Lagförslag 26/2023-2024

Lagtingsår: 2023-2024
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

 

LAGFÖRSLAG nr 26/2023-2024

 

Datum

 

 

2024-09-12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ny blankettlag om informationssystem vid Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) har använt sig av rikets kundinformationssystem för arbetsförmedling och det har antagits blankettlagstiftning till stöd för skötseln av förvaltningsuppgifter i informationssystemet. Då rikets digitala lösningar och rikslagstiftningen till stöd för dessa ändras behövs motsvarande ändringar i den åländska blankettlagstiftningen. Med anledning därav föreslår landskapsregeringen att lagtinget antar en ny blankettlag om informationssystem vid AMS. Enligt landskapsregeringens bedömning är det av yttersta vikt att lagtinget behandlar lagförslaget i sådan ordning att blankettlagen kan träda i kraft den 1 januari 2025.

     I övrigt hänger detta lagförslag intimt samman med landskapsregeringens lagförslag om översyn av organisationsregler för utkomstskyddet och arbetsmarknadsservicen. Det är enligt landskapsregeringens bedömning därför av yttersta vikt att lagtinget behandlar bägge förslagen i ett sammanhang och i sådan ordning att de kan träda i kraft den 1 januari 2025.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Kort historik och gällande landskapslagstiftning. 3

3. Gällande och kommande rikslagstiftning. 3

4. Landskapsregeringens överväganden och förslag. 4

5. Lagstiftningsbehörighet 5

5.1. Landskapets lagstiftningsbehörighet 5

5.2. Finlands grundlag. 5

6. Förslagets verkningar 6

7. Behandlingsordning i övrigt 6

8. Ärendets beredning. 6

Detaljmotivering. 6

1. Landskapslag om tillämpning på Åland av 13 och 14 kap. i lagen om ordnande av offentlig arbetskraftsservice. 6

2. Landskapslag om ändring av 17 och 25 §§ landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet. 10

Lagtext 11

L A N D S K A P S L A G om tillämpning på Åland av 13 och 14 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. 11

L A N D S K A P S L A G om ändring av 17 och 25 §§ landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet 12

Parallelltexter 14

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

Landskapslagstiftningen och de åländska förvaltningslösningarna gällande arbetsmarknadspolitiken är i vissa avseenden beroende av rikslagstiftningen och rikets förvaltningslösningar. Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) har använt sig av rikets kundinformationssystem för arbetsförmedling och det har antagits blankettlagstiftning till stöd för skötseln av förvaltningsuppgifter i informationssystemet. Då rikets digitala lösningar och rikslagstiftningen till stöd för dessa ändras behövs motsvarande ändringar i den åländska blankettlagstiftningen.

 

2. Kort historik och gällande landskapslagstiftning

 

Inom landskapsförvaltningen har man sedan början av 1990-talet använt sig av rikets arbetsförvaltnings informationssystem vid registreringen av olika uppgifter om enskilda och arbetsgivare. År 1998 togs kundbetjäningens informationssystem i bruk även på Åland. AMS har haft hand om insamling, sparande och behandling av information i informationssystemet. På Åland har det i olika skeden införts särskild landskapslagstiftning av blankettnatur till stöd för användningen inom AMS av informationssystemet.

     På Åland regleras för närvarande hanteringen av nämnda information av landskapslagen (2022:63) om tillämpning på Åland av 13 och 13 a kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (den gällande blankettlagen) som trädde i kraft den 1 oktober 2022, samtidigt som den dessförinnan gällande landskapslagen (2013:81) om tillämpning på Åland av 13 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (den tidigare blankettlagen) upphävdes. Den tidigare blankettlagen hade varit gällande på Åland alltsedan den 1 oktober 2013. Genom den gällande blankettlagen har det i landskapslagstiftningen intagits bestämmelser som reglerar det särskilda system som i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (FFS 916/2012, äldre arbetskraftsservicelagen) går under benämningen arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem.

 

3. Gällande och kommande rikslagstiftning

 

I äldre arbetskraftsservicelagen ingår det särskilda 13 och 13 a kap. som innehåller bestämmelser om den offentliga arbetskraftsservicens informationssystem för kundbetjäning. Eventuella ändringar som görs i äldre arbetskraftsservicelagens 13 och 13 a kap. blir tillämpliga inom åländsk behörighet eftersom den gällande blankettlagen föreskriver att sådana ändringar ska gälla på Åland från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket, om inte annat följer av blankettlagen i fråga.

