Lagförslag 32/2019-2020

		LAGFÖRSLAG nr 32/2019-2020
		Datum
		2020-06-18
	Till Ålands lagting

Landskapslag om proportionalitetsprövning före antagandet av nya eller ändrade krav för reglerade yrken

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att en lag om proportionalitetsprövning före antagandet av nya eller ändrade krav för reglerade yrken antas. Genom den föreslagna lagen och till lagen anknytande förordning implementeras Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2018/958 om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken.

     Implementeringstiden för direktivet utgår den 30 juli 2020, varför lagförslaget föreslås träda i kraft så snart som möjligt.

 

__________________

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Bakgrund till direktivet om proportionalitetsprövning. 3

1.2 Det centrala innehållet i direktivet om proportionalitetsprövning. 4

1.3 Tillämpningsområde för direktivet om proportionalitetsprövning. 5

2. Reglerade yrken i landskapslagstiftning. 5

2.1 Reglerade yrken på Åland. 5

3. Överväganden. 9

3.1 Proportionalitetsbedömning och grundläggande fri- och rättigheter 9

3.2 Införlivande av bedömningsdirektivet 11

4. Landskapsregeringens förslag. 12

5. Lagstiftningsbehörigheten. 12

6. Förslagets verkningar 13

7. Ärendets beredning. 13

Detaljmotivering. 14

Landskapslag om proportionalitetsprövning före antagandet av nya eller ändrade krav för reglerade yrken  14

Lagtext 15

L A N D S K A P S L A G om proportionalitetsprövning före antagandet av nya eller ändrade krav för reglerade yrken  15

Förordningstext 17

L A N D S K A P S FÖRORDNING om proportionalitetsprövning före antagandet av nya eller ändrade krav för reglerade yrken  17

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Bakgrund till direktivet om proportionalitetsprövning

 

Ett av Europeiska unionens mål är att undanröja sådana hinder som begränsar fri rörlighet för personer och tjänster mellan gemenskapens medlemsstater i enlighet med artikel 53.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Befogenheten att reglera yrken hör dock till medlemsstaternas lagstiftningskompetens. När medlemsstaterna ställer krav på särskild kompetens för att få utföra viss yrkesverksamhet i landet innebär det i praktiken ett hinder för den fria rörligheten inom Europeiska unionen. Därmed har kommissionen genom ett flertal åtgärder strävat till att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning gällande tillträde till och utövande av reglerade yrken inom Europeiska unionen. Ett av de viktigaste instrumenten för att nå denna målsättning är det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet^[1] som utfärdades år 2005. Yrkeskvalifikationsdirektivet har på Åland införlivats genom landskapslagen (2017:22) om erkännande av yrkeskvalifikationer, nedan erkännandelagen.

     Syftet med yrkeskvalifikationsdirektivet är att underlätta för dem som vill utöva ett reglerat yrke^[2] i ett annat land än sitt hemland inom Europeiska unionen. I yrkeskvalifikationsdirektivet fastställs de regler enligt vilka en medlemsstat som kräver bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövandet av ett reglerat yrke inom sitt territorium ska erkänna sådana yrkeskvalifikationer som förvärvats i en annan medlemsstat.

     År 2013 genomfördes vissa moderniseringar i yrkeskvalifikationsdirektivet genom ändringsdirektivet 2013/55/EU^[3]. Bland annat infördes bestämmelser om en gemensam utvärdering av de nationella yrkesreglerringarna och en öppenhetsinsyn genom artikel 59.  Dessa bestämmelser förpliktade medlemsstaterna att kartlägga sina reglerade yrken och därefter till kommissionen lämna uppgifter om regleringen och en analys av regleringens proportionalitet. Medlemsstaterna ålades att kontrollera att kraven inte var diskriminerande, att de var motiverade med hänsyn till allmänintresset och att begränsningarna var proportionella.

     På basis av denna kartläggning och de inlämnade uppgifterna ansåg kommissionen att medlemsstaternas reglering inte tillräckligt beaktat unionsrättens proportionalitetskrav.^[4] Vidare anförde kommissionen att det i linje med kommissionens strategi för den inre marknaden^[5] var nödvändigt att införa en gemensam analytisk ram med en uppsättning kriterier som medlemsstaterna ska åläggas att beakta vid införande av nya eller ändring av gällande bestämmelser om reglerade yrken. Den 10 januari 2017 inlämnade kommissionen således ett förslag till Europaparlamentet och rådet gällande ett nytt direktiv om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken. Enligt kommissionen ska direktivet om proportionalitetsprövning avsevärt underlätta medlemsstaternas skyldighet att iaktta proportionalitetsprincipen och garantera att enhetlig tillämpning av proportionalitetsprövningen inom den Europeiska unionen.^[6] Den 29 juli 2018 trädde Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/958 om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken i kraft. Direktivet ska implementeras i nationell lagstiftning senast den 30 juli 2020.

 

1.2 Det centrala innehållet i direktivet om proportionalitetsprövning

 

Till skillnad från yrkeskvalifikationsdirektivet som uppger ramarna inom vilka medlemsstaterna ska erkänna yrkeskvalifikationer som förvärvats i andra medlemsländer ålägger direktivet om proportionalitetsprövning medlemsstaterna en skyldighet att genomföra en prövning av proportionaliteten före nya krav införs eller befintliga krav ändras i fråga om reglerade yrken (artikel 4.1 och 4.3). Syftet med direktivet om proportionalitetsprövning (nedan direktivet) är att säkerställa en väl fungerande inre marknad samtidigt som öppenhet och en hög konsumentskyddsnivå garanteras (artikel 1, skäl 7 i ingressen). I direktivet upprepas de krav i artikel 59 i yrkeskvalifikationsdirektivet som gäller icke-diskriminering, hänvisningar till allmänintresset och proportionalitet. Men dessutom innehåller det detaljerade anvisningar om den bedömning på basis av vilken medlemsstaten på ett objektivt sätt ska påvisa att dessa krav uppfylls i föreslagen lagstiftning.

