Lagförslag 24/2016-2017
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 24/2016-2017 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2017-04-13 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Anpassning av blankettlagen om specialomsorger
Huvudsakligt innehåll
För att beakta ändringar i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (FFS 519/1977) föreslår landskapsregeringen mindre ändringar avlandskapslagen (1978:48) om tillämpning av lagen angående specialomsorger. Ändringarna i rikslagen hänför sig huvudsakligen till kraven i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Avsikten är att ändringen av landskapslagen ska träda i kraft så snart som möjligt.
INNEHÅLL
1.1 Specialomsorgslagen och funktionshinderskonventionen
1.2 Nya bestämmelser i specialomsorgslagen
1.3 Myndigheternas uppgifter och samarbete
2. Landskapsregeringens förslag
Ändring av landskapslagen om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Specialomsorgslagen och funktionshinderskonventionen
Specialomsorgerna om utvecklingsstörda på Åland regleras i landskapslagen (1978:48) om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda, blankettlagen om specialomsorger. I samband med Finlands ratificering av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (FördrS 27/2016), funktionshinderskonventionen, antogs en ändring av den tillämpliga rikslagen, lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (FFS 519/1977), specialomsorgslagen. Lagändringen (FFS 381/2016) omfattar bestämmelser som gäller begränsningar av självbestämmanderätten för personer med utvecklingsstörning. Enligt artikel 14 ska staterna säkerställa att personer med funktionsnedsättning på samma villkor som andra åtnjuter rätt till frihet och personlig säkerhet, inte berövas sin frihet olagligen eller godtyckligt. Om personer med funktionsnedsättning berövas sin frihet ska de bland annat erbjudas skälig anpassning.
När riksdagen den 3 mars 2015 godkände FN:s konvention och det fakultativa protokollet till konventionen förutsattes att den nationella lagstiftningen är förenlig med artikel 14. Finlands regering bedömde att en noggrannare reglering av begränsningsåtgärderna inom specialomsorgen var nödvändig och mest angelägen. Lagtinget har den den 27 maj 2015 gett sitt bifall till ikraftträdandet i landskapet till de delar konventionen faller inom landskapets behörighet. Ändringen av specialomsorgslagen trädde i kraft samtidigt som konventionen trädde i kraft för Finlands del, det vill säga den 10 juni 2016.
Under den riksdagens förra mandatperiod lämnade regeringen ett förslag till allmän lag om stärkt självbestämmanderätt för socialvården och hälsovården med villkor för begränsningsåtgärder (RP 108/2014). Förslaget förföll dock på grund av nyval. Riksdagen hade inte slutbehandlat det under mandatperioden. I september 2014, strax efter att den propositionen lämnats till riksdagen, skickade landskapsregeringen ut ett remissutkast till blankettlag om tillämpning av den i riket föreslagna lagen. Förslaget lämnades inte till lagtinget på grund av att den inte antogs i riksdagen.
Vid social och hälsovårdsministeriet fortgår av en totalreform om stärkt självbestämmanderätt för socialvårdens klienter och för patienter och om villkor för begränsningsåtgärder som ett separat projekt under den pågående regeringsperioden. Finlands regering har även avsikten en helhetsrevidering av lagstiftningen om personer med utvecklingsstörning ska genomföras under mandatperioden. Avsikten är att speciallagstiftningen om personer med funktionsnedsättning ska regleras i samma lag. Om specialomsorgslagen upphävs i riket, men blankettlagen förblir i kraft, förblir specialomsorgslagen fortsättningsvis tillämplig på Åland.
1.2 Nya bestämmelser i specialomsorgslagen
Ändringar i specialomsorgslagen träder automatiskt i kraft på Åland i enlighet med blankettlagen om specialomsorger. Blankettlagen bör ändras då ändringar i rikslagen kräver klargöranden och konkreta avvikelser med beaktande av den åländska sociallagstiftningen som helhet. Förutom den mer omfattande ändring av specialomsorgslagen med bestämmelser om självbestämmanderätt och begränsningsåtgärder har flera mindre ändringar i rikslagen gjorts utan att en systematisk uppdatering av avvikelserna i blankettlagen.
Innan den senaste ändringen av specialomsorgslagen var ”specialomsorger mot vederbörandes egen vilja” ytterst sparsamt reglerat i i lagens 32 § och i allmänna rättsregler. I och med ändringen betonas självbestämmanderätten och villkoren och förfarandet för olika typer av begränsande åtgärder regleras. Bestämmelserna om begränsningsåtgärder är huvudsakligen inom rikets behörighet.
1.3 Myndigheternas uppgifter och samarbete
Enligt 2 § i blankettlagen om specialomsorger gäller enligt 2 §, i den lydelse den har sedan ändringen 2013/118, att de förvaltningsuppgifter som enligt de i 1 § angivna författningarna ankommer på statliga myndigheter på Åland ska skötas av landskapsregeringen, såvitt fråga är om uppgifter som faller inom landskapets behörighet, dock så att övervakningen ska skötas av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, ÅMHM. Landskapsregeringens övergripande ansvar betonas genom att det i 2 § 2 mom. föreskrivs att ÅMHM ska anmäla bristerna till landskapsregeringen om myndigheten vid övervakningen konstaterar allvarliga brister.
