Lagförslag 29/2016-2017

Tillhör ärendet: Havsplanering
Lagtingsår: 2016-2017
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

 

LAGFÖRSLAG nr 29/2016-2017

 

Datum

 

 

2017-05-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Havsplanering

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland.

      Genom förslaget skulle landskapsregeringen ansvara för att det senast den 31 mars 2021 tas fram och antas en havsplan. Havsplanen ska omfatta åländska kustvatten och marina vatten. Syftet med den föreslagna havsplaneringen är att främja en hållbar utveckling och tillväxt vad gäller kust- och havsområdets olika användningsområden samt hållbar användning av marina resurser. Havsplanen ska även bidra till god vattenkvalitet och god miljöstatus i kust- och havsområden. Havsplanen ska uppdateras minst vart sjätte år.

     Planen skulle bli riktgivande för kommuner och andra myndigheter vid planläggning och prövning av användning av kustvatten och marina vatten.

     Genom förslaget genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering. Eftersom implementeringstiden för EU-direktivet har gått ut och Åland inte har genomfört direktivet har kommissionen inlett ett överträdelseförfarande. Avsikten är därför att den föreslagna lagen ska träda i kraft så snart som möjligt.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Havsplaneringsdirektivet 3

1.2 Överträdelseförfarande inlett 3

2. Gällande lagstiftning. 3

3. Landskapsregeringens överväganden och förslag. 4

4. Förslagets verkningar 5

5. Lagstiftningsbehörighet 5

6. Ärendets beredning. 5

Detaljmotivering. 5

Ändring av vattenlagen för landskapet Åland. 5

Lagtext 10

L A N D S K A P S L A G om ändring av vattenlagen för landskapet Åland. 10

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Havsplaneringsdirektivet

 

Europaparlamentets och rådets direktiv antog den 23 juni 2014 direktiv 2014/89/EU om upprättandet av en ram för havsplanering, nedan kallat havsplaneringsdirektivet. Havsplaneringsdirektivet ger en ram för fysisk planering av kust- och havsområden. Det övergripande syftet är att främja en hållbar utveckling och tillväxt vad gäller kust- och havsområdets olika användningsområden samt hållbar användning av marina resurser. Enligt havsplaneringsdirektivet ska planer utarbetas i vilka man identifierar den rumsliga och tidsmässiga utbredningen av relevanta befintliga och framtida verksamheter, intressen och användningsområden.

     Havsplaneringsdirektivet anger en ram i form av ett antal minimikrav för planering av kust- och havsområden. Till den del medlemsstaterna redan har en planering av dessa områden behöver inte direktivet följas. Eftersom Åland saknar sådan planering gäller havsplaneringsdirektivet för Ålands del även kustvatten.

 

1.2 Överträdelseförfarande inlett

 

Havsplaneringsdirektivet skulle ha genomförts senast den 18 september 2016. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseförfarande gentemot Finland inklusive Åland på grund av bristande genomförande av direktivet i form av en formell underrättelse från den 24 november 2016 (ÅLR 2016/9048, 24.11.2016/SG-Greffe(2016)D/17526).

     Landskapsregeringen har i sitt svar som gavs den 20 december 2016 framfört att avsikten är att en notifiering av havsplaneringsdirektivet ska göras senast hösten 2017.

 

2. Gällande lagstiftning

 

Plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland, nedan kallad PBL, styr planeringen av markanvändningen och byggandet på Åland.

     PBL ger kommunerna långtgående befogenhet att planera och besluta om markanvändning och byggande. Av den orsaken ska varje kommun ha en aktuell kommunöversikt som omfattar hela kommunen. I kommunöversikten anges inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Kommunöversikten ska vara vägledande för beslut om användningen av mark- och vattenområden och om hur bebyggelsen ska användas, förändras och bevaras. Den kommunala befogenheten att besluta om användningen av vattenområden är dock mycket begränsad. Kraven på och möjligheterna att ge bygglov, gäller nästan enbart byggnader, konstruktioner och anläggningar på land. Bygglov med koppling till vattenområden begränsas enligt 67 § i PBL till småbåtshamn med plats med för fler än 10 båtar och fartyg eller anläggning på vatten om avsikten för boende eller näringsverksamhet.

