Lagförslag 4/2015-2016

Lagtingsår: 2015-2016
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

 

LAGFÖRSLAG nr 4/2015-2016

 

Datum

 

 

2015-11-26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Förlängning av bostadssparpremiesystemet

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår en förlängning till 2019 av systemet med utbetalning av en bostadssparpremie om 3 000 euro i anslutning till bostadssparavtal som ingåtts i enlighet med landskapslagen (1994:41) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar angående stöd vid förvärv av bostad. Samtidigt föreslår landskapsregeringen att förordningarna om bostadssparpremier och räntestödslån inte längre ska vara tillämpliga genom landskapslagen. Avsikten är i stället att göra förordningarna tillämpliga genom landskapsförordning.

     Lagförslaget hänför sig till landskapsregeringens förslag till budget för år 2016. Enligt förslaget bemyndigas landskapsregeringen enligt 20 § 3 mom. självstyrelselagen att bestämma tidpunkten för ikraftträdande redan innan lagstiftningskontrollen slutförts.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Överväganden och förslag. 4

2.1 Förlängning av bostadssparpremiesystemet 4

2.2 Tillämpliggörande av förordningar och klargörande bestämmelser 4

3. Förslagets verkningar 4

4. Beredningen av förslaget 5

Detaljmotivering. 5

Ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar angående stöd vid förvärv av bostad  5

Lagtext 7

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar angående stöd vid förvärv av bostad. 7

Parallelltexter 9

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

För att underlätta ungdomars bostadsanskaffning och samtidigt uppmuntra bostadssparandet har det sedan början av 1980-talet funnits ett s.k. bostadssparsystem. Bostadsspararen ingår ett avtal med sin bank om ett systematiskt sparande som efter åtta kvartal ger rätt att erhålla ett bostadslån från banken samt en tilläggsränta på sparkapitalet. Enligt gällande bestämmelser ska landskapet finansiera räntestöd och en bostadssparpremie om 3 000 euro under förutsättning att bostaden köpts eller byggarbetet inletts senast den 31 december 2015. I praktiken betalas ändå inget räntestöd ut under rådande ränteläge eftersom räntestöd betalas först då låntagarens bruttoränta överstiger 3,8 procent.

     Bostadssparsystemet har genomförts i landskapet genom landskapslagen (1994:41) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar angående stöd vid förvärv av bostad. Lagen är en s.k. blankettlag genom vilken lagen om bostadssparpremier (FFS 1634/1992) samt lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad (FFS 639/1982) med tillhörande förordningar tillämpas.

     Systemet med bostadssparpremie har tillämpats periodvis i stimulerande syfte. Bostadssparpremie har nu utbetalats sedan 2011 för bostäder som köpts den 1 juli 2009 eller senare. Inledningsvis gjordes lagen om utbetalning av bostadssparpremie 2009-2011 (FFS 483/2009) tillämplig på Åland med stöd av blankettlagen (ändrad genom 2011/27). Bostadssparpremiesystemet upphörde i riket men tillämpningen förlängdes på Åland till 2015 genom att en ny 2a § fogades till blankettlagen (genom ändringslagen 2011/121).

     Bankerna har tidvis haft ett svagt intresse av att marknadsföra sparformen och under en lång tid förnyades inte heller innehållet i lagstiftningen som reglerar sparincentiven, men under de senaste tio åren har betydande förbättringar i systemet införts. Räntestödslånets maximibelopp har höjts och bostadsspardeponentens högsta ålder vid inledande av sparandet har höjts från 30 till 39 år. Höjningen av åldersgränsen motiverades med att de ungas preferenser i fråga om valet av boendeform och i synnerhet tidtabellen för detta val förändrats. Det anses inte längre vara exceptionellt att en person som är 30 eller äldre ännu inte har fattat beslut om sin kommande boendeform och sin boendekarriär. En bidragande faktor till detta är att allt fler unga vill studera och arbeta utomlands i början av sitt arbetsliv för att eventuellt senare återvända till hemorten. På den nuvarande nivån ligger bostadssparlånet i ett rimligt förhållande till kostnaden för en första bostad i form av en aktielägenhet och borde således till den delen öka intresset för bostadssparlånen.

     Räntestödslånets maximibelopp bestäms i 1 a § förordningen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad (FFS 672/1982). Paragrafen är senast ändrad genom FFS 843/2014. Som räntestödslån kan godkännas högst 180 000 euro om bostaden är belägen i Helsingfors, högst 145 000 euro i Esbo, Vanda eller Grankulla och högst 115 000 euro i övriga kommuner. Landskapsregeringen har den 19 februari 2015 fattat beslut att fastställa maximibeloppet vid räntestödslån för ägarbostad som beviljats med stöd av bostadssparavtal enligt områdeskategori 2 ”Esbo, Vanda och Grankulla”.

