbart att delta i utbildning för ett terroristbrott, och straffbestämmelsen om finansiering av terrorism kompletterades med att omfatta finansiering av terroristgrupp. Till följd av dessa lagändringar behövdes även bestämmelserna om när hemliga metoder för inhämtande av information i polislagen får användas för att förhindra, avslöja eller avvärja risk för brott utvidgas till att även vara tillämpbara vid dessa nya brottsrubriceringar. Lagändringen om hemliga metoder för inhämtande av information berör teleavlyssning, teleövervakning, förtäckt inhämtande av information och teknisk avlyssning. Motsvarande ändringar föreslås införas även i 5 kap. åländska polislagen om hemliga metoder för inhämtande av information.

 

1.2.5 Justering i stadgandena om hemliga metoder för inhämtande av information (FFS 370/2015, RP 232/2014 rd)

 

Genom en lagändring av strafflagen, tvångsmedelslagen och polislagen på rikssidan implementerades Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/40/EU av den 12 augusti 2013 om angrepp mot informationssystem och om ersättande av rådets rambeslut 2005/222/RIF. En kriminalisering som gäller dataskadegörelse infördes och även andra ändringar gjordes i strafflagen gällande nätbrott för att implementera direktivet.

     Till följd av ändringarna i strafflagen gjordes motsvarande ändringar i rikets polislag beträffande bestämmelserna om när hemliga metoder för inhämtande av information får användas. Genom ändringen i strafflagen steg maximistraffet för dataintrång och kränkning av kommunikationshemlighet till fängelse i två år, varvid det enligt 5 kap. 8 § 2 mom. 2 punkten polislagen är möjligt att använda teleövervakning, eftersom tillämpningen av 2 punkten som grund för teleövervakning förutsätter ett brott som begåtts med användning av en teleadress eller teleterminalutrustning och för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år. Dataintrång och kränkning av kommunikationshemlighet kan därför strykas som särskilda grunder för teleövervakning i 5 kap. 8 § 3 punkten i polislagen. Även skadegörelse i tredje punkten kan strykas, eftersom s.k. dataskadegörelse blivit att skilt brott i 35 kap. 3 a § i strafflagen med ett maximistraff på minst två år, vilket innebär att 5 kap. 8 § 2 mom. 2 punkten i polislagen kan tillämpas även i detta fall gällande teleövervakning. Motsvarande ändringar föreslås göras i den åländska polislagens 5 kap. om hemliga metoder för inhämtande av information.

 

1.2.6 Ny lag om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (FFS 471/2015, RP 277/2014 rd)

 

En lagändring som trädde i kraft 24 april 2015 på rikssidan innebar en ny struktur för lagstiftningen om olycksfallsförsäkring och yrkessjukdomar. Lagändringen fick en följdverkan för rikets polislag på så sätt, att ersättning och arvoden för en person som bistått polisen och i detta arbete drabbats av ett olycksfall, i vissa fall ska utgå enligt samma grunder som gäller för olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Lagändringen innebär även en följdändring i polislagen gällande hänvisningen till vilken lag som gäller beträffande arbetsgivarens rätt till ersättning där arbetsgivaren betalat lön eller förskott eller andra betalningar. I nuvarande åländska polislag har motsvarande bestämmelse som i rikslagen införts gällande vilka grunder för ersättning som ska tillämpas om en person som bistått polisen drabbas av olycksfall. Dessa bestämmelser föreslås uppdateras med hänvisning till den nya rikslagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

 

1.2.7 Ny lag om brottsbekämpning inom Tullen (FFS 625/2015, RP 174/2014 rd)

 

En ny lag om brottsbekämpning inom Tullen trädde i kraft 1 juni 2015 på rikssidan. Genom lagen överförs de bestämmelser om brottsbekämpning som tidigare fanns i tullagen. Avsikten med lagen är att även i fortsättningen upprätthålla symmetri mellan Tullens och polisens befogenheter så att överlappande funktioner undviks. Avsikten med lagen är även att förbättra samarbetet och utbytandet av information mellan förundersökningsmyndigheterna och att samordna åtgärderna inom brottsbekämpningen. Tullen är enligt förslaget skyldig att underrätta polisen om allvarliga brott som kommit till dess kännedom och om åtgärder som den inlett för att utreda ett brott, och polisen har enligt förslaget rätt att begära att förundersökning av tullbrott överförs till polisen när vissa förutsättningar uppfylls.

     Genom lagändringen av rikets polislag infördes också bestämmelser som innehåller en hänvisning till den lag som reglerar Tullens rätt att använda hemliga metoder för inhämtande av information. Lagändringen stadgar även att polisen på begäran av Tullen ska utföra täckoperationer och bevisprovokation genom köp för att förhindra tullbrott. Täckoperationer och bevisprovokation ingår som en del av förundersökningsprocessen, vilket är riksbehörighet enligt 27 § 23 punkten självstyrelselagen. Genom lagändringen regleras även vilka beslut chefen för centralkriminalpolisen kan fatta som ger en tullman rätt att genomföra täckoperation i datanät och bevisprovokation. Ett liknande stadgande gällande att polisen kan utföra täckoperationer och bevisprovokation på begäran av Tullen bör tas in i den åländska polislagen. Övriga stadganden i rikets uppdaterade polislag gällande hänvisning till lagen om brottsbekämpning inom Tullen och gällande vilka täckoperationer tullman kan utföra på beslut av chefen för centralkriminalpolisen bör inte tas in i den åländska polislagen, då stadgandena reglerar statliga myndigheters verksamhet, varför sådana bestämmelser inte skulle fungera upplysande i den åländska polislagen och inte bidra till att skapa enhetlighet och överskådlighet i den åländska polislagen.

 

1.2.8 Ändring av polisförvaltningslagen (FFS 861/2015, RP 346/214 rd)

 

Genom lagändringar av rikets polislag, som trädde i kraft 1 januari 2016, samt av polisförvaltningslagen och tvångsmedelslagen, föreskrivs att tillsynen över hemligt inhämtande av information ska övervakas av inrikesministeriet när det är fråga om skyddspolisen och av Polisstyrelsen när det är fråga om en enhet underställd Polisstyrelsen.

     Enligt republikens presidents förordning om polisförvaltningen i landskapet Åland svarar dels landskapet, dels riket för polisväsendet på Åland. Landskapets polis upprätthåller allmän ordning och säkerhet, medan rikets polis i landskapet svarar för statens säkerhet och sköter de uppgifter som hör till skyddspolisen och centralkriminalpolisen. Centralkriminalpolisen har en enhet i landskapet som leds av polisstyrelsen. Landskapets polis kan även delta i skyddspolisens verksamhet, och leds då av polisstyrelsen enligt överenskommelseförordningen om polisförvaltningen i landskapet Åland. Hemliga metoder för inhämtande av information är ett rättsområde som är att hänföra till rikets behörighet. Den nuvarande regleringen i 63 § 1 mom. åländska polislagen om att polismästaren och föreskriven myndighet enligt rikslagstiftningen övervakar polismyndighetens inhämtande av information täcker den uppdaterade regleringen i rikets polislag, och ingen ytterligare reglering föreslås i landskapets polislag.

 

1.2.9. Ändrade riksbestämmelser om sökande av ändring i vissa förvaltningsärenden (FFS 931/2015, RP 230/2014 rd)

 

En lagändring av rikets polislag gällande sättet ett teleföretag har rätt att söka ändring i ett beslut om ersättning för kostnader som företaget haft för att biträda myndigheter i hemligt inhämtande av information, trädde i kraft 1 januari 2016 på rikssidan. Genom lagändringen ska omprövning av beslutet begäras enligt förvaltningslagen, och beslutet med anledning av omprövningen kan sedan överklagas genom besvär till förvaltningsdomstolen. Ändringen är ett led i ett större reformarbete som genomförts på rikssidan som syftar till att effektivisera rättsskyddet i vissa förvaltningsärenden genom att sökande av ändring i första skedet ska ske genom omprövning istället för besvär hos förvaltningsdomstol. Det är således tillåtet att anföra besvär hos förvaltningsdomstol först över beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning.

