Lagförslag 36/2016-2017

Lagtingsår: 2016-2017
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

 

LAGFÖRSLAG nr 36/2016-2017

 

Datum

 

 

2017-09-07

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ändrade besiktningsintervaller och genomförande av EU:s trafiksäkerhetspaket

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

I detta lagförslag föreslås ändringar i landskapslagen om besiktning och registrering av fordon med nya bestämmelser som genomförandet av Europeiska unionens nya direktiv om besiktning och vägkontroller förutsätter. I besiktningslagen görs ändringar i bestämmelserna om godkännande och underkännande av fordon, bedömning och kategorisering av brister som upptäckts vid periodisk besiktning, besiktningsintervallerna samt besiktningsintyg.

     Besiktningsintervallerna för personbilar och vissa släpvagnar förlängs.

     Terminologin i lagen ändras för att följa EU-lagstiftningen vilket leder till en mängd tekniska och språkliga ändringar.

     Vidare föreslår landskapsregeringen att en ändring görs av 9 § trafikbrottslagen så att det minsta belopp som enligt paragrafen kan dömas ut för ett brott som ger dagsböter höjs till en nivå som ligger strax över det belopp som utdöms i ordningsbot för ett lindrigare brott av samma slag.

     Slutligen görs en ändring i körkortslagen där en hänvisning till en upphävd rikslag ändras till att hänvisa till den rikslag som ersatt den upphävda lagen.

     Målsättningen är att ändringarna i landskapslagen om besiktning och registrering av fordon ska träda i kraft senast den 20 maj 2018.

 

__________________

 


INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Nuläget 3

1.2 De nya direktiven och förslag på de ändringsbehov som de medför i besiktnings- och registreringslagen  4

2. Landskapsregeringens förslag. 5

2.1 Bakgrund och problem med dagens besiktningsintervall 5

2.2 Alternativ med slutsifferstyrd inställelsemånad. 6

2.3 Alternativ 4-2-2-2. 6

2.4 Vilka risker skulle en utglesning av besiktningsintervallet innebära på trafiksäkerheten och miljön?  6

2.5 Övergångsregler 7

2.6 Fordon som undantas från kravet på kontrollbesiktning. 7

3. Förslagets verkningar 7

3.1 Konsekvenser för motorfordonsbyrån. 7

3.2 Konsekvenser för allmänheten. 8

Detaljmotivering. 8

1. Ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon. 8

2. Ändring av 9 § trafikbrottslagen för landskapet Åland. 11

3. Ändring av 59 § körkortslagen för Åland. 11

Lagtext 13

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon  13

L A N D S K A P S L A G om ändring av 9 § trafikbrottslagen för landskapet Åland  20

L A N D S K A P S L A G om ändring av 59 § körkortslagen för Åland. 21

Parallelltexter 22

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

Genom detta lagförslag genomförs de akter som ingår i EU:s trafiksäkerhetspaket. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU (besiktningsdirektivet)[1], 2014/46/EU (direktivet om registreringsbevis)[2] och 2014/47/EU (vägkontrolldirektivet)[3] antogs den 3 april 2014. Nationell lagstiftning som överensstämmer med direktiven skulle ha antagits den 20 maj 2017 och lagstiftningen ska träda i kraft senast den 20 maj 2018. Till över­vägande del genomförs besiktningspaketet genom ändringar i landskapslagen (1993:19) om besiktning och registrering av fordon.

 

1.1 Nuläget

 

Syftet med besiktningsverksamheten är att säkerställa att de fordon som används i trafiken är trafiksäkra och miljövänliga. I samband med besiktning kontrolleras att fordonet är i det skick som bestämmelserna förutsätter och att fordonet inte släpper ut mer avgaser än vad som är tillåtet. I besiktningen ingår också att kontrollera att skatter och avgifter för fordonet är betalda.

     Bestämmelser om skyldigheten att besikta fordon finns i landskapslagen om besiktning och registrering av fordon och i rikets fordonslag (FFS 1090/2002) som till vissa delar gäller på Åland genom landskapslagen (2011:36) om tillämpning av fordonslagen. Mer detaljerade bestämmelser om besiktningsskyldighet ingår i statsrådets förordning om tillsyn över trafikdugligheten hos fordon som används i trafik (FFS 1245/2002) och statsrådets förordning om godkännande av fordon (FFS 1244/2002). Dessa har till vissa delar gjorts gällande på Åland genom landskapsförordning (1993:104) om fordons konstruktion, utrustning, skick, användning och belastning.

     Motordrivna fordon och deras släpvagnar ska enligt 10 § i landskapslagen om besiktning och registrering av fordon kontrollbesiktigas. Besiktningen omfattar för närvarande person- och paketbilar, lastbilar, bussar och släpvagnar vilkas totalvikt är högre än 750 kg. Bussar och lastbilar, ambulanser samt släpvagnar som har en högre totalvikt än 3 500 kg ska genomgå periodisk besiktning varje år. Person- och paketbilar (med undantag av ambulanser) som används i privat bruk ska föras till periodisk besiktning första gången när de är fyra år gamla och därefter vartannat år till dess fordonet varit i bruk i tio år då det ska besiktigas varje år. Släpvagnar med en totalvikt högre än 750 kg men högst 3 500 kg ska besiktigas när de är två år gamla och därefter vartannat år.

     Vid periodisk besiktning kan ett fordon godkännas eller underkännas. Ett fordon ska godkännas om det inte har upptäcks sådana brister i överensstämmelsen hos fordonets konstruktion eller utrustning som förutsätter ändringsbesiktning eller sådana fel eller brister som är betydande med tanke på trafiksäkerheten eller avsevärda med tanke på miljön.

 

1.2 De nya direktiven och förslag på de ändringsbehov som de medför i besiktnings- och registreringslagen

 

1.2.1 Europaparlamentet och rådets direktiv 2014/45/EU om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG

 

Införlivandet av besiktningsdirektivet leder till att besiktningsintervallerna behöver justeras. Förslag lämnas därför på en förändring som innebär att person- och paketbilar kontrollbesiktigas första gången senast fyra år efter den månad fordonet togs i bruk och därefter senast två år efter den månad då föregående kontrollbesiktning utfördes ända fram till dess fordonet är sexton år gammalt. Därefter ska fordonet kontrollbesiktigas varje år. Samma intervall införs för traktorer i kategorin Tb, dvs. traktorer med en hastighet som överstiger 40 km/timmen som främst används för godstransporter.

     Nuvarande system med inställelseterminer beroende av fordonets slutsiffra tas bort eftersom det systemet i kombination med de glesa besiktningsintervall som används i landskapet leder till för långa intervall mellan besiktningarna, vilket inte är förenligt med bestämmelsen i direktivet.

     Undantag från kontrollbesiktning införs för veteranfordon äldre än femtio år medan yngre veteranfordon ska besiktigas vart fjärde år.