Specialomsorgerna om utvecklingsstörda sköts i första hand av kommunalförbundets Ålands omsorgsförbund, men det är även möjligt för kommunerna att enskilt sköta vissa uppgifter. I sådana fall är, enligt specialomsorgslagen socialnämnden ansvarigt kommunalt organ, men dessa uppgifter kan enligt den åländska kommunallagstiftningen handhas av kommunstyrelsen eller något annat organ. Även sjukvård kan falla inom specialomsorgslagstiftningen och ordnas då även av Ålands hälso- och sjukvård.
Regionförvaltningsverket är den huvudsakliga tillsynsmyndigheten enligt specialomsorgslagen. På Åland handhar Statens ämbetsverk på Åland tillsynsuppgifterna inom rikets behörighet. Detta kan i praktiken innebära att viss tillsyn handhas av ÅMHM och ämbetsverket i samarbete.
2. Landskapsregeringens förslag
Blankettlagen om specialomsorger uppdateras med beaktande av specialomsorgslagens gällande lydelse. I enlighet med nuvarande lagstiftningspraxis ändras 1 § så att endast lagen och inte eventuella förordningar är tillämpliga enligt blankettlagen. Avvikelserna i 8 § uppdateras med beaktande av lagstiftningsbehörigheterna. Bemyndigandet i 16 § uppdateras så att det blir möjligt att vid behov utfärda landskapsförordningar utgående från ett korrekt bemyndigande.
3. Lagstiftningsbehörigheten
Enligt 18 § 13 punkten i självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga socialvård i enlighet med 18 § 13 punkten självstyrelselagen med i 27 § 24 punkten nämnda undantag (administrativa ingrepp i den personliga friheten). Riket har lagstiftningsbehörighet avseende arbetsrätt, med vissa undantag och rättskipning samt statistik för rikets behov enligt 27 § 21, 23 och 38 punkterna självstyrelselagen.
I rikslagen ingår ett flertal bestämmelser som kan ingripa i de i grundlagens 2 kap. skyddade grundläggande fri- och rättigheterna på vilka rättsområden lagstiftningsbehörigheten tillkommer riket enligt 27 § 1 och 2 punkterna i självstyrelselagen. Behörighetsgränsen avseende tillämpningen av begränsande åtgärder är inte tydlig, utan rättsförhållandet som regleras klyvs i två delar av behörighetsgränsen. De främjande och förbyggande åtgärderna som hör till landskapets behörighet och de delar av lagförslaget som hör till rikets behörighet bildar tillsammans en helhet. Bestämmelserna om de begränsande åtgärderna stöds genom bestämmelserna om främjande och förebyggande insatser.
4. Förslagets konsekvenser
Lagförslaget är tekniskt och klargörande, inte materiellt betydande, på grund av den automatiska tillämpningen av ändringarna i specialomsorgslagen och att en stor del av ändringarna dessutom gäller i kraft av rikets behörighet på Åland. Avsikten är att lagstiftningen om specialomsorger för personer med utvecklingsstörning på Åland ska bilda en tydligare helhet med beaktande av i landskapet gällande övrig sociallagstiftning, såväl landskapslagstiftning som rikslagstiftning. Ändringen främjar därmed rättssäkerheten för berörda individer och underlättar tillämpningen av lagstiftningen för myndigheterna.
5. Beredningen av förslaget
Förslaget har beretts som tjänsteuppdrag vid lagberedningen i samarbete med socialvårdsbyrån vid landskapsregeringens allmänna förvaltning. På grund av förslagets tekniska karaktär har förslaget inte varit på remiss.
Detaljmotivering
Ändring av landskapslagen om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda
1 §. I enlighet med nuvarande lagstiftningspraxis ändras 1 § så att endast lagen och inte eventuella förordningar är tillämpliga direkt enligt blankettlagen. Två gällande förordningar har antagits med stöd av specialomsorgslagen, förordningen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (FFS 988/1977) och statsrådets förordning om specialomsorgsdistrikt (FFS 1045/2008). Landskapsregeringen bedömer inför ikraftträdandet av denna lagändring om det finns behov av att utfärda landskapsförordning.
8 §. De hänvisningar som finns i paragrafens 1 mom. uppdateras med den nya rikslagstiftning som tillkommit sedan momentet senast ändrades genom landskapslag 2008/2010. Avvikelser som inte längre är relevanta avlägsnas och nya specificeras. Grundregeln är att hänvisningar till lagstiftning inom landskapets behörighet inte ska tillämpas, men för att lagstiftningen ska bilda en fungerande helhet görs bestämmelserna om klientuppgifter som antecknas tillämpliga enligt 3 kap. i lagen om klienthandlingar inom socialvården (FFS 254/2015) inom specialomsorgerna för utvecklingsstörda.