 

2. Överväganden och förslag

 

2.1 Förlängning av bostadssparpremiesystemet

 

Landskapsregeringen föreslår att i sak motsvarande villkor ska gälla för betalning av en bostadssparpremie om 3 000 euro för tiden 1 januari 2016‑31 december 2019 som nu gäller fram till slutet av 2015.

     Landskapsregeringen föreslår att bostadssparpremiesystemet behålls i den åländska lagstiftningen för att fortsatt uppmuntra bostadssparandet bland unga. Systemet ger unga drivkraft att lära sig ”amortera”, vilket uppmuntrar till att öka det egna kapitalet vid bostadsköp. Att stödsystemet bibehålls oförändrat har en stimulerande och stabiliserande effekt för ekonomin som helhet.

     Lagförslaget är avsett att behandlas som en budgetlag. Landskapsregeringen anser att det är viktigt att den föreslagna lagen kan sättas i kraft från början av år 2016, redan innan den lagstiftningskontroll som avses i 19 § självstyrelselagen är slutförd. Avsikten är att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2016. Med hänvisning till ordalydelsen i 20 § 3 mom. självstyrelselagen lämnas ikraftträdelsedatumet för lagen dock öppet. Enligt förslaget bemyndigar lagtinget landskapsregeringen att bestämma att lagen helt eller delvis träder i kraft vid en tidpunkt som infaller innan lagstiftningskontrollen är slutförd.

 

2.2 Tillämpliggörande av förordningar och klargörande bestämmelser

 

I landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar angående stöd vid förvärv av bostad har två förordningar gjorts tillämpliga, förordningen om bostadssparpremier (FFS 1636/1992) och förordningen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad (FFS 672/1982). Numera görs riksförordningar normalt tillämpliga genom landskapsförordning, det vill säga på samma författningsnivå.

     Enligt blankettlagens 1 § 3 mom. kan landskapsregeringen inom landskapets behörighetsområde ”besluta att bestämmelser som med stöd av ovan angivna författningar utfärdats av riksmyndighet skall tillämpas i landskapet Åland antingen i oförändrad lydelse eller med ändringar”. Bemyndigandet anger inte tydligt hur bestämmelserna ska tillämpliggöras. Beslut om räntestödslånets maximibelopp har fattats på enskild föredragning med hänvisning till 1 § 3 mom. trots att förordningen som sådan är tillämplig enligt landskapslagen. Det är ändamålsenligt att övergå till att förordningarna görs tillämpliga genom landskapsförordning. Därför föreslår landskapsregeringen att förordningarnas tillämpning genom landskapslagen upphävs och att bemyndigandet preciserar så att det framgår att bestämmelserna ska utfärdas genom landskapsförordning.

     Bestämmelsen om ändringssökande i lagen om räntestödslån för ägarbostad har ändrats varför landskapsregeringen föreslår att upplysningsbestämmelsen i blankettlagens 3 § ändras.

 

3. Förslagets verkningar

 

Förslaget har en samhällsekonomisk effekt och ekonomisk betydelse på individnivå för unga bostadssparare. I dagsläget motsvarar premien exempelvis ett och ett halvt års räntekostnader för ett lån om 100 000 euro om låneräntan är 2 procent.

     Åren 2008‑2014 beviljades i genomsnitt 9 räntestödslån årligen. Under åren 2013‑2015 har trenden varit stigande så att antalet räntestödslån som beviljas på basen av bostadsparavtal är knappt 15 årligen. Under 2015 har något fler ansökningar kommit i slutet av året varför landskapsregeringen förväntar sig 20‑25 ansökningar i år motsvarande en kostnad på ca 60 000 euro. En förklaring till ökningen under 2015 kan vara att den nu gällande perioden går mot sitt slut och bostadssparandet därför haft siktet inställt på slutet av detta år.

     Baserat på statistiken från tidigare år kan man förvänta sig en årlig kostnad om ca 45 000 euro om ökningen under 2015 tolkas som tillfällig.

     I landskapsregeringens förslag till budget för år 2016 finns medel upptagna vilka bl.a. kan användas för betalning av bostadssparpremier med stöd av landskapslagen (1994:41) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar angående stöd vid förvärv av bostad (moment 71510).

     Vid en genomgång av åren 2008‑2014 är fördelningen av bostadssparare 50 män och 40 kvinnor. Förslaget har ingen känd verkan avseende jämställdhet.

     Förslaget stimulerar i någon mån byggandet, men har ingen betydande inverkan på miljön. Förslaget innebär att nuvarande system bibehålls, varför förslaget inte har några organisatoriska effekter.