 

1.2.2 Europaparlamentet och rådets direktiv 2014/46/EU om ändring av rådets direktiv 1999/37/EG om registreringsbevis för fordon

 

Enligt artikel 3.4 i direktivet om registreringsbevis ska medlemsstaterna i elektronisk form registrera information om alla fordon som är registrerade på deras territorier. Detta föranleder ett förtydligande i 20 § om att fordonsregistret förs elektroniskt och i 21 § av vilka uppgifter som ska föras in i registret.

     Enligt artikel 3.5 i direktiv 2014/46/EU ska den tekniska informationen om fordonen göras tillgänglig för de behöriga myndigheterna eller provningscentrumen för genomförandet av periodiska trafiksäkerhetsprovningar. Medlemsstaterna får begränsa provningscentrumens användning och spridning av sådan information i syfte att förhindra att den missbrukas. På Åland sköts fordonsregistret och trafiksäkerhetsprovningen av samma myndighet så denna bestämmelse saknar betydelse i landskapet.

     I artikel 3a.1 i direktivet sägs att om den behöriga myndigheten i en medlemsstat får meddelande om att en periodisk trafiksäkerhetsprovning visar att ett specifikt fordons tillstånd att användas i vägtrafik tillfälligt har upphävts i enlighet med artikel 9 i besiktningsdirektivet ska det tillfälliga upphävandet registreras elektroniskt. Det tillfälliga upphävandet ska gälla tills fordonet har blivit godkänt vid en ny trafiksäkerhetsprovning. Därefter ska den behöriga myndigheten utan dröjsmål på nytt godkänna fordonet för användning utan något nytt registreringsförfarande. Tillfälligt upphävande definieras i ett nytt led e i artikel 2. På Åland kan ett fordon ges körförbud om det inte besiktigats eller inte klarar besiktningen. Uppgifter om detta införs i registret.

     Enligt artikel 3a.2 får en medlemsstat ge innehavaren av registreringsbeviset tillåtelse att lämna en begäran till den behöriga myndigheten om överföring av registreringen till fordonets nya ägare. Denna möjlighet införs i besiktningslagens 26 §.

     I artikel 3a.3 sägs att om en medlemsstats behöriga myndighet får meddelande om att ett fordon behandlas som ett uttjänt fordon i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG ska det fordonets registreringsbevis återkallas permanent och informationen om detta ska införas i det elektroniska registret. På Åland motsvaras återkallelse av registrering i sak av att ett fordon avregistreras och att uppgift om detta antecknas i registret. Bestämmelserna finns i 30 §.

     I artikel 5 läggs en ny 3 punkt till, som gäller medlemsstaternas skyldighet att erkänna trafiksäkerhetsintygs giltighet under de förutsättningar som anges i artikeln. Motsvarande bestämmelse har i förslaget lagts in i 11 §.

 

1.2.3 Europaparlamentet och rådets direktiv 2014/47/EU om tekniska vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i unionen och om upphävande av direktiv 2000/30/EG

 

Enligt Trafiksäkerhetsverkets statistik utförs tillräckligt många tekniska vägkontroller av nyttofordon per år i landet vilket betyder att även Åland uppfyller direktivets krav på att flygande inspektioner ska uppgå till minst 5 % av de bussar, tunga lastbilar, tunga släpvagnar och traktor Tb som är registrerade i fordonsregistret. Trafiksäkerhetsverket är den kontaktpunkt i Finland som vidarebefordrar informationen om utförda vägtrafikkontroller till kommissionen.

     Vägkontrolldirektivet medför även vissa preciseringar jämfört med det nuvarande sättet att utföra vägkontroller. De gäller bland annat förmedling av kontrolluppgifter mellan EU-länderna och bedömningsgrunderna för lastsäkring. Dessutom ska de komponenter som ska kontrolleras, metoder och bedömningsgrunder vid teknisk vägkontroll som föreskrivs i direktivet uppdateras så att de börjar motsvarar det nya besiktningsdirektivet.

     Bestämmelserna om förmedling av kontrolluppgifter hänvisar till det riskvärderingssystem för trafiktillståndshavare som inrättats med stöd av artikel 9 i direktiv 2006/22/EG. Regleringen av detta system omfattar redan nu förmedling av uppgifter om vägkontroller, så till denna del behöver lagstiftningen inte ändras. Andra bestämmelser som ska uppdateras avser i huvudsak sådant som reglerats genom förordning av statsrådet vilket betyder att de gäller eller kommer att göras gällande på Åland genom landskapsförordning (1993:104) om fordons konstruktion, utrustning, skick, användning och belastning.

     En bestämmelse om krav på att medföra trafiksäkerhetsintyg i tunga fordon införs i besiktningslagens 12 §.

 

2. Landskapsregeringens förslag

 

Att besiktningsintervallerna för privata person- och paketbilar ska förlängas motiveras med att den åländska bilparken inte utsätts för den negativa påverkan som vintersaltning av vägar utgör och på grund av att det genomsnittliga åländska fordonet inte körs lika många kilometer per år som motsvarande fordon i andra regioner. I t.ex. Danmark och i Norge besiktigas bilarna första gången fyra år efter registreringen och därefter vartannat år så länge fordonet är i trafik. Inom EU är dessa intervall minimikrav.

 

2.1 Bakgrund och problem med dagens besiktningsintervall

 

I artikel 5 i direktiv 2014/45/EU anges vilket som är det längsta intervall som personbil (M1) och paketbil (N1) får ha som inställelse. Enligt direktivet ska fordonen kontrollbesiktas senast fyra år efter fordonets första registrering och därefter vartannat år. Vidare anges i artikel 5 att medlemsstaterna får fastställa en rimlig period under vilken kontrollbesiktningen ska utföras, förutsatt att perioden inte överstiger de intervall som anges.

     Åland har idag olika inställelseregler för personbilar, alltifrån fyra års intervall för nya fordon till årlig inställelse för t.ex. ambulanser och polisens utryckningsfordon samt fordon som är tio år eller äldre. Den åländska modellen, med en inställelsemånad och en besiktningstid som omfattar besiktningsmånaden och närmast följande två kalendermånaderna innebär att direktivets intervall överskrids. Beroende på vilken slutsiffra bilen har i kombination med datum då bilen för första gången togs i bruk, sker den första inställelsen i extrema fall så sent som efter 50 månader. Därefter ska nästa kontrollbesiktning ske efter två år. Eftersom besiktningstiden även tillåter de två närmast efterföljande månaderna överskrider Åland de intervall som anges i direktivets artikel 5 i samband med kontrollbesiktning två; den sker upp till 26 månader efter föregående kontrollbesiktning. Mot bakgrund av detta behöver bestämmelserna om intervall och besiktningstid ses över rörande person- och paketbil.

