Lagförslag 5/2017-2018
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 5/2017–2018 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2017-11-23 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ändringar i lagstiftningen om fastighets- och samfundsbeskattning
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår vissa ändringar i fastighetsskattelagen, kommunalskattelagen samt landskapslagen om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst.
När det gäller fastighetsskattelagen införs en avvikelse från rikets fastighetsskattelag, som innebär att gränserna för fastighetsskattesatsen för små vindkraftverk kvarstår oförändrade. I riket höjs gränserna när det gäller vindkraftverk som ingår i en vindkraftspark.
Genom ändringen av kommunalskattelagen höjs kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner. Förslaget innebär att skattesatserna anpassas så att de totala skattesatserna förblir oförändrade trots att fördelningen mellan staten och kommunerna ändras i riket. Genom förslaget sker också en temporär sänkning av kommunalskattesatsen för samfällda förmåner retroaktivt för skatteåret 2017.
Som en följd av att skattesatsen för samfund ändras föreslås också att kompensationen till kommunerna för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst justeras. Slutligen förtydligas också definitionen av de beskattningsuppgifter som utgör grund för kompensationen.
Bortsett från den temporära sänkningen av kommunalskattesatsen för samfällda förmåner är de föreslagna ändringarna avsedda att tillämpas från och med skatteåret 2018.
INNEHÅLL
2. Gällande landskapslagstiftning
2.2. Beskattningen av samfund och samfällda förmåner
2.3. Kompensation för uteblivna inkomster från kapitalbeskattningen
3. Behov av ändring och landskapsregeringens förslag
3.2. Beskattningen av samfund och samfällda förmåner
3.3. Kompensation för uteblivna inkomster från kapitalbeskattningen
4. Beredningen av förslaget och dess ikraftträdande
L A N D S K A P S L A G om ändring av 2 § fastighetsskattelagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland
Motivering
1. Bakgrund
Både när det gäller fastighetsbeskattningen och kommunalbeskattningen av samfund har landskapslagstiftningen en nära koppling till rikslagstiftningen på respektive område. När det gäller fastighetsbeskattningen tillämpas rikslagstiftningen på Åland med stöd av en blankettlag. I praktiken innebär det att ändringar i rikslagstiftningen automatiskt träder i kraft här samtidigt som i riket, såvida det inte är frågan om avvikelser som är inskrivna i landskapslagen. I fråga om samfundsbeskattningen regleras den kommunala andelen i landskapslagstiftningen medan den statliga andelen regleras i rikslagstiftningen.
I samband med att förslaget till statsbudget för 2018 överlämnades till riksdagen föreslogs också lagstiftningsåtgärder som rör fastighetsbeskattningen och fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna. I båda fall innehåller förslagen åtgärder som även påverkar landskapslagstiftningen på respektive område.
2. Gällande landskapslagstiftning
2.1. Fastighetsbeskattningen
Enligt fastighetsskattelagen (1993:15) för landskapet Åland ska fastighetsskatt betalas till kommunen enligt bestämmelserna i rikets fastighetsskattelag (FFS 654/1992) och bestämmelser som utfärdats med stöd av den, dock med de avvikelser som följer av landskapslagen. Förutom när det gäller avvikelserna träder ändringar i rikslagstiftningen i kraft vid samma tidpunkt i landskapet som i riket.
Enligt lagstiftningen är det kommunen som fastställer de olika fastighetsskattesatserna inom de gränser som anges i lag. I landskapets fastighetsskattelag görs avvikelser från rikslagen när det gäller den nedre gränsen för skattesatserna som på Åland i samtliga fall är 0,00 %. Beträffande den övre gränsen finns bara en avvikelse i landskapslagen. Det gäller andra bostadsbyggnader än sådana som används för stadigvarande boende, vilket i praktiken huvudsakligen avser fritidsbostäder. Enligt landskapslagen får den skattesatsen vara högst 0,90 procentenheter högre än skattesatsen för stadigvarande bostäder och inte högre än 0,90 %. När det i riket sker en ändring av gränserna träder dessa ändringar således i kraft i landskapet till den del de gäller den övre gränsen för alla skattesatser utom den för fritidsbostäder.
