Lagförslag 5/2020-2021
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 5/2020-2021 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2020-11-19 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Lagstiftning om kommunstruktur och förändringar av kommunindelningen
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om en kommunreform på Åland upphävs samt att kommunstrukturlagen för Åland ändras så att frivilliga förändringar av kommunindelningen åter blir möjliga utgående från dagens 16 kommuner. Metoden för uträkning av samgångsunderstödets belopp föreslås ändrad och ett skärgårdstillägg samt ett särskilt understöd enligt prövning föreslås.
INNEHÅLL
1.2 Gällande lagstiftning om kommunstruktur och förändringar av kommunindelningen
2.2. Landskapsregeringens bedömning
3. Landskapsregeringens förslag
3.1. Landskapslagen om en reform av kommunstrukturen på Åland
3.2. Kommunstrukturlagen för Åland
4.1. Samhälleliga och organisatoriska konsekvenser
4.3. Konsekvenser för jämställdheten
1. Upphävande av landskapslagen om en reform av kommunstrukturen på Åland
2. Ändring av kommunstrukturlagen för Åland
L A N D S K A P S L A G om upphävande av landskapslagen om en reform av kommunstrukturen på Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av kommunstrukturlagen för Åland
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Lagstiftningsbehörighet
Enligt 121 § 1 mom. i Finlands grundlag (FFS 731/1999) är Finland indelat i kommuner, vilkas förvaltning ska grunda sig på självstyrelse för kommunens invånare. Enligt 122 § 2 mom. utfärdas bestämmelser om grunderna för kommunindelning genom lag.
Med stöd av 18 § 4 punkten i självstyrelselagen har Åland lagstiftningsbehörighet angående kommunindelning. Behörigheten överfördes från Finland till Åland då den nuvarande självstyrelselagen trädde i kraft den 1 januari 1993.
1.2 Gällande lagstiftning om kommunstruktur och förändringar av kommunindelningen
Lagtinget antog den 23 november 2018 två lagar som reglerar kommunstrukturen och förändringar av kommunindelningen på Åland; landskapslagen (2019:28) om en reform av kommunstrukturen på Åland och kommunstrukturlagen (2019:29) för Åland. Lagarna trädde i kraft den 1 maj 2019.
Landskapslagen om en reform av kommunstrukturen på Åland innehåller bestämmelser om en reform av kommunstrukturen på Åland under åren 2019-2022. Reformen innebär att de befintliga 16 kommunerna på Åland, förutom Mariehamn, ska gå samman senast den 1 januari 2022 till tre nya kommuner.
Kommunstrukturlagen för Åland ersatte den tidigare landskapslagen (1997:76) om tillämpning i landskapet Åland av vissa lagar om kommunindelning och innehåller generella bestämmelser om förfarandet vid förändringar i kommunindelningen. Enligt övergångsbestämmelser i 55 § i kommunstrukturlagen kan initiativ till ändringar av kommunindelningen inte göras eller beslut om ändringar fattas med stöd av kommunstrukturlagen under den tid som reformen genomförs i enlighet med reformlagen.
2. Överväganden
2.1. Regeringsprogrammet
I regeringsprogrammet[1]för nu sittande regering konstateras att ”Frivilliga samgåenden mellan kommuner möjliggörs genom ändringar i lagstiftningen om den kommunala indelningen. Målsättning är att det ska ske frivilliga samgåenden inom tidigare givna ramar, exklusive skärgården.”
2.2. Landskapsregeringens bedömning
I enlighet med regeringsprogrammet föreslår landskapsregeringen att frivilliga samgåenden mellan kommuner möjliggörs genom ändringar i lagstiftningen om den kommunala indelningen.
Försöket under den föregående mandatperioden att direkt genom lag sammanslå kommuner till större enheter fungerar inte eftersom det förutsätter att kommunerna frivilligt går samman i större helheter. Landskapsregeringen föreslår därför en kommunreform som både respekterar kommunernas ställning och understryker reformernas demokratiska karaktär.
Landskapsregeringen anser att det är viktigt att möjliggöra frivilliga samgåenden mellan kommuner för att verka för större kommunala helheter som har bättre verksamhetsförutsättningar och för tydliga centrumområden som kan bidra till ekonomisk tillväxt.
Landskapsregeringen föreslår även att de frivilliga samgåendena ska underlättas genom att kommunerna under en övergångsperiod erhåller finansiellt stöd för de kostnader som kommunerna kommer att ha i samband med samgåendet samt att kommunerna under övergångsperioden erhåller de landskapsandelar som de kommuner som går samman sammantaget skulle ha erhållit under övergångsperioden.