     Systemet för planeringen av markanvändningen och byggandet innefattar även den reglering som sker genom general- och detaljplaner. Generalplanen anger huvuddragen för markanvändningen i hela kommunen eller en del av den, medan detaljplanen anger närmare hur ett begränsat markområde i kommunen ska användas och bebyggas.

     Vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland, nedan kallad vattenlagen, är tillämplig på nyttjande, skydd och vård av ytvatten och grundvatten, men även på markanvändning samt andra verksamheter och åtgärder inom landskapet som riskerar att påverka ytvattens eller grundvattens förekomst, beskaffenhet eller ekologiska betydelse inom eller utanför landskapet. Vatten och vattenområden inom landskapet ska användas på det sätt som bäst gagnar en hållbar utveckling. Bestämmelser om vattenkvalitet finns i 5 kapitlet i vattenlagen. Enligt dessa bestämmelser ska landskapsregeringen bland annat upprätta ett åtgärdsprogram som är ägnat att uppnå och bevara en effektiv och hållbar vattenanvändning med en god vattenkvalitet, förebygga en försämring av vattenkvaliteten samt att uppfylla kvalitetsmålen för ytvatten i sjöar, kustvatten och kraftigt modifierade vattenförekomster samt grundvatten och marina vatten.

     Vid planläggning av mark och vatten ska även iakttas vad som föreskrivs i landskapslagen (1998:82) om naturvård, landskapslagen (1998:83) om skogsvård, landskapslagen (2006:82) om miljökonsekvensbedömning, landskapslagen (2008:124) om miljöskydd, landskapslagen (1988:56) om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, landskapslagen (1965:9) om fornminnen, landskapslagen (2007:19) om skydd av det maritima kulturarvet samt, landskapslagen (2016:84) om tillämpning på Åland av hälsoskyddslagen.

 

3. Landskapsregeringens överväganden och förslag

 

Syftet med lagförslaget är att genomföra havsplaneringsdirektivet på Åland.

     För närvarande pågår ett arbete med att revidera såväl vattenlagen som PBL. Den ursprungliga målsättningen var att implementeringen av havsplaneringsdirektivet tidsmässigt skulle ha sammanfallit med revideringen av dessa två lagar. Eftersom revideringarna beräknas ta mera tid i anspråk än vad som först kunde antas, samtidigt som kommissionen har inlett ett överträdelseförfarande gentemot Åland, finns ett behov av att på ett snabbare sätt införa de bestämmelser som är nödvändiga för att uppfylla havsplaneringsdirektivet i den åländska lagstiftningen.

     Enligt lagförslaget skulle landskapsregeringen var den behöriga myndighet som skulle ansvara för att havsplaneringsdirektivet och dess bestämmelser genomförs på Åland. Det sammanfaller väl med bestämmelser i gällande lagstiftning där landskapsregeringen har långtgående befogenhet att besluta om användning och lokalisering av verksamheter i de åländska vattnen.

     Havsplaneringsdirektivet inskränker inte på kommunernas rätt att planera sina områden. Syftet med PBL är enligt dess inledande paragraf att reglera markanvändning och byggande. I dess 13 § förskrivs att kommunen sköter markplaneringen samt styr och övervakar byggandet inom kommunen. Landskapsregeringen utgår i detta lagförslag från att det kommunala ansvaret för planering omfattar stränder inklusive det byggande som utgår från stränder, i form av utfyllnader, bankningar, broar, båthus etc. Enligt detta synsätt omfattas sådana utfyllnader som har kontakt med land av den kommunala planeringen medan till exempel fristående utfyllnader på öppet vatten omfattas av planering enligt detta lagförslag. Även planering av större vägar och broar omfattas av havsplaneringen eftersom det hör till landskapsregeringens befogenhet.