     Enligt 5 kap. 62 § åländska polislagen fattar den enhet vid polismyndigheten som utfört åtgärden beslut om ett teleföretags rätt till ersättning för kostnader som orsakats av att teleföretaget biträtt myndigheten i hemligt inhämtande av information. Enligt 9 kap. 9 § polislagen får beslut som polismyndigheten fattat överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol. Övriga beslut om ersättningar som polismyndigheten fattar enligt 8 kap. 4 § åländska polislagen (ersättning för förstörda eller försvunna arbetsredskap, kläder och utrustning, för skadat färd-eller transportmedel samt för förbrukat bränsle för person som bistått polisen) får enligt 8 kap. 7 § 2 mom. inte överklagas. Inte heller enligt rikets polislag får övriga beslut om ersättningar som polismyndigheten fattat överklagas. Även om en motsvarade helhetsreform som på rikssidan inte i dagsläget införts i den åländska lagstiftningen förslås av effektivitetsskäl att den nuvarande regleringen i åländska polislagen ändras så att möjlighet till rättelseyrkande införs på motsvarande sätt som i rikets polislag.

 

1.2.10 2015 Ny tullag (FFS 315/2016, RP 153/2015 rd)

 

Ändringar har gjorts av rikets tullag. Som en följd av detta har ändringar gjorts i 2 kap. 21 § 2 mom. i rikets polislag gällande polismans rätt att utföra gränskontroll och tullåtgärder. Enligt den tidigare gällande lydelsen fick befogenheterna enligt tullagen tillämpas också för att ta i beslag varor som tillverkats eller innehas olagligen. Dessa situationer hör nu inte längre till momentens räckvidd, eftersom de inte nödvändigtvis har någon koppling till tullagens tillämpningsområde, dvs. varuimport och varuexport. Polisen har befogenheter att vidta gränskontroll och tullåtgärder i fråga om sådana varor med stöd av annan lagstiftning, såsom ordningslagen[1]. En motsvarande ändring bör göras i 2 kap. 21 § 2 mom. i den åländska polislagen.

 

1.2.11 Justeringar i stadgandena om hemliga metoder för inhämtande av information (FFS 921/2016, RP 93/2016 rd)

 

Lagändringar har gjorts i strafflagen för att kriminalisera resor i syfte att begå terroristbrott. Straffbestämmelserna för finansiering av terrorism har även kompletterats så att finansiering av resebrott bestraffas som finansiering av terrorism. Som en följd av detta har även tvångsmedelslagen och 5 kap. rikets polislag om hemliga metoder för inhämtande av information när det gäller förhindrande, avslöjade och utredandet av resebrott gjorts. Motsvarande ändringar bör göras i 5 kap. 3, 5, 8, 15 och 17 §§ i den åländska polislagen om hemliga metoder för inhämtande av information.

 

1.2.12 Ändring av lagstiftning gällande lämnande och mottagande av internationellt bistånd (FFS 419/2017, RP 107/2016 rd)

 

Att upprätthålla den interna säkerheten är i regel varje stats eget ansvar. Staterna, EU och de internationella organisationerna har skapat olika samordnings- och samarbetsmekanismer för bekämpningen och hanteringen av hot mot den interna säkerheten. Målet är att staterna ska kunna lämna andra stater bistånd samt att biståndet ska kunna användas av EU och internationella organisationer t.ex. vid terroristbrott, naturolyckor, katastrofer och andra nödsituationer eller vid fara för sådana. Genom Lissabonfördraget stärkte man medlemsstaternas solidaritet genom att ta in en s.k. solidaritetsklausul (artikel 222 i FEUF) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för dessa situationer. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde finns det många arrangemang både internationellt och inom EU som kan utnyttjas av polis-, räddnings- och gränsbevakningsmyndigheter för att lämna och ta emot bistånd för bekämpning och hantering av hot och risker som gäller den interna säkerheten. Exempel på det samarbete som bygger på lagstiftningen på EU-nivå är unionens civilskyddsmekanism, det samarbete som koordineras av Gränsförvaltningsbyrån (Frontex) och det s.k. Prümsamarbetet och Atlassamarbetet, genom vilka man strävar efter att effektivisera samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter och polismyndigheter i syfte att bekämpa terrorism och gränsöverskridande brottslighet.[2]

     Genom lagändringar i polislagen, vilka trädde i kraft 1 juli 2017, och bl.a. i gränsbevakningslagen och räddningslagen på rikssidan genomfördes ändringar i lagstiftningen om lämnande och mottagande av internationellt bistånd inom inrikesministeriets förvaltningsområde.

     Beträffande rikets polislag har en ändring gjorts i 2 kap. 17 § gällande polisens rätt att få bistånd av försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet och använda beväpning som skaffats som krigsmaterial för att förhindra eller avbryta terroristbrott. Tryggande av statens säkerhet utgör en riksangelägenhet enligt 27 § 34 punkten självstyrelselagen. Enligt detaljmotiveringen omfattar begreppet bland annat lagstiftning om bekämpning av terrorism (RP 73/1990, s. 77). Till följd av Ålands demilitariserade och neutraliserade status föreslås på samma sätt som i nu gällande åländska polislag stadgandet i 2 kap. 17 § i den åländska polislagen om användning av maktmedel inte innehålla några bestämmelser om polisens rätt att använda militära maktmedel. Den aktuella ändringen i den finska polislagen föreslås därmed inte införas i den åländska polislagen.

     Tillägg till 9 kap. om särskilda bestämmelser i rikets polislag har även gjorts beträffande reglering gällande situationer då polisen lämnar eller mottar internationellt bistånd. Särskild reglering har tagits in i rikets polislag gällande Prüm- och Atlassamarbetet. Den största delen av bestämmelserna i Prümfördraget är införlivade i rådets beslut 2008/615/RIF om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet, och är därmed direkt gällande inom EU. Atlasbeslutet gäller samarbete mellan medlemsstaternas särskilda insatsgrupper i krissituationer. Med insatsgrupp avses enligt art. 2 i Atlasbeslutet varje brottsbekämpande enhet i en medlemsstat som har hantering av krissituationer som specialuppgift.

     Beträffande Finlands begäran om assistans och mottagande av internationellt bistånd kan Åland komma att beröras. I propositionen, där Ålands landskapsregering bereddes möjlighet att inkomma med ett yttrande, konstateras under avsnitt 6 om Ålands ställning följande: ” Till rikets lagstiftningsbehörighet hör […] sådana ärenden som gäller förhållandet till utländska makter med beaktande av självstyrelselagens bestämmelser i 9 och 9 a kap. om internationella förpliktelser och ärenden som gäller Europeiska unionen. Enligt 27 § 22 punkten hör i regel även straffrätten till rikets behörighet. På basis av den behörighetsfördelning som det föreskrivs om i Ålands självstyrelselag har riket behörighet att begära internationellt bistånd till Ålands territorium. I de ärenden som hör till landskapets behörighet är det landskapets myndigheter som ansvarar för att bedöma om det behövs bistånd utifrån samt att framställa en eventuell begäran för rikets behöriga ministerium. Rikets myndighet ska sörja för kontakterna till utlandet, liksom till andra ställen i Finland [---]. På basis av internationella överenskommelser är Åland ett demilitariserat och neutraliserat territorium. Detta hindrar införsel av militära styrkor, militära fordon och krigsmateriel till Åland samt transitering av dessa via Åland, dock med vissa undantag vad gäller Finland (Konventionen om Ålands icke-befästande och neutralisering FördrS 1/1922, artikel 4 a och 4 b). I samband med ikraftträdandet av Lissabonfördraget gav Finland den 11 januari 2010 i Coreper en förklaring gällande Åland där man med stöd av ovan nämnda konvention påminde om Ålands demilitariserade och neutraliserade ställning och konstaterade att ikraftträdandet av Lissabonfördraget inte inverkar på Ålands ställning. Även Ålandsprotokollet (Protokoll nr 2 till fördraget om Finlands anslutning till Europeiska unionen, FördrS 102 och 103/1994) ska fortfarande gälla. [---] Myndigheterna ska i sin verksamhet beakta de internationella överenskommelser som gäller Ålands demilitarisering och neutralisering.” I propositionen omnämns även att landskapsregeringen framhäver att Ålands ställning som demilitariserad och neutral zon ska lyftas fram i alla dokument om mottagande av internationellt bistånd, att det bör utredas hur rikets myndigheter behandlar en situation där bistånd tas emot, samt att det ska utarbetas anvisningar om situationer av detta slag för myndigheterna.