     Direktivets gemensamma analytiska ram för proportionalitetsbedömningen innehåller tekniska och detaljerade krav på vad som ska beaktas i bedömningen. Kraven grundar sig till stor del på EU-domstolens rättspraxis i fråga om de grundläggande friheterna. Medlemsstaterna ska bland annat säkerställa att de föreslagna yrkeskvalifikationerna inte är diskriminerande på grundval av nationalitet eller bosättningsort (artikel 5). Därtill ska lagstiftningen vara motiverad av mål av allmänt intresse (artikel 6.1). Direktivet innehåller exempel på dylika mål (artikel 6.2) och å andra sidan förbud att åberopa vissa skäl (artikel 6.3). Om bedömningen av regleringens proportionalitet finns särskilt detaljerade bestämmelser i direktivets artikel 7. I samband med bedömningen ska medlemsstaterna informera medborgarna och involvera berörda parter, även andra än den berörda yrkeskåren (artikel 8).

     Artikel 9 i direktivet innehåller en allmän förpliktelse för medlemsstaterna att säkerställa effektiva rättsmedel. I skäl 32 i direktivets ingress förtydligas att med effektiva rättsmedel avses att den nationella domstolen har möjlighet att bedöma proportionaliteten i de krav som omfattas av direktivet, i syfte att se till att alla fysiska och juridiska personer har rätt till ett effektivt rättsmedel mot begränsningar av friheten att välja yrke, av etableringsfriheten och av friheten att tillhandahålla tjänster.

     Direktivet om proportionalitetsprövning innehåller även förpliktelser vad gäller offentliggörande och uppföljning av ny reglering. Medlemsstaternas ska registrera och därigenom offentliggöra sin utredning över proportionalitetsbedömning (artikel 4.3) i kommissionens databas över reglerade yrken (artikel 11). Efter antagandet av ny reglering eller ändring av befintlig reglering ska medlemsstaterna övervaka regleringens proportionalitet (artikel 4.6) och i denna övervakning beakta utvecklingen sedan bestämmelserna antogs.

 

1.3 Tillämpningsområde för direktivet om proportionalitetsprövning

 

Direktivet om proportionalitetsprövning ska tillämpas när en medlemsstat planerar att införa nya bestämmelser i fråga om reglerade yrken eller när befintliga bestämmelser föreslås att ändras. Det kan vara fråga om ändringar i lagar eller andra författningar som begränsar tillträdet till eller utövandet av ett reglerat yrke, eller någon form för utövandet därav, inbegripet användningen av yrkestitlar och den yrkesverksamhet som är tillåten med en sådan titel (artikel 2.1).

     Trots att direktivet strävar till att säkerställa ”[...]en väl fungerande inre marknad, samtidigt som en hög konsumentskyddsnivå garanteras[...]” ska direktivet inte tillämpas på alla reglerade yrken. I artikel 2.2 begränsas tillämpningsområdet så att om det finns särskilda krav beträffande regleringen av ett visst yrke fastställda i en separat unionsakt som inte ger medlemsstaterna frihet att välja exakt hur de särskilda kraven ska införlivas, ska motsvarande bestämmelser i direktivet om proportionalitetsprövning inte tillämpas.

     Sammanfattningsvis kan det konstateras att direktivet om proportionalitetsprövning ska tillämpas i de fall där medlemsstatens egna bestämmelser begränsar utövandet av ett reglerat yrke eller användandet av en yrkestitel och endast till den del som yrket hör till de reglerade yrken som avses i yrkeskvalifikationsdirektivet.

     Vid tillämpning av direktivet om proportionalitetsprövning används samma definitioner som i yrkeskvalifikationsdirektivet, med tillägg av några specificeringar (artikel 3).

 

2. Reglerade yrken i landskapslagstiftning

 

2.1 Reglerade yrken på Åland

 

Sammanlagt finns det i landskapslagstiftning drygt sextio reglerade yrken varav över häften finns inom utbildningssektorn inklusive barnomsorgen. Reglerade yrken finns även inom trafiksektorn, räddningsväsendet, bibliotek, el- och VVS branschen, fastighetsförmedlingsverksamhet, socialvården och lantbruk. Nedan följer en framställning över de sektorspecifika reglerade yrkena på Åland i dagsläget. Det bör dock beaktas att förändringar sker succesivt i fråga om vilka kategorier av yrken som är att hänföra till denna grupp.

     Det bör även nämnas att förutom ovannämnda yrken är ytterligare drygt hundra yrken reglerade genom rikslagstiftning. Exempel på sådana yrken är läkare, optiker, veterinär och advokat. I dessa fall administreras erkännande av yrkeskvalifikationerna av riksmyndigheterna.

 

2.1.1 Reglerade yrken inom utbildningssektorn

 

Grundskola

 

Behörighetskraven för tjänsterna vid landskapets grundskolor framkommer av grundskoleförordningen (1995:95) för landskapet Åland. Enligt grundskoleförordningen är behörighetskraven för flertalet tjänster samma behörighetsvillkor som uppställs enligt rikslag, d.v.s. förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (FFS 986/1998).^[7]

     De reglerade yrken inom grundskolan är skoldirektör^[8], rektor, klasslärare, lektor, speciallärare och specialklasslärare.

 

Ålands gymnasium

 

Vid Ålands gymnasium ordnas gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå vid skolorna Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium. I enlighet med 66 § i landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning anges behörighetskraven för tjänsterna vid Ålands gymnasium i landskapsförordningen (2011:75) om gymnasieutbildning.

     De reglerade yrken inom Ålands gymnasium är förvaltningschef, rektor, ämneslärare, lärare i yrkesämnesundervisning, lärare inom social- och hälsovård, speciallärare och studiehandledare.

 

Högskolan på Åland

 

Behörighetskraven för lärartjänsterna vid högskolan på Åland framkommer av landskapslagen (2002:81) och landskapsförordningen (2002:87) om Högskolan på Åland medan behörighetskraven för andra tjänster framkommer av högskolans reglemente.

     De reglerade yrken vid Högskolan på Åland är rektor, överlärare, lektor, bibliotekschef, informatiker och assistent- och laboratorieingenjör.