I gällande lag finns en avvikelse i 2 mom. enligt vilken de uppgifter som socialnämnden ska sköta enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda och enligt de författningar som utfärdats med stöd av den i landskapet ska skötas av en nämnd eller kommunstyrelsen i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. I socialvårdslagen (FFS 710/1982) såsom tillämplig genom landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård, blankettlagen om socialvård, finns motsvarande bestämmelse, varför det är möjligt att avlägsna denna särskilda avvikelse från speciallagstiftningen om specialomsorger. I avvikelsen vad gäller socialvårdslagens tillämpning skrivs av tydlighetsskäl särskilt ut att det är socialvårdslagen (FFS 710/1982) som är tillämplig inom landskapets behörighet.
Någon tidsfrist för omprövningsförfarande finns inte inskriven i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland, varför det särskilt föreskrivs att med omprövning av beslut enligt 81 § i specialomsorgslagen avses att rättelseyrkande till landskapsregeringen, i stället för till regionförvaltningsverket som är fallet i riket, ska göras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Tidsfristen är den samma som i rikets förvaltningslag (FFS 434/2003).
Någon särskild avvikelse för bestämmelserna om statsandelar, vilka på Ålands motsvaras av landskapsandelar intas inte här, eftersom en avvikelse redan ingår i blankettlagens 5 §.
16 §. Bemyndigandet i 16 § uppdateras så att det blir möjligt att vid behov utfärda landskapsförordningar utgående från ett korrekt bemyndigande. I första hand avses möjligheten att utfärda blankettförodningar ifall riket utnyttjar de bemyndiganden som ingår i specialomsorgslagen, men valet av lagstiftningsteknik lämnas öppen.
Bemyndiganden att utfärda förordning finns i specialomsorgslagens 3 § 4 mom. enligt vilken bestämmelser kan utfärdas om en närmare arbetsfördelning mellan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken vid styrningen och övervakningen, vilket inom landskapets behörighet med beaktande av blankettlagens bestämmelser om myndighetsfördelningen motsvaras i första hand av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets uppgifter. I 42 q § finns ett bemyndigande om närmare bestämmelser om tillräcklig sakkunskap inom medicin, psykologi och socialt arbete enligt specialomsorgslagens 32 § 2 mom., om det tillräckliga antalet yrkesutbildade personer inom socialvården och hälso- och sjukvården och övrig personal enligt 42 a § 4 mom. och om utbildningen för yrkesutbildade personer inom socialvården och hälso- och sjukvården enligt 42 a § 5 mom. 2 punkten. I 67 § finns ett bemyndigande om ersättningar då en högskola eller annan myndighet anlitar en verksamhetsenhet för utbildning och forskning. Enligt 75 § 3 mom. kan det vid behov utfärdas bestämmelser om omständigheter som särskilt ska beaktas vid inspektioner, inspektionsförfarandets närmare innehåll samt om det protokoll som ska föras över inspektionen och om dess förvaring och förvaringstid. Inom landskapets behörighet utförs inspektionerna av ÅMHM då de enligt specialomsorgslagen utförs av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och av regionförvaltningsverket.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda
I enlighet med lagtingets beslut ändras 1, 8 och 16 §§ landskapslagen (1978:48) om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda, av dessa lagrum 1 § sådant det lyder i landskapslagen 1995/102 och 8 § sådant det lyder i landskapslagarna 2007/104 och 2008/100, som följer:
1 §
Lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (FFS 519/1977) ska med i denna lag angivna avvikelser ska tillämpas i landskapet Åland.
Den i 1 mom. nämnda lagen tillämpas i landskapet sådan den lyder då denna lag träder i kraft. Sker därefter ändring i lagen, ska de ändrade bestämmelserna gälla i landskapet från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket.
8 §
När i rikets lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda hänvisas till lagstiftning inom landskapets behörighet gäller i tillämpliga delar motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen, så att hänvisningar till
1) socialvårdslagen (FFS 710/1982) och socialvårdslagen (FFS 1301/2014) avser landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård, nedan blankettlagen om socialvård, enligt vilken socialvårdslagen (FFS 710/1982) är tillämplig inom landskapets behörighet,
2) lagen angående klientens ställning och rättigheter inom socialvården (FFS 812/2000) avser blankettlagen om socialvård,
3) yrkesutbildade personer inom socialvården avser yrkesutbildad personal inom socialvården enligt landskapsförordningen (1995:103) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård,
4) kommunallagen (FFS 410/2015) avser kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland,
5) lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (FFS 734/1992) avser landskapslagen (2007:23) om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård och till
6) förvaltningslagen (FFS 434/2003) avser förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland samt att omprövning av beslut enligt 81 § i rikets lag angående specialomsorger för utvecklingsstörda avser att rättelseyrkande till landskapsregeringen ska göras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.
Bestämmelserna om klientuppgifter som antecknas i 3 kap. i lagen om klienthandlingar inom socialvården (FFS 254/2015) ska med stöd av denna lag tillämpas inom specialomsorgerna för utvecklingsstörda.
16 §
Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighet i landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser i överensstämmelse med denna lag och de i rikslagen föreskrivna bemyndigandena.
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 13 april 2017 | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Wille Valve |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 24/2016-2017