Lagförslag 4/2011-2012
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 4/2011-2012 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2011-12-15 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Tillstånd för radio- och televisionssändning
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet ändras. Genom förslaget preciseras de förutsättningar som bör vara uppfyllda för att kunna beviljas tillstånd att utöva verksamhet som innefattar radio- och televisionssändning.
Avsikten med förslaget är att undanröja den bristande reglering som Republikens president påtalade vid lagstiftningskontrollen av landskapslagen om radio- och televisionsverksamheten.
Den föreslagna lagändringen bör träda i kraft så snart som möjligt.
INNEHÅLL
2. Landskapsregeringens förslag
Landskapslag om ändring av 3 § landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet
L A N D S K A P S L A G om ändring av 3 § landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet
Allmän motivering
1. Bakgrund
Den 14 april 2011 överlämnade landskapsregeringen en framställning till lagtinget med förslag till en ny lag om radio- och televisionsverksamhet (FR nr 17/2010-2011). Framställningen innehöll förslag till en landskapslag om radio- och televisionsverksamhet och en landskapslag om ändring av 3 § tobakslagen för landskapet Åland. Lagförslagen antogs med vissa ändringar av lagtinget den 10 juni 2011. Vid lagstiftningskontrollen den 7 oktober 2011 fann Republikens president inte något hinder för landskapslagarna att träda i kraft. Däremot påtalade Republikens president en bristande reglering i 3 § landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet som kan medföra rättsosäkerhet och fäste landskapsregeringens uppmärksamhet vid behovet att vidta åtgärder för att rätta till de konstaterade bristerna i landskapslagen.
Enligt 3 § 1 mom. landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet krävs tillstånd av landskapsregeringen för att utöva verksamhet som innefattar radio- eller televisionssändning, om sändningen sker i ett markbundet elektroniskt kommunikationsnät som fungerar med hjälp av radiovågor som utbreder sig fritt. I paragrafen föreskrivs att tillstånd kan meddelas för viss tid och att tillstånd kan beviljas en fysisk eller juridisk person som har finansiella och tekniska förutsättningar att sända under hela tillståndsperioden.
Republikens presidents skrivelse med anledning av lagstiftningskonstrollen hade följande lydelse:
”Till Ålands landskapsregering
Ålands lagting har den 10 juni 2011 fattat beslut om antagande av
1) landskapslag om radio- och televisionsverksamhet
2) landskapslag om ändring av 3 tobakslagen för landskapet Åland.
Vid föredragning i statsrådet i dag har jag, efter att Ålandsdelegationen gett utlåtande i saken och efter att ha inhämtat yttrande av Högsta domstolen, funnit att något hinder för att landskapslagarna träder i kraft inte föreligger, vilket Landskapsregeringen härmed meddelas för kännedom.
Ålandsdelegationen har i sitt utlåtande över landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet konstaterat att lagens 3 § inte innehåller några tillräckligt preciserade kriterier för utövande av landskapsregeringens prövningsrätt vid handläggningen av ansökningar om koncession och att paragrafen därför utgör en behörighetsöverskridning. Högsta domstolen konstaterar likaså att landskapslagen till denna del är bristfällig, men finner dock att den bristande regleringen i detta fall inte utgör hinder för att lagen träder ikraft.
Eftersom den bristfälliga regleringen kan medföra rättsosäkerhet fäster jag landskapsregeringens uppmärksamhet vid behovet att vidta åtgärder för att rätta till de konstaterade bristerna i landskapslagen.
Helsingfors, i statsrådet den 7 oktober 2011
R e p u b l i k e n s P r e s i d e n t
Tarja Halonen
Justitieminister Anna-Maja Henriksson”
Den 20 oktober 2011 fattade landskapsregeringen beslut om att landskapslagen (2011:95) om radio- och televisionsverksamhet och landskapslagen (2011:96) om ändring av 3 § tobakslagen för landskapet Åland skulle träda i kraft den 1 december 2011.
2. Landskapsregeringens förslag
2.1 Allmänt
Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet ändras så att de förutsättningar som bör uppfyllas för att beviljas tillstånd att utöva verksamhet som innefattar radio- och televisionssändning förtydligas. Enligt förslaget ska landskapsregeringen när den beviljar tillstånd särskilt beakta att de frekvenser som har ställts till landskapet förfogande tas i anspråk på ett sätt som främjar en vidsträckt yttrandefrihet, att programutbudet är mångsidigt och kan tillgodose olika intressen samt att flera av varandra oberoende programföretag kan verka i landskapet.
