Lagförslag 24/2024-2025
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 24/2024-2025 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2025-05-28 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Lag om handel med utsläppsrätter för distribution av fossila bränslen
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen lämnar förslag till en blankettlag om handel med utsläppsrätter för distribution av fossila bränslen. Genom den föreslagna lagen genomförs det reviderade utsläppshandelsdirektivet till den del som gäller handeln med utsläppsrätter för sektorn för separat uppvärmning av byggnader, vägtransportsektorn samt vissa ytterligare sektorer (ETS 2).
Genom det reviderade utsläppshandelsdirektivet inrättas en ny utsläppshandel inom EU som gäller bränsledistribution. Det nya utsläppshandelssystem som inrättas är i stort sett enhetligt med den befintliga utsläppshandeln. Handeln med utsläppsrätter för bränsledistribution ska gälla fossila bränslen som frisläppts för konsumtion som är avsedda för förbränning. Lagen ska dock inte tillämpas på bränsle som är avsett för verksamhet som omfattas av landskapslagen om tillämpning av riksförfattningar om utsläppshandel eller på bränsle som levereras till flygtransporter eller kommersiella sjötransporter genom separat distribution. Bränslen med nollutsläpp ska inte heller omfattas av lagens tillämpningsområde.
Enligt rikslagen som görs tillämplig på Åland ska en reglerad enhet, det vill säga en verksamhetsutövare som frisläpper bränsle för konsumtion, ha ett utsläppstillstånd och en plan för övervakning av utsläpp. Den reglerade enheten ska övervaka och låta verifiera sina utsläpp från och med 2025.
I riket är det Energimyndigheten som svarar för tillsynen över handeln med utsläppsrätter för bränsledistribution, är registermyndighet och auktionsförrättare. På Åland kommer Ålands energimyndighet att ha den rollen men avsikten är att genom en överenskommelseförordning överföra uppgifterna på riket.
Lagförslaget bör behandlas så snabbt som möjligt då direktivets genomförandetid gick ut den 30 juni 2024.
INNEHÅLL
2.Implementering och lagstiftningsåtgärder
2.2 Gällande regelverk på Åland
4. Landskapsregeringens förslag
4.1 Eventuella avvikelser för Åland
5.2 Administrativa konsekvenser
5.4 Jämställdhet och konsekvenser för barn
5.5 Konsekvenser för sysselsättningen och arbetslivet
5.6 Andra samhälleliga konsekvenser
2. Landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet
L A N D S K A P S L A G om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet
Allmän motivering
1. Bakgrund
EU:s utsläppshandelssystem är en viktig unionsomfattande politisk åtgärd för att nå utsläppsminskningsmålen. Till tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandel hör för närvarande stora industri- och energiproduktionsanläggningar samt luftfarten inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Den 14 juli 2021 antog Europeiska kommissionen det så kallade 55-procentspaketet, som innehåller förslag till grund för genomförandet av skyldigheterna enligt EU:s klimatlag att minska EU:s nettoutsläpp av växthusgaser med minst 55 procent från 1990 års nivå före 2030 samt att uppnå klimatneutralitet på EU-nivå före 2050. Inom ramen för 55-procentspaketet antog kommissionen ett förslag till direktiv om ändring av EU:s utsläppshandelsdirektiv (COM (2021) 551 final). I trepartsförhandlingar nåddes samförstånd om uppdateringen av utsläppshandelsdirektivet i december 2022, och det uppdaterade direktivet publicerades den 10 maj 2023 ((EU) 2023/959)[1], hädanefter ”utsläppshandelsdirektivet”.
I och med uppdateringen av utsläppshandelsdirektivet inrättades en ny utsläppshandel för distribution av fossila bränslen. Det nya systemet i utsläppshandelsdirektivet kallas systemet för handel med utsläppsrätter för byggnads- och vägtransportsektorerna samt ytterligare sektorer. Den nya utsläppshandeln för distributörer omfattar vägtransport, separat uppvärmning av byggnader, byggande och det fossila bränslet inom industrin och energiproduktionen som inte omfattas av den nuvarande allmänna utsläppshandeln.