     Landskapsregeringen föreslår att havsplaneringsdirektivet implementeras i åländsk rättsordning genom att två nya paragrafer införs i vattenlagen. Orsaken är att vattenlagen är en sektorsövergripande lag vars nuvarande syfte och tillämpningsområde i hög grad överensstämmer med syftet för havsplaneringsdirektivet. I 1 kap. 1 och 2 §§ i vattenlagen sägs att vatten och vattenområden ska användas på det sätt som bäst gagnar hållbar utveckling. Vattenlagen kan tillämpas på såväl mark- som vattenanvändning. Vidare sägs i 5 kap. 22 § i vattenlagen att marina åtgärdsprogram ska upprättas med syfte att uppnå en effektiv och hållbar vattenanvändning med god vattenkvalitet. Enligt 22 § i vattenförordningen (2010:93) för landskapet Åland ska åtgärdsprogrammet innehålla förvaltningsåtgärder som reglerar den geografiska och tidsmässiga utbredningen, det vill säga var och när en aktivitet är tillåten.

     Vattenlagens nuvarande syfte och tillämpningsområde möjliggör således en snabb implementering av havsplaneringsdirektivet.

     Enligt havsplaneringsdirektivet ska de planer som tas fram uttryckligen beakta sampelet mellan land och hav och främja samstämmighet mellan olika planer. Framöver är dock viktigt att PBL och vattenlagen samordnas vid de revideringar av lagarna som nu pågår, och att gränsdragningen, befogenheterna och tillämpningsområdena mellan de båda lagarna tydliggörs. Samtidigt är det också viktigt att förhållandet till annan lagstiftning såsom miljöskyddslag och speciallagstiftning om bland annat fiske, vägar och kommunikation, naturvård samt det maritima kulturarvet tydliggörs i den reviderade lagstiftningen.

     Landskapsregeringen har i sitt lagförslag begränsat sig till en miniminivå i jämförelse med havsplaneringsdirektivet på så sätt att de bestämmelser som införts i lagförslaget utgår från direktivets ”ska”- krav, det vill säga de planeringsåtgärder som medlemsstaterna enligt direktivet måste genomföra.

 

4. Förslagets verkningar

 

Förslaget kan medföra att arbetsmängden hos landskapsregeringen ökar något. Förslaget torde öka samarbetet och informationsutbytet med andra myndigheter både på och utanför Åland.

     Ur miljösynpunkt bedöms förslaget öka hållbarheten när det gäller användningen av kustvatten och marina vatten som hör till landskapet. En granskning av dess vatten i ett större sammanhang förväntas även förbättra möjligheterna till miljöskydd samt förbereda sig på effekterna av klimatförändringen.

     Förslaget har ingen känd verkan avseende jämställdhet.

 

5. Lagstiftningsbehörighet

 

Den föreslagna landskapslagen berör landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar, kommunernas förvaltning, byggnads- och planväsendet, natur- och miljövård samt vattenrätt. Nämnda rättsområden är enligt 18 § 1, 4, 7 och 10 punkterna i självstyrelselagen att hänföra till landskapets lagstiftningsbehörighet.

 

6. Ärendets beredning

 

Ett förslag till ändring av vattenlagen har tagits fram vid social- och miljöavdelningens miljöbyrå. Ändringsförslaget har varit på remiss internt inom landskapsförvaltningen samt till kommunerna, Ålands kommunförbund, Åland miljö- och hälsomyndighet, miljöministeriet, Havs- och vattenmyndigheten i Sverige, Ålands turistförbund, Ålands näringsliv, Ålands skogsvårdsförening, Ålands vatten, Östersjöfonden samt ett flertal andra intresseorganisationer på Åland (brev nr 245 S4, 21.12.2016). Remissutlåtandena har beaktats i den fortsatta beredningen. Den slutliga beredningen har gjorts vid lagberedningen.

 

Detaljmotivering

 

Ändring av vattenlagen för landskapet Åland

 

24a § Havsplanering. Landskapsregeringen föreslår att en ny paragraf om havsplanering intas i vattenlagens 5 kapitel.