     I dagsläget regleras internationellt samarbete och rättslig hjälp och handräckning och andra staters polismäns rätt att utöva samma befogenheter som finländska polismän i 9 kap. 10 § i den åländska polislagen. Det kan konstateras att intagandet av motsvarande bestämmelser som i rikets polislag 9 kap. 2 a § och 9 a § - 10 § inte skulle fungera upplysande i den åländska polislagen eller bidra till att skapa enhetlighet och överskådlighet i den åländska polislagen, varför det föreslås att dessa stadganden inte tas in i den åländska polislagen.

 

1.2.13 Europeiska gräns-och kustbevakningsbyrån (FFS 621/2017, RP 40/2017 rd)

 

Nya bestämmelser som trädde i kraft 1 oktober 2017 har införts i 9 kap. i rikets polislag gällande deltagande i Europeiska gräns-och kustbevakningsbyråns verksamhet. Vid beredandet av ändringen i rikets polislag inkom Ålands landskapsregering med ett yttrande och konstaterade att Ålands polismyndighet inte deltar i Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns återvändandeåtgärder, insatser och övriga verksamhet. Någon motsvarande ändring föreslås inte i den åländska polislagen.

 

1.2.14 Ändrade bestämmelser för tillträde och genomsökning av hemfridsskyddade utrymmen (FFS 625/2017, RP 266/2016 rd)

 

Genom lagändringar i skjutvapenlagen och polislagen, vilken trädde i kraft 1 december 2017, och strafflagen, ändras bestämmelserna om förvärv och innehav av skjutvapen. En ny 6 a § har även införts i 2 kap. rikets polislag gällande polismans rätt till tillträde och genomsökning i faro-och skadesituationer beträffande rätt att få tillträde till ett utrymme som omfattas av hemfrid, om det finns grundad anledning att befara att skjutvapen missbrukas eller att ett ärende som gäller återkallelse av tillstånd för skjutvapnet har inletts. En hänvisning till den nya 6 a § har även införts i 7 §. Motsvarande ändringar föreslås införas i 2 kap. i den åländska polislagen.

 

1.2.15 Ändrade bestämmelser gällande säkerhetsvisitationer (FFS 753/2017, RP 37/2017 rd)

 

Genom en lagändring av 2 kap. i rikets polislag som trädde i kraft 1 december 2017 ges polisen möjlighet att utföra mer omfattande säkerhetsvisitationer vid tillställningar som kräver särskilt skydd eller övervakning. En polisman ges rätt att kroppsvisitera en person för att säkerställa att personen inte innehar föremål eller ämnen som det är förbjudet enligt lag att ha på en tillställning. Polisen ges även rätt att när situationen kräver det säkerhetsvisitera personer som befinner sig inom området där tillställningen ordnas. Rätten att utföra visitation begränsas således inte längre endast till personer som anländer till eller avlägsnar sig från en tillställning och personer som befinner sig i den omedelbara närheten av platsen för tillställningen och inkvarteringslokalerna. Motsvarande ändring förslås införas även i 2 kap. i den åländska polislagen.

     Genom lagändringen görs även ett tillägg i 2 kap. 22 § i rikets polislag gällande befogenheter för främmande stater tjänstemän att inom ramen för artikel 41 tillämpningskonventionen till Schengenkonventionen förfölja gärningsman över gräns och utföra visitation och frånta föremål och ämnen. En motsvarande lagändring föreslås inte i den åländska polislagen då artikel 41 Schengenkonventionen inte berör Åland då förföljandet över gränsen endast får ske över landsgränser.

 

2. Kommande ändringar i polislagstiftningen

 

2.1. Lagstiftning om civil underrättelseverksamhet (RP 202/2017 rd)

 

I regeringsproposition 202/2017 rd som överlämnades till riksdagen 7 februari 2018 föreslås att det stiftas en ny lag om civil underrättelseinhämtning avseende datatrafik och att polislagen ändras så att det fogas ett nytt kapitel till lagen om civil underrättelseinhämtning. I sammanhängande propositioner föreslås att det stiftas en ny lag om militär underrättelseverksamhet och en ny lag om övervakning av underrättelseverksamheten.

     Målet med den föreslagna lagstiftningen är att genom underrättelseverksamhet (insamling och analys av information för att identifiera och bekämpa eventuella hot mot Finland) förbättra den nationella säkerheten.  I dagsläget bedriver de myndigheter som ansvarar för den nationella säkerheten sådan underrättelseverksamhet som deras lagstadgande uppgifter förutsätter, men det finns inte i lag föreskrivna befogenheter för underrättelseinhämtning. Avsikten med lagstiftningen är att skapa en rättsgrund för underrättelseinhämtning. Målsättningen är att genom civil underrättelseinhämtning förbättra möjligheten för Finland att skydda sig mot de allvarligaste hoten som riktar sig mot den nationella säkerheten, vilket i lagen förtecknas i elva punkter, däribland bl.a. terrorism, utländsk underrättelseverksamhet och verksamhet som hotar den demokratiska samhällsordningen. En allmän förutsättning är att det med fog kan antas att man genom civil underrättelseinhämtning kan antas få information om verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten. Gällande de specifika metoderna för civil underrättelseinhämtning, t.ex. teleavlyssning, teknisk spårning av personer, täckoperationer och bevisprovokation genom köp, uppställs sedan ytterligare krav, såsom att metoderna med fog ska antas vara av synnerlig vikt för att få information.

     Enbart en myndighet i Finland, skyddspolisen, anförtros uppgiften att använda civila underrättelsemetoder. Metoderna för civil underrättelseinhämtning baserar sig delvis på de hemliga metoder för inhämtande av information som finns i polislagen. Därutöver föreskrivs om kopiering och kvarhållande av försändelser för kopiering, rätt att få information av privata sammanslutningar och underrättelseinhämtning som avser datatrafik. De underrättelsemetoder som mest inkräktar på de grundläggande fri-och rättigheterna ska användas av domstol, däribland beslut om underrättelseinhämtning som avser datatrafik och underrättelseinhämtning som riktas mot en hemfridsskyddad plats. För att garantera en rättvis rättegång föreslås att skyddspolisens befogenheter att göra förundersökningar slopas. För att säkerställa övervakningen av skyddspolisens verksamhet föreslås att det inrättas en oberoende juridisk övervakningsmyndighet, en underrättelseombudsman.

