Lagförslag 3/2025-2026
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 3/2025–2026 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2025-11-17 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Sänkning av skattekompletteringen
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att kompletteringsandelen inom landskapsandelssystemet sänks från och med 2026. Enligt landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna anger kompletteringsandelen hur stor del av landskapsandelssystemets totalvolym som utgörs av kompletteringen av skatteinkomsterna. Enligt lagens nu gällande lydelse ska kompletteringsandelen vara minst 33 procent och högst 50 procent. Landskapsregeringen föreslår att den övre gränsen sänks från 50 procent till 41 procent.
Landskapsregeringen fattar beslut om kompletteringen av skatteinkomsterna senast den 11 januari varje år. Den föreslagna lagen bör således träda i kraft innan dess. Förslaget sammanhänger med landskapets budget på ett sådant sätt att den bör sättas i kraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
INNEHÅLL
2. Överväganden och landskapsregeringens förslag
4. Beredning och ikraftträdande
Allmän motivering
1. Bakgrund
Landskapsandelssystemet utgörs av både inkomstutjämning och kostnadsutjämning. Inkomstutjämningen sker i form av komplettering av skatteinkomsterna. Den så kallade skattekompletteringen regleras i 6 kap. i landskapslagen (2017:120) om landskapsandelar till kommunerna (nedan landskapsandelslagen). Syftet med skattekompletteringen är att utjämna skillnader i skattekraft mellan kommunerna. Med skattekraft avses den beskattningsbara inkomsten vid kommunens inkomstbeskattning per invånare i kommunen. Grunden för beräkning av skattekompletteringen är kommunernas intäkter från förvärvsinkomst- och samfundsbeskattningen. Som intäkter från samfundsbeskattningen betraktas också den kompensation kommunerna får enligt landskapslagen (2023:5) om kompensation till kommunerna för sänkta samfundsskatteintäkter. För att undvika alltför stora fluktuationer används ett medeltal av de fem senast avslutade beskattningarna vid beräkningen.
Utgångspunkten för skattekompletteringen är en jämförelse mellan alla kommuners sammanlagda skattekraft (kompletteringsgräns) och den enskilda kommunens skattekraft (kommunens kompletteringstal). För att höja kompletteringsgränsen tillämpas en uppräkningsfaktor, som 2025 är 1,16. Enligt lagen ska skattekompletteringen utgöra mellan 33 och 50 procent av landskapsandelssystemets totalvolym (kompletteringsandel). Uppräkningsfaktorn ska justeras om kompletteringsandelen underskrider 33 procent eller överskrider 50 procent av totalvolymen, samt om alla enskilda kommuner har en skattekraft som underskrider kompletteringsgränsen. Skillnaden mellan kommunens skattekraft och den sammanlagda skattekraften utjämnas till 95 procent.
2. Överväganden och landskapsregeringens förslag
Under de senaste åren har skattekompletteringen ökat avsevärt. Från 2018, när det nuvarande landskapsandelssystemet togs i bruk, fram till 2023 steg skattekompletteringen med sammanlagt cirka 1,5 miljoner euro. Åren 2024 och 2025 var ökningen drygt 1 miljon euro per år och beräknas ytterligare öka med drygt 800 000 euro för 2026. Sammantaget skulle det innebära att ökningen för de tre åren 2024–2026 skulle vara dubbelt så stor som för sexårsperioden 2018–2023.
Den allt snabbare ökningen av skattekompletteringen kan till stor del förklaras av att Brändö kommuns skattekraft har ökat så att den sedan 2024 är högre än Mariehamns skattekraft. Fram till och med 2023 hade Mariehamn den högsta skattekraften. Det betyder att det nu är Brändö som överskrider kompletteringsgränsen och därmed inte har rätt till någon skattekomplettering. Eftersom en kommuns kompletteringsbelopp baseras på antalet invånare i kommunen blir effekten på totalbeloppet mycket större om en kommun med många invånare får skattekomplettering än om en kommun med få invånare får det. Det här innebär också att systemet är känsligt för ändringar av skattesatsen i kommuner som har många invånare.