Inom ramen för förhandlingarna om 55-procentspaketet kom man också överens om ändringar i ansvarsfördelningsförordningen. Enligt den ändrade förordningen är EU:s gemensamma utsläppsminskningsmål 40 % fram till 2030. Medlemsstaternas åtaganden för utsläppsminskning varierar mellan 10 och 50 %. Enligt den uppdaterade förordningen ska Finland minska sina utsläpp i sektorer utanför utsläppshandeln med minst 50 % från nivån 2005 före 2030. För de sektorer som omfattas av utsläppshandeln för distributörer gäller också de nationella skyldigheterna för ansvarsfördelningssektorn. Enligt ansvarsfördelningsförordningen ska utsläppsminskningarna följa en nedåtgående bana som blir striktare år för år.
I samband med förhandlingarna om den nya utsläppshandeln för distribution av fossila bränslen kom man också överens om en förordning om en ny social klimatfond (Social Climate Fund, (SCF) (EU) 2023/955). Den sociala klimatfondens syfte är att minska de negativa effekterna av det nya systemet för utsläppshandel för utsatta hushåll, mikroföretag och personer som använder transporterna samt att främja minskningen av fossila bränslen. Fonden genomförs för perioden 2026–2032.
Bestämmelser om det sammanlagda antalet utsläppsrätter och om den linjära minskningsfaktor som ska tillämpas på dem finns i artikel 30c i utsläppshandelsdirektivet. Till skillnad från den nuvarande utsläppshandeln finns i det nya systemet för utsläppshandel inget procentuellt mål för utsläppsminskning för ett visst år. Inom ramen för den allmänna utsläppshandeln minskas utsläppen med 62 % fram till 2030 jämfört med nivån 2005. Den procentuella utsläppsminskningen uppnås genom att antalet utsläppsrätter minskas enligt den linjära minskningsfaktorn från och med jämförelseåret. Antalet utsläppsrätter i det nya systemet för utsläppshandel för distributörer minskas på samma sätt genom en linjär minskningsfaktor, men ingen procentuell utsläppsminskning fram till 2030 har ställts upp.
De utsläppsrätter som auktioneras fördelas mellan medlemsstaterna i enlighet med de genomförandeakter som antagits med stöd av artikel 4 i förordning (EU) 2018/842, där de årliga utsläppskvoterna för perioden 2021–2030 fastställs. I utsläppshandelsdirektivet föreskrivs såväl om de andelar som ska gå till fonderna som om krav på medlemsstaterna angående användningen av auktionsintäkterna. Medlemsstaterna ska använda intäkterna, eller ett belopp av statens medel som motsvarar intäkterna, för åtminstone ett syfte som anges i artikel 10.3.
2.Implementering och lagstiftningsåtgärder
2.1 Lagstiftning i riket
I riket trädde en ny lag om handel med utsläppsrätter för distribution av fossila bränslen (FFS 1066/2024) i kraft den 1 januari. Genom den lagen genomförs utsläppshandelsdirektivet till den del som gäller handeln med utsläppsrätter för sektorn separat uppvärmning av byggnader, vägtransporter och vissa ytterligare sektorer.
Genom det uppdaterade utsläppshandelsdirektivet inrättas en ny utsläppshandel för bränsledistribution inom EU med syfte är att sätta ett pris på koldioxidutsläpp. Det nya utsläppshandelssystemet är i stor utsträckning förenligt med den gällande allmänna utsläppshandeln men medger ett större nationellt handlingsutrymme vid genomförandet av direktivet. Lagen tillämpas inte på bränsle som är avsett för verksamhet som omfattas av lagen om utsläppshandel eller på bränsle som levereras till Försvarsmakten, den spårbundna trafiken eller kommersiella sjötransporter.