 

4. Beredningen av förslaget

 

Förslaget har beretts som tjänstemannaberedning av infrastrukturavdelningens allmänna byrå och lagberedningen.

 

Detaljmotivering

 

Ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar angående stöd vid förvärv av bostad

 

1 §. Landskapsregeringen föreslår att förordningarnas tillämpning genom landskapslag upphävs och att det i bemyndigandet klargörs att beslut om tillämpning av författningar som utfärdats med stöd av rikslagarna kan utfärdas genom landskapsförordning.

 

2 §. Omnämnandet i 2 mom. av förordningen avlägsnas.

 

2a §. I bestämmelsen om bostadssparpremie ändras perioden för utbetalning av bostadssparpremie till åren 2016–2019. Ändringen av 2 punkten är en språklig förenkling utan materiell betydelse.

 

3 §. Upplysningsbestämmelsen om ändringssökande uppdateras i klargörande syfte.

     Det är inte möjligt att anföra besvär direkt över landskapsregeringens beslut, enligt 11 § lagen om räntestöd för anskaffande av ägarbostad, om återbetalning av räntestöd till landskapet, utan först över det beslut som fattats med anledning av rättelseyrkande, vilket även framgår av rikslagens 12 § i gällande lydelse. Den paragrafen har ändrats genom FFS 1050/2015 som träder i kraft den 1 januari 2016 så att endast ett beslut som meddelats med anledning av ”begäran om omprövning” får överklagas genom besvär. Begreppet ”rättelseyrkande” ersattes från och med 1 augusti 2010 med ”omprövning” i förvaltningsprocesslagens (FFS 586/1996) och förvaltningslagens (FFS 434/2003) svenska språkdräkt, båda sekundära lagar i förhållande till speciallagstiftningen där samma begrepp införs i samband med att lagarna revideras. Enligt 2 § 3 mom. i landskapslagen gäller att hänvisningar i de tillämpliggjorda författningarna ”vilka äger motsvarighet i landskapslagstiftningen” ska anses avse bestämmelserna i landskapslagstiftningen. Förvaltningsförfarandet omprövning enligt rikets förvaltningslag motsvaras av rättelseyrkande enligt förvaltningslagen (2008:9) för Åland, vilket klargörs i den föreslagna bestämmelsen.

     Besvär över landskapsregeringens beslut anförs enligt 25 § självstyrelselagen hos högsta förvaltningsdomstolen, inte hos förvaltningsdomstolen såsom rikslagen anger.

 

4 §. Det allmänna förordningsbemyndigandet upphävs eftersom det inte fyller 80 § grundlagens krav på tydlighet vid delegering av lagstiftningsbehörighet. Ett annat bemyndigande att utfärda landskapsförordning finns i 1 § 3 mom.

 

Ikraftträdande. I paragrafen intas ett bemyndigande för landskapsregeringen att med stöd av 20 § 3 mom. självstyrelselagen bestämma att lagen helt eller delvis ska träda i kraft vid en tidpunkt som infaller innan lagstiftnings­kontrollen är slutförd.

     Tidpunkten lämnas öppen för landskapsregeringen att bestämma. Den föreslagna lagen bör träda i kraft den 1 januari 2016.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om
ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar angående stöd vid förvärv av bostad

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 1 § 1 mom. b och d punkterna och 4 § landskapslagen (1994:41) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar angående stöd vid förvärv av bostad,

     ändras lagens 1 § 3 mom., 2 § 2 mom. samt 2a och 3 §§, av dessa lagrum 2a § sådan den lyder i landskapslagen 2011/121, som följer:

 

1 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av ovan angivna författningar ska tillämpas i landskapet Åland antingen i oförändrad lydelse eller med ändringar.

 

2 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     De uppgifter som i lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad ankommer på kommunerna ska i landskapet handhas av landskapsregeringen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

2a §

     På bostadsspardepositioner betalar landskapsregeringen under åren 2016–2019 av landskapets medel genom förmedling av penninginrättning ut en bostadssparpremie om 3 000 euro per bostad under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

     1) ett avtal om bostadssparande i enlighet med författningarna i 1 § har ingåtts och

     2) ett avtal om köp eller överlåtelse av en bostad har ingåtts eller byggarbetet på ett egnahemshus har startat senast den 31 december 2019.

 

3 §

     Begäran om omprövning enligt förvaltningslagen (FFS 434/2003) ska avse rättelseyrkande enligt förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.

     Besvär över landskapsregeringens beslut anförs enligt 25 § självstyrelselagen hos högsta förvaltningsdomstolen.

 

__________________

 

     Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

Mariehamn den 26 november 2015

 

 

L a n t r å d

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Föredragande minister

 

 

Nina Fellman

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 4/2015-2016