Avsikten med förslaget är att bestämmelserna i landskapslagen på ett bättre sätt ska tillgodose den i 12 § grundlagen (FFS 731/1999) tryggande yttrandefriheten och den i 18 § grundlagen föreskrivna näringsfriheten.
Genom 12 § grundlagen är var och en tryggad yttrandefrihet, varmed förstås rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. Bestämmelsen ska enligt förarbetena (RP 309/1993 rd) inte tolkas allt för snävt och torde således även inkludera en informationsfrihet, det vill säga friheten att inhämta och ta emot andra personers upplysningar och åsikter. Närmare bestämmelser om yttrandefriheten ska enligt grundlagen utfärdas genom lag. Enligt 18 § 1 mom. grundlagen har var och en i enlighet med lag rätt att skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon valt fritt.
Ett system med koncession/tillstånd innebär såsom Ålandsdelegationen och Högsta domstolen konstaterar i sina utlåtanden (35/11 och 2011/178) ett visst intrång i såväl yttrande- som näringsfriheten. Enligt riksdagens grundlagsutskotts fasta praxis utgör den knappa tillgången på frekvenser i kommunikation med hjälp av radiovågor som utbreder sig fritt fortfarande ett sådant radiotekniskt motiv för en begränsning som gör det acceptabelt att ha kvar koncessionssystemet (GrUU 61/2002 rd). Systemet måste dock garantera att alla de som bedriver televisions- och radioverksamhet får tillgång till radiofrekvenser på lika villkor och att det därmed skapas förutsättningar för att förverkliga yttrandefriheten i största möjliga utsträckning.
2.2 Tillståndsprövningen
De frekvenser som ställs till landskapets förfogande av riksmyndigheterna för radio- och televisionssändning i markbundna elektroniska kommunikationsnät som med hjälp av radiovågor utbreder sig fritt är som sagts inte obegränsad. Åtminstone någon fördelning av de med tillstånden sammanhängande frekvenserna är nödvändig för att möjligheterna till radiokommunikation ska kunna tas till vara fullt ut. De bestämmelser som finns om denna fördelning i landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet är som har konstaterats ovan bristfällig. För att bemöta den kritik som Republikens president anfört vid lagstiftningskontrollen av landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet måste landskapslagen kompletteras med bestämmelser som på ett bättre sätt än idag framhäver den grundläggande betydelsen som måste tillmätas yttrandefrihetens intresse vid all tillståndsprövning.
Vid tillståndsprövningen bör landskapsregeringen ta i beaktande det programutbud som redan finns och hur situationen förändras när ett nytt tillstånd beviljas. Landskapsregeringen får här utgå från hur programutbudet rent allmänt är utformat utan att för den skull gå närmare in i den rätt som verksamhetsutövaren har att bestämma om innehållet i sitt programutbud. Inom ramen för främjandet av yttrandefriheten ligger också att se på utbudet av sändningsverksamhet, så att sändningarna inte koncentreras på ett sätt som är ägnat att äventyra yttrandefriheten. Främjande av yttrandefriheten har även en direkt koppling till 22 § grundlagen, enligt vilken det allmänna ska se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Det allmänna, i det här fallet landskapsregeringen, ska således vid sin tillståndsprövning eftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som främjar en vidsträckt yttrandefrihet.
I och med att antalet radiofrekvenser är begränsat är också antalet aktörer begränsat. Det är av största vikt att de få antal tillstånd som kan beviljas inte kan förvärvas av en och samma tillståndsinnehavare. En ägarkoncentration av tillstånden skulle kunna leda till att yttrandefriheten i etern beskars samtidigt som risken för missbruk av mediet ökade. Samtidigt utgör opartiskhet och saklighet en viktig ingrediens när respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna ska försvaras. Förutom att en koncentration av radiokommunikationen bör undvikas bland annat genom att programtjänster från flera av varandra oberoende programföretag kan ges utrymme bland radiofrekvenserna på Åland bör tillståndspolitiken sträva efter att förutom landskapstäckande sändningsverksamhet även mer regionala programtjänster ska ges utrymme i rimlig omfattning. Underlag för de bedömningar som landskapsregeringen hamnar att göra bör kunna hittas bland de uppgifter om verksamheten som den sökande uppger i sin ansökan och i den efterföljande ansökningsprocessen. Samtidigt kan även beaktas hur ett programföretag levt upp till tidigare gjorda åtaganden i sitt programutbud. Utifrån de sökande programföretagens åtaganden bör landskapsregeringen dessutom kunna beakta huruvida programutbudet kan tilltala en bred allmänhet där olika intressen och smakriktningar är företrädda. Genom nämnda avvägningar i tillståndsprövningen kan även en mångsidighet uppnås i programutbudet.