      Tryggande av statens säkerhet utgör en riksangelägenhet enligt 27 § 34 punkt självstyrelselagen. Enligt detaljmotiveringen omfattar begreppet bland annat lagstiftning om bekämpning av terrorism (RP 73/1990, s. 77). Eftersom de föreslagna förändringarna i rikets lagstiftning som de är formulerade i regeringspropositionen berör skyddspolisens verksamhet, bedöms lagändringarna inte förutsätta att några motsvarande bestämmelser tas in i den åländska polislagen, då dessa bestämmelser inte skulle fungera upplysande i den åländska polislagen och inte heller bidra till att skapa enhetlighet och överskådlighet i den åländska polislagen. Lagförslaget är dock inte färdigbehandlat i riksdagen, varvid det är möjligt att ändringar i lagförslaget görs under riksdagsbehandlingen. Landskapsregeringen kommer att följa behandlingen av lagförslaget i riksdagen och vid behov ta fram därav föranlett lagförslag.

 

2.2 Ändringar i gränsbevakningsväsendets befogenheter (RP 201/2017 rd)

 

I regeringsproposition RP 201/2017 rd som överlämnades till riksdagen 25 februari 2018, föreslås lagändringar i gränsbevakningslagen, utlänningslagen, lagen om behandling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet, lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning och i polislagen, för att utveckla Gränsbevakningsväsendets och gränsbevakningsmännens befogenheter så att Gränsbevakningsväsendet kan möta hot som uppstår i Finlands säkerhetspolitiska omgivning.

     Genom lagförslagen föreslås en mindre ändring i rikets polislag gällande en polismans rätt att styra och begränsa vistelse på ett gränsövergångsställe. Lagförslaget genomgår för närvarande utskottsbehandling på rikssidan, där avsikten är att lagförslaget ska behandlas av lagutskottet under riksdagens höstsession. Avsikten uppges i propositionen vara att lagförslaget ska träda i kraft så snart som möjligt. Motsvarande lagändring kommer att krävas i landskapets polislag, men då ikraftträdelsedatum för lagändringen på rikssidan i dagsläget är oklart kommer landskapsregeringen att återkomma med ett lagförslag då klarhet råder gällande ikraftträdelsetidpunkten på rikssidan.

 

2.3 Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande av terrorism, uppdateringar i bestämmelserna om hemliga metoder för inhämtande av information (RP 30/2018 rd)

 

I regeringsproposition RD 30/2018 rd, som överlämnades till riksdagen 5 april 2018 föreslås lagstiftningsändringar som förutsätts i Europaparlamentets och rådet direktiv om bekämpande av terrorism, vilket ersätter rambeslutet om terroristbrott från 2002. Enligt förslaget föreskrivs bl.a. att vissa rån-, utpressnings-, och förfalskningsbrott som har anknytning till terroristbrott är internationella brott. Straffbestämmelserna om förbud mot kemiska, biologiska och kärnladdningsbrott samt allvarliga nätbrott kompletteras med nya gärningssätt och radiologiska vapen kriminaliseras. Motsvarande bestämmelser uppdateras i polislagens stadganden om hemliga metoder för informationsinhämtning. Avsikten är att ändringarna i rikets polislag ska träda i kraft senast 8 september 2018. Enligt preliminära uppgifter kommer lagförslaget att genomgå behandling i grundlagsutskottet under juni månad, varefter lagutskottet avger sitt yttrande till lagutskottet. Motsvarande ändringar föreslås göras i den åländska polislagen. Lagtinget bör dock avvakta med den slutliga behandlingen av det andra lagförslaget till dess att beslut om antagande fattats av riksdagen. I annat fall träder en från riket avvikande reglering i kraft i den åländska polislagen på ett område som är riksbehörighet, vilket innebär att risken är stor att regleringen fälls i presidentkontrollen.

 

3. Överväganden och landskapsregeringens förslag

 

De föreslagna ändringarna i polislagen till största delen av teknisk karaktär. Ändringarna berör i huvudsak bestämmelserna om hemliga metoder för inhämtande av information, uppdaterade hänvisningar till förnyad rikslagstiftning om gränsbevakning, lag om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lag om brottsbekämpning inom Tullen och tullagen. De föreslagna bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med motsvarande bestämmelser i rikets polislag.

     Några uppdateringar är av större betydelse, såsom uppdatering av bestämmelserna om polisens möjlighet att utföra mer omfattande säkerhetsvisitationer vid tillställningar samt polismans rätt till tillträde till utrymme som omfattas av hemfrid om det finns grundad anledning att befara att skjutvapen missbrukar eller att ett ärende om återkallande av tillstånd för skjutvapnet inletts. En del av de ändringar i polislagen som gjorts i rikets polislag föreslås inte införas i den åländska polislagen, då Åland har löst motsvarande lagstiftningsfrågor på ett annat sätt än på rikssidan och då vissa stadganden i rikets polislag är av riksbehörighetskaraktär och inte skulle fungera upplysande i den åländska polislagen eller bidra till att skapa enhetlighet och överskådlighet i den åländska polislagen. En föreslagen lagändring är att hänföra till lagförslag som ännu inte slutbehandlats i riksdagen. I övrigt hänvisas beträffande landskapsregeringens överväganden och förslag till redogörelsen ovan under avsnitt 1 och 2.

 

4. Förslagets verkningar

 

Lagförslaget har inte några kända konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män, för barn eller för miljön. Ålands polismyndighets arbete torde inte utökas till följd av lagändringarna.

 

5. Lagstiftningsbehörigheten

 

Landskapet har lagstiftningsbehörighet gällande myndigheter och inrättningar som lyder under landskapsregeringen enligt 18 § 1 punkten i självstyrelselagen (1991:71) för Åland. Enligt 18 § 6 punkten i självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om allmän ordning och säkerhet med de undantag som nämns i 27 §, 27, 34 och 35 punkten samt i fråga om brand- och räddningsväsendet. Enligt undantaget har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om skjutvapen och skjutförnödenheter, försvarsväsendet, gränsbevakningen, ordningsmaktens verksamhet för tryggande av statens säkerhet, försvarstillstånd och beredskap för undantagsförhållanden samt i fråga om explosiva ämnen till den del rikets säkerhet berörs.

     Polisverksamheten i landskapet regleras även i republikens presidents förordning (2010:33) om polisförvaltningen i landskapet Åland. Enligt 1 § mom. i överenskommelseförordningen ska landskapets polis upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt utföra övriga uppgifter som hör till polisen om inte något annat bestäms i lag eller förordning. Genom bestämmelsen är landskapets polis berättigad till att sköta bland annat förundersökning av brott, som enligt 27 § 23 punkten självstyrelselagen hör till rikets behörighet. Den högsta tillsynen över landskapets polisväsende ankommer enligt 3 § i överenskommelseförordningen på landskapsregeringen, som förestår landskapets polisförvaltning, samt på landshövdingen som företräder rikets polisförvaltning.

     Administrativa ingrepp i den personliga friheten är enligt 27 § 24 punkten självstyrelselagen riksbehörighet, liksom enligt 2 punkten rätten att färdas från en ort till en annan och telegraf-och telefonhemligheten. Även ordningsmaktens verksamhet för tryggande av statens säkerhet är riksbehörighet enligt 27 § 34 punkten självstyrelselagen. Stiftandet av och avvikelse från grundlag är enligt 27 § 1 punkten självstyrelselagen riksbehörighet. Bestämmelser om de grundläggande fri-och rättigheterna finns i 2 kapitlet grundlagen. I grundlagen föreskrivs om att man i lag i vissa fall kan inskränka de grundläggande fri-och rättigheterna.

     En stor del av de föreslagna ändringarna i polislagen är frågor som hör till rikets behörighet. Enligt 19 § 3 mom. självstyreselagen finns möjlighet att ta in bestämmelser av rikslagstiftningsnatur i en landskapslag. Förutsättningen är att landskapslagen genom detta vinner i enhetlighet och överskådlighet. Lagstiftning av blandad karaktär har ansetts tillåtet då väsentliga delar av rättsområdet hör till landskapets lagstiftningsbehörighetsområde. Landskapsregeringen bedömer att majoriteten av de bestämmelser som kommer att finnas i polislagen efter de föreslagna ändringarna är att hänföra till landskapets lagstiftningsbehörighetsområde och att den föreslagna ändringen av polislagen såldes är i enlighet med självstyrelselagen.