     I riket utvecklas lagstiftningen och förvaltningen så att dessa möjliggör digitalisering och hållbar utveckling och enligt det gällande regeringsprogrammet i riket ska det göras lagändringar som ytterligare främjar digitaliseringen och utnyttjandet av artificiell intelligens när sociala förmåner söks eller behandlas eller när det fattas beslut om dem.

     Redan år 2016 inleddes ett projekt för att digitalisera arbets- och näringstjänsterna i syfte att förnya statens arbets- och näringstjänster. Avsikten med projektet har varit att förbättra matchningen av arbetstagare och arbetsplatser samt att utnyttja digitalisering och artificiell intelligens i den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen. I linje härmed har det byggts upp helt nya digitala myndighetstjänster för enskilda kunder, företagskunder och experter. De nya myndighetstjänsterna har ersatt arbets- och näringsbyråernas tidigare kundinformationssystem samt e-tjänsterna för kunder och experter. E-tjänsterna och datainnehållet i arbets- och näringsförvaltningens myndighetstjänster finns för närvarande på en ny serviceplattform som benämns Jobbmarknad till följd av de lagändringar i 13 och 13 a kap. i äldre arbetskraftsservicelagen som trädde i kraft den 23 maj 2022 och som baserar sig på regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om behandling av kunduppgifter inom arbets- och näringsförvaltningen och om en serviceplattform (RP 225/2021 rd). Den som söker arbete kan på serviceplattformen skapa en presentation som stöder hans eller hennes möjlighet att få jobb (s.k. jobbsökarprofil). Serviceplattformen förbättrar härmed den ovan nämnda matchningen av arbetstagare och arbetstillfällen samt effektiverar arbetsförmedlingen.

     Bestämmelserna om behandlingen av kunduppgifter inom offentlig arbetskrafts- och företagsservice har uppdaterats och förtydligats genom att den reglering som tidigare utgått från själva kundinformationssystemet slopats. De olika rollerna i anslutning till behandlingen av personuppgifter har klargjorts så att ansvaret och uppgifterna riktas till rätt instanser.

     Den 1 januari 2025 träder lagen om ordnande av arbetskraftservice (FFS 380/2023, arbetskraftsservicelagen) varigenom den äldre arbetskraftsservicelagen upphävs. De bestämmelser som för närvarande finns i 13 och 13 a kap. i den äldre arbetskraftsservicelagen kommer att finnas i 13 respektive 14 kap. i arbetskraftsservicelagen. Arbetskraftsservicelagen baserar sig på regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning som gäller en omorganisering av den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen (RP 207/2022 rd).

     Arbetskraftsservicelagen som i stora delar innehållsmässigt är likartad med den äldre arbetskraftsservicelagen innebär dock att arbets- och näringstjänsterna ytterligare reformeras med avsikt att föra tjänsterna närmare kunderna. Förändringarna medför att arbets- och näringsbyråernas tjänster i riket överförs till kommunerna från och med den 1 januari 2025. Målet för reformen är att skapa en servicestruktur som på bästa möjliga sätt främjar snabb sysselsättning och ökar arbets- och näringstjänsternas effektivitet, tillgänglighet, resultat och mångsidighet. Överföringen av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna bedöms föra tjänsterna närmare såväl enskilda kunder som arbetsgivare.

 

4. Landskapsregeringens överväganden och förslag

 

Den åländska lagstiftningen som berör arbetssökande är på många sätt bunden till rikslagstiftningen på området. De åländska lagstiftningslösningarna gällande såväl arbetsmarknadspolitiken som utkomstskyddet är beroende av varandra, t.ex. har det åländska systemet med arbetslöshetsersättningar sedan 1970-talet baserats på det ersättningssystem som används i riket. Även landskapslagstiftningen om serviceprocessen för arbetssökande har till stor del baserat sig på rikslagstiftningen.