Den som driver en tillståndspliktig verksamhet inom ramen för ETS 2 benämns i utsläppshandelsdirektivet reglerad enhet. Den reglerade enheten är en fysisk eller juridisk person som frisläpper bränslen för konsumtion. Det är endast frisläppande av bränslen för konsumtion, vars innebörd finns i artikel 6.3 i punktskattedirektivet, som omfattas av verksamhetsbeskrivningen i bilaga III i utsläppshandelsdirektivet.
En reglerad enhet som frisläpper bränsle för konsumtion ska vara punktskattskyldig, ha ett utsläppstillstånd och ha en plan för övervakning av utsläpp. Den reglerade enheten ska även övervaka och låta verifiera sina utsläpp från och med 2025. Enligt rikslagen är det möjligt att genom avtal överföra skyldigheterna enligt utsläppshandeln på en annan reglerad enhet.
2.2 Gällande regelverk på Åland
Den gällande utsläppshandeln, vilken omfattar industriella anläggningar och framöver även sjöfarten (ETS1), regleras genom landskapslag (2009:31) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om utsläppshandel. En ändring av den lagen för att inkludera sjöfarten i utsläppshandeln skickades till lagtinget i maj 2024[2]. För närvarande förhandlar riket och Åland om storleken på landskapets andel av den totala kvantiteten utauktionerade utsläppsrätter och hur intäkterna från auktioneringen av utsläppsrätter ska fördelas mellan Åland och riket. Resultatet av den förhandlingen kommer sedan att regleras i en ny överenskommelseförordning.
3. Lagstiftningsbehörigheten
Vid genomförandet av de gällande åländska författningarna om utsläppshandel har Ålandsdelegationen (nr 4/05, D 10 05 01 4, daterat 17.5.2005 samt Nr 9/09, D 10 09 01 4 daterat 4.3.2009) och Högsta domstolen (utlåtande OH 2005/61 daterat 29.6.2005) prövat behörigheten och konstaterat att utsläppshandeln främst berör natur- och miljövård och således enligt 18 § 10 punkten självstyrelselagen är landskapets behörighet. Lagen berör även näringsverksamhet som också är landskapets behörighet enligt 18 § 22 punkten självstyrelselagen. Ålandsdelegationen prövade även om utsläppshandel inom handelssjöfarten är rikets eller landskapets behörighet i sitt utlåtande nr 12/23, D 10 23 05 2 daterat 10.2.2023.
4. Landskapsregeringens förslag
Utvidgning av handeln med utsläppsrätter som omfattar utsläpp från byggnader och vägtransporter, ETS 2, regleras i likhet med ETS 1 genom separat lag och förslaget är att rikets lag om handel med utsläppsrätter för distribution av fossila bränslen görs gällande på Åland. Vissa av de administrativa uppgifter som är åländsk behörighet bör hanteras av Energimyndigheten i riket. Därmed finns behov av en ny överenskommelseförordning.
4.1 Eventuella avvikelser för Åland
En reglerad enhet kan ges rätt att hantera administrationen av de genererade utsläppen själv. Det innebär att den inte ingår i systemet där de större bränslebolagen administrerar handeln med utsläppsrätter kopplade till sin bränsleförsäljning. En reglerad enhet som finner det ändamålsenligt att själv hantera administrationen får köpa bränsle utan merkostnaden för utsläppsrätter som ingår i försäljningspriset.
Det är ännu oklart i vilken utsträckning det förekommer separata reglerade enheter på Åland. Skattemyndigheten har identifierat åtta företag på Åland som innehar skattefritt lager för bränsle eller annan roll gällande skattskyldigheten. Det är dock troligt att de flesta av dessa företag inte tar rollen som reglerade enheter och att de genom avtal överför skyldigheterna på en annan reglerad enhet. Omfattningen av administrationsuppgifter kopplade till ETS 2 är svåra att uppskatta, men antalet uppgifter kommer att öka. I riket hanterar Energimyndigheten registerfunktioner och utövar kontroll av rapporter och tillstånd. Då i princip all bränsleförsäljning på Åland sker via lokala distributörer med bränsle från riket är det ändamålsenligt att administrationsavgifter regleras med en överenskommelseförordning mellan landskapsregeringen och Energimyndigheten i riket.