Landskapsregeringen har vägt betydelsen av kommunal service i glesbygd och skärgård mot vikten av att skapa större helheter som skapar grund för en ökad tillväxt och ekonomisk aktivitet i det åländska samhället.
I och med att landskapsregeringen bedömer att det mest ändamålsenliga är att kommunerna går samman med den eller de kommuner de önskar utan att från landskapsregeringens sida styra eller påverka vilka förändringar i kommunindelningen som ska ske, måste landskapslagen om en reform av kommunstrukturen på Åland upphävas och kommunstrukturlagen för Åland ändras så att lagens bestämmelser möjliggör frivilliga ändringar av kommunindelningen utgående från den gällande situationen där Åland har 16 kommuner.
3. Landskapsregeringens förslag
3.1. Landskapslagen om en reform av kommunstrukturen på Åland
Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om en reform av kommunstrukturen på Åland upphävs i syfte att möjliggöra frivilliga förändringar av kommunindelningen.
Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt.
3.2. Kommunstrukturlagen för Åland
Landskapsregeringen föreslår att kommunstrukturlagen för Åland ändras. De ändringar som föreslås är att bestämmelserna om samgångsunderstöd ändras så att
- lagstiftningen utgår från den nuvarande situationen med 16 kommuner på Åland,
- samgångsunderstödets belopp samt sättet att beräkna beloppen ändras och
- ett nytt skärgårdstillägg samt ett särskilt understöd enligt prövning införs.
Dessutom föreslås att övergångsbestämmelsen som hänvisar till landskapslagen om en reform av kommunstrukturlagen på Åland upphävs.
Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt.
3.2.1. Samgångsunderstödets belopp
Enligt 40 § i kommunstrukturlagen för Åland har de nya kommuner som bildas vid en ändring av kommunindelningen rätt till ett samgångsunderstöd. Samgångsunderstödet ska användas till nödvändiga kostnader för bildandet av den nya kommunen, utvecklandet av servicesystem i den nya kommunen och förbättrande av servicens produktivitet eller för att stärka ekonomin i den nya kommunen. Samgångsunderstödet betalas enligt 40 § 1 mom. endast ut till nya kommuner som bildas. Det vill säga om en del av en kommun uppgår i en annan befintlig kommun så betalas inget samgångsunderstöd ut eftersom en ny kommun i enlighet med lagens definition inte bildas då.
Landskapsregeringen föreslår att bestämmelsen om samgångsunderstödets belopp ändras så att det stödbelopp som den nya kommunen får utgår från den sammanlagda befolkningsmängden den 1 januari året före samgåendet i den nya kommunen. Den nya kommunen föreslås dock alltid få minst det maximala belopp som kommunen hade fått i det tidigare intervallet i tabellen utgående från det maximala innevånarantalet i det intervallet.
Metoden för uträkning av samgångsunderstödet innebär att ersättningen ökar med ökat invånarantal vilket innebär att stödet ökar då fler kommuner går samman. Modellens belopp har fastställts utgående från att de mindre kommunerna får en något högre ersättning per invånare jämfört med de större och att ersättningen ska plana ut i en jämn kurva. Det är generellt sett mera sannolikt att större kommuner är mera tillväxtdrivande än små, varför landskapsregeringen ser positivt på ändringar av kommunindelningen som resulterar i färre och större kommuner på Åland. Målet är att det nya systemet ska bidra till att skapa långsiktigt livskraftiga kommunala enheter. Den föreslagna modellen är överskådlig och lätt att administrera.
Landskapsregeringen föreslår att samgångsunderstödet betalas ut under fem år så att stödbeloppet det första året är 100 procent, det andra året 80 procent, det tredje året 60 procent, det fjärde året 40 procent och det femte året 20 procent. Förändringar av kommunindelningen innebär merkostnader under de första åren, medan inbesparingar och effektiviseringar ger resultat mera på sikt. Kostnader som uppstår vid ändringar av kommunindelningen är bland annat kostnader för att harmonisera lönerna vid övergången, för personalutbildning, för teknisk infrastruktur och programvara, för förenhetligande av arkiv, styrdokument, vägnamn och liknande, för förvaltningslokaler och för information till invånarna. Det att de inledande kostnaderna kan bli högre om fler än två kommuner väljer att gå samman beaktas i den föreslagna modellen på så sätt att samgångsunderstöden ökar med invånarantalet.
Landskapsregeringen föreslår att samgångsunderstödet betalas ut en gång årligen.
3.2.2. Skärgårdstillägg
Landskapsregeringen föreslår att ett tillägg till samgångsunderstödet ska betalas vid sådana ändringar av kommunindelningen som uteslutande görs av skärgårdskommuner. Skärgården har särskilda förutsättningar och det är därför motiverat att ett särskilt stöd utgår då ett samgående sker uteslutande mellan skärgårdskommuner.