     Enligt paragrafens 1 mom. ska landskapsregeringen anta en havsplan senast den 31 mars 2021. Havsplanen ska sedan uppdateras minst vart sjätte år. Enligt artikel 13.1 i havsplaneringsdirektivet ska varje medlemsstat utse en eller flera myndigheter med behörighet att genomföra direktivet. Avsikten är att landskapsregeringen skulle var den myndighet som ska ansvara för att havsplaneringsdirektivet och dess bestämmelser genomförs på Åland.

     I paragrafens 2 mom. intas en bestämmelse om havsplaneringens rättsverkan. Utgångspunkten är att havsplanen ska vara riktgivande för myndigheterna om inget annat särskilt föreskrivs. Havsplanen utgör en icke bindande vägledning för kommuner och andra myndigheter då beslut fattas om användning av vattenområden och lokalisering av verksamheter. I fråga om havsplanens rättsverkan kan jämförelser göras med de rekommendationer avseende markanvändning som landskapsregeringen kan utfärda med stöd av 11 § 4 mom. i BPL. Havsplanen är således inte bindande på det sätt som exempelvis kommunernas generalplaner är vid uppgörande av detaljplaner enligt 21 § i PBL eller så som landskapsregeringens beslut om markanvändning enligt 11 § 3 mom. i PBL är för vissa viktiga samhällsfunktioner eller för vissa ändamål som är av stor betydelse för samhället.

     Förslaget ändrar inte på kommunernas behörighet och befogenhet att planera sina områden eller privata mark- och vattenägares behörighet och befogenhet att använda sina områden.

     I paragrafens 3 mom. anges det övergripande syftet och det geografiska område som havsplanen ska omfatta.

     Havsplaneringen är en process där de berörda medlemsstaternas myndigheter ska analysera och ge förslag till hur mänsklig verksamhet ska organiseras i havsområden för att uppnå ekologiska, ekonomiska och sociala mål. Planeringen ska främja en hållbar utveckling och tillväxt vad gäller kust- och havsområdets olika användningsområden samt hållbar användning av marina resurser. Syftet ska vara att uppnå miljömässiga och sociala mål på ett ekonomiskt hållbart sätt. I detta ingår att havsplanen ska bidra till god vattenkvalitet och god miljöstatus i kust- och havsområden.

     Planen ska omfatta åländska kustvatten och havsområden från strandlinjen och utåt.  Till kustvatten räknas alla vattenområden, som ligger i nivå med havet, och över året har kontinuerlig kontakt med havet. Det innebär att även vattenområden innerst i innerskärgård som enbart förbinds med smala kanaler till utanförliggande vattenområden (exempelvis Vandöfjärden och Kaldersfjärden) utgör kustvatten och således omfattas av havsplanen.

     En närmare definition av såväl marina vatten som kustvatten finns i vattenlagens 1 kap. 3 § 20 och 21 punkt. För en närmare precisering av vilket område som är att hänföra till landskapet kan ledning även hämtas från den bestämmelse om landskapets område som kommer till uttryck i 2 § i självstyrelselagen.

     I paragrafens 4-6 mom. anges mera i detalj vad som ska ingå i planen. Förutom de intressen och användningsområden som nämns i direktivet föreslås att även ekosystemtjänster ska ingå för att säkerställa att den bedömning som görs blir så heltäckande som möjlig och att den täcker in alla relevanta framtida mänskliga behov. Ekosystemtjänster är produkter och tjänster från naturens ekosystem som bidrar till vårt välbefinnande. Det kan även uttryckas som de funktioner hos ekosystem som gynnar människor, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor. Dessa tjänster produceras gratis av ekosystemen, men kan för en människa ha olika ekonomiska, sociala, kulturella och känslomässiga värden.

     För att uppfylla kravet på samspel mellan land och hav föreslås att det åtminstone ska ingå en beskrivning av hur landbaserade verksamheter påverkar kust och havsområden. Det kan ske genom samordning med övriga till sakområdet hörande planer och program, däribland förvaltningsplan och åtgärdsprogram för kustvatten och marina vatten enligt 5 kap. 22 och 23 §§ i vattenlagen. I dessa planer och program ingår beskrivningar av olika verksamheters effekter och påverkan på kust och hav.