 

2.2 Alternativ med slutsifferstyrd inställelsemånad

 

Intervallet för periodisk kontrollbesiktning i kombination med inställelsemånad och termin påverkar varandra. Ska Åland behålla systemet med en slutsifferstyrd inställelsemånad och en besiktningstermin på sammanlagt tre månader, behöver vi skärpa kraven på periodisk kontrollbesiktning. För att inställelsemånad och termin ska kunna behållas, inom ramen för direktivets grundkrav på 4-2-2-2, behöver kraven skärpas till 3-1-1-1 eller oftare. Med 3-1-1-1 och bibehållen besiktningstermin kan ett fordon användas upp till 15 månader mellan besiktningarna, om fordonsägaren besiktar de första dagarna den första terminen och de sista dagarna i nästkommande års termin. Nuvarande system med besiktningstermin kan inte kombineras med fyra eller två års intervaller.

 

2.3 Alternativ 4-2-2-2

 

Det alternativ som landskapsregeringen förordar är minimikravet enligt direktiv 2014/45/EU för person- och paketbilar i privat bruk som är yngre än sexton år vilket innebär att dessa fordon ska kontrollbesiktas första gången efter fyra år och därefter vartannat år, 4-2-2-2. Detta alternativ innebär ett utökat intervall från att bilen är tio år gammal, från årlig inställelse till vartannat år. När fordonet uppnått en ålder av sexton år ska det besiktigas varje år.

     Alternativet innebär att motorfordonsbyrån kommer att utföra ungefär 20 % färre kontrollbesiktningar när reglerna har trätt i kraft fullt ut vilket med dagens besiktningspris motsvarar ett inkomstbortfall på ca 100 000 euro per år.

     Enligt detta förslag är det den månad fordonet togs i bruk respektive månaden för föregående kontrollbesiktning som bestämmer tiden för nästa kontrollbesiktning. Den senaste månaden för nästa kontrollbesiktning anges på besiktningsprotokollet och skrivs in i fordonsregistret.

 

2.4 Vilka risker skulle en utglesning av besiktningsintervallet innebära på trafiksäkerheten och miljön?

 

Transportstyrelsen i Sverige har gjort en förenklad riskanalys på de 20 vanligaste felen på personbilar där man försökt beskriva riskerna ur ett miljö- och trafiksäkerhetsperspektiv.[4] Riskanalysen påvisar inga resultat som pekar på att trafiksäkerheten eller miljön skulle äventyras om kontrollbesiktningsintervallet ändras från 12 till 24 månader. Eftersom den åländska fordonsflottan inte rullar lika långt som den svenska och inte utsätts för vägsalt i samma utsträckning måste man anta att en liknande undersökning gjord på Åland skulle ge ett minst lika bra resultat som det som transportstyrelsen kom fram till i Sverige.

 

2.5 Övergångsregler

 

Landskapsregeringens förslag är att fordonen övergår till det nya regelverket efter att de gjort sin första inställelse till kontrollbesiktning efter att det nya regelverket har trätt i kraft. Den uppgift om nästa inställelseperiod som fordonsägaren har fått på sitt besiktningsprotokoll fortsätter att vara gällande.

 

2.6 Fordon som undantas från kravet på kontrollbesiktning

 

2.6.1 Veteranfordon

 

Det finns en möjlighet att enligt direktiv 2014/45/EU föreskriva om undantag från kraven på kontrollbesiktning för vissa typer av fordon. Det gäller fordon som används under speciella förhållanden och fordon som aldrig eller praktiskt taget aldrig körs på allmän väg, t.ex. fordon av historiskt intresse eller fordon för tävlingsbruk. Enligt definitioner i artikel 3 till direktiv 2014/45/EU är ett fordon av historiskt intresse om det uppfyller vissa villkor. Det ska vara tillverkat eller registrerat för första gången för minst 30 år sedan, den specifika typen, i enlighet med definitioner i relevant unionsrätt eller nationell rätt, tillverkas inte längre och det är historiskt bevarat och i originalskick och inga betydande förändringar har gjorts i huvudkomponenternas tekniska karakteristika. Det är i stort sett samma kriterier som gäller för att få ett fordon registrerat som veteranfordon på Åland.

     De åländska veteranbilsregistrerade fordonen rullar i snitt mindre än 1 000 km per år. Övervägande delen av alla veteranfordon sköts av for-donsägaren i sådan omfattning att miljö- och trafiksäkerhetskraven tillgodoses så långt det är möjligt. Tekniskt kan en normal kontrollbesiktning genomföras på bilar från och med 1950-talet, utan särskild utbildning eller utrustning men äldre fordon är svåra att besiktiga utan specialistkunskaper och när det gäller bedömningen av fordonets egenskaper, t.ex. prestanda eller tillåtet slitage, skiljer sig bedömningsnivåerna i jämförelse med nya moderna konstruktioner.

     Landskapsregeringen föreslår därför att undantag från besiktningskravet införs för veteranfordon som är 50 år eller äldre. Veteranfordon som är yngre än 50 år ska besiktigas vart fjärde år.

 

2.6.2 Fordon som används av räddningstjänsten

 

Det finns även en möjlighet att enligt direktiv 2014/45/EU föreskriva om undantag från kraven på kontrollbesiktning för fordon som används av räddningstjänsten. Landskapsregeringen föreslår dock att räddningstjänstens fordon av trafiksäkerhetsskäl ska kontrollbesiktigas vartannat år.

 

3. Förslagets verkningar

 

3.1 Konsekvenser för motorfordonsbyrån

 

Lagförslaget kommer att ha konsekvenser för motorfordonsbyrån eftersom antalet årsbesiktningar kommer att minska. Slopandet av besiktningskravet för äldre veteranfordon kommer inte att ha någon större ekonomisk betydelse eftersom antalet veteranfordon är så litet. Förlängningen av besiktningsintervallerna för över tio år gamla fordon från varje till vartannat år kommer däremot att leda till ca 2 400 färre årsbesiktningar vilket med dagens prissättning betyder ett inkomstbortfall på ca 100 000 euro per år. För att klara budgetkraven kommer avgifterna för besiktningarna att behöva justeras. Personalen kommer att behöva skäras ner när antalet besiktningar minskar men detta löses med naturliga pensionsavgångar så några uppsägningar ska inte behöva göras.

     Idag är motorfordonsbyrån på väg att växa ur sina lokaler så i och med detta förslag skjuts en annars nödvändig utbyggnad på framtiden.

 

3.2 Konsekvenser för allmänheten

 

Ekonomiskt kommer detta lagförslag inte att ha någon stor betydelse för allmänheten. Lagförslaget har inga konsekvenser för folkhälsan, jämlikheten mellan människor, barns rättigheter eller jämställdheten mellan könen.

 

Detaljmotivering

 

1. Ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon

 

1 § Lagens tillämpningsområde. 3 mom. ändras så att även registrering nämns som en av motorfordonsbyråns uppgifter.

 

2 § Typbesiktning och typgodkännande. Paragrafen upphävs eftersom bestämmelserna har intagits i åländsk lag genom landskapslag (2011:36) om tillämpning av fordonslagen.

 

6 § Registreringsbesiktning. 2 mom. ändras så att paragrafen hänvisar till direktiv 2014/45/EU.

 

7 § Krav på registreringsbesiktning. Utan att ändras i sak har paragrafen skrivits om så att den anger vilka fordonstyper som ska registreringsbesiktigas istället för att ange vilka fordonstyper som inte ska besiktigas.