Skatteåret 2017 gäller följande gränser för fastighetsskatten i landskapet respektive i riket:
| 2017 | Landskapet | Riket |
| Allmän fastighetsskatt | 0,00–1,80 % | 0,93–1,80 % |
| Stadigvarande bostad | 0,00–0,90 % | 0,41–0,90 % |
| Obebyggda byggplatser | 0,00–6,00 % | 2,00–6,00 % |
| Andra bostadsbyggnader | 0,00–0,90 %, högst 0,90 procentenheter högre än för stadigvarande bostad | 0,93–1,80 % |
| Vatten- och vindkraftverk, mindre än 10 megavoltampere | Allmänna skattesatsen | Allmänna skattesatsen |
| Andra kraftverk och slutförvaringsanläggningar | 0,00–3,10 % | 0,00–3,10 % |
2.2. Beskattningen av samfund och samfällda förmåner
Med samfund avses i detta sammanhang bland annat aktiebolag, andelslag och utländska dödsbon, medan samfällda förmåner till exempel är samfällda skogar, väglag, fiskelag och skifteslag. I riket uppbärs samfundsskatten som en enhetlig skatt som sedan fördelas mellan staten och kommunerna. Tidigare fick också församlingarna en del av samfundsskatten, men sedan 2016 fördelas den enbart mellan staten och kommunerna. Skattesatserna anges i 124 § inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) och skatteåret 2017 var de 20 % för samfund och 26,5 % för samfällda förmåner. Bestämmelserna om hur skatteinkomsterna ska fördelas mellan skattetagarna finns i 12 § lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998). Båda dessa lagar tillämpas i landskapet med stöd av kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland.
Till den del samfundsskatten uppbärs till staten hör den till rikets lagstiftningsbehörighet och följer direkt av bestämmelserna i rikslagstiftningen, även när det gäller företag och samfälligheter i landskapet. Den kommunala andelen hör däremot till landskapets behörighet och regleras i kommunalskattelagens 5 kap. Formellt sett är kommunalskattesatserna inte beroende av bestämmelserna i rikslagstiftningen, men hittills har lagtinget valt att sätta procentsatserna så att de totala skattesatserna är desamma i landskapet som i riket. Skatteåret 2017 är kommunalskattesatserna enligt 29 § kommunalskattelagen 6,068 % för samfund och 8,4952 % för samfällda förmåner.
2.3. Kompensation för uteblivna inkomster från kapitalbeskattningen
Kompensationen till kommunerna för uteblivna inkomster från kapitalinkomstbeskattningen infördes ursprungligen 2002 i samband med reformen av fördelningen av samfundsskatten mellan kommunerna. Syftet med kompensationen är att kommunerna ska få del av skatteinkomsterna från den näringsverksamhet som bedrivs av småföretagare. Kompensationen och fördelningen av den mellan kommunerna regleras i landskapslagen (2012:18) om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst.
Beloppet som fördelas mellan kommunerna beräknas som en andel av den kapitalinkomstskatt som jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i landskapet betalar. Andelens storlek bestäms av förhållandet mellan skattesatsen för samfund och skattesatsen för kapitalinkomst. För skatteåret 2017 utgör kompensationen 20,2267 % av den ovan avsedda kapitalinkomstskatten.
3. Behov av ändring och landskapsregeringens förslag
3.1. Fastighetsbeskattningen
Riksdagen har nyligen fattat beslut om ändringar som berör fastighetsbeskattningen. En av ändringarna gäller fastighetsbeskattningen av små vatten- och vindkraftverk (se RP 96/2017, FFS 723/2017). Ändringen trädde i kraft den 7 november 2017.