En annan sak som bör beaktas i sammanhanget är att landskapsregeringen sedan 2023 betalar kompensation till kommunerna dels för sänkta samfundsskatteintäkter, dels för den förlust av skatteintäkter som orsakas av resekostnadsavdraget och grundavdraget. Kompensationerna beräknas enligt faktiskt utfall av beskattningen. Kompensationen för sänkta samfundsskatteintäkter har sin bakgrund i social- och hälsovårdsreformen i riket och har som syfte att motverka att de åländska kommunernas intäkter på ett obefogat sätt påverkas av reformen. Kompensationen för förlust av skatteintäkter på grund av resekostnadsavdraget och grundavdraget infördes i samband med att grundavdraget reformerades så att den så kallade nedtrappningsgraden sänktes från 18 procent till 8,4 procent. Som tidigare nämnts ingår kompensationen för sänkta samfundsskatteintäkter i grunden för skattekompletteringen, vilket däremot kompensationen för förlust av skatteintäkter på grund av resekostnadsavdraget och grundavdraget inte gör.
Den kompensation som betalas till kommunerna för förlust av skatteintäkter på grund av resekostnadsavdraget och grundavdraget uppgår till uppskattningsvis 5 miljoner euro per år, varav cirka 4 miljoner föranleds av grundavdraget. Att denna kompensation inte beaktar att skattekompletteringen utjämnar skillnaderna i skattekraft innebär att vissa kommuner får dubbelkompensation. En kommun med stora relativa faktiska avdrag, och därmed en lägre skattekraft, får en högre skattekomplettering samtidigt som kommunen får högre ersättning via kompensationen. Det omvända gäller för en kommun med relativt låga avdrag. Denna synpunkt framförs i den utvärdering av landskapsandelssystemet som slutfördes i början av 2025[1].
För att undvika en fortsatt kraftig och oproportionerlig ökning av skattekompletteringen föreslår landskapsregeringen en sänkning av den övre gränsen för kompletteringsandelen, det vill säga skattekompletteringens andel av landskapsandelssystemets totalbelopp. En sänkning av den övre gränsen från 50 procent till 41 procent innebär samtidigt att uppräkningsfaktorn justeras ner till 1,15 för 2026.
3. Förslagets konsekvenser
Förslaget har ekonomiska konsekvenser för landskapet och för kommunerna. För 2026 beräknas landskapets kostnader för skattekompletteringen minska med drygt 1,1 miljoner euro medan kommunernas intäkter beräknas minska med motsvarande belopp. Den uppskattade effekten för de enskilda kommunerna visas i nedanstående tabell:
| Skattekomplettering 2026 |
| ||
|
| Gällande lag | Förslag | Skillnad |
| Brändö | 0 | 0 | 0 |
| Eckerö | 1 312 289 | 1 276 202 | -36 087 |
| Finström | 2 985 508 | 2 887 445 | -98 062 |
| Föglö | 560 538 | 541 759 | -18 778 |
| Geta | 1 121 305 | 1 101 686 | -19 618 |
| Hammarland | 2 379 179 | 2 317 295 | -61 883 |
| Jomala | 3 259 735 | 3 040 722 | -219 012 |
| Kumlinge | 270 476 | 260 236 | -10 239 |
| Kökar | 393 268 | 384 145 | -9 123 |
| Lemland | 1 990 587 | 1 908 549 | -82 038 |
| Lumparland | 352 412 | 338 309 | -14 103 |
| Saltvik | 1 144 163 | 1 078 003 | -66 160 |
| Sottunga | 115 040 | 111 271 | -3 770 |
| Sund | 1 329 915 | 1 287 293 | -42 623 |
| Vårdö | 748 227 | 731 092 | -17 135 |
| Mariehamn | 791 782 | 359 959 | -431 823 |
| TOTALT | 18 754 423 | 17 623 967 | -1 130 455 |
4. Beredning och ikraftträdande
Lagförslaget har beretts som tjänstemannaberedning vid lagberedningen i samarbete med finansavdelningen. Förslaget har behandlats vid ett kommunalt samråd den 13 oktober 2025 och med hänvisning till dess brådskande art har det därför inte skickats på någon remiss.