 

8 § Handlingar vid registreringsbesiktning. Paragrafen anger vilka handlingar som ska uppvisas för att ett fordon ska kunna registreringsbesiktigas. Termen typregisterutdrag har ändrats till typgodkännandeintyg för att följa EU-terminologin. Detsamma gäller termen registerutdrag som genomgående i lagen har bytts ut mot termen registreringsbevis.

 

4 kapitlet kontrollbesiktning. Bestämmelserna om periodisk kontrollbesiktning av registreringspliktiga fordon har arbetats om för att stämma överens med besiktningsdirektivet. Reglerna har behandlats utförligt i den allmänna motiveringen.

 

9 § Innehållet i kontrollbesiktningen. Paragrafen motsvarar 9 § 1 mom. i gällande lag. En förordningsfullmakt som ger landskapsregeringen rätt att utfärda bestämmelser om komponenter som ska kontrolleras och kontrollmetoder har lagts till.

 

10 § Frekvens för kontrollbesiktning. Paragrafen anger vilka fordonstyper som ska besiktigas och med vilken intervall det ska ske. Besiktningsintervallerna har ändrats på så sätt att personbil och paketbil besiktigas första gången fyra år efter den månad då fordonet första gången togs i bruk, och därefter vartannat år till dess fordonet blivit sexton år gammalt. Dessa tidsintervaller får inte överskridas vilket betyder att systemet med inställelsetermin och besiktningsperiod, det vill säga att slutsiffran i registreringsnumret styr under vilken period på året som bilen ska besiktas tagits bort. Istället bestämmer den månad som föregående besiktning gjordes tidpunkten för nästa besiktning.

     Bromsade släp med en totalvikt högre än 750 kg och högst 3 500 kg ska besiktigas vart fjärde år. Här ställs inga krav på exakt inställelsetid så släpen kan besiktigas någon gång under året fyra år efter det år de besiktigades förra gången.

     Ambulans, taxi och andra fordon som används i yrkesmässig trafik för personbefordran, bussar och lastbilar samt tunga släp ska besiktigas varje år. Även för denna fordonskategori gäller att besiktningen inte ska ske senare än ett år efter den månad då föregående kontrollbesiktning utfördes.

     Besiktningskrav införs för traktorer som används för tillståndspliktiga varutransporter och har en högsta konstruktionshastighet som överstiger 40 kilometer i timmen. Besiktningsintervallen blir densamma som för personbilar. Polisens och räddningstjänstens utryckningsfordon ska besiktigas vartannat år.

     Kontrollbesiktningen för fordon som registreras som veteranfordon förlängs till vart fjärde år för veteranfordon yngre än 50 år. Här ställs inga krav på exakt inställelsetid så fordonen kan besiktigas någon gång under året fyra år efter det år de besiktigades förra gången. Veteranfordon som är 50 år eller äldre undantas helt från kravet på kontrollbesiktning.

 

11 § Inställelsetid för besiktningen. I paragrafen anges hur inställelsetiden till besiktningen ska räknas. Eftersom direktivet inte tillåter att de maximala tidsintervallerna överskrids måste inställelsetiden till besiktningen börja löpa ett antal månader före sista inställelsemånaden. När systemet har tagits i bruk kommer motorfordonsbyrån att kunna skicka ut en elektronisk påminnelse om kommande kontrollbesiktning ett par månader innan besiktningsmånaden till de fordonsägare som väljer att ansluta sig till den tjänsten. Fordonsägaren fritas inte från besiktningsansvaret även om denne inte mottagit någon påminnelse.

 

12 § Besiktningsprotokoll. I paragrafen finns bestämmelser om vilken information som ska finnas på besiktningsprotokollet som är av intresse för den som för fordonet till besiktning.

     Enligt artikel 7 i rådets och parlamentets direktiv 2014/47/EU om tekniska vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i unionen och om upphävande av direktiv 2000/30/EG ska tunga nyttofordon medföra det senaste besiktningsprotokollet och om de har blivit kontrollerade i en teknisk vägkontroll, rapporten från den kontrollen.

 

13 § Bedömning av brister. En ny paragraf med grundläggande bestämmelser om kategoriseringen av de brister som upptäckts vid besiktningen. Indelningen motsvarar indelningen i besiktningsdirektivet. Bristerna kategoriseras i olika grupper beroende på deras allvarlighetsgrad. Upptäcks fyra eller fler mindre brister ska fordonet klassificeras i gruppen större brister. Resultatet av den periodiska besiktningen ska delges den som fört fordonet till besiktningen i ett besiktningsprotokoll men det ska även föras in i fordonsregistret.

     I sista momentet finns en delegeringsfullmakt till landskapsregeringen att utfärda närmare föreskrifter om kategorisering av brister. Dessa föreskrifter kommer att följa bestämmelserna i bilaga I till direktiv 2014/45/EU.

 

13a § Uppföljning av brister. I paragrafen förklaras följderna av den periodiska besiktningen. Bedömningen är densamma som enligt gällande regler.

 

13b § Körförbudsmärket. Paragrafen har tillkommit för att klargöra hur det ska göras synligt att ett fordon har belagts med körförbud. Vid en periodisk besiktning avlägsnas inte registreringsskyltarna på ett fordon som meddelats körförbud så idag finns det inga synliga tecken på att fordonet inte får framföras på väg. Genom körförbudsmärket blir det tydligt och risken för att konstaterat trafikfarliga fordon körs ute i trafiken minskar. Ett fordon som meddelats körförbud får inte köras från besiktningen utan ska bogseras till verkstaden.

 

14 § Kopplingsbesiktning. Bestämmelserna om kopplingsbesiktning har inte ändrats i sak men ordalydelsen följer den i rikets fordonslag. En hänvisning till Europaparlamentets och rådets direktiv 94/20/EG har tagits bort eftersom direktivet har upphävts och ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon och deras släpvagnar samt av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem.

 

16 § Ändringsbesiktning. Paragraferna 16 och 17 har slagits ihop utan att ha ändrats i sak. Endast språkliga ändringar och förtydliganden.

 

20 § Registrering. Paragrafen listar de fordonstyper som ska registreras i det elektroniska fordonsregistret för att få brukas och de fordonstyper som inte ska registreras. Inga sakliga ändringar gentemot gällande lag. Med bil avses fordon i kategori M och N enligt definitionen i 10 § fordonslagen (FFS 2002/1090) som är tillämplig på Åland.