 

6. Beredning av ärendet

 

Ärendet har beretts som ett tjänstemannauppdrag vid Ålands landskapsregerings lagberedning.

 

Detaljmotivering

 

1. Landskapslag om ändring av polislagen för Åland

 

2 kap. Allmänna befogenheter

 

6a § Tillträde och genomsökning för att säkerställa verkställigheten av beslut om temporärt omhändertagande av skjutvapen. Ett nytt stadgande föreslås som ger rätt för polisen att få tillträde till lokaler som omfattas av hemfrid om det finns anledning att misstänka att en person som fått ett beslut om temporärt omhändertagande av skjutvapen inte kommer att följa beslutet och inte kommer att överlämna vapnen till polisen. För att säkerställa att 10 § 3 mom. grundlagen uppfylls, vilken ställer krav på att åtgärder som ingriper i hemfriden ska bestämmas genom lag och att åtgärderna ska vara nödvändiga för att de grundläggande fri- och rättigheterna skall kunna tryggas eller för att brott skall kunna utredas, får polisen enligt stadgandet genomsöka lokalerna efter skjutvapen, vapendelar, patroner eller farliga projektiler enbart i den utsträckning som är nödvändning. Genomsökningen ska även vara nödvändig för att skydda liv och hälsa.

 

7 § Vidtagande av åtgärder. Paragrafen kompletteras med en hänvisning till den föreslagna nya 6a § gällande rätt att vid genomsökning enligt 6a § vid behov öppna rum, förvaringsplats eller annat objekt med våld.

 

12 § Säkerhetsvisitation. 2 mom. har samma innehåll som tidigare, men stadgandet har förtydligats. Paragrafens 3 mom. ändras så att där inte längre föreskrivs om en polismans rätt att utföra säkerhetsvisitation vid vissa tillställningar och i vissa lokaler. Bestämmelser om detta finns i 12a §. Paragrafens 3 mom. motsvarar till sitt innehåll det tidigare gällande 4 mom. Enligt momentet ska sådana farliga föremål och ämnen som avses i 1 mom. vid behov fråntas den visiterade. Den visiterade ska även fråntas sådana föremål och ämnen som det annars enligt lag eller med stöd av lag är förbjudet att inneha. I motiveringen till 4 mom. i den gällande lagen konstateras att man ibland i samband med säkerhetsvisitation påträffar föremål och ämnen som det är straffbart att inneha men som inte nödvändigtvis är sådana farliga föremål eller ämnen som avses i 1 eller 3 mom. I motiveringen nämns narkotika som exempel på detta. Straffbart innehav betyder att det är fråga om ett brottmål och bestämmelserna om beslag i 7 kap. i tvångsmedelslagen blir då tillämpliga. Om det är fråga om ett föremål eller ämne som anses vara farligt men som det inte är straffbart att inneha ska 2 kap. 15 § i polislagen tillämpas på behandlingen av föremålet (RP 224/2010 rd, s. 84)[3].

 

12a § Säkerhetsvisitation vid vissa tillställningar. En ny paragraf föreslås gällande säkerhetsvisitation vid vissa tillställningar. I 1 mom. föreskrivs om sådana säkerhetsvisitationer i anknytning till vissa lokaler och tillställningar som det föreskrivs om i 2 kap. 12 § 3 mom. i den tidigare gällande polislagen. För den närmare motiveringen av paragrafen hänvisas till RP 37/2017 rd. s.10-14.

 

15 § Hantering av omhändertagen egendom. På grund av ändringarna i 12 § och intagandet av en ny 12a § ändras hänvisningarna i 15 §.

 

21 § Gränskontroll och tullåtgärder. 1 mom. innehåller bestämmelser om rätt för polisman att genomföra in-och utresekontroller med samma befogenheter som gränsbevakningsman. Bestämmelsen ändats till följd av att gränsbevakningslagen har omnumrerats och paragrafernas ordalydelse ändras. I sak motsvarar bestämmelsen nuvarande reglering.

     2 mom. innehåller bestämmelser om polisens rätt att vidta vissa åtgärder enligt den uppdaterade tullagen i syfte att ta i beslag varor som importerats olagligen. Enligt den gällande bestämmelsen får befogenheterna enligt tullagen tillämpas också för att ta i beslag varor som tillverkats eller innehas olagligen. Dessa situationer ska nu enligt förslaget inte längre höra till momentens räckvidd, eftersom de inte nödvändigtvis har någon koppling till tullagens tillämpningsområde, dvs. varuimport och varuexport. Polisen har befogenheter att vidta åtgärder i fråga om sådana varor med stöd av annan lagstiftning, såsom ordningslagen.

 

5 kap. Hemliga metoder för inhämtande av information

 

1 § Tillämpningsområde och definitioner. Ett tillägg förs in i 4 mom. gällande täckoperationer och bevisprovokation genom köp för förhindrande av tullbrott. Tullen har enbart på beslut av chefen för centralkriminalpolisen möjlighet att utföra bevisprovokation genom köp och täckoperation, och täckoperation enbart i datanät. I övriga fall bistår polisen enligt rikets polislag Tullen i genomförandet av täckoperationer och bevisprovokation genom köp för att förhindra tullbrott. En motsvarande bestämmelse föreslås intas i den åländska lagen, dock formuleras den åländska bestämmelsen inte tvingande, utan Ålands polismyndighet kan på begäran av Tullen utföra begärd täckoperation och bevisprovokation.

 

3 § Hemligt inhämtande av information för att avslöja brott. Det föreslås att paragrafen ska ändras så att brott som begåtts i terroristiskt syfte, deltagande i utbildning för ett terroristbrott, finansiering av terroristgrupp och resa i syfte att begå terroristbrott tas in som grund för att få använda hemliga metoder för inhämtande av information, under förutsättning att gärningen är så allvarlig att den förutsätter fängelsestraff.

 

5 § Teleavlyssning och dess förutsättningar. I 2 mom. föreskrivs om brott för vilka det är tillåtet att använda teleavlyssning för att förhindra brott. Momentet föreslås ändras så att det i 7 punkten tas upp brott som begåtts i terroristiskt syfte, i 12 punkten deltagande i utbildning för terroristbrott, i 15 punkten finansiering av terroristgrupp samt i 16 punkten resor i syfte att begå terroristbrott, under förutsättning att gärningen är så allvarlig att den förutsätter fängelsestraff.

 

8 § Teleövervakning och dess förutsättningar. Enligt 2 mom. 3 punkten i den gällande paragrafen är teleövervakning möjlig i fråga om olovligt brukande, skadegörelse, kränkning av kommunikationshemlighet eller dataintrång som riktar sig mot ett automatiskt databehandlingssystem och som begåtts med användning av en teleadress eller teleterminalutrustning. Det har varit nödvändigt att omnämna dessa brott i 3 punkten, eftersom teleövervakning inte kunnat användas i enlighet med 2 punkten, eftersom det i den punkten förutsätts ett maximistraff på två års fängelse. Genom ändringar i strafflagen stiger maximistraffet för dataintrång och kränkning av kommunikationshemlighet till fängelse i 2 år, varvid 2 punkten kan tillämpas.

     Även skadegörelse som har begåtts genom det gärningssätt som avses i punkten 3 kan strykas eftersom dataskadegörelse blir en självständig kriminalisering med ett maximistraff om 2 års fängelse, vilket innebär att 2 punkten kan tillämpas.

     Det föreslå att det i 1 mom. 6 punkten tas in deltagande i utbildning för ett terroristbrott, finansiering av terroristgrupp och resa i syfte att begå terroristbrott. I punkten nämns i nuläget förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte. De brott som avses i paragrafen är till följd av hänvisningen i 11 § 2 mom. samtidigt grundbrott för inhämtande av basstationsuppgifter enligt 11 §.