 

Övriga skolor

 

Vid Ålands folkhögskola ges allmänbildande undervisning enligt principen om livslångt lärande. Behörighetskravet för det reglerade yrket rektor fastställs enligt 32 § i landskapslagen (1999:53) om Ålands folkhögskola av landskapsregeringen medan behörighetskraven för de reglerade yrkena lärare i linjeämnen och lärare i allmänna ämnen framkommer av skolans reglemente.

     Vid Ålands musikinstitut ges undervisning i musik och dans. Landskapsregeringen fastställer behörighetskravet för det reglerade yrket rektor i enlighet med 16 § i landskapslagen (1995:80) om Ålands musikinstitut. Behörighetskraven för de reglerade yrkena lektor, musiklärare, ackompanjatör, lärare för musiklekskolan och danslärare vid Ålands musikinstitut bestäms i reglementet.

     Medborgarinstitutet erbjuder medborgare möjligheter till allmänbildande utbildning och meningsfull fritidssysselsättning. Enligt landskapsförordning (1994:82) om medborgarinstitut är de reglerade yrkena vid medborgarinstitutet rektor och lärare.

 

Personal inom barnomsorgen

 

Bestämmelser om behörighetskrav inom barnomsorgen finns i nuläget både i 8 § i barnomsorgslagen (2011:86) för landskapet Åland och i landskapsförordningen (2011:90) om behörighetskrav för personal anställd i daghem och fritidshem.^[9]

     Inom barnomsorgen är följande yrkena reglerade: föreståndare, barnträdgårdslärare^[10], specialbarnträdgårdslärare^[11], barnskötare och fritidspedagog.

 

2.1.2 Reglerade yrken inom trafiksektorn

 

Bestämmelser beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik finns i landskapslagen (1976:33) om yrkesmässig trafik. De reglerade yrkena inom yrkesmässig trafik är godstransportör, persontransportör och trafikansvarig för lastbils- och bussverksamhet.

     Bedrivandet av trafikskoleverksamhet är enligt 2 § i landskapslagen (2015:89) om trafikskolor tillståndspliktigt. Trafikskolechef och trafiklärare är reglerade yrken inom trafikskoleverksamhet.

     Enligt 2 § i landskapslag (2018:8) om Fordonsmyndigheten ankommer det på Fordonsmyndigheten bland annat att ordna teori- och körprov för förarexamen. Enligt 6 § fastställs behörighetskraven för andra tjänster vid Fordonsmyndigheten än tjänsten som myndighetschef i samband med att tjänsten inrättas. Behörighetskravet för det reglerade yrket förarprövare har fastställts genom landskapsregeringens beslut 15.2.2017.^[12]

 

2.1.3 Reglerade yrken inom räddningsväsendet och säkerhetsbranschen

 

Behörighetskraven för befäl, underbefäl och manskap inom räddningsväsendet samt sotare framkommer av 23 och 50 §§ i räddningslagen (2006:106) och 5 kap. i räddningsförordningen (2006:111) för landskapet Åland.

     Landskapsalarmcentralen, i vilken tjänstgör alarmmästare och alarmoperatörer, lyder under Ålands polismyndighet. Tjänsterna inom Ålands polismyndighet har undantagits från erkännandelagens tillämpningsområde med stöd av artikel 51 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (tjänster som innebär betydande utövande av offentlig makt.^[13] Därmed är inte tjänsterna som alarmmästare och alarmoperatör sådana reglerade yrken som omfattas av bedömningsdirektivets tillämpningsområde.^[14]

     En ny landskapslag är under beredning genom vilken lagen om privata säkerhetstjänster (FFS 1085/2015) föreslås antas att gälla på Åland som blankettlag. Genom lagförslaget ska landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer tillämpas på de reglerade yrkena väktare, ordningsvakt, utbildare av ordningsvakter och ansvarig föreståndare.

 

2.1.4 Reglerade yrken inom bibliotek

 

Med stöd av 7 § i landskapslagen (1997:82) om allmänna bibliotek har bestämmelser om behörighetskrav för bibliotekspersonal utfärdats i biblioteksförordningen (1997:83) för landskapet Åland.

     De reglerade yrkena inom bibliotek är bibliotekarie vid centralbiblioteket, bibliotekarie vid allmänt bibliotek och bibliotekssekreterare.

 

2.1.5 Reglerade yrken inom el- och VVS-branschen

 

Utförande av el- och hissarbeten på Åland regleras i landskapslagen (2017:38) om tillämpning på Åland av rikets elsäkerhetslag och i landskapslagen (2017:40) om tillämpning på Åland av rikets hissäkerhetslag. De reglerade yrkena är ledare av elarbeten och ledare av hissarbeten.

     Kraven för att arbeta som kylmontör framkommer av statsrådets förordning om kompetenskrav för den som hanterar anordningar som innehåller fluorerade växthusgaser eller ämnen som bryter ned ozonskiktet (FFS 766/2016) som är tillämplig på Åland genom landskapsförordningen (2018:80) om tillämpning på Åland av statsrådets förordning om kompetenskrav för den som hanterar anordningar som innehåller fluorerade växthusgaser eller ämnen som bryter ned ozonskiktet

 

2.1.6 Reglerade yrken inom fastighetsmäklarverksamhet

 

Fastighetsmäklarverksamhet som utövas på Åland regleras i landskapslagen (2019:68) och landskapsförordningen (2019:69) om fastighetsmäklarverksamhet.  Både den ansvariga föreståndaren för en fastighetsmäklarrörelse och de fastighetsmäklare som utför fastighetsmäklaruppdrag för mäklarrörelsens räkning ska ha den yrkeskompetens som framkommer av 17 § i lagen. Därtill ska den ansvariga föreståndaren enligt 9 § i fastighetsmäklarlagen vara en myndig och tillförlitlig person, som inte har försatts i konkurs och vars handlingsbehörighet inte har begränsats.

 

2.1.7 Reglerade yrken inom socialvården

 

Behörighetskraven för yrkesutbildad personal inom socialvården anges i nuläget i förordningen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (FFS 804/1992) som enligt 1 § 1 mom. 3 punkten i landskapsförordningen (1995:103) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård är tillämplig på Åland. För tillfället är endast socialarbetare ett reglerat yrke inom socialvården.^[15] Behörighetsvillkor för uppgiften som socialarbetare är för uppgiften lämplig högre högskoleexamen, i vilken ingår eller utöver vilken förvärvats tillräcklig utbildning på socialarbetets område.