     Undantagna från registreringsskyldigheten är liksom tidigare terrängfordon, motorredskap som normalt inte används på väg, släpvagnar som är avsedda att kopplas till MC och moped, släpvagnar som används i jordbruket samt släpanordningar och slädar. En släpanordning är en bilsläpvagn eller ett släpfordon som är avsedd att kopplas till ett annat motordrivet fordon än en bil och som inte är avsedd för person- eller godstransport eller turism.   Ett efterfordon är ett fordon som är kopplat till en bil, en traktor, ett motorredskap eller terrängfordon och som inte är en släpvagn eller terrängsläp. Ett efterfordon är inte avsett för godsbefordran och kan till exempel vara en tryckluftskompressor, skylift eller kioskvagn. Vissa fordon som saknar fjädring är också efterfordon trots att de är avsedda för transport av visst gods. Det gäller båttransportvagn, husvagn och tankvagn. Efterfordon får endast framföras i 30 kilometer i timmen och ska vara försedda med LGF-skylt, körriktningsvisare, två vita reflexer framtill, orangegula sidomarkeringsreflexer, två röda triangelformade reflexer baktill och om fordonet framförs i mörker, två röda positionslyktor bak. Om efterfordonet saknar bromsar får inte bruttovikten överstiga dragfordonets bruttovikt.

 

21 § Uppgifter som ska antecknas. Ett tillägg har gjorts i punkt c där det nu anges att resultatet av de besiktningar som gjorts ska införas i fordonsregistret och i punkt  d att andra tekniska uppgifter om fordonet även ska registreras.

 

24 § Registreringsansökan. Här anges vilka uppgifter som behövs vid en registreringsansökan. Vissa bestämmelser har flyttats till denna paragraf från 20 §.

 

24a § Förutsättningar för registrering. Paragrafen behandlar förutsättningen för att ett fordon ska kunna registreras och nämner de tillfällen när en registrering inte är möjlig.

 

25 § Följderna av registreringen. Paragrafen anger vilka följderna är av en registrering.

 

26 § Anmälan vid byte av ägare eller innehavare. Paragrafen har fått en språklig modernisering och bestämmelserna om hur ett ägarbyte ska göras har förtydligats. Ett ägarbyte ska göras på registreringsbevisets del 2 i original vilket betyder att ytterligare försäljning av den nya ägaren inte får göras förrän den senaste försäljningen har registrerats och ett nytt registreringsbevis har skrivits ut. I framtiden kommer ägarbyten även att kunna göras elektroniskt.

 

28 § Förvaring av registreringsbeviset. Endast språkliga ändringar. Paragraf 28 och 29 har bytt plats så gamla 29 § motsvaras av 28 § och vice versa.

 

29 § Ansökan om nytt registreringsbevis. Terminologiska ändringar.

 

30 § Avregistrering. Ändringar av termer och språk.

 

30a § Avställning. Avställning av ett fordon görs antingen på fordonets registreringsbevis i original som då lämnas in till motorfordonsbyrån eller elektroniskt på motorfordonsbyråns hemsida. En gammal bestämmelse att motorfordonsbyrån på eget initiativ kan ställa av fordon har tagits bort eftersom ansvaret över fordonet ligger på ägaren eller innehavaren.

 

30b § Påställning. Paragrafen har förtydligats så att det nu framgår att ett fordon ställs på efter en anmälan av den registrerade ägaren.

 

31 § Registreringsskyltar. Att fordonet har registreringsskyltar är en förutsättning för att det ska få användas. Registreringsskyltarna överlämnas när fordonet har registrerats. Ett oregistrerat eller avställt fordon kan få användas om de förses med provnummerskyltar. På ett avställt fordon fästs provnummerskyltarna lämpligen över fordonets ordinarie registreringsskyltar.

 

31a § Personliga registreringsskyltar. Bestämmelser om personliga registreringsskyltar har tidigare inte funnits i lagstiftningen trots att skyltarna förekommer och kan beställas på motorfordonsbyrån. Detta missförhållande rättas nu till.

 

32 § Registreringsskyltarnas placering och skadad eller förlorad skylt. Noteringen att fordonet fått nya skyltar ska skrivas in i fordonsregistret.

     En ny bestämmelse har införts som säger att om fordonet bär last som skymmer den bakre registreringsskylten så ska en extra skylt monteras bakom lasten så att fordonets registreringsnummer kan avläsas. Detta gäller inte om fordonet drar en släpvagn men däremot om t.ex. cyklar som placerats på en cykelhållare på dragkroken skymmer registreringsskylten.

 

2. Ändring av 9 § trafikbrottslagen för landskapet Åland

 

9 § Minsta totalbelopp av böter vid allvarligare hastighetsöverträdelser.

Nyligen[5] höjdes beloppen för ordningsbot för överskridande av hastighetsbegränsning enligt 13 § med 100 %. Detta har fått till följd att det minsta totalbeloppet av böter som kan dömas ut för en hastighetsöverträdelse som är för grov för att ge ordningsbot i dag är lägre än ordningsbotsbeloppet. Av denna anledning höjs beloppen i paragrafen så att det minsta totalbeloppet av böter som kan dömas ut hamnar över det högsta ordningsbotsbeloppet.

 

3. Ändring av 59 § körkortslagen för Åland

 

59 § Godkännande av alkolås. Rikets lag om godkännande av alkolås för användning i trafik har ersatts av en ny lag om alkolås, FFS 730/2016. Eftersom den nya rikslagen innehåller bestämmelser om de krav som ska ställas på ett alkolås görs den tillämplig på Åland genom denna lagändring.

 


 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 2 §, 6 § 3 mom., 17, 18, 27, 33 och 46 §§, kapitelrubrikerna till 2, 7, 9 och 10 mom. landskapslagen (1993:19) om besiktning och registrering av fordon, av dessa paragrafer 2 § och 18 § samt kapitelrubriken till 2 mom. sådana de lyder i landskapslag 1998/23 och 46 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslag 2005/19,

     ändras 1 § 3 mom., 6 § 2 mom., 7-14 §§, 16 §, 20 §, 21 § 1 mom. c och d punkterna, 24-26 §§, 28-29 §§, 30 § 2 och 3 mom., 30a och 30b §§, 31 och 32 §§ samt kapitelrubriken till 8 kap, av dessa paragrafer 1 § 3 mom., 7 §, 8 § a och b punkterna, 9 § 2-4 mom., 10 § 1 mom. e punkten och 3 mom., 11 § 1 och 4 mom., 12 § 1, 2 och 4 mom., 13 § 2 mom. och 20 § 1 och 3-5 mom. sådana de lyder i landskapslag 1998/23, 14 §, 24 § 4 mom. och 32 § 1 mom. d punkten sådan den lyder i landskapslag 1995/81, 32 § 1 mom. c punkten sådant det lyder i landskapslag 2003/48, 30 § 2 och 3 mom. 30a och 30b §§ sådana de lyder i landskapslag 2005/19, 6 § 2 mom. och 8 § c till e punkterna sådana de lyder i landskapslag 2009/23, 11 § 2 mom., 20 § 6 mom. och 25 § 4 mom. sådana de lyder i landskapslag 2007/8 och 30a § 1 mom. sådant det lyder i landskapslag 2017/21 samt

     fogas till lagen nya 13a, 13b, 24a och 31a §§ som följer:

 

1 §

Lagens tillämpningsområde

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Besiktning och registrering utförs av motorfordonsbyrån.