När det gäller byggnader och konstruktioner som hör till ett kraftverk kan kommunen enligt 14 § 1 mom. i rikets fastighetsskattelag bestämma en skattesats som är högst 3,10 %. Enligt 14 § 2 mom. i den lydelse paragrafen hade fram till den 7 november, skulle dock den lägre allmänna fastighetsskattesatsen tillämpas på vatten- och vindkraftverk vars nominella effekt är högst 10 megavoltampere. När bestämmelserna tillkom 2006 angavs uttryckligen att vindkraftverk ska ses som enskilda kraftverk i detta sammanhang, även när det är frågan om vindkraftsparker. Det motiverades med att det inte är ändamålsenligt att ha en högre fastighetsskatt för kraftverk med sådana förnybara produktionsformer som man samtidigt försöker främja med investerings- eller skattestöd. I riket har man nu gjort en annan bedömning och ändrat lagen så att vindkraftverk som ingår i en vindkraftspark inte längre ska ses som enskilda kraftverk om de har en gemensam anslutning till ett distributions- eller stamnät. I det fallet ska det i stället vara den sammanräknade nominella effekten för samtliga vindkraftverk som avgör vilken skattesats som tillämpas.
Ändringar av bestämmelserna som definierar vilka kraftverk som omfattas av den högre skattesatsen hör till dem som automatiskt träder i kraft i landskapet vid samma tidpunkt som i riket. I landskapet är det enbart vindkraftverken vid Båtskär i Lemlands kommun som skulle beröras av den ändrade definitionen. Landskapsregeringen anser dock inte att det är motiverat att höja fastighetsskatten för vindkraftsparker, utan vidhåller att det inte är ändamålsenligt att öka beskattningen av förnybara produktionsformer som samtidigt stöds på annat sätt. Med hänvisning till det föreslår landskapsregeringen att blankettlagen om fastighetsskatt ändras så att alla vindkraftverk även i fortsättningen ska betraktas som enskilda kraftverk vid fastighetsbeskattningen, och därmed beskattas enligt den allmänna fastighetsskattesatsen.
Samtidigt som den ovannämnda ändringen gjordes i riket, höjdes också den övre gränsen för den allmänna fastighetsskattesatsen, skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende samt skattesatsen för byggnader som används för annat boende än stadigvarande boende genom en annan ändring (se RP 133/2017, FFS 724/2017). Efter denna höjning är den allmänna fastighetsskattesatsen i landskapet mellan 0,00 och 2,00 %.
3.2. Beskattningen av samfund och samfällda förmåner
I riket används den kommunala andelen av samfundsskatten ofta som ett verktyg när det gäller att utjämna effekterna av andra ekonomiska överföringar mellan staten och kommunerna. Det har också hänt att den kommunala andelen har höjts som ett allmänt ekonomiskt stöd till kommunerna. Det här har lett till att fördelningen av samfundsskatten mellan skattetagarna av olika orsaker varierar från år till år. Detta har i sin tur medfört att kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner i landskapet har ändrats i princip varje år under 2000-talet. Sedan 2009 har det dessutom funnits tillfälliga skattesatser som har tillämpats årsvis och som också har ändrats varje år. Den totala skattesatsen för samfund och samfällda förmåner har dock inte ändrats lika ofta.
För närvarande behandlas i riksdagen en proposition om ändring av fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna (RP 112/2017). Enligt förslaget höjs kommunernas andel som en kompensation för minskade inkomster till följd av en sänkning av klientavgifterna inom småbarnspedagogiken, det vill säga barnomsorgsavgifterna. Om förslaget går igenom höjs kommunernas andel från 30,34 % till 31,35 % medan statens andel följaktligen sänks från 69,66 % till 68,65 %. De åländska kommunerna berörs inte av ändringen av barnomsorgsavgifterna. Om ingen åtgärd vidtas leder ändringen av rikslagstiftningen till en marginell sänkning av skattesatsen för företagen i landskapet, från 20 % till 19,798 %. Landskapsregeringen anser dock att om åtgärder för att lindra beskattningen av företag ska vidtas, bör det ske på andra grunder än att rikslagstiftningen på något annat rättsområde ändras. Därför föreslås att de kommunala skattesatserna justeras så att de totala skattesatserna för samfund och samfällda förmåner förblir oförändrade. Enligt förslaget är därmed kommunalskattesatsen för samfund 6,27 % och för samfällda förmåner 8,30075 % från och med skatteåret 2018.