     Med anledning av landskapslagen om yrkesutbildade personer inom socialvården som träder i kraft 1 januari 2021 tillkommer två nya reglerade yrken inom socialvården, yrkeshögskolesocionom (socionom YH) och närvårdare inom socialvården.

 

2.1.8 Reglerade yrken inom lantbruk

 

Enligt 6b § i djurskyddslagen (1998:95) för landskapet Åland ska en fysisk person som håller slaktkycklingar^[16] (broileruppfödare) och ansvarar för skötseln av minst 500 fåglar ha en utbildning som minst motsvarar en av behörig nationell myndighet fastställd examen inom lantbruksbranschen, med köttfjäderfä som specialiseringsområde.

 

3. Överväganden

 

3.1 Proportionalitetsbedömning och grundläggande fri- och rättigheter

 

3.1.1 Näringsfrihet och rätt till arbete

 

Justitieministeriet konstaterar i ett utlåtande över förslag till implementering av direktivet om proportionalitetsprövning i Finland (VN/1328/20209 att den proportionalitetsbedömning som direktivet om proportionalitetsprövning ålägger lagstiftaren att utföra kompletterar den gällande regleringen i fråga om de omständigheter som lagstiftaren måste beakta vid inskränkningar i näringsfriheten. Direktivet om proportionalitetsprövning innebär dock inte att myndigheterna ges nya befogenheter.

     Enligt 18 § 1 mom. i grundlagen (FFS 731/1999) har var och en i enlighet med lag rätt att skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon valt fritt. Rätten att fritt skaffa sin försörjning anknyter också till den i 6 § i grundlagen stadgade rätten till jämlikhet och icke diskriminering.

     Rätten att fritt välja sitt arbete begränsas i praktiken av ett flertal omständigheter som tillgången på arbetsplatser, utbildningskrav, kravet på arbetserfarenhet samt behörighetskraven för offentliga tjänster. Därtill hänvisar orden ”enligt lag” i 18 § 1 mom. i grundlagen till möjligheten att genom lag begränsa den rättighet som tryggas i stadgandet.^[17]

     Grundlagsutskottet har i sin praxis ansett att grundlagen utgår från att näringsfrihet ska råda men att tillstånd i undantagsfall kan krävas för näringsverksamhet. En reglering där näringsverksamhet blir beroende av tillstånd måste ske genom lag, och lagen måste också uppfylla övriga allmänna krav på en lag som begränsar de grundläggande fri- och rättigheterna. Inskränkningar i näringsfriheten ska vara exakta och noga avgränsade, och begränsningarnas omfattning och förutsättningarna för dem ska framgå av lagen. Dessutom ska myndighetens befogenhet att förena tillstånd med villkor grunda sig på exakta bestämmelser i lag.^[18] Ifall ett yrke förenas med tillståndsplikt genom lag bör även villkoren för att bevilja ett tillstånd, avslå en ansökan eller återta ett tillstånd framkomma av lagen.^[19] Av grundlagsutskottets praxis framkommer även att utskottet fäst uppmärksamhet vid bestämmelsernas proportionalitet vid bedömningen av bestämmelser om förutsättningar för att bevilja tillstånd.^[20] Kravet på proportionalitet gäller inte bara kravet på tillstånd, utan grundlagsutskottet har bedömt bestämmelsens proportionalitet, om den föreslagna bestämmelsen i själva verket skulle innebära inskränkningar i näringsfriheten.^[21] För Ålands del ska även bestämmelserna i Ålandsprotokollet beaktas, vilket redogörs för mer nedan.

 

3.1.2 Jämlikhet och icke-diskriminering

 

Artikel 5 i direktivet om proportionalitetsprövning om förbud mot direkt eller indirekt diskriminering på grundval av nationalitet eller bosättningsort vid införandet av eller ändring av reglering av yrken är mer omfattande än 6 § i grundlagen, eftersom artikel 5 även omfattar juridiska personer. Justitieministeriet konstaterar dock i ovan nämnda utlåtande över förslag till implementering av direktivet av proportionalitetsprövning att artikel 5 inte behöver implementeras, utan att Finlands nuvarande lagstiftning tryggar kravet på ett jämlikt bemötande, och att detta krav även gäller vid lagberedning.

     Justitieministeriet konstaterar i sitt utlåtande att den jämlikhetsprincip som framkommer av 6 § 1 mom. i grundlagen riktar sig även till lagstiftaren.^[22] Även om grundlagens jämlikhetsbestämmelser i princip gäller endast individer, har grundlagsutskottet ansett att det trots allt kan vara relevant i bedömningen av bestämmelser som gäller juridiska personer, inte minst om bestämmelserna indirekt kan påverka fysiska personers rättsliga ställning. Ju avlägsnare kopplingen till juridiska personers ställning är desto mindre relevans får kravet på jämlikhet.^[23] Kravet på jämlikhet kompletteras av förbudet på icke-diskriminering i 6 § 2 mom. i grundlagen, som gäller även indirekt diskriminering. På denna punkt ska alltså frågan om diskriminering föreligger bedömas med beaktande av de faktiska följderna av ett visst förfarande. Enligt stadgandet ska det anses förbjudet att favorisera eller ge en individ eller en grupp en privilegierad ställning, om det innebär faktisk diskriminering av andra personer.^[24]

     Sammantaget kan det konstateras att gällande rätt redan i dagsläget förpliktar myndigheterna att beakta grundlagens krav på jämlikhet och icke-diskriminering vid all myndighetsverksamhet. För Ålands del ska även bestämmelserna i Ålandsprotokollet beaktas, vilket redogörs för mer nedan.

 

3.1.3 Rättsskydd

 

Artikel 9 i direktivet om proportionalitetsprövning ålägger medlemsstaterna att säkerställa tillgången till effektiva rättsmedel när det gäller frågor som omfattas av direktivet om proportionalitetsprövning. Justitieministeriet konstaterar i sitt ovan nämnda utlåtande att artikeln inte behöver implementeras i finländsk lagstiftning utan att de effektiva rättsmedel som avses i direktivet redan tryggas enligt gällande finländsk rätt.

