Lagförslag 28/2019-2020

Lagtingsår: 2019-2020
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

 

LAGFÖRSLAG nr 28/2019-2020

 

Datum

 

 

2020-06-18

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Distansundervisning i grundskolan

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår en ändring av den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola i syfte att utöka möjligheten att ordna undervisningen i grundskolan som distansundervisning vid situationer där grundskolorna stängs helt eller delvis på grund av ett regionalt pandemiläge med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Rätt till grundläggande utbildning. 3

1.2 Undervisningen i grundskolan. 3

1.3 Undantagsförhållanden i Finland. 3

1.4 Temporär ändring av rikslagstiftningen om grundläggande utbildning. 4

2. Landskapsregeringens förslag. 5

3. Lagstiftningsbehörigheten och behörigheten i förvaltningsärenden. 6

4. Förslagets konsekvenser 6

4.1. Ekonomiska konsekvenser 6

4.2. Konsekvenser för barn och familjer 6

4.3. Konsekvenser för skolorna och skolpersonalen. 7

5. Beredningsarbetet 7

Detaljmotivering. 7

Ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola. 7

Lagtext 10

L A N D S K A P S L A G om ändring av barnomsorg och grundskola. 10

Parallelltexter 13

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Rätt till grundläggande utbildning

 

Enligt 1 och 2 §§ i del III i den nya landskapslagen (2020:38) om barnomsorg och grundskola (nedan LBG), som träder i kraft den 1 januari 2021 och ersätter den gällande grundskollagen, är alla barn med hemort på Åland läropliktiga och ska erbjudas möjlighet att uppfylla sin läroplikt i grundskolan eller i en motsvarande skola för syn- och hörselskadade barn. En elev kan även i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. i lagens del III fullgöra sin läroplikt genom hemundervisning.

 

1.2 Undervisningen i grundskolan

 

Undervisningen i grundskolan omfattar enligt bestämmelserna i 14 § i del III i LBG minst 190 dagar mellan augusti och juni. Även om det inte uttryckligen regleras i lagstiftningen är den vedertagna tolkningen att den huvudsakliga undervisningsformen i grundskolan är närundervisning. Närundervisning är sådan undervisning som ges i en trygg studiemiljö i skolan och som genomförs under de arbetstider som anges i arbetsplanen.

     Undervisningen i grundskolan utgår i enlighet med bestämmelserna i 10 och 12 §§ i del III i LBG från en läroplan som i görs upp av landskapsregeringen och en arbetsplan som varje skola ska göra upp.

     I 9 § i del III i LBG finns bestämmelser om möjligheten till distansundervisning, med vilket huvudsakligen avses en situation då eleverna är i skolan medan läraren undervisar på distans genom informations- och kommunikationsteknik. Lagen medger inte en situation där kommunen besluter att undervisningen helt eller delvis ska ordnas som distansundervisning.

     Bestämmelser om stöd för lärande och skolgång är lagfästa och utvecklade i 5 kap. i del III i LBG och ger varje elev rätt till handledning och stöd enligt behov för sitt lärande och sin skolgång.

     I 62 § i LBG finns bestämmelser om att verksamheten i grundskolan i enlighet med 16 § i grundlagen är avgiftsfri för eleverna och att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till de läromedel, skoltillbehör, arbetsredskap och arbetsmaterial som behövs för en tidsenlig undervisning och utbildning. Enligt 63 § i del III i LBG har eleverna varje arbetsdag rätt till en fullvärdig måltid som är näringsmässigt väl sammansatt och tillräcklig samt avgiftsfri.

 

1.3 Undantagsförhållanden i Finland

 

Finlands regering konstaterade den 16 mars 2020 i samverkan med republikens president att sådana undantagsförhållanden råder i Finland som avses i 3 § 3 och 5 punkten i beredskapslagen (FFS 1552/2011) på grund av Covid-19-pandemin. Den 17 mars 2020 utfärdade regeringen förordningar om ibruktagande av befogenheter enligt beredskapslagen (FFS 124/2020, FFS 125/2020 och FFS 130/2020). Den 18 mars 2020 lämnade grundlagsutskottet betänkanden om förordningarna[1] och riksdagen fattade beslut om förordningarna i enlighet med grundlagsutskottets betänkande.