 

15 § Förtäckt inhämtande av information och dess förutsättningar. Det föreslås att det i 2 mom. 4 punkten tas in deltagande i utbildning för ett terroristbrott, finansiering av terroristgrupp samt resor i syfte att begå terroristbrott. I punkten nämns i nuläget förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte.

 

17 § Teknisk avlyssning och dess förutsättningar. Det föreslås att det i 4 mom. 3 punkten tas in deltagande i utbildning för ett terroristbrott, finansiering av terroristgrupp samt resor i syfte att begå terroristbrott. I punkten nämns i nuläget förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte. De brott som avses i momentet är till följd av hänvisningen i 19 § 4 mom. samtidigt grundbrott för optisk observation av hemfridsskyddade utrymmen och andra platser och av personer som berövats sin frihet på grund av brott samt till följd av hänvisningarna i 21 § 3 mom. och 23 § 3 mom. samtidigt grundbrott för teknisk spårning av en person och tekniskt observation av utrustning.

 

62 § Ersättning till teleföretag. Stadgandet om att beslut om ersättning till teleföretag gällande ersättning för direkta kostnader som förorsakats av att företaget biträtt polismyndigheten genom att t.ex. tillhandahålla uppgifter, redskap och personal för teleavlyssning och teleövervakning kompletteras med en ny bestämmelse om att rättelseyrkande ska användas i första skedet av sökandet av ändring i Ålands polismyndighets beslut. Syftet med ändringen är att effektivisera ändringssökande och ge teleföretagen möjlighet att få sitt beslut prövat snabbare än genom domstolsprövning. Rättelseyrkande innebär att ett teleföretag som är missnöjd med Ålands polismyndighets beslut kan begära att Ålands polismyndighet omprövar beslutet. Rättelseyrkandet ska framföras inom 30 dagar från den dagen den som önskar rättelse tagit del av beslutet. Ålands polismyndighet ska behandla rättelseyrkandet skyndsamt. Bestämmelser om rättelseförandet finns i 41 § förvaltningslagen. Över Ålands polismyndighets beslut om rättelseyrkandet får besvär anföras till Ålands förvaltningsdomstol.

 

8 kap. Skadestånd och arvoden

 

4 § Ersättning och arvode för hjälpverksamhet och 5 § Arbetsgivarens och kommunens rätt. Hänvisningarna i polislagen till lagen om olycksfallsförsäkring föreslås ändras till hänvisningar till den nya lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

 

 

2. Landskapslag om ändring av polislagen för Åland

 

5 kap. Hemliga metoder för inhämtande av information

 

3 § Hemligt inhämtande av information för att avslöja brott. Det förslås att paragrafens 7 och 8 punkter ändras så att de motsvarar förslagna ändringar i tvångsmedelslagen och där det beaktas att en punkt om allvarliga nätbrott fogas till 34 a kap. 1 § 1 mom. i strafflagen och att brott avseende radiologiska vapen som begåtts i terroristiskt syfte kriminaliseras i den nya 1 a § i det kapitlet. I 7 punkten i den förslagna ändringen i polislagen hänvisas till brott som begåtts i terroristiskt syfte, som avses i 34 a kap. 1 § 1 mom. 2—8 punkten i strafflagen, och i 8 punkten i den förslagna ändringen i polislagen nämns brott avseende radiologiska vapen som begåtts i terroristiskt syfte.

 

5 § Teleavlyssning och dess förutsättningar. Det föreslås att 2 mom. ändras så att även där beaktas att en punkt om allvarliga nätbrott fogas till 34 a kap. 1 § 1 mom. i strafflagen och att brott avseende radiologiska vapen som begåtts i terroristiskt syfte kriminaliseras i den nya 1 a § i det kapitlet. 2 mom. 7 punkten ändras så att den börjar gälla brott som begåtts i terroristiskt syfte enligt 34 a kap. 1 § 1 mom. 2—8 punkten i strafflagen och 8 punkten ändras så att den börjar gälla brott avseende radiologiska vapen som begåtts i terroristiskt syfte. Förutom att villkoren för grundbrottet ska vara uppfyllt förutsätter användning av hemliga metoder för inhämtande av information att övriga villkor i polislagen är uppfyllda. En del av dessa andra villkor är allmänna (till exempel att proportionalitetsprincipen iakttas), en del ingår i de metodspecifika bestämmelserna.

 

8 § Teleövervakning och dess förutsättningar. Det förslås att 2 mom. ändras så att ett grundbrott för teleövervakning blir brott som främjar resebrott enligt kriminaliseringen i den nya 34 a kap. 5 c § i strafflagen.

 

9 § Teleövervakning med samtycke av den som innehar teleadress eller teleterminalutrustning. Det föreslås att paragrafen ändras så att brott som främjar resebrott blir ett grundbrott som krävs för teleövervakning med samtycke av den som innehar teleadress eller teleterminalutrustning.

 

13 § Systematisk observation och dess förutsättningar. Det föreslås att 3 mom. ändras så att brott för att främja resebrott blir ett grundbrott för systematisk observation.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring
av polislagen för Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 2 kap. 7 §, 12 §, 15 § 1 mom., 21 §, 5 kap. 1 § 4 mom., 3 §, 5 § 2 mom., 8 § 2 mom., 15 § 2 mom., 17 § 4 mom., 8 kap. 4 § 2 mom. och 5 § polislagen (2013:87) för Åland, av dessa lagrum 5 kap. 5 § 2 mom. och 8 § 2 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2014/27 samt

     fogas till 2 kap. en ny 6a §, en ny 12a §, till 5 kap. 62 § ett nytt 2 mom. som följer:

 

2 kap.
Allmänna befogenheter

 

6a §

Tillträde och genomsökning för att säkerställa verkställigheten av beslut om temporärt omhändertagande av skjutvapen

     En polisman har rätt att få tillträde till sådana hemfridsskyddade platser som avses i 24 kap. 11 § i strafflagen och att där i nödvändig utsträckning utföra genomsökning för att säkerställa verkställigheten av ett i 92 § i skjutvapenlagen (FFS 1/1998) avsett beslut om temporärt omhändertagande av skjutvapen, vapendelar, patroner och särskilt farliga projektiler, om det finns anledning att misstänka att den person som innehar föremålen inte kommer att följa beslutet och överlämna vapnet, vapendelen, patronerna eller de särskilt farliga projektilerna till polisen och om åtgärden är nödvändig för att

skydda liv och hälsa.

     En åtgärd enligt 1 mom. kräver ett förordnande av en polisman som hör till befälet.

 

7 §

Vidtagande av åtgärder

     I sådana fall som avses i 4–6 och 6a § får ett rum, en förvaringsplats eller något annat objekt för åtgärden vid behov öppnas med våld. Efter att åtgärden avslutats ska objektet för åtgärden stängas på lämpligt sätt. Över åtgärder som vidtagits med stöd av de nämnda paragraferna ska det upprättas protokoll eller göras motsvarande anteckningar i någon annan handling.

 

12 §

Säkerhetsvisitation

     En polisman har i samband med gripande, anhållande, häktning, tagande i förvar och andra åtgärder som riktar sig mot den personliga friheten rätt att kontrollera vad en person har i sina kläder eller annars på sig eller i medhavda saker, för att förvissa sig om att personen inte innehar föremål eller ämnen med vilka denne kan äventyra sin förvaring eller utsätta sig själv eller andra för fara. En polisman får i samband med tjänsteuppdrag kroppsvisitera en person för att hitta sådana föremål eller ämnen också i andra fall, om det av grundad anledning behövs för att trygga polismannens säkerhet i arbetet och fullgörande av tjänsteuppdraget.