     Enligt 21 §1 mom. i grundlagen har var och en har rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet som är behörig enligt lag samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. Av 21 § 2 mom. framkommer att garantier för god förvaltning ska tryggas genom lag.

     Myndigheterna är vid tillämpandet av all lagstiftning bundna att följa den legalitets- och lagbundenhetsprincip som framkommer av 2 § i grundlagen. De rättsprinciper inom förvaltningen som framkommer av 4 § i förvaltningslag (2008:9) för landskapet Åland innebär att myndigheternas åtgärder ska vara opartiska, proportionella och att myndigheternas befogenheter ska användas enbart för syften som är godtagbara enligt lag. Utgångspunkten vid landskapsregeringens allmänna förvaltning är att varje avdelning, byrå och enhet bör ha en löpande övervakning av att verksamheten är lagenlig. Den övergripande laglighetsövervakningen ankommer regeringskansliet.^[25] På nationell nivå har Riksdagens justitieombudsman och Justitiekanslern som uppgift att övervaka lagenligheten i myndigheternas förvaltningsverksamhet.

     Den enskilda individens rättsskydd tryggas även i fortsättningen genom möjligheten att söka ändring i ett beslut som landskapsregeringen fattat med stöd av landskapslagen (2017:22) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Enligt 24 § i erkännandelagen får laglighetsbesvär i dessa fall anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.

 

3.2 Införlivande av bedömningsdirektivet

 

3.2.1 Utgångspunkterna för införlivande av bedömningsdirektivet

 

Utgångspunkten vid införlivande av EU-direktiv är att medlemsstaten i enlighet med artikel 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) har rätt att välja form och tillvägagångssätt för införlivandet.^[26] Valet av införlivandemetod påverkas i första hand av direktivets karaktär, det vill säga huruvida det är fråga om ett direktiv som lämnar nationellt handlingsutrymme beträffande de åtgärder som ska vidtas eller om det är fråga om ett så kallat fullständigt harmoniserande direktiv, vilket endast i begränsad utsträckning lämnar utrymme för nationella lösningar. De tre huvudsakliga införlivningsmetoderna är transformerings-, inkorporerings- och hänvisningsteknik. Det kan också vara ändamålsenligt att kombinera dessa metoder vid införlivande av ett direktiv.

     Enligt EU-domstolens rättspraxis ska detaljerade rättigheter och skyldigheter sättas i kraft på ett tillräckligt klart och precist sätt så att enskilda på basis av de nationella författningarna kan få full kännedom om sina rättigheter och ha möjlighet att göra dem gällande med effektiva rättsmedel.^[27] Av EU-domstolens rättspraxis framkommer också att rekommendationer, riktlinjer eller hänvisningar till lagens förarbeten inte är tillräckliga som bindande införlivandeåtgärder.^[28]

     Införlivande genom förvaltningspraxis kan vara möjligt enbart i särskilda fall.^[29] Som exempel på icke godtagbar införlivande kan nämnas erkännande av sjukskötarnas yrkeskvalifikationer i Tyskland som grundade sig på den tyska grundlagens förbud mot särbehandling och etablerad förvaltningsrättslig tolkning.^[30]

 

3.2.1 Införlivande av direktivet om proportionalitetsprövning på Åland

 

Direktivet om proportionalitetsprövning uppställer skyldigheter för de personer inom landskapsregeringens allmänna förvaltning och underlydande myndigheter som bereder ny lagstiftning eller föreslår ändringar i befintlig lagstiftning gällande reglerade yrken. Den föreslagna landskapslagen särskiljer sig således från erkännandelagen som riktar sig både till den ansvariga tjänstemannen vid landskapsregeringen som fattar beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer på Åland samt till den enskilde som ansöker om erkännande av yrkeskvalifikationer. Av denna anledning föreslås att direktivet om proportionalitetsprövning implementeras i en skild lag.

 

3.2.2 Ålandsprotokollet och direktivet om proportionalitetsprövning

 

I samband med Finlands medlemskap i Europeiska unionen framförhandlades särskilda fördragsbestämmelser om Åland. Dessa fördragsbestämmelser ingår i det så kallade Ålandsprotokollet som har fogats till Finlands anslutningsfördrag. Angående etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster för fysiska personer anges i protokollet att bestämmelserna i Romfördraget inte ska hindra att de bestämmelser om Åland tillämpas som är i kraft den 1 januari 1994 och som gäller inskränkningar, på icke-diskriminerande grund, i etableringsrätten och i rätten att tillhandahålla tjänster för fysiska personer som inte har hembygdsrätt på Åland utan tillstånd av de behöriga myndigheterna på Åland.

     Bestämmelserna i Ålandsprotokollet innebär bland annat att landskapet inte är förpliktat att genomföra EU-direktiv som medför att inskränkningarna i landskapslagstiftningen i etableringsrätten och i rätten att tillhandahålla tjänster för fysiska personer som inte har hembygdsrätt mildras.

     Såsom anfördes i framställning nr 27/2010 - 2011 och LF 9/2016 - 2017 om erkännande av yrkeskvalifikationer anser landskapsregeringen att yrkeskvalifikationsdirektivets bestämmelser om att en tjänsteleverantör som lagligen är etablerad i en medlemsstat temporärt och tillfälligt ska få tillhandahålla sina tjänster i en annan medlemsstat inte ska genomföras i landskapslagstiftningen. Artikel 7.4 i direktivet om proportionalitetsprövning, som gäller proportionalitetsprövning av yrkesreglering som medför rätt att tillfälligt tillhandahålla tjänster enligt yrkeskvalifikationsdirektivet ska således inte implementeras i åländsk lagstiftning. Etableringsrätten i yrkeskvalifikationsdirektivet omfattar både utövande av ett yrke som egenföretagare och som anställd. För personer som vill utöva sitt yrke som anställd uppställs i landskapslagstiftningen inte några inskränkningar i etableringsrätten för personer som saknar hembygdsrätt. För personer som vill utöva sitt yrke som näring anges i 4 § 1 mom. i landskapslagen (1996:47) om rätt att utöva näring att myndiga fysiska personer som inte är försatta i konkurs men saknar hembygdsrätt och inte utan avbrott varit bosatta i landskapet under minst fem år kan av landskapsregeringen, då skäl föreligger och efter prövning i varje enskilt fall, beviljas rätt att utöva näring.