Det bör i sammanhanget noteras att det är programföretagen själva som i sina ansökningar ska beskriva den verksamhet som programföretaget ämnar bedriva, vari ingår en redogörelse av programföretagets åtaganden i fråga om programinriktning i stort. Några särskilt detaljerade åtaganden behöver inte anges i ansökningen.
Vid en samlad bedömning torde de föreslagna förutsättningarna för beviljande av tillstånd enligt landskapsregeringens mening inte anses utgöra något ingrepp i programföretagens redaktionella självständighet, samtidigt som kraven på objektivitet och rättssäkerhet vid val av aktörer uppfylls.
Genom de föreslagna bestämmelserna underlättas tillståndsprövningen då konkurrerande ansökningar ska prioriteras i en situation där det inte finns tillräckligt med radiofrekvenser i förhållandet till antalet sökanden. Vid tillståndsprövningen är landskapsregeringen dessutom alltjämt bunden av framförallt grundlagen och förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland när den fattar beslut om tillstånd att utöva verksamhet som innefattar radio- och televisionssändning.
3. Förslagets verkningar
Den föreslagna lagändringen torde inte ha några nämnvärda ekonomiska och administrativa konsekvenser för vare sig landskapet eller sökanden.
Förslaget har inga kända konsekvenser för varken jämställdheten eller miljön.
Detaljmotivering
Landskapslag om ändring av 3 § landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet
3 § Tillstånd och anmälan. Paragrafens 1 mom. föreslås kompletterad med bestämmelser om vilka förutsättningar som landskapsregeringen ska ta i beaktande vid tillståndsgivningen. Enligt förslaget ska landskapsregeringen vid sin prövning av ansökningar om tillstånd eftersträva att de frekvenser som ställts till landskapet förfogande tas i anspråk på ett sätt som främjar en vidsträckt yttrandefrihet, att programutbudet är mångsidigt och kan tillgodose olika intressen samt att flera av varandra oberoende programföretag kan verka i landskapet. Avsikten med förslaget är att tillmötesgå den kritik som presidenten uttalade i samband med lagstiftningskontrollen av landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet. Genom förslaget är avsikten att kraven på objektivitet och rättsäkerhet vid val aktörer ska uppfyllas på ett bättre sätt än idag.
En grundläggande förutsättning för att kunna beviljas tillstånd att sända radio- och televisionsprogram är fortsättningsvis att det finns en rimlig anledning att räkna med att den fysiska eller juridiska personen har de finansiella och tekniska förutsättningarna för att bedriva sändningsverksamheten.
Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. självstyrelselagen föreslås därför att datumet för ikraftträdelse lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.
Enligt förslaget ska den som har ett giltigt tillstånd att utöva verksamhet som innefattar radio- och televisionssändning som har beviljats med stöd av landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet eller rundradiosändning som har beviljats med stöd av landskapslagen om rundradioverksamhet få fortsätta att utöva sin verksamhet under tillståndets giltighetstid. Genom bestämmelsen säkerställs att tillståndshavaren kan fortsätta sin verksamhet utan avbrott.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 3 § landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet
I enlighet med lagtingets beslut ändras 3 § 1 mom. landskapslagen (2011:95) om radio- och televisionsverksamhet som följer:
3 §
Tillstånd och anmälan
För att utöva verksamhet som innefattar radio- eller televisionssändning krävs tillstånd av landskapsregeringen, om sändningen sker i ett markbundet elektroniskt kommunikationsnät som fungerar med hjälp av radiovågor som utbreder sig fritt. Landskapsregeringen ska när den beviljar tillstånd eftersträva att de frekvenser som har ställts till landskapets förfogande tas i anspråk på ett sätt som främjar en vidsträckt yttrandefrihet, att programutbudet är mångsidigt och kan tillgodose olika intressen samt att flera av varandra oberoende programföretag kan verka i landskapet. Tillstånd meddelas för viss tid. Tillstånd kan beviljas en fysisk eller juridisk person som har finansiella och tekniska förutsättningar att sända under hela tillståndsperioden.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft
Ett tillstånd att utöva verksamhet som innefattar radio- och televisionssändning eller rundradiosändning och som är ikraft när denna lag träder i kraft ska fortsätta att gälla under återstoden av tillståndstiden.
| Mariehamn den 15 december 2011 | |
|
L a n t r å d |
Camilla Gunell |
|
Föredragande minister |
Veronica Thörnroos |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 4/2011-2012