Vid beredningen av detta lagförslag upptäcktes att kommunalskattesatsen för samfällda förmåner genom ett förbiseende inte har justerats för skatteåret 2017. Samfällda förmåner är enligt inkomstskattelagen samfällda skogar, väglag, fiskelag, skifteslag och andra samfälligheter. De samfällda skogarna som finns i riket gör att beskattningen av samfällda förmåner har en helt annan betydelse där än i landskapet. Vid riksdagsbehandlingen av förslaget om införande av ett företagaravdrag i fjol (se RP 176/2016) intogs en ändring av skattesatsen för samfällda förmåner vid utskottsbehandlingen (se FiUB 29/2016). Motiveringen till det var att de samfällda skogarna till skillnad från enskilda skogsbrukare inte hade rätt att göra avdraget. Ändringen ledde till att den totala skattesatsen sänktes från 28 % till 26,5 % från och med 2017, vilket motsvarade den ekonomiska effekten av företagaravdraget. Genom att kommunalskattesatsen inte har justerats är den totala skattesatsen för samfällda förmåner i landskapet 26,9551 %. Avsikten har dock inte varit att den ska avvika från motsvarande skattesats i riket, och landskapsregeringen föreslår därför att den justeras retroaktivt för skatteåret 2017, från 8,4952 % till 8,0401 %.
3.3. Kompensation för uteblivna inkomster från kapitalbeskattningen
Kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst bestäms av förhållandet mellan skattesatsen för samfund och skattesatsen för kapitalinkomst. Det innebär att den påverkas av att kommunalskattesatsen för samfund ändras. Med hänvisning till det föreslås att den andel som utgör kommunernas kompensation ska höjas från 20,2267 % till 20,9 % av den kapitalinkomstskatt som småföretagare i landskapet betalar.
Grunden för beräkningen av kompensationen för uteblivna inkomster från kapitalinkomstbeskattningen är uppgifterna i beskattningsstatistiken. När lagstiftningen tillkom 2002 grupperades de aktuella uppgifterna om den skatt som påförts i två kategorier: ”jordbrukare” samt ”näringsidkare, yrkesut-övare”. Sedermera har ”yrkesutövare” som enskilt begrepp försvunnit ur beskattningsstatistiken, så att alla vars uppgifter ingår i den sistnämnda kategorin benämns ”näringsidkare”. Från och med skatteåret 2014 ändrades emellertid grupperingen av beskattningsuppgifterna igen, när en tredje kategori tillkom: ”huvuddelägare i aktiebolag, ansvariga bolagsmän i öppna bolag och kommanditbolag”. Beskattningsuppgifterna för dem som ingår i denna tredje kategori ingick tidigare till övervägande del i de två tidigare nämnda kategorierna, även om de också var utspridda i flera olika kategorier. Denna ändring har lett till att det inte är helt tydligt vilka beskattningsuppgifter som ska ligga till grund för kompensationen till kommunerna. Med hänvisning till den ursprungliga avsikten med lagstiftningen har landskapsregeringen ändå tolkat lagen så att uppgifterna i samtliga tre kategorier i sin helhet bör beaktas, och beräkningen av kompensationen för skatteåren 2014 och 2015 har således skett med dessa uppgifter som grund. Sannolikt innebär det att det totala beloppet av den skatt som ska ligga till grund för kompensationen är något högre än om den tidigare grupperingen av beskattningsuppgifterna hade kunnat tillämpas. Skillnaden bedöms dock vara ytterst marginell. Om uppgifterna för den tredje kategorin inte skulle beaktas skulle beloppet bli betydligt lägre, och beräkningen skulle inte längre motsvara det ursprungliga syftet med kompensationen. För att undvika otydligheten föreslås därför att de nu gällande kategorierna skrivs in i lagen.