     Med stöd av 109 § i beredskapslagen utfärdade regeringen den 17 mars 2020 en förordning om temporära begränsningar av skyldigheten att ordna småbarnspedagogik samt undervisning och utbildning (FFS 126/2020). Syftet med förordningen var att göra spridningen av coronavirussmittan långsammare genom att minska kontakterna mellan elever, studerande, undervisningspersonal och annan personal på samtliga utbildningsnivåer. Enligt förordningen begränsades skyldigheten för grundskolorna att ordna undervisningen som närundervisning under perioden 18 mars till 13 april 2020. Den 17 mars meddelade regionförvaltningsverken med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar att skolorna skulle stängas under samma period 18 mars till 13 april 2020. Undervisningen i grundskolorna i hela Finland, inklusive Åland, övergick därmed huvudsakligen till distansundervisning.

     Den 6 april 2020 godkände regeringen en ny förordning om temporära begränsningar av skyldigheten att ordna småbarnspedagogik, undervisning och utbildning (FFS 191/2020) för tiden 14 april till 13 maj 2020. Undervisningen i grundskolorna i hela landet fortsatte i och med det att ordna sin undervisning huvudsakligen som distansundervisning.

     Finlands regering fattade den 30 april ett principbeslut[2] om en kontrollerad och succesiv avveckling av begränsningarna under coronaviruspandemin inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen och den 6 maj ett principbeslut[3] om en plan för en hybridstrategi för hantering av coronakrisen. Enligt principbeslutet hanteras från och med den 14 maj 2020 användningen av skolornas lokaler genom åtgärder i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar (FFS 1227/2016), nedan smittskyddslagen. Med stöd av 8 § i lagen kan de regionala myndigheterna fatta beslut om åtgärder i enlighet med den regionala situationen. På det viset kan olika delar av landet reagera snabbt och flexibelt med beaktande av den regionala situationen. Med stöd av 30 § 9 punkten i självstyrelselagen är det landskapsregeringen eller en annan myndighet som anges i lag som fattar beslut om stängning av skolorna på Åland.

     Den 14 maj 2020 återupptogs närundervisningen i grundskolorna till vårterminens slut. Situationen med Covid-19-pandemin på Åland nästa läsår visar om undervisningen kan ordnas på ett tryggt sätt i skolan. Om detta inte är möjligt ska landskapsmyndigheterna fatta beslut om stängning av skolorna med stöd av smittskyddslagen.

     Den 15 juni 2020 fattade regeringen beslut om att undantagstillstånd inte längre råder i Finland och att beredskapslagen inte längre ska tillämpas.

 

1.4 Temporär ändring av rikslagstiftningen om grundläggande utbildning

 

Regeringen lade den 4 juni 2020 fram ett förslag[4] till en temporär ändring av lagen om grundläggande utbildning för att säkerställa elevens rätt till undervisning även om skolorna stängs för undervisning helt eller delvis med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar. Avsikten är att lagen ska gälla under perioden 1 augusti till 31 december 2020.

     I lagförslaget föreslås att man till lagen om grundläggande utbildning (FFS 628/1998) temporärt fogar bestämmelser som gör det möjligt för utbildningsanordnaren att genom sitt beslut övergå till exceptionella undervisningsarrangemang. Under exceptionella undervisningsarrangemang kan undervisningen helt eller delvis ordnas på annat sätt än som närundervisning med hjälp av distansförbindelser. I lagen tas det in kriterier för när utbildningsanordnaren kan besluta att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang. I paragrafen föreskrivs dessutom vilket stöd för inlärning och skolgång samt vilka studiesociala förmåner utbildningsanordnaren är skyldig att ordna under exceptionella undervisningsarrangemang.

     Grundlagsutskottet anförde i sitt utlåtande[5] över lagförslaget att det kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning och att förslaget inte står i konflikt med den grundläggande rätten till grundläggande utbildning som föreskrivs i grundlagen.

 

2. Landskapsregeringens förslag

 

I och med den situation som råder sedan 14 maj 2020 regleras alltså frågan om en eventuell stängning av grundskolorna av bestämmelserna i smittskyddslagen. Som ovan konstaterats innebär det att det är landskapsmyndigheternas behörighet att avgöra om en skola på Åland måste stänga på grund av smittläget i samhället och det är i enlighet med den åländska lagstiftningen som undervisningen ska bedrivas vid en eventuell stängning. Detta är en klar skillnad jämfört med situationen under våren då skolorna stängdes genom bestämmelser i beredskapslagen och tillämpningsförordningar, vilka till vissa delar åsidosatte den normala fördelningen av lagstiftningsbehörigheten och var direkt tillämpliga på Åland.