     Till sin utformning bör havsplanen om möjligt anpassas till hur planer för landområden utformas. Det innebär att det ska finnas kartor med tillhörande information samt en beskrivning. Kartorna och beskrivningen ska åtminstone redogöra för nuvarande användning av kust- och havsområde, förslag till framtida användning och olika alternativ för detta, intressen och användningsområden av väsentlig betydelse och en beskrivning av hur landbaserade verksamheter påverkar dessa, samt innebörd och konsekvenser av användningen av kust- och havsområden enligt planen.

 

24b § Beredning av havsplanen. En grundläggande del av havsplaneringen är den process i vilken havsplanen tas fram. Av den orsaken finner landskapsregeringen det ändamålsenligt att denna process beskrivs separat i en särskild paragraf. I paragrafen intas bestämmelser om beredningens olika faser och vilka grundkrav som ska gälla.

     I paragrafens 1 mom. anges vilka myndigheter som ska involveras i planeringen och styrningen av arbetet. Förutom att havsplanen ska beredas i samarbete med berörda kommuner och andra myndigheter inom landskapet, måste planen beredas i samarbete med relevanta myndigheter i angränsande regioner utanför landskapet i syfte att göra havsplanerna enhetliga och samordnade. Eftersom havsplanerna kan ha en gränsöverskridande påverkan, kan en strategisk miljöbedömning komma att behöva göras och kommuniceras och samordnas med grannländerna och omgivande regioner, som en del i genomförandet av direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan och av den så kallade Esbokonventionen.

     Esbokonventionen, det vill säga konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang, trädde i kraft internationellt år 1997. Esbokonventionen fastställer de fördragsslutande parternas skyldigheter att bedöma miljökonsekvenserna av vissa verksamheter i ett tidigt skede av planeringen och förpliktar staterna att underrätta och samråda med varandra om alla större projekt som kan antas ha betydande skadlig miljöpåverkan över nationsgränserna.

     I paragrafens 2 mom. klargörs den procedur som åtminstone måste följas för att säkerställa att alla berörda parter blir involverade i ett tidigt skede av processen och under arbetets gång. Förfarandet regleras inte på detaljnivå utan ger utrymme för flexibilitet. Hur planeringsarbetets organiseras i detalj kan till exempel anpassas efter resurstillgång och möjligheten till samarbeten med andra berörda instanser. Ägare till strandområden och vattenägare hör till de parter som kan bli mest berörda och de hör således till de parter som i ett tidigt skede av processen måste informeras och ges möjlighet till samråd och att yttra sig.

     I paragrafens 3 mom. intas en bestämmelse om hur länge ett förslag till havsplan ska ställas ut innan den ska antas. Landskapsregeringen finner att en utställningstid om minst 60 dagar är ändamålsenlig, inte minst på grund av att planförslaget vid tiden för utställandet är genomarbetat och berörda parter har fått ge sina synpunkter på förslaget. Utställandet ska därför anses som en kontroll av vilka synpunkter som har tillgodosetts och ge berörda parter en möjlighet att kontrollera om deras anmärkningar mot planförslaget kvarstår innan det antas. Synpunkter mot förslaget ska vara skriftliga, eftersom besvärsrätten är beroende av att den som överklagar kan visa att han eller hon har agerat under ärendets handläggningstid.