     En stark åländsk koppling till rikslagstiftningen finns m.a.o. gällande de informationssystem som används vid AMS. Som konstaterats ovan i avsnitt 2 har man redan sedan början av 1990-talet använt sig av rikets arbetsförvaltnings informationssystem vid registreringen av olika uppgifter om enskilda och arbetsgivare. Detta har i sin tur medfört att det i landskapslagstiftningen behöver föras in bestämmelser som motsvarar rikslagstiftningen till stöd för användning och registrering av personuppgifter vid AMS. Då det nu sker en digital utveckling i riket med tillhörande lagstiftningsåtgärder behöver detta också beaktas i landskapslagstiftningen.

     Arbetskraftservicelagen träder i kraft vid årsskiftet och den åländska blankettlagstiftningens konstruktion bygger på regelverket i den äldre arbetskraftservicelagen. För att upprätthålla funktionaliteten i den åländska förvaltningen härvidlag föreligger därför ett påkallat behov av att uppdatera den åländska lagstiftningen i paritet med de nya bestämmelserna i riket på rättsområdet för arbetskraftsservice. Således föreslår landskapsregeringen att lagtinget inom landskapets behörighet antar en landskapslag om tillämpning på Åland av 13 och 14 kap. i lagen om ordnande av offentlig arbetskraftsservice som även den är en blankettlag och varigenom den gällande blankettlagen upphävs.

     Lagförslaget utgår således från den gällande lagstiftningsmodellen där nödvändiga riksbestämmelser till stöd för användningen av rikets informationssystem föreslås bli gällande också på Åland. Enligt lagförslaget ska ändringar i 13 och 14 kap. i arbetskraftsservicelagen göras tillämpliga på Åland med de avvikelser som anges i landskapslagen. Med hänsyn till de kommande lagändringarna i riket och den åländska lagstiftningens ovan nämnda koppling med rikslagslagstiftningen på området i fråga är det enligt landskapsregeringens bedömning av yttersta vikt att lagtinget behandlar detta lagförslag i sådan ordning att den nya blankettlagen kan träda i kraft den 1 januari 2025.

 

5. Lagstiftningsbehörighet

 

5.1. Landskapets lagstiftningsbehörighet

 

De föreslagna bestämmelserna gäller främst AMS, en myndighet som lyder under landskapsregeringen. Landskapet har enligt 18 § 1 och 2 punkterna i självstyrelselagen (1991:71) för Åland lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar samt landskapets tjänstemän, tjänstekollektivavtal för landskapets anställda samt disciplinär bestraffning av landskapets tjänstemän. Även den elektroniska eller digitala skötseln av förvaltningsärenden faller inom landskapets behörighet över förvaltningsförfarandet inom landskapsförvaltningen. Till sitt innehåll har bestämmelserna som målsättning att främja sysselsättningen på Åland. Främjande av sysselsättningen hör till landskapets lagstiftningsbehörighet enligt 18 § 23 punkten i självstyrelselagen. Till detta område hör även lagstiftningen om arbetsförmedling.[1]

     De riksbestämmelser som föreslås bli gällande inom landskapets behörighet gäller behandlingen av kunduppgifter och en serviceplattform som omfattar olika elektroniska tjänster för arbetssökande och myndigheter. Serviceplattformen är en öppen tjänst där en person till stöd för sin sysselsättning kan skapa och publicera en presentation om sig själv. Bestämmelserna knyter an till dataskyddet och behandling av personuppgifter. Dessa rättsområden omnämns inte vid fördelningen av lagstiftningsbehörigheten mellan landskapet och riket i självstyrelselagen. Lagstiftningsbehörigheten har därför bedömts utgående från de rättsområden landskapslagstiftningen kan beröra.[2] Landskapet har behörighet gällande skyddet av personuppgifter inom de rättsområden som annars också faller inom den åländska behörigheten enligt självstyrelselagen. Landskapsregeringen anser att de föreslagna bestämmelserna faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet.