 

6 §

Registreringsbesiktning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Vid registreringsbesiktningen behöver fordonets skick inte granskas om fordonet har godkänts vid en obligatorisk trafiksäkerhetsprovning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG i en annan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) under tid då fordonet var registrerat där och den intervall för kontrollbesiktning som anges i 10 § inte överskridits. Fordonets skick behöver inte heller granskas, om fordonet är så nytt att tiden för den första kontrollbesiktningen inte infallit ännu.

 

7 §

Krav på registreringsbesiktning

     Innan ett begagnat fordon som importerats till Åland anmäls för registrering ska det ha godkänts vid en registreringsbesiktning. Registreringsbesiktning krävs inte för nya fordon som är typgodkända eller har ett enskilt godkännande. Registreringsbesiktning krävs inte heller för fordon som har registreringsbesiktigats i riket.

 

8 §

Handlingar vid registreringsbesiktning

     Vid registreringsbesiktningen ska uppvisas

     a) ett typgodkännandeintyg, någon annan utredning över typkod, ett intyg om överensstämmelse eller den utredning som den som begärt besiktningen önskar åberopa över att fordonet till sin konstruktion och utrustning uppfyller kraven på överensstämmelse,

     b) fordonets registreringsbevis,

     c) eventuellt intyg över trafiksäkerhetsprovning enligt 6 § 2 mom. som fordonsägaren vill åberopa samt,

     d) övriga handlingar som motorfordonsbyrån föreskriver och i tillämpliga delar de uppgifter som anges i 21 och 22 §.

 

9 §

Innehållet i kontrollbesiktningen

     Kontrollbesiktning görs för kontroll av fordonets trafikduglighet.

     Vid besiktningen kontrolleras att

     a) fordonets skick överensstämmer med de bestämmelser som gäller i fråga om den beskaffenhet och utrustning som är av betydelse ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt,

     b) de uppgifter om fordonet som ska finnas i registret är korrekta,

     c) fordonet har en giltig och betald trafikförsäkring.

     Genom landskapsförordning utfärdas närmare bestämmelser om komponenter som ska kontrolleras och kontrollmetoder.

 

10 §

Frekvens för kontrollbesiktning

     Kontrollbesiktning ska ske av fordon enligt följande:

     a) Personbil (M1) och paketbil (N1): första gången senast fyra år efter den månad då fordonet första gången togs i bruk, därefter senast två år efter den månad då föregående kontrollbesiktning utfördes och från och med det kalenderår som infaller sexton år efter det år fordonet tillverkades senast fjorton månader efter den månad då föregående fullständiga kontrollbesiktning utfördes.

     b) Buss (M2 och M3), lastbil (N2 och N3), släpvagn med en totalvikt över 3500 kg (O3 och O4), ambulans och fordon som används i yrkesmässig trafik för personbefordran: första gången senast ett år efter den månad då fordonet första gången togs i bruk, och därefter senast ett år efter den månad då föregående kontrollbesiktning utfördes.

     c) Traktorer som främst används på allmän väg för tillståndspliktiga godstransporter med en maximal konstruktionshastighet som överstiger 40 km/h (Tb): första gången senast fyra år efter den månad då fordonet första gången togs i bruk, därefter senast två år efter den månad då föregående kontrollbesiktning utfördes och från och med det kalenderår som infaller sexton år efter det år fordonet tillverkades senast fjorton månader efter den månad då föregående fullständiga kontrollbesiktning utfördes.

     d) Släpvagn utrustad med broms med en totalvikt högre än 750 kg och högst 3500 kg (O2): första gången senast fyra år efter den månad då fordonet första gången togs i bruk, och därefter vart fjärde år.

     e) Utryckningsfordon som används av räddningstjänsten och polisen: första gången senast två år efter den månad då fordonet första gången togs i bruk och därefter vartannat år.

     f) Fordon som registrerats som veteranfordon: första gången fyra år efter det år fordonet blev registrerat som veteranfordon och därefter vart fjärde år. Veteranfordon behöver dock inte kontrollbesiktigas efter det kalenderår som infaller femtio år efter det år fordonet tillverkades.

 

11 §

Inställelsetid för besiktningen

     Kontrollbesiktning kan ske under fordonets inställelsetid som börjar tre månader före den månad då fordonet senast ska besiktigas.

     Om ett fordon inte har genomgått en periodisk kontrollbesiktning inom den tid som anges i 10 §, inträder körförbud för det från och med kalendermånaden efter den månad då det senast skulle ha genomgått en sådan besiktning.

     Om ett fordon varit registrerat i riket eller i en annan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och när det var registrerat där godkändes vid en periodisk trafiksäkerhetsprovning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU ska trafiksäkerhetsprovningen vid tillämpningen av 10 § jämställas med en kontrollbesiktning som har utförts på Åland.

 

12 §

Besiktningsprotokoll

     Vid besiktning ska besiktningsprotokoll föras. En kopia av besiktningsprotokollet ska överlämnas till fordonets förare efter avslutad besiktning. I protokollet ska resultatet av besiktningen framgå, tidpunkten för nästa besiktning samt eventuella tidsfrister enligt 13a § för reparation av fordonet. Vid beslut om körförbud eller andra beslut som får överklagas enligt 49 § ska en underrättelse om hur man överklagar beslutet bifogas protokollet och överlämnas till fordonets förare.

     Besiktningsprotokoll som avses i artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/47/EU ska medföras i en buss, en tung lastbil, ett släp med en totalvikt över 3500 kg eller en traktor (Tb). Protokollet ska på begäran visas upp för en besiktningsinspektör eller polis.

 

13 §

Bedömning av brister

     Brister som upptäckts vid kontrollbesiktningen ska kategoriseras i en av följande grupper:

     a) mindre brister, som inte har någon betydande inverkan på fordonets säkerhet eller påverkar miljön och andra mindre avvikelser från kraven,

     b) större brister som kan äventyra fordonets säkerhet eller påverka miljön eller som kan innebära att andra trafikanter utsätts för risker, samt andra mer betydande avvikelser från kraven,

     c) farliga brister, som utgör en direkt och omedelbar risk för trafiksäkerheten eller påverkar miljön.

     Om fler än tre mindre brister upptäcks på ett fordon ska fordonet klassificeras i bristgrupp b.

     Besiktningsresultatet förs in i fordonsregistret.

     Landskapsregeringen kan i landskapsförordning ge närmare föreskrifter om kategorisering av brister.

 

13a §

Uppföljning av brister

     Om endast mindre brister har konstaterats, och bristerna inte förekom vid den senaste kontrollbesiktningen, ska fordonet godkännas. Bristerna ska åtgärdas men fordonet ska inte genomgå en ny besiktning.

     Vid större brister ska fordonet underkännas. Motorfordonsbyrån ska förelägga fordonets ägare att avhjälpa bristerna och inom en månad, om inte särskilda skäl talar för en längre tid, föra fordonet till ny besiktning. Förs inte fordonet till ny besiktning inom den avsatta tiden inträder körförbud för det.

     Vid farliga brister ska fordonet underkännas och beläggas med körförbud. Körförbudet gäller till dess fordonet godkänts vid en ny besiktning.