     Med beaktande av ovissheten kring hur situationen med Covid-19-pandemin utvecklas på Åland under vintern  och eventuella liknande situationer i framtiden är det motiverat att ändra lagstiftningen om undervisningen i grundskolan för att förbättra möjligheterna att tillfälligt bedriva undervisningen i grundskolan helt eller delvis som distansundervisning, om landskapsmyndigheterna tvingas fatta beslut om att stänga grundskolorna helt eller delvis med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar (FFS 1227/2016).

     Landskapsregeringen föreslår att ändringen av LBG är permanent, och inte endast en temporär lösning i avvaktan på hur situationen med Covid-19-pandemin utvecklas. I och med att möjligheten att helt eller delvis övergå till distansundervisning i exceptionella situationer endast finns vid en stängning av grundskolorna med stöd av smittskyddslagen, tryggas elevernas rätt att i huvudsak få sin utbildning genom närundervisning i skolan på ett tillräckligt säkert sätt.

     Landskapsregeringen har lagt fram ett lagförslag om ändring av den gällande grundskollagen (1995:18) med bestämmelser om möjligheten att helt eller delvis övergå till distansundervisning vid en situation då skolorna stängs under höstterminen. Landskapsregeringen föreslår nu även en ändring av LBG som träder i kraft den 1 januari 2021 och ersätter grundskolelagen.

     Genom att utveckla bestämmelserna om distansundervisning i särskilda situationer tryggas alla barns rätt till en grundläggande utbildning, i enlighet med grundskolelagen, FN´s konvention om barnets rättigheter samt 16 § i Finlands grundlag, och till att uppfylla sin läroplikt i grundskolan i enlighet med grundskolelagen, även i situationer där skolorna stängs helt eller delvis med stöd av smittskyddslagen.

     Landskapsregeringen föreslår även att LBG förtydligas med en bestämmelse om att den huvudsakliga undervisningsformen i grundskolan är närundervisning. Bestämmelsen om distansundervisning för läropliktiga föreslås ändrad så att förutsättningarna för när distansundervisning ska kunna ske regleras i lagen istället för i den förordning som ska utfärdas med stöd av lagen.

     I samband med lagförslaget om distansundervisning i särskilda situationer föreslås två ändringar som inte berör detta. Det ena är en ny paragraf som förtydligar rättsläget för medborgare i EU vad gäller behörighetskrav och förhållandet mellan nordiska avtal och bestämmelserna inom EU om behörighetskrav. Det andra är en uppdatering av lagen så att hänvisningarna till den gamla förvaltningsprocesslagen (FFS 586/1996) ändras till hänvisningar till den nya lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019).

 

3. Lagstiftningsbehörigheten och behörigheten i förvaltningsärenden

 

Enligt 18 § 14 punkten i självstyrelselagen (1991:71) för Åland har Åland lagstiftningsbehörighet i fråga om undervisning. Till undervisningsväsendet hör utformningen av läroplikten.

     Enligt 16 § i Finlands grundlag har alla rätt till en grundläggande utbildning, med vilket avses den utbildning som ingår i läroplikten. Enligt grundlagen ska bestämmelser om läroplikt utfärdas genom lag. Landskapsregeringen konstaterar att möjligheten att ordna undervisningen som distansundervisning inte innebär en begränsning av skyldigheten att ordna undervisning, utan endast innebär en möjlighet att temporärt ordna undervisningen på annat sätt. Rätten till närundervisning inskränks men står i proportion till det som eftersträvas med distansundervisningen, dvs. att begränsa spridningen av en smittsam sjukdom.

     Enligt 27 § 34 punkten i självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om beredskap inför undantagstillstånd. Enligt 27 § 29 punkten i självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om smittsamma sjukdomar hos människor.

     Enligt 30 § 9 punkten i självstyrelselagen är det landskapsregeringen eller någon annan myndighet som anges i landskapslag som ska sköta de uppgifter på Åland som enligt lagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos människor och husdjur ankommer på en riksmyndighet eller på kommunerna.