3. Förslagets effekter
Den föreslagna ändringen av fastighetsskattelagen innebär egentligen inget annat än att regleringen är oförändrad. Det betyder att vindkraftverk vars nominella effekt är högst 10 megavoltampere liksom hittills ska beskattas enskilt, trots att de ingår i en vindkraftspark där den sammanlagda effekten överskrider denna effekt. Till den delen har det här förslaget således inga effekter varken för skattskyldiga eller kommuner. Den tidigare nämnda höjningen av den övre gränsen för den allmänna fastighetsskattesatsen och för skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende träder dock i kraft även i landskapet. De gränser för fastighetsskattesatserna som gäller skatteåret 2018 framgår av följande tabell:
| 2018 | Landskapet | Riket |
| Allmän fastighetsskatt | 0,00–2,00 % | 0,93–2,00 % |
| Stadigvarande bostad | 0,00–0,90 %* | 0,41–0,90 %* |
| Obebyggda byggplatser | 0,00–6,00 % | 2,00–6,00 % |
| Andra bostadsbyggnader | 0,00–0,90 %, högst 0,90 procentenheter högre än för stadigvarande bostad | 0,93–2,00 % |
| Vatten- och vindkraftverk, mindre än 10 megavoltampere | Allmänna skattesatsen | Allmänna skattesatsen |
| Andra kraftverk och slutförvaringsanläggningar | 0,00–3,10 % | 0,00–3,10 % |
*Höjningen av den övre gränsen för skattesatsen för stadigvarande bostad höjs till 1,00 % från och med skatteåret 2019 (se FFS 724/2017).
Den föreslagna höjningen av skattesatsen för samfund innebär i och för sig en höjning av kommunalskatten, men genom att statens andel ändras samtidigt är den totala skattesatsen oförändrad. För företagen betyder förslaget således att skattesatsen fortsättningsvis kommer att vara 20 %. För kommunerna innebär det här höjda inkomster från samfundsbeskattningen med uppskattningsvis 300 000 euro för skatteåret 2018. Detta belopp beaktas vid beräkningen av den sammanlagda effekten av de skatteåtgärder som påverkar kommunerna ekonomiskt. Den sammanlagda effekten är negativ för kommunerna, och med hänvisning till det har ett anslag på 540 000 euro intagits i budgetförslaget för 2018 med syfte att kompensera kommunerna. Avsikten är att fördelningen av denna kompensation mellan kommunerna ska regleras i lag och ärendet kommer att tas upp genom ett separat lagförslag.
När det gäller skattesatsen för samfällda förmåner innebär dock förslaget en mindre sänkning av kommunalskattesatsen, och även totalt sett en sänkning av skatten från 28 % till 26,5 %. Denna sänkning föreslås gälla retroaktivt från och med skatteåret 2017. Den ekonomiska effekten av sänkningen är att betrakta som marginell.
Den föreslagna ändringen av landskapslagen om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst medför ökade inkomster för kommunerna. Jämfört med nu gällande regler uppskattas kompensationen kunna öka med totalt 25 000–30 000 euro för skatteåret 2018, vilket också betyder att landskapets utgifter samtidigt stiger med samma belopp. Effekten syns dock först 2020 då kompensationen för skatteåret 2018 betalas ut.
4. Beredningen av förslaget och dess ikraftträdande
Lagförslaget har beretts vid lagberedningen. Ärendet har berörts i samrådsdelegationen för kommunala frågor och har med hänvisning till det inte skickats på någon remiss.