 

5.2. Finlands grundlag

 

Riket har enligt 27 § 1 punkten i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om stiftande, ändring och upphävande av grundlag samt avvikelse från grundlag. De föreslagna bestämmelserna berör främst skyddet för privatlivet enligt 10 § 1 mom. i Finlands grundlag (FFS 731/1999, grundlagen) och det allmännas skyldighet enligt grundlagens 18 § 2 mom. att främja sysselsättningen och sträva efter att tillförsäkra vars och ens rätt till arbete. Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen är vars och ens privatliv, heder och hemfrid tryggade. I samma lagrum föreskrivs det att närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag. När det gäller skyddet för personuppgifter avser bestämmelsen i grundlagen behovet av att i lagstiftningen trygga individens rättsskydd och integritetsskydd vid behandling, registrering och användning av personuppgifter.[3] Numera finns inte något hinder för att kraven på att bestämmelserna ska vara heltäckande, exakta och noggrant avgränsade i fråga om skyddet för personuppgifter till vissa delar kan uppfyllas också genom dataskyddsförordningen eller en allmän lag som ingår i den nationella lagstiftningen.[4]

     De riksbestämmelser som gäller skapandet av s.k. jobbsökarprofiler, uppgifter och deras användningsändamål, publicering och ansökan, är av betydelse för integritetsskyddet. Sådana bestämmelser ingår redan i 13 a kap. i äldre arbetskraftsservicelagen och motsvaras av bestämmelserna i 14 kap. i arbetskraftsservicelagen.

 

6. Förslagets verkningar

 

Enligt 2 § 2 mom. i landskapslagen (1972:13) om lagberedningen ska när lag- och andra författningsförslag bereds samtidigt de ekonomiska och administrativa konsekvenserna av dem utredas. I landskapsregeringens lagförslag nr 11/2021-2022 rörande införande av blankettlagstiftning om tillämpning på Åland av bestämmelserna i 13 och 13 a kap. i äldre arbetskraftsservicelagen konstaterades att AMS dittills varit kopplat till rikets kundinformationssystem utan särskild ersättning och att landskapsregeringen inte gör någon annan bedömning gällande de nya informationssystemtjänster som utvecklas i riket. Då bestämmelserna i 13 och 14 kap. i arbetskraftsservicelagen till sitt innehåll överensstämmer med 13 och 13 a kap. i äldre arbetskraftsservicelagen och AMS redan utövar sin verksamhet i enlighet med en i dagsläget inrättad plattform bedömer landskapsregeringen att förslaget inte har några avgörande ekonomiska och administrativa verkningar för landskapet. Enligt lagberedningspraxis brukar också bedömas lagförslagens konsekvenser för jämställdheten, miljön och barn. Förslaget har inte några kända negativa konsekvenser till den delen.

 

7. Behandlingsordning i övrigt

 

I övrigt hänger detta lagförslag hänger intimt samman med landskapsregeringens lagförslag om översyn av organisationsregler för utkomstskyddet och arbetsmarknadsservicen. Det är enligt landskapsregeringens bedömning därför av yttersta vikt att lagtinget behandlar bägge förslagen i ett sammanhang och i sådan ordning att de kan träda i kraft den 1 januari 2025.

 

8. Ärendets beredning

 

Lagförslaget har beretts som tjänstemannauppdrag vid lagberedningen i samarbete med AMS.

 

Detaljmotivering

 

1. Landskapslag om tillämpning på Åland av 13 och 14 kap. i lagen om ordnande av offentlig arbetskraftsservice

 

1 § Lagens tillämpningsområde. Genom 1 § 1 mom. i den gällande blankettlagen tillämpas 13 och 13 a kap. i äldre arbetskraftsservicelagen på de register över enskilda och arbetsgivare som AMS använder vid skötseln av de uppgifter myndigheten har enligt landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, om inte annat följer av blankettlagen eller särskilda bestämmelser. Syftet med detta är skydda den personliga integriteten och att skapa en god registersed. Förslaget till 1 mom. utgår från en motsvarande blanketteknik, dock så att tillämpningen ska avse 13 och 14 kap. i den kommande lagen om ordnande av arbetskraftsservice vilken går under benämningen arbetskraftsservicelagen i lagtexten (och i motiveringstexten nedan). Samtliga bestämmelser i den föreslagna blankettlagen har utformats utgående från den ovan nämnda propositionen RP 207/2022 rd. Bestämmelserna i 13 kap. gäller behandlingen av kunduppgifter samt riksomfattande informationssystemtjänster medan 14 kap. innehåller bestämmelser om en serviceplattform.