 

4. Förslagets konsekvenser

 

4.1. Ekonomiska konsekvenser

 

Lagförslagets ekonomiska konsekvenser torde vara ringa men en övergång till distansundervisning kan ändå medföra vissa merkostnader för kommunerna. Eftersom eleverna även vid distansundervisning ska ha rätt till en måltid varje arbetsdag kan tilläggskostnader uppkomma för merarbete med distributionen av maten. Övriga eventuella merkostnader kan uppstå för utrustning (datorer, licenser) så att alla elever ska kunna delta i distansundervisningen på samma villkor.

 

4.2. Konsekvenser för barn och familjer

 

Utgångspunkten i landskapsregeringens förslag är barnets bästa.

     Barnets rättigheter enligt FN´s konvention om barnets rättigheter, såsom rätten till liv och hälsa samt grundläggande utbildning, ska tillgodoses även i en situation där skolorna stängs på grund av en smittsam sjukdom. Därför tryggas elevernas rätt till stöd för lärande och skolgång samt rätten till skolmat även vid distansundervisning. De minsta eleverna, i årskurserna 1–3 omfattas inte av möjligheten till distansundervisning i särskilda situationer utan har rätt till närundervisning. Detta motiveras av deras ålder och utvecklingsnivå och att deras självledarskap och interaktionsfärdigheter ännu är under utveckling.

     Även konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska beaktas i en situation där skolorna stängs helt eller delvis. Elever som erhåller mångprofessionellt stöd omfattas inte av möjligheten till distansundervisning i särskilda situationer utan har rätt till närundervisning.

     Distansundervisning inverkar på elevernas sociala relationer och välfärd. Det är viktigt att stöda elevernas sociala relationer och att beakta elevernas olika förhållanden och situationer som förstärks vid distansundervisning.

     Elever med annat modersmål än svenska behöver också beaktas vid eventuell distansundervisning. Svaga språkliga kunskaper kan vara en orsak till att skolan inte har fått kontakt med hemmet och därmed riskerar barnen i dessa familjer att inte kunna tillgodogöra sig undervisningen på distans.

 

4.3. Konsekvenser för skolorna och skolpersonalen

 

Lagförslagets konsekvenser för skolorna och skolpersonalen är bland annat att distansundervisning är en undervisningsform som tar mer tid vilket leder till en ökad arbetsbelastning för lärarna jämfört med undervisning genom närundervisning. Varje lärare behöver skapa nya undervisningsmetoder och sätta sig in i ny teknik och utrustning vilket ger en ökad påfrestning i det dagliga arbetet.

     Lagförslaget innebär även mera arbete för skolledare med att koordinera och leda personalen. Lärare har under vårterminen utryckt ett behov av fortbildning och stöd i sitt arbete vid distansundervisning.

     Distansundervisning kan även leda till en ökad stressnivå hos skolpersonalen, vilket leder till ett sämre mående, på grund av att läraren inte kan nå alla elever och att läraren känner en avsaknad av den kontroll läraren vanligtvis har över elevernas lärande och mående.

     En konsekvens som konstaterats efter vårterminens distansundervisning är en ojämn arbetsfördelning mellan lärare. Om distansundervisning tas i bruk för delar av eleverna så måste skolledaren fördela arbetsuppgifterna så att en och samma lärare inte handhar både när- och distansundervisning och även se till att arbetsbördan fördelas jämnt mellan olika lärare.

     Vid distansundervisning bör elevvårdspersonal såsom kuratorer och psykologer se över sina arbetssätt för att kunna säkerställa att varje barn får de elevvårdstjänster som behövs.

 

5. Beredningsarbetet

 

Lagförslaget har beretts som tjänstemannaberedning vid lagberedningen i samråd med utbildningsavdelningen.

     På grund av lagförslagets brådskande natur har förslaget inte skickats på remiss. Däremot har kommunförbundet och Mariehamns stad samt skoldirektörerna informerats om lagförslaget och beretts möjligheter att komma med synpunkter. Ingen av instanserna har haft något att invända mot förslaget.

 

Detaljmotivering

 

Ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola

 

Del III

 

6 § Undervisningen i grundskolan. Paragrafens andra moment föreslås ändrat för att förtydliga att den huvudsakliga undervisningsformen i grundskolan är närundervisning. Distansundervisning kan endast ske då bestämmelserna om möjlighet till distansundervisning uppfylls. Landskapsregeringen betonar att distansundervisning inte är självstudier utan att undervisningen ska i realtid där läraren kontinuerligt återkopplar till eleven.