 

4. Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att direktivet implementeras genom en kort ramlag, i vilken ges fullmakt för landskapsregeringen att anta landskapsförordning med mer detaljerade bestämmelser om proportionalitetsprövningen av förslag till nya eller ändrade bestämmelser om reglerade yrken inom den åländska lagstiftningsbehörigheten.

 

5. Lagstiftningsbehörigheten

 

Landskapet har enligt 18 § 1, 2, 14 och 22 punkterna i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapets myndigheter, landskapets tjänstemän, undervisning samt näringsverksamhet.

     Enligt 18 § 22 punkten i självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om näringsverksamhet med vissa undantag. Utgångspunkten är således att det är landskapet som har behörighet att reglera näringsverksamheten. Med näring i 22 punkten avses såväl rörelse som yrke enligt självstyrelselagens förarbeten. Av undantagen följer att det ankommer på riket att lagstifta om till exempel handelssjöfart, apoteksväsendet, gruvdrift, televäsendet, luftfart och behörigheten att vara verksam inom hälso- och sjukvården, vilket inkluderar behörigheten att vara verksam inom veterinärvården.

     Vidare har landskapet enligt 18 § 6, 7, 13-16, 19-21 punkten i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om bland annat brand- och räddningsväsendet, byggnads- och planväsendet, socialvård, alkoholutskänkning, undervisning, jord- och skogsbruk, jakt och fiske, rätt att leta efter och utnyttja mineralfyndigheter, postväsendet samt rätt att utöva rundradio- och televisionsverksamhet, vägtrafik, spårbunden trafik och båttrafik.

     Lagstiftningsbehörigheten är som konstaterats delad mellan riket och landskapet vad gäller regleringen av behörigheten att vara verksam inom olika yrken. Beroende på behörighetsfördelningen finns det vissa reglerade yrken som utövas i landskapet med stöd av rikets lagstiftning medan andra yrken bestäms i landskapslagstiftningen.

     Enligt 59b § i självstyrelselagen är, när åtgärder vidtas i Finland med anledning av beslut som har fattats inom Europeiska unionen, lagstiftningsbehörigheten och behörigheten i förvaltningsärenden fördelad mellan landskapet och riket på det sätt som följer av självstyrelselagen. Om däremot medlemsstaterna enligt unionsrätten i något fall där både landskapet och riket har behörighet får utse endast en förvaltningsmyndighet, utser riket denna myndighet.

 

6. Förslagets verkningar

 

De förslagna bestämmelserna om proportionalitetsprövning kommer främst att påverka arbetet vid lagberedningen då förslag till ny eller ändrad lagstiftning om behörighetsvillkor inom områden som faller under Ålands lagstiftningsbehörighet tas fram. För det fall att den föreslagna regleringen faller in under yrkeskvalifikationsdirektivets definition av reglerade yrken ska den föreslagna lagen tillämpas. Även tjänstemän vid landskapsregeringen som föreslår lagstiftningsåtgärder gällande reglerade yrken behöver ha kännedom om den föreslagna lagen.

     De förslagna bestämmelserna ska även tillämpas av de underliggande myndigheter som delegerats rätt att fatta beslut om reglering av yrken, vilket i dagsläget är Ålands musikinstitut, Ålands Folkhögskola och Högskolan på Åland. Landskapsregeringens avsikt är dock att förenhetliga lagstiftningen om reglerade yrken så att krav för reglerade yrken fastslås direkt i landskapslagstiftning. Med beaktande av den snäva tidsplanen för implementeringen av förevarande direktiv avser landskapsregeringen att återkomma till denna fråga vid ett senare tillfälle.

 

7. Ärendets beredning

 

Ärendet har beretts som ett tjänstemannauppdrag vid lagberedningen i samarbete med tjänstemän vid utbildnings- och kulturavdelningen.

 

Detaljmotivering

 

Landskapslag om proportionalitetsprövning före antagandet av nya eller ändrade krav för reglerade yrken

 

1 § Tillämpningsområde. I 1 mom. föreslår landskapsregeringen att innehållet i artikel 2.1 (tillämpningsområde) i direktiv 2018/958/EU av den 28 juni 2018 om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken implementeras. Enligt direktivet ska proportionalitetsbedömningar göras före nya reglerade yrken införs i landskapslagstiftning eller föreskrift och före ändringar görs i befintliga landskapsbestämmelser om reglerade yrken.

     I 2 mom. föreslår landskapsregeringen att det intas en uttrycklig bestämmelse om att direktivet implementeras genom den förslagna landskapslagen och bestämmelser utfärdade med stöd av den.

     I 3 mom. föreslår landskapsregeringen att innehållet i artikel 2.2 i direktivet implementeras gällande att bestämmelserna i den föreslagna landskapslagen inte ska tillämpas om särskilda krav för regleringen av ett yrke finns i en för Åland bindande EU-rättsakt.

 

2 § Förhandsbedömning. I 1 mom. föreslår landskapsregeringen att det fastslås en ram för den förhandsbedömning som ska ske före bestämmelser om nya reglerade yrken antas eller ändringar görs i befintliga bestämmelser om reglerade yrken om dessa faller inom ramen för Ålands lagstiftningsbehörighet. Lagen ska tillämpas av de myndigheter på Åland som bereder förslag till nya reglerade yrken eller ändringar i befintliga reglerade yrken i lagstiftning eller i andra föreskrifter. Lagen ska således tillämpas av landskapsregeringen och av under landskapsregeringen lydande myndigheter som i lag eller förordning bemyndigats att besluta om reglering av yrken. I dagsläget har de underliggande myndigheterna Ålands musikinstitut, Ålands Folkhögskola och Högskolan på Åland delegerats rätt att fatta beslut om reglerade yrken.