     I samband med frihetsbegränsande åtgärder kan en person kroppsvisiteras eller saker som personen för med sig kontrolleras också för att dokument som behövs för identifiering av denne ska kunna hittas.

     Farliga föremål och ämnen som avses i 1 mom. ska vid behov fråntas den visiterade. Också sådana föremål och ämnen ska fråntas den visiterade som det annars enligt lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av lag är förbjudet att inneha.

 

12a §

Säkerhetsvisitation vid vissa tillställningar

     En polisman har på det sätt och i den omfattning som situationen nödvändigt kräver rätt att kroppsvisitera personer som anländer till, är närvarande vid eller avlägsnar sig från en rättegång eller från en sådan sammankomst som förutsätter särskilt skydd eller en offentlig tillställning eller annan motsvarande tillställning som förutsätter särskilt skydd eller särskild övervakning samt att kroppsvisitera personer som anländer till, är närvarande i eller avlägsnar sig från deltagarnas inkvarteringslokal samt personer som befinner sig i omedelbar närhet av den plats där en tillställning anordnas eller inkvarteringslokalerna och att granska de saker som de för med sig, för att förvissa sig om att de inte innehar föremål eller ämnen som kan äventyra säkerheten för deltagarna, de personer som befinner sig i inkvarteringslokalerna eller andra personer, eller som det annars enligt lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av lag är förbjudet att inneha vid tillställningen.

     Den säkerhetsvisitation som avses i 1 mom. får inte riktas mot en person som befinner sig på en sådan hemfridsskyddad plats som avses i 24 kap. 11 § i strafflagen.

     Föremål och ämnen som avses i 1 mom. ska vid behov fråntas den visiterade.

 

15 §

Hantering av omhändertagen egendom

     Farliga föremål och ämnen som polisen tagit om hand med stöd av 12 § 3 mom., 12a § 3 mom. eller 14 § 1 mom. ska återlämnas till innehavaren utan dröjsmål och senast inom 14 dygn, om det inte redan före det inleds ett förfarande för återkallande av tillståndet att inneha föremålen eller ämnena eller vidtas åtgärder enligt 2 eller 3 mom. eller enligt 7 kap. i tvångsmedelslagen. En del av eller ett tillbehör till ett föremål som tagits om hand av polisen med stöd av 14 § 2 mom. i detta kapitel ska alltid återlämnas, om polisen inte redan tidigare tagit om hand hela föremålet med stöd av 14 § 1 mom.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

21 §

Gränskontroll och tullåtgärder

     En polisman har rätt att genomföra in- och utresekontroller med sådana befogenheter som föreskrivs för en gränsbevakningsman i 28 och 28 a § i gränsbevakningslagen. Dessutom har polisen samma befogenheter att använda bild- och ljudupptagningar som skapats vid teknisk övervakning på ett gränsövergångsställe som gränsbevakningsväsendet har med stöd av 31 § i gränsbevakningslagen.

     I syfte att ta i beslag föremål eller ämnen som importerats olagligen har en polisman rätt att utföra åtgärder enligt 8 § 2 mom. samt 13, 14 och 16 § i tullagen (FFS 304/2016). Om beslaget förutsätter kroppsbesiktning eller annan granskning än granskning av bagage eller ytterkläder utan att förundersökning görs, ska 18 § i tullagen iakttas. Den polisman som beslutar om åtgärderna ska dock höra till befälet. 

 

 

 

5 kap.
Hemliga metoder för inhämtande av information

 

1 §

Tillämpningsområde och definitioner

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     I 10 kap. tvångsmedelslagen föreskrivs om användning av hemliga tvångsmedel vid förundersökning av brott. Täckoperationer och bevisprovokation genom köp för förhindrande av tullbrott kan genomföras av polisen på begäran av Tullen.

 

3 §

Hemligt inhämtande av information för att avslöja brott

     Metoderna i detta kapitel får användas när det gäller att avslöja följande brott:

     1) äventyrande av Finlands suveränitet,

     2) krigsanstiftan,

     3) landsförräderi, grovt landsförräderi,

     4) spioneri, grovt spioneri,

     5) röjande av statshemlighet,

     6) olovlig underrättelseverksamhet,

     7) brott som begåtts i terroristiskt syfte enligt 34 a kap. 1 § 1 mom. 2–7 punkten eller 2 mom. i strafflagen,

     8) förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte,

     9) ledande av terroristgrupp,

     10) främjande av en terroristgrupps verksamhet,

     11) meddelande av utbildning för ett terroristbrott,

     12) deltagande i utbildning för ett terroristbrott, om gärningen är så allvarlig att den förutsätter fängelsestraff,

     13) rekrytering för ett terroristbrott,

     14) finansiering av terrorism,

     15) finansiering av terroristgrupp, om gärningen är så allvarlig att den förutsätter fängelsestraff,

     16) resa i syfte att begå ett terroristbrott, om gärningen är så allvarlig att den förutsätter fängelsestraff.

 

5 §

Teleavlyssning och dess förutsättningar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     För att förhindra brott kan polisen ges tillstånd att rikta teleavlyssning mot en teleadress eller teleterminalutrustning som innehas eller sannolikt används av en person som på grund av sina yttranden eller hotelser eller sitt uppträdande med fog kan antas göra sig skyldig till

     1) äventyrande av Finlands suveränitet,

     2) krigsanstiftan,

     3) landsförräderi, grovt landsförräderi,

     4) spioneri, grovt spioneri,

     5) röjande av statshemlighet,

     6) olovlig underrättelseverksamhet,

     7) brott som begåtts i terroristiskt syfte enligt 34 a kap. 1 § 1 mom. 2–7 punkten eller 2 mom. i strafflagen,

     8) förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte,

     9) ledande av terroristgrupp,

     10) främjande av en terroristgrupps verksamhet,

     11) meddelande av utbildning för ett terroristbrott,

     12) deltagande i utbildning för ett terroristbrott, om gärningen är så allvarlig att den förutsätter fängelsestraff,

     13) rekrytering för ett terroristbrott,

     14) finansiering av terrorism,

     15) finansiering av terroristgrupp, om gärningen är så allvarlig att den förutsätter fängelsestraff, eller

     16) resa i syfte att begå ett terroristbrott, om gärningen är så allvarlig att den förutsätter fängelsestraff.

 

8 §

Teleövervakning och dess förutsättningar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     För att förhindra brott kan polisen ges tillstånd att rikta teleövervakning mot en teleadress eller teleterminalutrustning som innehas eller sannolikt används av en person som på grund av sina yttranden eller hotelser, sitt uppträdande eller i övrigt med fog kan antas göra sig skyldig till

     1) ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år,

     2) ett brott som begåtts med användning av en teleadress eller teleterminalutrustning och för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år,

     3) olovligt brukande som riktat sig mot ett automatiskt databehandlingssystem och som begåtts med användning av en teleadress eller teleterminalutrustning,

     4) utnyttjande av en person som är föremål för sexhandel, lockande av barn i sexuella syften eller koppleri,

     5) narkotikabrott,

     6) förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte, deltagande i utbildning för ett terroristbrott, finansiering av terroristgrupp eller resa i syfte att begå ett terroristbrott, eller

     7) grovt tullredovisningsbrott.

 

15 §

Förtäckt inhämtande av information och dess förutsättningar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Polisen får för att förhindra brott använda förtäckt inhämtande av information, om det på grund av en persons yttranden eller uppträdande i övrigt med fog finns anledning att anta att denne kommer att göra sig skyldig till

     1) ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år,

     2) utnyttjande av en person som är föremål för sexhandel, eller koppleri,

     3) narkotikabrott,

     4) förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte, eller, om gärningen är så allvarlig att den förutsätter fängelsestraff, deltagande i utbildning för ett terroristbrott, finansiering av terroristgrupp eller resa i syfte att begå ett terroristbrott,

     5) grovt tullredovisningsbrott, eller

     6) stöld eller häleri som hänför sig till planmässig, organiserad, yrkesmässig, fortsatt eller upprepad brottslig verksamhet.