     Enligt förslaget skulle meddelandet om att planförslaget ska ställas ut delges berörda parter genom offentlig delgivning enligt förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland. Enligt gällande lydelse av 57 § i förvaltningslagen kan landskapsregeringen vid offentlig delgivning välja mellan att meddelandet om att planförslaget ska ställas ut antingen ska sättas upp på myndighetens fysiska anslagstavla eller publicera meddelandet i minst en lokal tidning med allmän spridning i landskapet. Enligt lagförslaget om elektronisk förvaltning (LF nr 26/2016-2017) förändras förfarandet vid offentlig delgivning enligt förvaltningslagen så att offentlig delgivning huvudsakligen skulle ske i en elektronisk miljö. Förfarandet vid offentlig delgivning skulle framöver utgå från en obligatorisk publicering av meddelande och delgiven handling på myndighetens webbplats. När det gäller landskapsregeringens meddelande om att förslaget till havsplan ska ställas ut innebär förändringen av förfarandet vid offentlig delgivning att havsplansförslaget under viss tid skulle komma att finnas tillgänglig på myndighetens webbplats samt att ett meddelande om att handlingen skulle finnas tillgänglig på myndighetens webbplats skulle publiceras på myndighetens elektroniska anslagstavla. De nya bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen medför också att ett meddelande om att planförslaget ska ställas ut kan publiceras på något annat sätt som myndigheten bestämmer. Landskapsregeringen kan således komplettera publiceringen av meddelandet på den elektroniska anslagstavlan med sådant offentliggörande som är mest ändamålsenligt i det aktuella fallet. Det kan till exempel röra sig om en publicering av meddelandet i en lokal tidning med allmän spridning i landskapet.

     I paragrafens 4 mom. klargörs att det finns andra planer och program som beredningen av havsplanen måste samordnas med. Till vissa delar är dessa planer och program överordnade havsplanen. Till dessa hör kommunala generalplaner som måste följas när detaljplaner görs upp enligt 21 § i PBL. Även förvaltningsplan och åtgärdsprogram för kustvatten och marina vatten har bindande karaktär kopplat till kraven att uppnå god vattenkvalitet.

     Även internationella samarbeten, avtal och konventioner ska beaktas vid havsplaneringen. Till dessa hör samarbetet inom ramen för IMO, bestämmelserna i FNs havsrättskonvention UNCLOS samt överenskommelser inom ramen för HELCOM. I detta ingår även att beakta ekosystemansatsen, det vill säga att ta hänsyn till de så kallade Malawi principerna, som tagits fram inom ramen för FNs konvention om biologisk mångfald i syfte att skapa hållbart nyttjande av bland annat kust- och havsområden.

     Vid beredningen ska beaktas beslut som fattats om användning av vattenområden och lokalisering av verksamheter med stöd av annan lagstiftning än den som nämns i det föreslagna momentet. Den övergripande bedömningen som görs i havsplanen i syfte att skapa en så optimal och hållbar användning av vattenområden som möjligt kan dock avvika från dessa tidigare tagna beslut.

 

Ikraftträdande. Eftersom ett överträdelseförfarande är inlett gentemot Åland bör de föreslagna lagändringarna träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen lämnas datumet för ikraftträdande öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om.

     Enligt lagförslaget ansvarar landskapsregeringen för att en havsplan tas fram och antas senast den 31 maj 2021. Avsikten är att de föreslagna ändringarna om elektronisk förvaltning (LF nr 26/2016-2017), när det gäller offentlig delgivning i förvaltningslagen, kommer att träda i kraft senast den 1 januari 2019. Det finns således en möjlighet att ett förslag till en havsplan skulle kunna ställas ut enligt den föreslagna 24b § 3 mom. redan innan den 1 januari 2019, det vill säga innan det blir obligatoriskt för myndigheter att ha en elektronisk anslagstavla med tillhörande publicering av handlingar på myndigheters webbplats. I en övergångsbestämmelse tas därför en bestämmelse in om att meddelandet om att ett förslag till havsplan ska ställas ut även ska delges genom en elektronisk publicering på landskapsregeringens webbsida, såvida landskapsregeringen ännu infört en elektronisk anslagstavla.


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av vattenlagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till 5 kap. vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland nya 24a och 24b §§ som följer:

 

5 kap.
Bestämmelser om vattenkvalitet

 

24a §

Havsplanering

     Landskapsregeringen ansvarar för att det senast till den 31 mars 2021 tas fram och antas en havsplan. Havsplanen ska uppdateras minst vart sjätte år.