 

9 § Distansundervisning för läropliktiga. Ett nytt 2 mom. föreslås fogat till paragrafen så att de förutsättningar som krävs för att distansundervisning ska kunna genomföras preciseras i lagen istället för att anges i förordning. De förutsättningar som landskapsregeringen föreslås att ska krävas är om skolan saknar en behörig lärare i det aktuella ämnet och en sådan inte har kunnat anställas, om distansundervisning objektivt motiveras av ett pedagogiskt mervärde, för elever som avses i 24 § i del III eller om förutsättningarna för distansundervisning i exceptionella situationer uppfylls. Med pedagogiskt mervärde avses situationer där en behörig lärare finns men där anlitande av utomstående lärare objektivt motiverat tillför pedagogiskt mervärde till undervisningen. De elever som avses i 24 § i del III är elever som på grund av psykiska eller fysiska hälsoskäl inte kan gå i skolan utan har rätt till undervisningen i särskilda situationer. Med den sista förutsättningen avses situationer då skolorna stängs med stöd av smittskyddslagen. Närmare bestämmelser om det finns i den nya 9a § som föreslås. Paragrafens 3 mom. föreslås ändrat så att skolan alltid ansvarar för undervisningsgruppens trygghet, säkerhet och välbefinnande och ska trygga elevens möjligheter till kommunikation som främjar lärande, det vill säga oavsett om distansundervisningen sker i skolan eller i elevernas hem.

     Förutom i de situationer som nämns i paragrafen kan distansundervisning inte ordnas.

 

9a § Distansundervisning i exceptionella situationer. En ny paragraf föreslås fogad till lagen med bestämmelser om distansundervisning i exceptionella situationer.

     Enligt 1 mom. avses med distansundervisning i exceptionella situationer sådan distansundervisning som ges om grundskolorna stängts helt eller delvis med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar (FFS 1227/2016). Som ovan konstaterats fattas enligt 30 § 9 p. i självstyrelselagen beslut om en stängning av skolorna med stöd av smittskyddslagen av landskapsregeringen eller en annan myndighet som i lag påförts denna uppgift. Huvudbestämmelsen är att beslut om stängning kan fattas när en allmänfarlig sjukdom eller en sjukdom som med fog misstänks vara en allmänfarlig sjukdom som medför en omfattande smittrisk har konstaterats eller med fog kan väntas förekomma. Men även vid andra smittsamma sjukdomar som medför en omfattande smittrisk kan beslut om stängning fattas om det är nödvändigt för att förhindra smittspridning. Ytterligare en förutsättning är att åtgärden är nödvändig för att förhindra spridningen av sjukdomen.  Det är endast i en sådan situation som skolan helt eller delvis kan övergå från närundervisning till distansundervisning. I dessa situationer krävs inte att de allmänna förutsättningar som ställs för att distansundervisning ska kunna ordnas är uppfyllda, vilket framgår av bestämmelsen i det nya 2 mom. i 9 § i del III.

     Vid distansundervisning i exceptionella situationer ska elevernas rätt till undervisning tryggas i enlighet med bestämmelserna i LBG. Det innebär att läroplanen ska följas.

     Distansundervisning i exceptionella situationer föreslås inte få ordnas för elever i årskurserna 1–3, för elever som får mångprofessionellt stöd med stöd av 20 § i del III eller för elever som omfattas av förlängd läroplikt med stöd av 1 § 3 mom. i del III, för att trygga dessa särskilt utsatta elevers rättigheter till en grundläggande utbildning.

     För att trygga undervisningen för elever som inte hör till någon av de kategorier som direkt undantas från distansundervisningen, föreslår landskapsregeringen att undantag vid behov ska kunna göras i individuella fall. Det gäller fall där en helhetsbedömning av en elevs situation visar att eleven saknar förutsättningar att följa undervisningen som ordnas som distansundervisning. Bedömningen görs av elevens lärare i samråd med skolans rektor eller föreståndare.