     Enligt det föreslagna 1 mom. ska 13 och 14 kap. tillämpas då AMS sköter de uppgifter myndigheten har enligt landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Arbetskraftsservicelagens bestämmelser tillämpas då myndigheten behandlar de uppgifter som avses i arbetskraftsservicelagens bestämmelser och då de informationssystemtjänster som avses i arbetskraftsservicelagen används av myndigheten. I 13 kap. 112 § i arbetskraftsservicelagen föreskrivs om för vilka ändamål uppgifter om kunder och producenter av arbetskraftsservice får användas. I 13 kap. 114 § räknas upp vilka uppgifter som får behandlas, både vad gäller enskilda kunder, arbetsgivare som ansöker om eller får arbetskraftsservice samt de som producerar arbetskraftsservice. I 13 kap. 120 § hänvisas till de riksomfattande informationssystemtjänsterna. Då AMS använder dessa tjänster ska detta ske i förenlighet med arbetskraftsservicelagens bestämmelser, om inte annat följer av den föreslagna blankettlagens bestämmelser.

     Det föreslagna 2 mom. motsvarar huvudsakligen 1 § 2 mom. i den gällande blankettlagen. Enligt den första meningen ska AMS tillämpa rikets offentlighetslag vid skötseln av de uppgifter som avses i det första momentet. Denna lösning har motiverats med att det kundinformationssystem vari de ifrågavarande registren finns utgör ett riksregister, dvs. utlämnandet av uppgifter från ett med riksmyndigheterna gemensamt register ska vara föremål för samma offentlighetslagstiftning.[5] I likhet med motsvarande bestämmelse i den gällande blankettlagen hänvisas i det föreslagna momentet till dataskyddsförordningen och rikets dataskyddslag. Ikraftträdandet av dataskyddsförordningen har tidigare medfört omfattande ändringar i 13 kap. i äldre arbetskraftsservicelagen.[6] Dessa ändringar har inneburit också förändringar i äldre arbetskraftsservicelagens begreppsapparat, t.ex. har begreppet registeransvarig ersatts med det i dataskyddsförordningen använda begreppet personuppgiftsansvarig. De ändringar som härvidlag genomförts i olika bestämmelser i äldre arbetskraftsservicelagen återfinns i den motsvarande begreppsapparaten i den kommande arbetskraftsservicelagen, avsedd att träda i kraft den 1 januari 2025. Däri hänvisas heller inte till register vilket har beaktats genom den föreslagna bestämmelsen i 2 mom.

     I 3 mom. ingår en bestämmelse om att ändringar av 13 och 14 kap. i rikslagen ska gälla på Åland från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket, om inte annat följer av denna lag. Bestämmelsen motsvarar 1 § 3 mom. i den gällande blankettlagen.

 

2 § Förvaltning. I paragrafen ingår bestämmelser om skötseln av förvaltningsuppgifter i samband med tillämpningen på Åland av 13 och 14 kap. i arbetskraftsservicelagen. I 1 mom. ingår en förteckning om skötseln av särskilda i arbetskraftsservicelagen nämnda förvaltningsuppgifter.

     Enligt 13 kap. 120 § 1 mom. i arbetskraftsservicelagen är det s.k. utvecklings- och förvaltningscentret som ansvarar för att utveckla och förvalta den nationella informationsresursen för arbetskraftsservice, den nationella serviceplattformen för arbetskraftsservice och den riksomfattande helheten av kundinformationssystem för arbetskraftsservice samt de gränssnitt som behövs för att man ska kunna ansluta sig till helheten av kundinformationssystem (de riksomfattande informationssystemtjänsterna för arbetskraftsservice). De riksomfattande informationssystemtjänsterna för arbetskraftsservice ska utvecklas i samarbete med arbetskraftsmyndigheterna och med beaktande av tillgängliga anslag.