Förslaget sammanhänger med landskapsregeringens förslag till budget för 2026 och är avsett att behandlas tillsammans med det. Anslaget för landskapsandelar och stöd till kommunerna har dimensionerats utifrån det här föreliggande förslaget (se anslag 330 i budgetförslaget). Beslut om kompletteringen av skatteinkomsterna för 2026 fattas av landskapsregeringen senast den 11 januari 2026. Med hänvisning till att förslaget har konsekvenser för kommunernas ekonomi är det angeläget att de ändrade reglerna kan tillämpas när beslutet om skattekompletteringen fattas. Det är därför viktigt att den föreslagna lagen träder i kraft senast den 11 januari 2026. Mot bakgrund av detta anser landskapsregeringen att den lag som ingår i lagförslaget uppfyller de villkor som ställs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen och att den därför bör behandlas enligt dessa undantagsbestämmelser.
Detaljmotivering
21 § Kompletteringsgräns. I paragrafens nu gällande lydelse anges i 2 mom. att kompletteringsgränsen ska ha en nivå som innebär att skattekompletteringens totalbelopp ska utgöra en andel av landskapsandelssystemets totalvolym som är minst 33 procent och högst 50 procent. Enligt förslaget sänks den övre gränsen till 41 procent.
23 § Justering av uppräkningsfaktorn. I paragrafens 2 mom. anges hur uppräkningsfaktorn ska justeras om skattekompletteringens totalbelopp överstiger den övre gränsen för kompletteringsandelen. I det fallet ska uppräkningsfaktorn sänkas till det närmaste värde som innebär att kompletteringsandelen inte överstiger den övre gränsen. Momentet ändras med hänvisning till att den övre gränsen föreslås bli sänkt från 50 procent till 41 procent av landskapsandelssystemets totalvolym. Förslaget innebär att uppräkningsfaktorn för 2026 sänks från 1,16 till 1,15.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 21 och 23 §§ landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna
I enlighet med lagtingets beslut ändras 21 § 2 mom. och 23 § 2 mom. landskapslagen (2017:120) om landskapsandelar till kommunerna som följer:
21 §
Kompletteringsgräns
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Kompletteringsgränsen ska ha en nivå som innebär att totalbeloppet för kompletteringen av skatteinkomsterna för finansåret utgör en andel (kompletteringsandelen) som är minst 33 procent och högst 41 procent av landskapsandelssystemets totalvolym. Med landskapsandelssystemets totalvolym avses summan av totalbeloppet för kompletteringen av skatteinkomsterna för finansåret och det sammanlagda beloppet av landskapsandelarna samma finansår. Om kompletteringsandelen är mindre än 33 procent eller större än 41 procent justeras uppräkningsfaktorn för det finansåret i enlighet med bestämmelserna i 23 §.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
23 §
Justering av uppräkningsfaktorn
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om kompletteringsandelen överstiger 41 procent av totalvolymen ska uppräkningsfaktorn sänkas till det närmaste värde som innebär att kompletteringsandelen är 41 procent eller mindre.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen (1991:71) för Åland.
Denna lag träder i kraft den … och tillämpas första gången vid beräkning av kompletteringen av skatteinkomsterna för finansåret 2026.
| Mariehamn den 17 november 2025 | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Mats Perämaa |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 3/2025-2026
[1] Se rapporten ”Utvärdering av systemet för landskapsandelar”, Henrik Berggren, Niclas Johansson, Dnr 2025/546