     I 1 punkten föreslår landskapsregeringen att direktivets krav i artikel 6 på att nya reglerade yrken eller förändringar i bestämmelser om reglerade yrken ska vara motiverade av mål av allmänt intresse tas in. Målen av allmänt intresse, som framkommer av direktivets artikel 6.2, föreslås definieras närmare i landskapsförordning.

     I 2 punkten föreslår landskapsregeringen att direktivets krav i artikel 7 om proportionalitet tas in gällande att en proportionalitetsprövning ska göras av nya reglerade yrken eller ändringar i bestämmelser om reglerade yrken för att säkerställa att den föreslagna regleringen är lämplig för att nå målet av allmänt intresse samt inte går utöver vad som är nödvändigt för att nå målet. Närmare bestämmelser om proportionalitetsprövningen föreslås fastslås i landskapsförordning.

     I 2 mom. föreslås att landskapsregeringen bemyndigas att i landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser gällande motivering med hänvisning till mål av allmänt intresse och om proportionalitetsbedömningen och övervakningen av den. Eftersom direktivet inte innehåller sådana bestämmelser som enligt grundlagen ska fastställas genom lag bör de mer detaljerade kraven i direktivet fastställas genom landskapsförordning.

 

3 § Ikraftträdande. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för lagens ikraftträdelse lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om proportionalitetsprövning före antagandet av nya eller ändrade krav för reglerade yrken

 

I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

Tillämpningsområde

     I denna lag finns bestämmelser om proportionalitetsprövning som görs före införandet av nya eller ändring av befintliga lagar och andra författningar som begränsar tillträdet till, utövandet av, eller någon form för utövandet av reglerade yrken och som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (yrkeskvalifikationsdirektivet). Till formerna för utövande av reglerade yrken räknas också användning av yrkestitlar och sådan yrkesutövning som är tillåten med stöd av dessa yrkestitlar.

     Genom denna lag och genom landskapsförordning utfärdad med stöd av den genomförs Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2018/958 av den 28 juni 2018 om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken.

     Bestämmelserna i denna lag tillämpas inte om särskilda krav för regleringen av ett yrke finns i en för Åland bindande EU-rättsakt.

 

2 §

Förhandsbedömning

     Vid beredningen av sådan reglering som avses i 1 § 1 mom. ska landskapsregeringen och under landskapsregeringen lydande myndigheter inom ramen för landskapets behörighet:

     1) motivera förslaget med hänvisning till mål av allmänt intresse, och

     2) göra en proportionalitetsprövning av den nya bestämmelsen för att säkerställa att den föreslagna bestämmelsen är lämplig för att nå målet av allmänt intresse samt inte går utöver vad som är nödvändigt för att nå målet. Omfattningen av proportionalitetsprövningen ska stå i proportion till arten av, innehållet i och verkan av den kommande regleringen.

     Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om motivering med hänvisning till mål av allmänt intresse och om proportionalitetsprövningen och övervakningen av den.

 

3 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

Mariehamn den 18 juni 2020
L a n t r å d	Veronica Thörnroos
Föredragande minister	Annika Hambrudd

 

Förordningstext

 

 

 

L A N D S K A P S FÖRORDNING
om proportionalitetsprövning före antagandet av nya eller ändrade krav för reglerade yrken

 

     I enlighet med landskapsregeringens beslut föreskrivs med stöd av 2 § landskapslagen () om proportionalitetsprövning före antagandet av nya eller ändrade krav för reglerade yrken:

 

1 §

Definitioner

     De definitioner som anges i 2 § i landskapslagen (2017:22) om erkännande av yrkeskvalifikationer har samma innebörd i denna förordning.

     I denna förordning avses med

     1) skyddad yrkestitel en form av reglering av ett yrke där det genom lag, förordning eller andra föreskrifter krävs innehav av en särskild yrkeskvalifikation för att använda yrkestiteln i en eller flera former av yrkesverksamhet, och där missbruk av denna titel är förenat med sanktioner.

     2) förbehållna verksamheter en form av reglering av ett yrke där tillträdet till en eller flera former av yrkesverksamhet till följd av bestämmelser i lagar och andra författningar direkt eller indirekt är förbehållet medlemmar av en reglerad yrkeskår vilka innehar en särskild yrkeskvalifikation, inbegripet fall där verksamheten är delad med andra reglerade yrken.

 

2 §

Mål av allmänt intresse

     Följande mål av allmänt intresse hör till dem som kan motivera ett förslag till bestämmelse enligt 2 § i landskapslagen om proportionalitetsprövning före antagandet av nya eller ändrade krav för reglerade yrken:

     - allmän ordning eller allmän säkerhet,

     - folkhälsa,

     - djurhälsa,

     - skydd för konsumenter, tjänstemottagare eller arbetstagare,

     - skydd för en god rättskipning,

     - skydd och bevarande av det nationellt historiska och konstnärliga kulturarvet,

     - skydd av miljö och stadsmiljö,

     - skydd av socialpolitiska eller kulturpolitiska mål,

     - bevarande av den ekonomiska jämvikten i systemet för social trygghet,

     - säkerställande av rättvisa handelstransaktioner,

     - bekämpning av bedrägerier,

     - förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande,

     - säkrande av en effektiv skattekontroll,

     - transportsäkerhet, och

     - skydd av immateriella rättigheter.

     Skäl av rent ekonomisk karaktär eller rent administrativa skäl får inte åberopas för att motivera ett förslag till bestämmelse.

     När ett förslag till bestämmelse motiveras med hänvisning till ett mål av allmänt intresse ska det visas att det finns en verklig risk för att detta mål inte nås om bestämmelserna inte antas.