     Då undervisningen ordnas som distansundervisning i exceptionella situationer ska kommunen ordna sådant stöd för lärande och skolgång som avses i 18 - 23 §§ i del III och sådana barn- och elevhälsotjänster som avses i del IV på det sätt som de exceptionella omständigheterna medger och kommunen ska vara skyldig att under alla arbetsdagar ordna en avgiftsfri måltid för alla elever. Eventuell specialkost ska beaktas på samma sätt som vid närundervisning. Måltiden distribueras i enlighet med de exceptionella omständigheterna, tex så att eleverna hämtar maten från skolan eller att maten körs ut till eleverna. Distributionen kan variera beroende på kommunens och skolans storlek.

     Det är det organ som ansvarar för kommunens utbildningsverksamhet som fattar beslut om övergång helt eller delvis till distansundervisning. Landskapsregeringen föreslår att beslut ska få fattas för högst en månad åt gången, vilket motiveras av att beslut om stängning av en skola inte får fattas för mer än en månad i taget.

     Landskapsregeringen föreslår att närmare bestämmelser om distansundervisning i exceptionella situationer ska kunna utfärdas i landskapsförordning.

 

DEL V

 

10 § Brott mot tystnadsplikten. Ändringen är en korrigering av paragrafhänvisningen.

 

DEL VI

 

5a § Erkännande av utländska yrkeskvalifikationer. Landskapsregeringen föreslår en ny paragraf som förtydligar att medborgare som skaffat sina yrkeskvalifikationer utanför Åland eller Finland måste ansöka om erkännande av yrkeskvalifikationer hos landskapsregeringen innan yrkesutövningen påbörjas på Åland. Denna skyldighet avser alla reglerade yrken inom utbildningssektorn.

     I paragrafen förtydligas även rättsläget för tillämpligheten för nordiska läraravtal på Åland. Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF, art. 18, 45 och 49) förbjuder all diskriminering på grund av nationalitet. På grund av diskrimineringsförbudet i EU-rätten får de nordiska EU-länderna inte med hänvisning till nordiska avtal favorisera nordiska EU-medborgare framom andra EU-medborgare. Nordiska EU-medborgare jämställs därmed med övriga EU-medborgare beträffande skyldigheten att ansöka om erkännande av yrkeskvalifikationer. Detta innebär att de nordiska överenskommelserna åsidosätts beträffande de länder och regioner som hör till EU.

 

 

DEL VII

 

2 § Kommunala beslut i ärenden som gäller barnomsorg. Ändringen är en uppdatering så att hänvisningarna till den gamla förvaltningsprocesslagen (FFS 586/1996) ändras till hänvisningar till den nya lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019).

 

3 § Kommunala beslut i ärenden som gäller grundskolan. Ändringen är en uppdatering så att hänvisningarna till den gamla förvaltningsprocesslagen (FFS 586/1996) ändras till hänvisningar till den nya lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019).

 

4 § Beslut av huvudmannen för en ersättande skola. Ändringen är en uppdatering så att hänvisningarna till den gamla förvaltningsprocesslagen (FFS 586/1996) ändras till hänvisningar till den nya lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019).

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av barnomsorg och grundskola

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 6 § 2 mom. och 9 § 3 mom. i del III i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola, 10 § i lagens del V samt 2 § 2 mom., 3 § 2 och 3 mom. och 4 § i lagens del VII, av dessa lagrum 3 § 2 mom. i lagens del III sådant det lyder i landskapslagen 2020/xx, samt

     fogas till 9 § i lagens del III ett nytt 2 mom. så att nuvarande 2 - 5 mom. blir 3–6 mom., till lagens del III en ny 9a § samt till lagens del VI en ny 5a §, av dessa lagrum 9 § i lagens del III sådan den lyder i landskapslagen 2020/xx, som följer:

 

DEL III

 

6 §

Undervisningen i grundskolan

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Undervisningen i grundskolan bedrivs i form av allmänundervisning, specialundervisning och träningsundervisning. Undervisningen ordnas som närundervisning, distansundervisning och som verksamhet utanför skolan. Den huvudsakliga undervisningsformen i grundskolan är närundervisning.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

9 §

Distansundervisning för läropliktiga

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Undervisningen i grundskolan kan ordnas som distansundervisning

     1) om skolan saknar en behörig lärare i det aktuella ämnet och en sådan inte har kunnat anställas,

     2) om distansundervisning objektivt motiveras av ett pedagogiskt mervärde,

     3) för elever som har rätt till undervisning i särskilda situationer i enlighet med bestämmelserna i 24 § i del III eller

     4) om förutsättningarna för distansundervisning i exceptionella situationer enligt 9a § i del III uppfylls.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Vid distansundervisning ska skolan värna om undervisningsgruppens trygghet, säkerhet och välbefinnande samt trygga elevens möjligheter till kommunikation som främjar lärande.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

9a §

Distansundervisning i exceptionella situationer

     Med distansundervisning i exceptionella situationer avses distansundervisning som ges till en eller flera elevgrupper eller enskilda elever då landskapsregeringen eller någon annan myndighet helt eller delvis stängt en grundskola med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar (FFS 1227/2016) för att närundervisning inte kan ordnas på ett tryggt sätt.