     Enligt 13 kap. 123 § 1 mom. i arbetskraftsservicelagen är utvecklings- och förvaltningscentret och arbetskraftsmyndigheterna gemensamt personuppgiftsansvariga för den nationella informationsresurs som avses i 120 § i arbetskraftsservicelagen. I fråga om den nationella informationsresursen svarar utvecklings- och förvaltningscentret enligt 123 § 2 mom. i arbetskraftsservicelagen för följande:

     1) skyldigheter för personuppgiftsansvariga enligt artikel 12.1 och 12.2 i den allmänna dataskyddsförordningen,

     2) inbyggt dataskydd och dataskydd som standard enligt artikel 25 i den förordningen,

     3) säkerhet i samband med behandlingen enligt artikel 32 i den förordningen,

     4) konsekvensbedömning avseende dataskydd enligt artikel 35 i den förordningen,

     5) förhandssamråd enligt artikel 36 i den förordningen och sådana andra skyldigheter med anknytning till informationssystemets informationssäkerhet som den personuppgiftsansvarige har enligt den förordningen.

     Arbetskraftsmyndigheterna ansvarar enligt 123 § 3 mom. i arbetskraftsservicelagen för de andra än i 2 mom. avsedda skyldigheter som i den allmänna dataskyddsförordningen föreskrivs för personuppgiftsansvariga. Varje arbetskraftsmyndighet är personuppgiftsansvarig när det gäller kunderna.

     Utvecklings- och förvaltningscentret eller arbetskraftsmyndigheten ansvarar enligt 123 § 4 mom. i arbetskraftsservicelagen för sina egna kunders del för att uppgifter lämnas ut ur den nationella informationsresursen till sådana aktörer som oberoende av sekretessbestämmelserna enligt lag har rätt att få uppgifter om kunder inom arbetskraftsservice.

     Enligt den föreslagna 1 mom. 1 punkten är också AMS en sådan personuppgiftsansvarig som avses i 13 kap. i arbetskraftsservicelagen. I artikel 4 i dataskyddsförordningen ingår en definition av personuppgiftsansvarig. En personuppgiftsansvarig är en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter. Om två eller fler personuppgiftsansvariga gemensamt fastställer ändamålen med och medlen för behandlingen ska de enligt artikel 26 i dataskyddsförordningen vara gemensamt personuppgiftsansvariga. I praktiken är AMS gemensamt personuppgiftsansvarig med riksmyndigheterna vid behandlingen av uppgifter i informationssystemtjänsterna, dock kan inte i landskapslag föreskrivas om riksmyndigheters förvaltningsuppgifter.

     I den föreslagna 1 mom. 2 punkten föreskrivs om den registrering, radering och arkivering av uppgifter som avses i 13 kap. 121 och 122 §§ i arbetskraftsservicelagen. Registreringen och raderingen av uppgifter sker i förenlighet med riksbestämmelserna. I 13 kap. 122 § 2 mom. i arbetskraftsservicelagen hänvisas till rikets arkivlag. Eftersom AMS hör till landskapsförvaltningen sker arkivering enligt den åländska arkivlagstiftningen. I förslaget till 3 § nedan föreskrivs att sådana hänvisningar till riksförfattningar ska avse motsvarande åländska författningar.

     Av den föreslagna 1 mom. 3 punkten följer att AMS använder informationssystemtjänsterna i enlighet med de användarrättigheter myndigheten eller dess tjänstemän beviljas av ansvarig riksmyndighet enligt 13 kap. i arbetskraftsservicelagen. I 13 kap. 124–126 §§ i arbetskraftsservicelagen ingår närmare bestämmelser om sådana användarrättigheter.

     Enligt den föreslagna 1 mom. 4 punkten lämnar AMS ut de uppgifter som behövs för att tillsätta en plats på det sätt som föreskrivs i 13 kap. i arbetskraftsservicelagen. I 13 kap. 118 § i arbetskraftsservicelagen ingår närmare bestämmelser om hur och vilka uppgifter om arbetssökanden som får lämnas ut till arbetsgivare. Till arbetsgivare får det endast med den arbetssökandes skriftliga samtycke lämnas ut uppgifter som behövs för att tillsätta en plats.