 

3 §

Metod för proportionalitetsprövning

     Vid en proportionalitetsprövning av ett förslag till bestämmelse enligt 2 § i landskapslagen om proportionalitetsprövning före antagandet av nya eller ändrade krav för reglerade yrken ska det med utgångspunkt i målet av allmänt intresse

     1) specificeras vilken typ av risker som motverkas av förslaget, i synnerhet risker för tjänstemottagare, däribland konsumenter, yrkesutövare och tredje man,

     2) redogöras för befintliga bestämmelser och skälen till att de inte är tillräckliga för att nå målet av allmänt intresse,

     3) visas att förslaget är konsekvent och systematiskt i förhållande till hur liknande risker i jämförbara verksamheter reglerats,

     4) redogöras för hur förslaget förväntas leda till att målet av allmänt intresse nås,

     5) identifieras vilka effekter förslaget får för den fria rörligheten för personer och tjänster, konsumenternas valmöjligheter och tjänsternas kvalitet,

     6) visas att målet av allmänt intresse inte kan nås genom mindre restriktiva åtgärder; när en bestämmelse endast är motiverad av konsumentskydd och de identifierade riskerna är begränsade till förhållandet mellan yrkesutövaren och konsumenten och inte negativt påverkar tredje man ska det i synnerhet bedömas om målet kan uppnås genom mindre restriktiva medel än att verksamheten förbehålls yrkesutövare, och

     7) bedömas om de föreslagna nya eller ändrade kraven var för sig bidrar till och är nödvändiga för att nå målet av allmänt intresse när de kombineras med övriga krav som begränsar tillträdet till yrket.

 

4 §

Kompletterande proportionalitetsprövning

     Vid proportionalitetsprövningen av ett förslag till bestämmelse enligt 2 § i landskapslagen om proportionalitetsprövning före antagandet av nya eller ändrade krav för reglerade yrken ska det med utgångspunkt i målet av allmänt intresse, när det har betydelse, även

     1) redogöras för den verksamhet som ett yrke omfattar och kopplingen till den yrkeskvalifikation som krävs,

     2) redogöras för uppgifternas komplexitet och kopplingen till behovet av de yrkeskvalifikationer som krävs, särskilt när det gäller nivån, beskaffenheten och längden på den utbildning eller erfarenhet som krävs,

     3) bedömas om det bör vara möjligt att få tillräckliga yrkeskvalifikationer på alternativa sätt,

     4) bedömas om förbehållna verksamheter kan delas mellan flera yrkesgrupper,

     5) visas att hänsyn har tagits till graden av självständighet när yrket utförs, och där beakta organisations- och tillsynsarrangemangens betydelse för att målet av allmänt intresse ska uppnås, särskilt om den verksamhet som hänför sig till ett reglerat yrke utövas under en kvalificerad yrkesutövares överinseende och ansvar, och

     6) tas hänsyn till vetenskaplig och teknisk utveckling som påverkar konsumenternas möjligheter att bedöma kvaliteten på den tjänst som yrkesutövaren utför.

 

5 §

Sammantagen proportionalitetsprövning med beaktande av övriga krav som begränsar tillträde till yrket

     Vid tillämpningen av 3 § 7 p. ska det bedömas de positiva och negativa effekterna av den nya eller ändrade bestämmelsen när den betraktas tillsammans med ett eller flera krav, och särskilt med följande krav:

     1) förbehållna verksamheter, skyddad yrkestitel eller någon annan form av reglering som avses i artikel 3.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (yrkeskvalifikationsdirektivet),

     2) skyldighet att genomgå kontinuerlig fortbildning,

     3) bestämmelser om organisering av yrket, yrkesetik eller tillsyn,

     4) obligatoriskt medlemskap i en yrkesorganisation eller motsvarande organ och registrerings- eller tillståndsförfarande, särskilt om dessa krav förutsätter innehav av en bestämd yrkeskvalifikation,

     5) kvantitativa begränsningar, t.ex. av antalet tillstånd att utöva yrket eller av antalet anställda med bestämda yrkeskvalifikationer,

     6) krav på associationsform eller krav som rör ägarförhållanden eller företagsledning, som är kopplade till yrkets utövning,

     7) territoriella begränsningar,

     8) begränsningar av verksamhetskombinationer,

     9) krav på försäkringsskydd eller annat personligt eller kollektivt skydd rörande yrkesansvar,

     10) krav på språkkunskaper, i den mån de är nödvändiga för att utöva yrket,

     11) krav på en fast lägsta och högsta taxa, och

     12) krav som rör marknadsföring.

 

6 §

Information om kommande lagberedningsprojekt och medverkan av intressenter

     Landskapsregeringen ska på ett lämpligt sätt informera om lagberedningsprojekt om förslag till nya eller ändrade bestämmelser i landskapslag eller annan författning som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken. Informationen ska lämnas till medborgare, tjänstemottagare och andra relevanta intressenter inklusive sådana som inte är medlemmar av den berörda yrkeskåren. Berörda parter ska på lämpligt sätt involveras och ges möjlighet att lämna synpunkter.

 

7 §

Öppenhet

     När ett förslag till bestämmelse som innehåller nya eller ändrade krav för ett reglerat yrke offentliggörs ska det åtföljas av en redogörelse av förhandsbedömningen enligt 2 § i landskapslagen om proportionalitetsprövning före antagandet av nya eller ändrade krav för reglerade yrken och i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. Redogörelsen ska var tillräckligt utförlig för att göra det möjligt att bedöma om bestämmelserna följts. Redogörelsen ska styrkas med kvalitativa och om möjligt och relevant, kvantitativa uppgifter.

     Enligt 59.5 i yrkeskvalifikationsdirektivet ska landskapsregeringen lämna redogörelser över nya eller ändrade krav för reglerade yrken till kommissionen i den databas över reglerade yrken som avses i artikel 59.1 i det direktivet. Landskapsregeringen ska även registrera de motiveringar enligt vilka den nya eller ändrade regleringen anses vara motiverad och proportionerlig enligt landskapslagen om proportionalitetsprövning före antagandet av nya eller ändrade krav för reglerade yrken och bestämmelserna i denna förordning.

     Landskapsregeringen ska efter antagandet av bestämmelser som innehåller nya eller ändrade krav för ett reglerat yrke övervaka att bestämmelserna överensstämmer med proportionalitetsprincipen. I enlighet med 3 § 2 mom. i landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer ska landskapsregeringen bedriva ett nära samarbete med behöriga myndigheter i riket, och ska i enlighet med artikel 59.6 i yrkeskvalifikationsdirektivet vartannat år ska lämna en rapport till kommissionen om de krav som tagits bort eller mildrats gällande reglerade yrken.

 

__________________

 

     Denna förordning träder i kraft den   2020

 

__________________