 


 

 

17 §

Teknisk avlyssning och dess förutsättningar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     En förutsättning för teknisk avlyssning är dessutom att personen i fråga på grund av sina yttranden eller hotelser, sitt uppträdande eller i övrigt med fog kan antas göra sig skyldig till

     1) ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år,

     2) narkotikabrott,

     3) förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte, eller, om gärningen är så allvarlig att den förutsätter fängelsestraff, deltagande i utbildning för ett terroristbrott, finansiering av terroristgrupp eller resa i syfte att begå ett terroristbrott, eller

     4) grovt tullredovisningsbrott.

 

62 §

Ersättningar till teleföretag

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Rättelse av beslutet får skriftligen begäras hos Ålands polismyndighet inom 30 dagar från delfående av beslutet. Av rättelseyrkandet ska framgå vilket beslut som avses, hurudan rättelse som begärs och på vilka grunder rättelse begäras. Ålands polismyndighet ska behandla begäran om rättelse skyndsamt. Det beslut som Ålands polismyndighet fattat med anledning av rättelseyrkandet får överklagas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol.

 

8 kap.
Skadestånd och arvoden

 

4 §

Ersättning och arvode för hjälpverksamhet

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Om en person som bistått polisen i detta arbete drabbats av ett olycksfall eller en yrkessjukdom, betalas ersättning av statens medel enligt samma grunder som gäller för olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015), om inte den skadade annars har rätt till ersättning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990).

 

5 §

Arbetsgivarens och kommunens rätt

     Om en skadad persons arbetsgivare eller kommunen i ett olycksfalls-ärende där ersättning ska betalas enligt denna lag har betalt lön eller förskott eller andra betalningar, gäller i fråga om arbetsgivarens och kommunens rätt det som i 139 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar föreskrivs om arbetsgivarens rätt.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 


 

 

 

2.

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring
avpolislagen för Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 5 kap. 3 §, 5 § 2 mom., 8 § 2 mom., 9 § och 13 § 3 mom., av dessa lagrum 5 § 2 mom., 8 § 2 mom. och 9 § sådana de lyder i landskapslagen 2014/27, som följer:

 

5 kap.
Hemliga metoder för inhämtande av information

 

3 §

Hemligt inhämtande av information för att avslöja brott

     Metoderna i detta kapitel får användas när det gäller att avslöja följande brott:

     1) äventyrande av Finlands suveränitet,

     2) krigsanstiftan,

     3) landsförräderi, grovt landsförräderi,

     4) spioneri, grovt spioneri,

     5) röjande av statshemlighet,

     6) olovlig underrättelseverksamhet,

     7) brott som begåtts i terroristiskt syfte enligt 34 a kap. 1 § 1 mom. 2—8 punkten eller 2 mom. i strafflagen,

     8) brott avseende radiologiska vapen som begåtts i terroristiskt syfte,

     9) förberedelse till brott som begåtts i terroristiskt syfte,

     10) ledande av terroristgrupp,

     11) främjande av en terroristgrupps verksamhet,

     12) meddelande av utbildning för ett terroristbrott,

     13) deltagande i utbildning för ett terroristbrott, om gärningen är så allvarlig att den förutsätter fängelsestraff,

     14) rekrytering för ett terroristbrott,

     15) finansiering av terrorism,

     16) finansiering av terroristgrupp, om gärningen är så allvarlig att den förutsätter fängelsestraff,

     17) resa i syfte att begå ett terroristbrott, om gärningen är så allvarlig att den förutsätter fängelsestraff.

 

5 §

Teleavlyssning och dess förutsättningar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     För att förhindra brott kan polisen ges tillstånd att rikta teleavlyssning mot en teleadress eller teleterminalutrustning som innehas eller sannolikt används av en person som på grund av sina yttranden eller hotelser eller sitt uppträdande med fog kan antas göra sig skyldig till

     1) äventyrande av Finlands suveränitet,

     2) krigsanstiftan,

     3) landsförräderi, grovt landsförräderi,

     4) spioneri, grovt spioneri,

     5) röjande av statshemlighet,

     6) olovlig underrättelseverksamhet,

     7) brott som begåtts i terroristiskt syfte enligt 34 a kap. 1 § 1 mom. 2—8 punkten eller 2 mom. i strafflagen,

     8) brott avseende radiologiska vapen som begåtts i terroristiskt syfte,

     9) förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte,

     10) ledande av terroristgrupp,

     11) främjande av en terroristgrupps verksamhet,

     12) meddelande av utbildning för ett terroristbrott,

     13) deltagande i utbildning för ett terroristbrott, om gärningen är så allvarlig att den förutsätter fängelsestraff,

     14) rekrytering för ett terroristbrott,

     15) finansiering av terrorism,

     16) finansiering av terroristgrupp, om gärningen är så allvarlig att den förutsätter fängelsestraff, eller

     17) resa i syfte att begå ett terroristbrott, om gärningen är så allvarlig att den förutsätter fängelsestraff.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

8 §

Teleövervakning och dess förutsättningar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     För att förhindra brott kan polisen ges tillstånd att rikta teleövervakning mot en teleadress eller teleterminalutrustning som innehas eller sannolikt används av en person som på grund av sina yttranden eller hotelser, sitt uppträdande eller i övrigt med fog kan antas göra sig skyldig till

     1) ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år,

     2) ett brott som begåtts med användning av en teleadress eller teleterminalutrustning och för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år,

     3) olovligt brukande som riktat sig mot ett automatiskt databehandlingssystem och som begåtts med användning av en teleadress eller teleterminalutrustning,

     4) utnyttjande av en person som är föremål för sexhandel, lockande av barn i sexuella syften eller koppleri,

     5) narkotikabrott,

     6) förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte, deltagande i utbildning för ett terroristbrott, finansiering av terroristgrupp, resa i syfte att begå ett terroristbrott eller främjande av resa som görs i syfte att begå ett terroristbrott, eller

     7) grovt tullredovisningsbrott.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

9 §

Teleövervakning med samtycke av den som innehar teleadress eller teleterminalutrustning

     Med samtycke av den som innehar en teleadress eller teleterminalutrustning får polisen för att förhindra brott rikta teleövervakning mot adressen eller utrustningen, om någon på grund av sina yttranden eller sitt uppträdande i övrigt med fog kan antas göra sig skyldig till

     1) ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år,

     2) ett brott som medför att teleadressen eller teleterminalutrustningen obehörigen innehas av någon annan,

     3) brott mot besöksförbud, ofog som avses i 17 kap. 13 § 2 punkten i strafflagen eller brott mot kommunikationsfrid som avses i 24 kap. 1 a § i den lagen, om brottet begås genom användning av teleadressen eller teleterminalutrustningen,

     4) något annat än ett i 3 punkten avsett brott som begås genom användning av teleadressen eller teleterminalutrustningen,

     5) främjande av resa som görs i syfte att begå ett terroristbrott, eller

     6) utnyttjande av person som är föremål för sexhandel.

 

13 §

Systematisk observation och dess förutsättningar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Polisen får för att förhindra brott systematiskt observera en person som avses i 2 mom., om det finns grundad anledning att misstänka att denne gör sig skyldig till ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år eller till stöld, häleribrott eller främjande av resa som görs i syfte att begå ett terroristbrott.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

 

     Denna lag träder i kraft

 

__________________

 

 

Mariehamn den 7 juni 2018

 

 

L a n t r å d

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Föredragande minister

 

 

Nina Fellman

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 22/2017-2018



[1] RP 153/2015 rd s. 109.

[2] RP 107/2016 rd s. 4.

[3] RP 37/2017 rd, s. 10.