     Planen är riktgivande för kommuner och andra myndigheter vid planläggning och prövning av användning av kustvatten och marina vatten på det sätt som det föreskrivs i denna lag eller i annan lag.

     Havsplanen ska omfatta de kustvatten och marina vatten som hör till landskapet. Syftet med havsplaneringen är att främja en hållbar utveckling och tillväxt vad gäller kust- och havsområdets olika användningsområden samt hållbar användning av marina resurser. Havsplanen ska bidra till god vattenkvalitet och god miljöstatus i kust- och havsområden.

     I planen ska identifieras den rumsliga och tidsmässiga utbredningen av relevanta befintliga och framtida verksamheter, intressen och användningsområden. Därvid ska beaktas åtminstone sektorerna energi till havs, råvaruutvinning, sjötransport, sträckningar av kabel och rörledningar, fiske och vattenbruk, turism, rekreation och maritimt kulturarv. Planen ska vidare beakta bevarande, skydd och förbättring av miljön inklusive motståndskraft mot effekterna av klimatförändringar samt ekossystemtjänster.

     Planen ska beakta samspelet mellan land och hav och ska därför beskriva hur landbaserade verksamheter påverkar de verksamheter, intressen och användningsområden som nämns i 4 mom.

     I havsplanen ska ingå kartor samt beskrivningar som redovisar:

     a) nuvarande och förslag till framtida användning av kust- och havsområden,

     b) intressen och användningsområden av väsentlig betydelse samt beskrivning av hur landbaserade verksamheter påverkar dessa samt

     c) innebörd och konsekvenser av användningen av havsområde enligt planen.

 

24b §

Beredning av havsplanen

     Havsplanen ska beredas i samarbete med berörda kommuner och andra myndigheter inom landskapet, samt med relevanta myndigheter utanför landskapet med ansvar för angränsande kustvatten och marina vatten i syfte att göra havsplanerna enhetliga och samordnade i den marina regionen.

     Planeringen är en process där berörda parter ska involveras i ett tidigt skede. Innan arbetet påbörjas ska planeringsförfarandet och arbetets olika delmoment klargöras. I detta ingår att klargöra hur användningen av bästa tillgängliga uppgifter ska säkerställas och hur utbytet av information ska organiseras. Berörda parter ska i ett tidigt skede av processen informeras om förfarandet och ges möjlighet till samråd och att yttra sig antingen skriftligen eller muntligen i relevanta skeden av processen. Processen ska vara öppen och resultat av samråd och höranden och förslag med anledning av de synpunkter som har framförts ska redovisas under arbetets gång. Berörda parter ska ha tillgång till planen när den har färdigställts.

     Innan en havsplan antas ska landskapsregeringen ställa ut förslaget under minst 60 dagar. Berörda parter har rätt att under utställningstiden skriftligen framföra synpunkter på förslaget till havsplan. Meddelande om att förslaget om havsplan ska ställas ut ska delges berörda parter genom offentlig delgivning enligt förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.

     Beredningen av planen ska samordnas med övriga till sakområdet hörande planer och program, däribland förvaltningsplan och åtgärdsprogram för kustvatten och marina vatten enligt 5 kap. 22 och 23 §§ samt, så långt som möjligt, övergripande planer för land- och strandområden antagna enligt plan- och bygglag (2008:102) för landskapet Åland. Uppdateringen av havsplanen ska samordnas med beredningar av förvaltningsplan och åtgärdsprogram för kustvatten och marina vatten. Internationella överenskommelser, avtal och konventioner ska beaktas vid havsplaneringen.

 

__________________

 

 

     Denna lag träder i kraft den

     Om landskapsregeringen när denna lag träder i kraft ännu inte har infört en elektronisk anslagstavla på sin webbplats ska meddelandet om att ett förslag till havsplan ska ställas ut enligt lagens 24b § 3 mom. även delges genom en elektronisk publicering på landskapsregeringens webbsida.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 31 maj 2017

 

 

L a n t r å d

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Föredragande minister

 

 

Camilla Gunell