     I 14 kap. i arbetskraftsservicelagen finns närmare bestämmelser om en riksomfattande s.k. serviceplattform. Dessa bestämmelser är huvudsakligen riktade direkt till den arbetssökande. Dock föreskrivs också närmare om de myndigheter som är personuppgiftsansvariga för den informationsresurs som avses i nämnda 14 kap. 130 § och de myndigheter som övervakar användningen av serviceplattformen enligt 131 §. Eftersom dessa förvaltningsuppgifter faller inom landskapets behörighetsområde anges i 1 mom. 5 punkten att de ankommer på AMS. I praktiken är AMS gemensamt personuppgiftsansvarig med riksmyndigheterna för informationsresursen, dock kan inte i landskapslag föreskrivas om riksmyndigheters förvaltningsuppgifter.

     I det föreslagna 2 mom. finns en bestämmelse om övriga förvaltningsuppgifter än de i 1 mom. uppräknade som AMS kan komma att sköta. Myndigheten kan ha erhållit rätt att utföra sådana uppgifter inom ramen för informationssystemtjänsterna av behörig riksmyndighet enligt 13 och 14 kap. i arbetskraftsservicelagen. En liknande bestämmelse finns i 2 § i den gällande blankettlagen. I paragrafen har enligt förslaget, i likhet med vad som är fallet för närvarande i den nuvarande blankettlagen, inte tagits in en generell bestämmelse om att landskapsmyndigheter ska handha de förvaltningsuppgifter som enligt rikslagen sköts av riksmyndigheter, eftersom upprätthållaren av systemet är en riksmyndighet och AMS endast ska använda, inte upprätthålla, systemet.[7] Eftersom riksmyndigheter upprätthåller informationssystemtjänsterna hänvisas i det föreslagna momentet till rikslagstiftningen i fråga om AMS rätt att använda informationssystemtjänsterna. AMS har med riksmyndigheternas samtycke haft tillgång till det riksomfattande informationssystemet alltsedan starten år 1998.

 

3 § Hänvisningar till rikslagstiftning. När det i 13 kap. i arbetskraftsservicelagen hänvisas till exempelvis bestämmelser i arkivlagen (FFS 831/1994) ska hänvisningen enligt förslaget avse motsvarande bestämmelser i arkivlagen (2004:13) för landskapet Åland. Enligt förslaget till 1 § 2 mom. ska rikets offentlighetslag och dataskyddslag tillämpas.

 

4 § Tillsyn. Landskapsregeringen föreslås att som landskapets högsta förvaltningsorgan sköta tillsynen av lagens tillämpning.

 

5 § Ikraftträdande. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås enligt 1 mom. att datumet för lagens ikraftträdelse lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om. Dock bör lagen träda i kraft senast den 1 januari 2025. Detta är det datum som de i blankettlagen angivna riksbestämmelserna ska träda i kraft.

     Enligt 2 mom. upphävs landskapslagen om tillämpning på Åland av 13 och 13 a kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.

 

2. Landskapslag om ändring av 17 och 25 §§ landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet.

 

17 § Begränsad service till arbetsgivare. I 3 mom. finns en hänvisning till den gällande blankettlagen. Momentet ändras så att det hänvisar till den föreslagna blankettlagen.

 

25 § Begränsad service till arbetsgivare. I 1 mom. finns en hänvisning till den gällande blankettlagen. Momentet ändras så att det hänvisar till den föreslagna blankettlagen.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om
tillämpning på Åland av 13 och 14 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

Lagens tillämpningsområde

     Vid skötseln av de uppgifter Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet har enligt landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet tillämpas 13 och 14 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (FFS 380/2023, arbetskraftsservicelagen) då i arbetskraftsservicelagen avsedda uppgifter behandlas och informationssystemtjänster används av myndigheten, om inte annat följer av denna lag.

     Vid arbetsmarknads- och studieservicemyndighetens skötsel av de uppgifter som avses i 1 mom. ska även lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999) iakttas i tillämpliga delar. Vid behandlingen av personuppgifter gäller det som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG och dataskyddslagen (FFS 1050/2018).

     Ändringar av 13 och 14 kap. i arbetskraftsservicelagen ska gälla på Åland från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket, om inte annat följer av denna lag.