Infogandet av sjöfarten i ETS 1 innebär förändringar i intäkterna från utsläppsauktionerna. I samband med förändringen argumenterar landskapsregeringen för att intäktsfördelningen ska beakta de nya ingående sektorerna. Gällande intäkterna från utsläppsauktionerna i ETS 2-systemet är landskapsregeringens åsikt att den andel som sålts för konsumtion i landskapet ska tillfalla Åland. Enligt 59b § i självstyrelselagen ska Åland och riket komma överens om lämplig fördelningsgrund för intäkter från auktioner som hänför sig till det finska utsläppshandelssystemet.
5.Konsekvenser
5.1 Ekonomiska konsekvenser
När ETS 1 och ETS 2 är fullt implementerade omfattas i princip all försäljning av fossila bränslen i handeln med utsläppsrätter. Kostnaderna kopplade till ETS beror på hur priset för utsläppsrätter utvecklas och troligen kommer priset gå upp i framtiden i och med att antalet utsläppsrätter minskar med ca 5% årligen enligt den linjära minskningsfaktorn. Hur mycket kostnaderna för fossila bränslen kommer öka är oklart och det är även oklart om staten kommer att kompensera prisökningen med skattereducering i någon omfattning.
En uppskattning av kostnaderna för ETS 2 kan göras baserad på den årliga förbrukningen av fossila bränslen i landskapet och en gissning på det framtida priset på utsläppsrätter. I likhet med ETS 1 är utvecklingen av priset på utsläppsrätter, antalet utsläppsrätter och medlemsländernas andel av antalet utsläppsrätter som auktioneras ut förenade med stora osäkerhetsfaktorer. Prisuppskattningarna för utsläppsrätterna baseras på de bedömningar kommissionen framfört i samband med förhandlingarna om egna medel samt på kommissionens anvisning och bedömningar i samband med energi- och klimatplaner. Även andra tillgängliga prisuppskattningar tyder på att priserna under de första åren kommer att vara låga, men att de kommer att stiga närmare år 2030.
Tabell 1. Uppskattning av kostnader för ETS 2 på Åland
| År | Euro/ton CO2 | Ton CO2-utsläpp i ETS 2 | Kostnad/år |
| 2027 | 30 | 120 000 | 3 600 000 |
| 2028 | 50 | 115 000 | 5 750 000 |
| 2029 | 55 | 110 000 | 6 050 000 |
| 2030 | 55 | 105 000 | 5 775 000 |
5.2 Administrativa konsekvenser
Ålands energimyndighet har tillsynsansvaret för ETS 2 och beroende på hur mycket som omfattas i en överenskommelseförordning med Energimyndigheten i riket kan det innebära utökade administrativa uppgifter.
5.3 Miljökonsekvenser
Syftet med systemet för handeln med utsläppsrätter är att prissätta utsläpp av koldioxid från fossila bränslen inom unionen. Detta medför att fossilfria alternativ ges konkurrensfördelar i omställningen mot ett koldioxidneutralt samhälle.
5.4 Jämställdhet och konsekvenser för barn
ETS 2 påverkar prissättningen av fossila bränslen inom unionen. Uppvärmning och transporter riskerar att bli dyrare och det kan drabba ekonomiskt utsatta grupper i samhället. Direkta konsekvenser för jämställdheten eller barn ses ej men målet med lagstiftningen är en sund miljö för framtida generationer.
5.5 Konsekvenser för sysselsättningen och arbetslivet
ETS 2 kommer öka arbetsbelastningen hos Ålands Energimyndighet och hos de reglerade enheterna som måste köpa utsläppsrätter. Idag finns administrativa rutiner kring ETS 1 och även om systemen är separata finns stora likheter i uppbyggnad och tillämning.