     Vid distansundervisning i exceptionella situationer ska elevens rätt till undervisning tryggas i enlighet med bestämmelserna i denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

     Distansundervisning i exceptionella situationer får inte ordnas för elever i årskurserna 1–3, för elever som får mångprofessionellt stöd med stöd av 20 § i del III eller för elever som omfattas av förlängd läroplikt med stöd av 1 § 3 mom. i del III.

     Om det genom en helhetsbedömning av en elevs situation konstateras att eleven saknar förutsättningar att följa undervisning som ordnas som distansundervisning kan eleven undantas från distansundervisning i exceptionella situationer. Bedömningen görs av elevens lärare i samråd med skolans rektor eller föreståndare.

     Vid distansundervisning i exceptionella situationer ska kommunen ordna sådant stöd för lärande och skolgång som avses i 18 - 23 §§ i del III och sådana barn- och elevhälsotjänster som avses i del IV på det sätt som är möjligt med tanke på de särskilda omständigheterna.

     För de elever som omfattas av distansundervisning i exceptionella situationer ska kommunen ordna en avgiftsfri måltid under alla arbetsdagar.

     Det organ som ansvarar för förvaltningen av kommunens utbildningsverksamhet fattar beslut om övergång helt eller delvis till distansundervisning i exceptionella situationer. Beslut om distansundervisning i särskilda situationer får fattas för högst en månad åt gången.

     Närmare bestämmelser om distansundervisning i exceptionella situationer kan utfärdas i landskapsförordning.

 

DEL V

 

10 §

Brott mot tystnadsplikten

     Den som bryter mot tystnadsplikten i 9 § ska dömas för brott mot tystnadsplikten till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet ska anses som grovt döms till böter eller till fängelse i högst ett år.

 

DEL VI

 

5a §

Erkännande av utländska yrkeskvalifikationer

     Yrkeskvalifikationer som har förvärvats i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen, i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz erkänns av landskapsregeringen i enlighet med bestämmelserna i landskapslagen (2017:22) om erkännande av yrkeskvalifikationer.

     På nordiska medborgares rätt att vara verksamma inom uppgifter inom utbildningssektorn på Åland med stöd av nordiska avtal, ska bestämmelserna i 1 mom. tillämpas.

 

DEL VII

 

2 §

Kommunala beslut i ärenden som gäller barnomsorg

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Ett beslut med anledning av begäran om rättelse enligt 1 mom. får överklagas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019).

 

3 §

Kommunala beslut i ärenden som gäller grundskolan

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Ett beslut som gäller avbrytande av hemundervisning enligt 29 § i del III, en skriftlig varning till en elev enligt 71 § i del III, avstängning av en elev för viss tid enligt 72 § 2 och 3 mom. i del III eller en förmån eller rättighet enligt 62 - 64, 66 eller 67 §§ i del III får överklagas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

     Ett beslut med anledning av begäran om rättelse enligt 1 mom. får överklagas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

4 §

Beslut av huvudmannen för en ersättande skola

     Beslut som huvudmannen för en ersättande skola har fattat enligt denna lag eller en landskapsförordning som har utfärdats med stöd av den får överklagas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden, om inte rätten till besvär är begränsad enligt lag. Ett beslut som gäller en elev ska överklagas inom 14 dagar.

 

______________

 

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 18 juni 2020

 

 

L a n t r å d

 

 

Veronica Thörnroos

 

 

Föredragande minister

 

 

Annika Hambrudd

 


 

Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 28/2019-2020



[1] GrUB 2/2020 rd – Ö1/2020 rd, GrUB 3/2020 – Ö2/2020

[2] VNK/2020/54

[3] VNK/2020/57

[4] RP 86/2020

[5] GrUU 18/2020 rd