     Trots att körförbud meddelats får fordonet provköras i samband med reparationen och köras kortast lämpliga väg till platsen där besiktningen utförs.

 

13b §

Körförbudsmärket

     Ett fordon som belagts med körförbud förses med ett klistermärke som den som besiktigat fordonet fäster på vindrutan eller om det inte är möjligt på annan lämplig plats på fordonet på ett sådant sätt att märket inte kan avlägsnas utan att det förstörs. Körförbudsmärket får endast tas bort på motorfordonsbyrån då fordonets brister har åtgärdats och efterföljande kontroll visar att fordonet är i trafikdugligt skick.

     Motorfordonsbyrån får meddela föreskrifter om körförbudmärkets utseende och vilken information som ska finnas på märket.

 

14 §

Kopplingsbesiktning

     Ett fordon i kategori M eller N och ett fordon i kategori O som ska kopplas till fordonet eller till dess släpvagn ska föras till kopplingsbesiktning innan kombinationen tas i bruk, om det är fråga om en fordonskombination som godkänts för specialtransporter eller om fordonets mekaniska kopplingsanordningar, kopplingen av elledningarna och dimensioneringen eller placeringen av släpbromskopplingarna avviker från dem som allmänt används i fordon.

     Vid kopplingsbesiktning följs i tillämpliga delar bestämmelserna om registreringsbesiktning.

 

16 §

Ändringsbesiktning

     Om ett fordon har ändrats så att det inte längre stämmer överens med uppgifterna i fordonsregistret ska ägaren låta fordonet genomgå en ändringsbesiktning innan det används i trafik. Vid ändringsbesiktning följs i tillämpliga delar bestämmelserna om registreringsbesiktning. Den som ställer in fordonet till besiktning ska uppge vilka ändringar som har gjorts.

     Med ändring enligt första momentet avses inte en sådan ändring som endast innebär att

     a) ett fordon som använts i tillståndspliktig trafik eller vid förarutbildning tas i privat bruk,

     b) lastutrymmet i en paket- eller lastbil utrustas med för godstransport behövlig skyddsfodring, värmeisolering eller nödvändiga hyllor eller

     c) däckdimensionen på en bil eller motorcykel ändras så att fälgens diameter avviker från originalet med högst 26 mm eller bredden med högst 30 mm.

 

8 kap.
Det elektroniska fordonsregistret

 

20 §

Registrering

     Följande fordon ska vara registrerade i det elektroniska fordonsregistret för att få brukas på allmän väg:

     a) Bilar, motorcyklar, mopeder och traktorer.

     b) Släpvagnar som dras av bilar och släpvagnar till traktorer som används för tillståndspliktiga varutransporter.

     Undantagna från registreringsskyldigheten är

     a) terrängfordon,

     b) motorredskap avsedda för skördearbete eller vägunderhåll samt traktorer och motorredskap som är avsedda att styras av gående,

     c) släpvagnar som är avsedda att kopplas till motorcykel, moped, traktor eller motorredskap eller

     d) efterfordon, släpanordningar och slädar.

 

21 §

Uppgifter som ska antecknas

     I fordonsregistret ska för varje fordon antecknas

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     c) datum och resultat av den senast utförda registrerings-, ändrings-, kopplings-, och kontrollbesiktningen,

     d) fordonets registreringsnummer och tillverkningsnummer samt övriga tekniska data om fordonet,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

24 §

Registreringsansökan

     En ansökan om registrering av nya fordon som har förts in till Åland av registrerade importörer får överföras elektroniskt på det sätt motorfordonsbyrån föreskriver. Den ska innehålla

     a) uppgifter om ägarens identitet,

     b) de uppgifter om fordonet som behövs för att detta säkert ska kunna identifieras samt

     c) övriga handlingar som motorfordonsbyrån föreskriver och i tillämpliga delar de uppgifter som anges i 21 och 22 §.

     Anmälan för registrering av andra fordon än sådana som anges i 1 mom. sker sedan fordonet har godkänts vid en registreringsbesiktning eller meddelats ett enskilt godkännande. Ett fordon kan dock förhandsregistreras innan det besiktigats eller meddelats ett enskilt godkännande och blir då automatiskt avställt. Avställningen gäller till dess fordonet registrerats och godkänts för trafik.

     Mopeder som inte tidigare varit registrerade får föras in i fordonsregistret om

     a) fordonet kan identifieras,

     b) fordonet uppfyller de krav som gällde när det tillverkades och

     c) den som uppger sig vara ägare till fordonet på ett tillförlitligt sätt kan visa att han eller hon äger fordonet.

     Ett fordon ska registreras på Åland om dess ägare eller innehavare bor på Åland eller om fordonet huvudsakligen används på Åland.

     Vid registrering av ett fordon som tidigare varit registrerat i någon av medlemsstaterna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska det gamla registreringsbeviset krävas in och myndigheten i den medlemsstat som har utfärdat det indragna registreringsbeviset underrättas.

     Ett fordon som blev registrerat första gången före den 1 juli 2002 kan registreras på nytt i fordonsregistret om det har avregistrerats före den 1 januari 2007 eller om det har varit registrerat utanför Åland.

 

24a §

Förutsättningar för registrering

     När motorfordonsbyrån fått de uppgifter som krävs för registrering ska fordonet registreras.

     Andra nya EU-motorfordon och nya släpvagnar till sådana fordon än sådana som anges i 24 § 1 mom. får endast registreras om de omfattas av ett giltigt typgodkännande eller enskilt godkännande.

     Ett fordon som har avregistrerats enligt 30 § får inte registreras på nytt.

 

25 §

Följderna av registreringen

     I samband med registreringen ska motorfordonsbyrån tilldela fordonet ett registreringsnummer och utfärda ett registreringsbevis. Registreringsbeviset ska bestå av två delar och vara utformat enligt bilagorna I och II i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/37/EG om registreringsbevis för fordon i dess senaste lydelse och innehålla de obligatoriska uppgifter som anges i bilagorna.

     I samband med registreringen ställs fordonet av om fordonet inte är godkänt för trafik.

     Om fordonets godkännande grundar sig på ett beslut av landskapsregeringen eller på villkor som motorfordonsbyrån angett ska beslutets nummer eller villkoret antecknas i registreringsbeviset och beslutet medföras vid färd.

     Ett nytt registreringsbevis ska utfärdas när någon uppgift i beviset har ändrats eller när det har använts för en anmälan om ägarbyte eller efter ansökan av fordonets ägare. När ett nytt registreringsbevis har utfärdats ersätter det ett tidigare utfärdat registreringsbevis.

 

26 §

Anmälan vid byte av ägare eller innehavare

     Om ett fordon bytt ägare ska den nya ägaren inom sju dagar från ägarbytet anmäla detta till motorfordonsbyrån. Anmälan ska göras skriftligen på fordonets registreringsbevis i original eller genom elektronisk överföring på det sätt som motorfordonsbyrån föreskriver och ska innehålla identitetsuppgifter för den som ska registreras som ägare och uppgift om dag för ägarbytet. Den nya ägaren ska registreras från och med den dag som står angivet på anmälan.