5.6 Andra samhälleliga konsekvenser
Den nya utsläppshandelns konsekvenser drabbar i huvudsak slutanvändare av bränslen till följd av stigande bränslepriser. ETS 2 omfattar uppvärmning av byggnader, vägtransportsektorn samt vissa ytterligare sektorer. Då ETS 1 och ETS 2 är fullt genomförd omfattas i princip all försäljning av fossila bränslen av systemet. Kostnaderna för slutanvändare står i direkt förhållande till mängden bränsle som används. Konsekvenserna påverkas i väsentlig grad av i vilken mån slutanvändarna av bränsle kan ändra sitt beteende och minska användningen av bränsle som omfattas av utsläppshandeln.
Landskapsregeringen konstaterar att intäkterna från utsläppsauktionerna i ETS 2-systemet, till den del bränsle sålts för konsumtion i landskapet, ska tillfalla Åland. Enligt 59b§ i självstyrelselagen ska Åland och riket komma överens om en lämplig fördelningsgrund för intäkter från auktioner som hänför sig till det finska utsläppshandelssystemet.
Detaljmotivering
1. Landskapslag om tillämpning av lagen om handel med utsläppsrätter för distribution av fossila bränslen
1 § Lagens tillämpningsområde. Enligt paragrafen antas lagen om handel med utsläppsrätter för distribution av fossila bränslen som en blankettlag. Lagen ska tillämpas på Åland i den lydelse den har i riket med de undantag som följer av denna lag. De framtida ändringar som görs av lagen blir genast gällande lag på Åland så länge de rör de delar av lagen som gäller här.
2 § Skötseln av vissa uppgifter på Åland. Enligt paragrafen ska uppgifter som enligt lagen om handel med utsläppsrätter för distribution av fossila bränslen sköts av Arbets- och näringsministeriet skötas av landskapsregeringen och uppgifter som enligt rikslagen sköts av Energimyndigheten skötas av Ålands energimyndighet. Avsikten är dock att uppgifterna genom en överenskommelseförordning återförs till riksmyndigheterna.
3 § Avvikelser från bestämmelserna i rikslagstiftningen. I paragrafen anges att om en reglerad enhet åläggs att betala avgift för överskriden utsläppsrätt ska avgiften tillfalla Åland. I rikslagen avges att avgiften ska tillfalla staten.
För Ålands energimyndighets redovisning är det viktigt att de reglerade enheter med hemvist på Åland redovisar mängden bränsle som släppts ut på marknaden under året samt för vilka bränslevolymer de köpt utsläppsrätter.
4 § Myndigheternas avgiftsbelagda prestationer. Bestämmelsen är av informativ karaktär och hänvisar till den lagstiftning som anger grunderna för avgifter som landskapet och underlydande myndigheter får ta ut för olika prestationer.
5 § Ändringssökande. Vill man överklaga ett beslut som Ålands energimyndighet fattat söks ändringen hos Ålands förvaltningsdomstol. Ändringar av andra myndigheters beslut som fattats med stöd av denna lag kan sökas enligt de bestämmelser som anges i rikslagen.
6 § Landskapsförordning. I paragrafen ges landskapsregeringen ett bemyndigande att utfärda landskapsförordningar i angelägenheter som hör till landskapets behörighet. I det här fallet begränsas fullmakten till att besluta att författningar som utfärdats med stöd av rikslagen ska tillämpas oförändrade eller med de avvikelser som landskapsregeringen föreskriver.
7 § Ikraftträdande. I paragrafen görs en avvikelse från rikslagen vad gäller den tid en reglerad enhet har på sig att lämna in ansökan om utsläppstillstånd och ansökan om godkännande av en plan för övervakning av utsläpp.
Ansökan ska göras senast två månader efter att denna lag har trätt i kraft om den verksamhet som omfattas av rikslagen har inletts före ikraftträdandet av denna lag.
2. Landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet
1 § Uppgifter. I paragrafens 2 mom. infogas en ny 6 punkt som anger att Ålands energimyndighet sköter tillsyns- och övervakningsuppgifter som avses i landskapslagen om tillämpning av lagen om handel med utsläppsrätter för distribution av fossila bränslen. Punkt 5 har ändrats genom LF nr 15/2024–2025 som är under behandling i lagtinget.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om tillämpning av lagen om handel med utsläppsrätter för distribution av fossila bränslen
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Lagens tillämpningsområde
Lagen om handel med utsläppsrätter för distribution av fossila bränslen (FFS 1066/2024) ska tillämpas på Åland med de avvikelser som anges i denna lag.
Ändringar som görs i rikslagen träder i kraft vid tidpunkten för deras ikraftträdande i riket, om inte annat följer av denna lag.
2 §
Skötseln av vissa uppgifter på Åland
Förvaltningsuppgifter som enligt lagen om handel med utsläppsrätter för distribution av fossila bränslen sköts av arbets- och näringsministeriet sköts på Åland av landskapsregeringen och uppgifter som enligt rikslagen sköts av Energimyndigheten sköts på Åland av Ålands energimyndighet.
3 §
Avvikelser från bestämmelserna i rikslagstiftningen
Om en reglerad enhet åläggs att betala avgift för överskriden utsläppsrätt ska åläggandet avse betalning till landskapet.
Ålands landskapsregering har trots sekretessbestämmelserna rätt att av reglerade enheter med hemvist på Åland årligen få uppgifter om den mängd beskattade bränslen och den mängd skattefria bränslen som de frisläppt för konsumtion samt för vilka bränslevolymer de köpt utsläppsrätter.
4 §
Myndigheternas avgiftsbelagda prestationer
Bestämmelser om avgifter för landskapsregeringens prestationer finns i landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet.
5 §
Ändringssökande
Ändring i beslut som fattats med stöd av denna landskapslag kan sökas enligt de bestämmelser som avses i rikslagen. Ändring i beslut som Ålands energimyndighet fattat söks dock hos Ålands förvaltningsdomstol.
6 §
Landskapsförordning
Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av rikslagen ska tillämpas oförändrade eller med de avvikelser som landskapsregeringen föreskriver.
7 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den…
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 43 § 2 mom. i lagen om handel med utsläppsrätter för distribution av fossila bränslen ska de ansökningar som avses i 8 § 3 mom. och 9 § 3 mom. i rikslagen göras senast den xxx 2025, om den verksamhet som avses i rikslagen har inletts före ikraftträdandet av denna lag.
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 1 § 2 mom. 4 och 5 punkten landskapslagen (2015:103) om Ålands energimyndighet sådana de lyder i landskapslag 2018/42 samt
fogas till 1 § 2 mom. en ny 6 punkt som följer:
1 §
Uppgifter
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ålands energimyndighet sköter tillsyns- och övervakningsuppgifter samt beslutar i de ärenden som avses i landskapslagen (2015:102) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om elmarknaden. Om inte annat särskilt stadgas är Ålands energimyndighet dessutom den myndighet som sköter tillsyns- och övervakningsuppgifter som avses i
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4) landskapslagen (2011:80) om tillämpning i landskapet Åland av bestämmelser om krav på ekodesign för och energimärkning av produkter,
5) landskapslagen (x:x) om tillämpning på Åland av rikslagstiftning om biodrivmedel, flytande biobränsle och biomassabränslen,
6) landskapslag om tillämpning av lagen om handel med utsläppsrätter för distribution av fossila bränslen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den…
| Mariehamn den 28 maj 2025 | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister | Jesper Josefsson |
Bilaga
Länk till lagen om handel med utsläppsrätter för distribution av fossila bränslen (FFS 1066/2024)
https://www.finlex.fi/sv/lagstiftning/2024/1066?language=swe
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 24/2024-2025
[1] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem.
[2] LF 12/2023-2024