Ändringen av fastighetsskattelagen, ändringen av kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner i kommunalskattelagens 29 § samt ändringen av procentsatsen för kompensationen för uteblivna inkomster från kapitalinkomstbeskattningen är avsedda att tillämpas från och med kommunalbeskattningen för skatteåret 2018. Lagändringarna kommer dock inte att hinna träda i kraft före årsskiftet. När det gäller ändringen av fastighetsskattelagen är retroaktiviteten inte särskilt problematisk eftersom den sker till de skattskyldigas fördel. Detsamma gäller också den ändring av kommunalskattesatsen för samfällda förmåner som föreslås bli tillämpad retroaktivt för skatteåret 2017. Ändringen av kommunalskattesatsen för samfund och för samfällda förmåner för skatteåret 2018 sker däremot till de skattskyldigas nackdel vilket gör att retroaktiviteten blir mer problematisk. Frågan om retroaktiv skattelagstiftning har emellertid utretts tidigare i liknande sammanhang (se FR 23/2008–2009 och LF 10/2012–2013). Landskapsregeringen anser att även den här föreslagna ändringen uppfyller kraven på förutsägbarhet och skälighet och att den därför kan tillämpas retroaktivt för hela skatteåret 2018.
De föreslagna ändringarna bör dock träda i kraft så snart som möjligt och landskapsregeringen föreslår att datum för ikraftträdande lämnas öppet.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 2 § fastighetsskattelagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut fogas till 2 § fastighetsskattelagen (1993:15) för landskapet Åland ett nytt 3 mom. som följer:
2 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
På vindkraftverk vars nominella effekt är högst 10 megavoltampere tillämpas den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen.
Denna lag träder i kraft den … och tillämpas första gången vid fastighetsbeskattningen för 2018.
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 29 § kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland sådan den lyder i landskapslagen 2015/34, samt
fogas temporärt till lagen en ny 29e § som följer:
29 §
Kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner
Samfund ska på den beskattningsbara inkomsten betala 6,27 procent i kommunalskatt. Samfällda förmåner ska på den beskattningsbara inkomsten betala 8,30075 procent i kommunalskatt.
29e §
Kommunalskattesatsen för samfällda förmåner för skatteåret 2017
Med avvikelse från 29 § ska samfällda förmåner betala 8,0401 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2017.
Denna lag träder i kraft den …
Lagens 29 § tillämpas första gången vid kommunalbeskattningen för skatteåret 2018.
Lagens 29e § tillämpas vid kommunalbeskattningen för skatteåret 2017.
3.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst
I enlighet med lagtingets beslut ändras 1 § 1 och 3 mom. samt 2 § 1 mom. landskapslagen (2012:18) om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst, av dessa lagrum 1 § 1 och 3 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2015/36, som följer:
1 §
Landskapsregeringen betalar kompensation till varje kommun för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst. Det belopp som ska fördelas mellan kommunerna bestäms årligen som 20,9 procent av summan av den kapitalinkomstskatt som vid den senast slutförda beskattningen påförts jordbrukare, näringsidkare, huvuddelägare i aktiebolag samt ansvariga bolagsmän i öppna bolag och kommanditbolag i landskapet.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Med avvikelse från 1 mom. bestäms det belopp som ska fördelas mellan kommunerna för skatteåret 2014 som 23,7067 procent, för skatteåret 2015 som 24,58 procent samt för skatteåret 2016 som 20,6133 procent av summan av den kapitalinkomstskatt som vid beskattningen för respektive år påförts jordbrukare, näringsidkare, huvuddelägare i aktiebolag samt ansvariga bolagsmän i öppna bolag och kommanditbolag i landskapet.
2 §
Det belopp som avses i 1 § fördelas mellan de enskilda kommunerna i förhållande till beloppet av den skatt på kapitalinkomst som påförts jordbrukare, näringsidkare, huvuddelägare i aktiebolag samt ansvariga bolagsmän i öppna bolag och kommanditbolag i respektive kommun vid de tre senast slutförda beskattningarna.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den… Den procentsats som anges i 1 § 1 mom. tillämpas första gången på kompensation som betalas till kommunerna för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst som avser skatteåret 2018.
| Mariehamn den 23 november 2017 | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Mats Perämaa |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 5/2017-2018