     Om ett fordon bytt innehavare ska fordonets ägare eller den nya innehavaren anmäla detta till motorfordonsbyrån. Anmälan görs på registreringsbeviset i original. Anmälan ska även göras av ett fordon som övergått i ett dödsbos ägande på det sätt som motorfordonsbyrån närmare föreskriver.

 

28 §

Förvaring av registreringsbeviset

     Registeringsbevisets del 2 är en värdehandling och ska förvaras säkert. Registreringsbevisets del 1 ska finnas i fordonet under färd och på begäran kunna visas upp för besiktningsinspektör eller polis.

 

29 §

Ansökan om nytt registreringsbevis

     Om motorfordonsbyrån i samband med registreringen utfärdat ett tillfälligt registreringsbevis ska ett nytt bevis skickas till fordonets ägare innan giltighetstiden för det tillfälliga registreringsbeviset gått ut.

     Om fordonets ägare inte fått registreringsbeviset eller om det har förstörts eller försvunnit ska ägaren ansöka om ett nytt bevis hos motorfordonsbyrån.

 

30 §

Avregistrering

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Ett fordon ska avregistreras om det har registrerats utanför Åland eller om det annars kan göras troligt att fordonet har gått förlorat. Ett uttjänt fordon för vilket producentansvar gäller enligt landskapslagen (1981:3) om renhållning ska avregistreras om ett skrotningsintyg från en auktoriserad behandlingsanläggning och fordonets registreringsbevis lämnas till motorfordonsbyrån.

     Ett fordon avregistreras från den dag anmälan görs och registreringsskyltarna lämnats tillbaka till motorfordonsbyrån.

 

30a §

Avställning

     Den som tillfälligt vill ta sitt fordon ur bruk kan göra en anmälan om avställning hos motorfordonsbyrån. Avställningen görs skriftligen på fordonets registreringsbevis i original eller genom elektronisk överföring på det sätt som motorfordonsbyrån föreskriver.

     Avställningen träder i kraft dagen efter den dag anmälan görs. Ett avställt fordon får inte brukas på väg annat än i den omfattning som får ske i fråga om ett fordon som försetts med provnummerskyltar.

 

30b §

Påställning

     Ett avställt fordon får ställas på efter en anmälan av fordonets registrerade ägare eller innehavare. Påställningen görs skriftligen på fordonets registreringsbevis i original eller genom elektronisk överföring på det sätt som motorfordonsbyrån föreskriver. För att en anmälan om påställning ska vara fullständig fordras att fordonet har en gällande trafikförsäkring samt att fordonet inte är belastat med obetald fordonsskatt. Tiden för påställningen räknas från och med dagen för motorfordonsbyråns beslut.

 

31 §

Registreringsskyltar

     När ett fordon har registrerats ska motorfordonsbyrån överlämna två registreringsskyltar till bil och en registreringsskylt till övriga registreringspliktiga fordon.

     Ett registrerat fordon får användas endast om det är försett med registreringsskyltar.

     I 12 kap. finns bestämmelser om förutsättningarna för färd med ännu inte registrerade eller avställda fordon.

     Tillverkning av registreringsskyltarna ombesörjs av landskapsregeringen som också beslutar om deras mått och utseende.

 

31a §

Personliga registreringsskyltar

     Med personliga registreringsskyltar avses skyltar med en särskild teckenkombination på mellan två och sju tecken.

     Ansökan om personliga registreringsskyltar görs på motorfordonsbyrån.

     Personliga registreringsskyltar får efter anmälan till motorfordonsbyrån flyttas över till ett annat fordon som ägs av den som har rätt att använda dem. I övrigt föreskriver motorfordonsbyrån hur de får användas.

     Rätten att använda skylten gäller i 15 år med möjlighet till förlängning. Priserna för personliga registreringsskyltar bestäms av landskapsregeringen.

 

32 §

Registreringsskyltarnas placering och skadad eller förlorad skylt

     Registreringsskyltarna ska fästas på lämplig plats på fordonet,

     a) på bil framtill och baktill,

     b) på motorcykel och moped baktill,

     c) på traktor och motorredskap framtill eller baktill och

     d) på släpvagn baktill.

     Registreringsskyltarna ska vara väl synliga och hållas i sådant skick att de lätt kan avläsas.

     Om den bakre registreringsskylten helt eller delvis täcks av last eller liknande ska en extra skylt monteras bak på lasten eller på en särskild anordning så att registreringsskylten lätt kan avläsas. Extra registreringsskylt beställs på motorfordonsbyrån och en notering görs i fordonsregistret.

     Om en registreringsskylt skadats eller förlorats ska fordonets ägare beställa en ny registreringsskylt på motorfordonsbyrån. Om den gamla registreringsskylten finns kvar ska den återlämnas till motorfordonsbyrån. Avgiften för registreringsskylten tas ut vid beställningen varefter en notering görs i fordonsregistret som ger fordonsägaren rätt att använda en egentillverkad skylt i väntan på den nya registreringsskylten.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

     Vad som i denna lag föreskrivs om registreringsbevis, gäller de registerutdrag som har utfärdats före denna lags ikraftträdande.

     Bestämmelserna i 10 § tillämpas första gången efter den inställelse till periodisk kontrollbesiktning som sker efter att denna lag trätt i kraft.

 

__________________

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 9 § trafikbrottslagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 9 § trafikbrottslagen (2004:28) för landskapet Åland som följer:

 

9 §

Minsta totalbelopp av böter vid allvarligare hastighetsöverträdelser

     Det minsta totalbeloppet av böter som döms ut för överskridande av högsta tillåtna hastighet enligt vägtrafiklagen eller enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av vägtrafiklagen är 100 euro för mopedister och 200 euro för förare av andra motordrivna fordon.

 

__________________

 

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 


 

 

3.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 59 § körkortslagen för Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 59 § körkortslagen (2015:88) för Åland som följer:

 

59 §

Godkännande av alkolås

     För att ett alkolås ska få säljas, överlåtas eller användas på Åland enligt denna lag ska det uppfylla de krav som anges i lagen om alkolås (FFS 730/2016).

 

__________________

 

 

     Denna lag träder i kraft den

 

 

Mariehamn den 7 september 2017

 

 

L a n t r å d

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Föredragande minister

 

 

Mika Nordberg

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 36/2016-2017



[1] Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU av den 3 april 2014 om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG EUT L 127, 29.4.2014, s. 51

[2] Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/46/EU av den 3 april 2014 om ändring av rådets direktiv 1999/37/EG om registreringsbevis för fordon EUT L 127, 29.4.2014, s. 129

[3] Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/47/EU av den 3 april 2014 om tekniska vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i unionen och om upphävande av direktiv 2000/30/EG EUT L 127, 29.4.2014, s. 134

[4] Transportstyrelsens utredning ”införlivande av besiktningspaketet” TSG 2015-1382 s. 103ff.

[5] LF 11/2016-2017