 

2 §

Förvaltning

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten

     1) är personuppgiftsansvarig för behandlingen av de uppgifter som avses i 13 kap. 114 § i arbetskraftsservicelagen,

     2) ansvarar för den registrering, radering och arkivering av uppgifter som avses i 13 kap. 121 och 122 §§ i arbetskraftsservicelagen,

     3) använder informationssystemtjänsterna i enlighet med de användarrättigheter myndigheten eller dess tjänstemän beviljas av ansvarig riksmyndighet enligt 13 kap. 124–126 §§ i arbetskraftsservicelagen,

     4) lämnar ut de uppgifter som behövs för att tillsätta en plats på det sätt som föreskrivs i 13 kap. 118 § i arbetskraftsservicelagen, samt

     5) är personuppgiftsansvarig för informationsresursen och övervakar användningen av serviceplattformen i enlighet med 14 kap. 130 och 131 §§ i arbetskraftsservicelagen.

     I informationssystemtjänsterna sköter arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten också andra än i 1 mom. nämnda förvaltningsuppgifter som myndigheten erhållit rätt att utföra av behörig riksmyndighet enligt 13 och 14 kap. i arbetskraftsservicelagen.

 

3 §

Hänvisningar till rikslagstiftning

     Hänvisas i 13 och 14 kap. i arbetskraftsservicelagen till bestämmelser i rikslagstiftningen vilka äger motsvarighet i landskapslagstiftningen ska hänvisningarna avse bestämmelserna i landskapslagstiftningen, om inte annat följer av denna lag.

 

4 §

Tillsyn

     Tillsynen över tillämpningen av denna lag i fråga om angelägenheter som faller under landskapets behörighet utövas av landskapsregeringen.

 

5 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den

     Genom denna lag upphävs landskapslagen (2022:63) om tillämpning på Åland av 13 och 13 a kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.

__________________

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om
ändring av 17 och 25 §§ landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 17 § 3 mom. och 25 § 1 mom. landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, sådana de lyder i landskapslagen 2022/64, som följer:

 

17 §

Registrering som arbetssökande

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Om den som söker arbete begär att få registreras som arbetssökande ska de uppgifter som han eller hon lämnar föras in i det informationssystem som avses i landskapslagen ( : ) om tillämpning på Åland av 13 och 14 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Genom landskapsförordning utfärdas vid behov närmare bestämmelser om förfaringssättet vid registreringen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

25 §

Begränsad service till arbetsgivare

     Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kan vägra att ta emot en platsanmälan och kan ta bort en anmälan ur det informationssystem som avses i landskapslagen om tillämpning på Åland av 13 och 14 kap. lagen om ordnande av arbetskraftsservice samt vägra att erbjuda de arbetsförmedlingstjänster som beskrivs i 24 §, om det på grund av anmälan är uppenbart eller med anledning av arbetsgivarens tidigare förfarande eller annars finns grundad anledning att misstänka att

     1) arbetsgivaren bryter mot i lag föreskrivna krav på diskrimineringsförbud,

     2) arbetsgivaren söker arbetstagare för lagstridiga arbetsuppgifter eller anställning av de personer som söks strider mot lag,

     3) arbetsgivaren väsentligt försummar sina skyldigheter enligt 2 kap. i arbetsavtalslagen (FFS 55/2001) eller 2 och 3 kap. i lagen om sjöarbetsavtal (FFS 756/2011) eller sin skyldighet att betala skatter eller i lag föreskrivna avgifter,

     4) det på arbetsplatsen föreligger ett uppenbart hot om våld eller före-kommer trakasserier eller annat osakligt bemötande som medför olägenhet eller risk för arbetstagarens hälsa eller

     5) det på grund av uppgiftens natur eller annan motsvarande orsak inte är ändamålsenligt att stödja tillsättningen genom arbetsförmedling.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

Mariehamn den 12 september 2024

 

 

Vicelantråd

 

 

Annika Hambrudd

 

 

Föredragande minister

 

 

Jesper Josefsson

 

 

 


 

Parallelltexter

 

·      Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 26/2023-2024



[1] Se vidare RP 73/1990 rd, sida 69.

[2] Högsta domstolens utlåtande 1.8.2019, OH2019/130.

[3] RP 309/1993 rd, s. 56/II.

[4] Se bl.a. GrUU 2/2018 rd, s. 4–8 och GrUU 31/2017 rd.

[5] Se vidare Lagförslag nr 11/2021-2022.

[6] Se vidare RP 12/2020 rd, FFS 447/2020.

[7] Lagförslag 17/2012-2013.