Skärgårdsstödet är en engångssumma som betalas ut under det första året efter att ändringen av kommunindelningen trätt i kraft. Skärgårdsstödet föreslås vara 60 procent av samgångsunderstödet det första året och det utbetalas samtidigt som samgångsunderstödet.
3.2.3. Särskilt understöd enligt prövning
I syfte att möjliggöra extra insatser om kostnaderna för ett samgående väsentligt överstiger de stöd som den nya kommunen erhåller i samband med ett samgående föreslås att ett särskilt understöd enligt prövning ska kunna utbetalas.
Detta är ett extra stöd till en ny kommunen som bildas genom samgående och som utbetalas i det fall kommunen kan påvisa att godtagbara och relevanta kostnader vid samgåendet väsentligt överstiger de stöd som har beviljats till följd av samgåendet. Med godtagbara och relevanta kostnader avses kostnader som kommunen inte kunnat undgå till följd av samgåendet och som överstiger de kostnader som de ursprungliga kommunerna sammanlagt hade. Tolkningen är således avsedd att vara ytterst restriktiv.
Ansökan om särskilda understöd enligt prövning vid samgående ska göras senast under det första kvartalet efter det femte året efter att ändringen av kommunindelningen trätt i kraft. Vid bedömningen beaktas enbart kostnader som uppstått under de första fem åren efter ändringen samt den sammanlagda summan av de stöd som den nya kommunen erhåller under de första fem åren efter ändringen av kommunindelningen.
3.2.4. Ersättning för minskade landskapsandelar
Landskapsregeringen föreslår att bestämmelsen i 43 § om ersättning för minskning av landskapsandelar kvarstår oförändrad. Det innebär att om en förändring av kommunindelningen minskar landskapsandelarna till den nya kommunen jämfört med de sammanräknade landskapsandelarna till de kommuner som bildar den nya kommunen, så betalar landskapet ut en ersättning som täcker minskningen av landskapsandelar.
Ersättningen betalas ut under fem år från det att ändringen av kommunindelningen trätt i kraft.
3.3. Kriskommuner
Landskapsregeringens kommer i ett separat lagförslag att föreslå nya bestämmelser om kriskommuner.
4. Förslagets konsekvenser
4.1. Samhälleliga och organisatoriska konsekvenser
Samhällsstrukturmässigt innebär förslaget att kommunala initiativ till förändringar av kommunindelningen uppmuntras och att framtida förändringar inte genomförs genom lagstiftning. Avsikten är att uppmuntra kommunerna att frivilligt gå in för de större helheter som är tanken i den gällande lagstiftningen om en reform av kommunstrukturen på Åland. Uppmuntrande av frivilliga ändringar av kommunindelningen kan på sikt även möjliggöra att orter kommer att omfattas av ändringar i flera steg så att större kommuner successivt växer fram.
De tidigare aviserade överföringarna av Järsö/Nåtö-området till Mariehamns stad och Bussö/Ängö-området till samarbetsområdet Södra Åland var båda kopplade till den kommunreform som följer av landskapslagen om en reform av kommunstrukturen på Åland. I och med att reformlagen upphävs och en reform av kommunstrukturen i enlighet med lagen inte genomförs måste nya initiativ tas till överföringar för att överföringarna ska bli aktuella. Initiativ kan i enlighet med 14 § i kommunstrukturlagen för Åland tas av någon av de kommuner som berörs av överföringen, av kommunerna gemensamt, av en kommunmedlem eller av landskapsregeringen.
Landskapsregeringen konstaterar att det finns stora ekonomiska variationer mellan de åländska kommunernas verksamhetsförutsättningar vad gäller bland annat den demografiska försörjningskvoten, skattekraft, investeringsbehov, beredskap att kunna hålla hög kvalitet i de allt mer specialiserade välfärdstjänsterna och kostnader per invånare för olika typer av kommunal service. I flera kommuner är det problematiskt att kunna tillsätta alla de förtroendeposter som krävs. Många kommuner är sårbara för relativt små förändringar i de kommunala utgifterna och flera kommuner står på sikt inför finansiella utmaningar. Detta motiverar i vissa fall ändringar av kommunindelningen på Åland.
Ändringar av kommunindelningen kan medföra att fler invånare än idag hamnar längre från det kommunala beslutsfattandet samt att kommunal service på sikt centraliseras och att glesbygden då kan förlora en del av sin attraktionskraft. Speciellt invånarna i skärgården har i samband med diskussionen om kommunreformen under den förra mandatperioden uttryckt en oro över att deras politiska inflytande skulle minska i de nya och större kommunerna. Problematiken måste hanteras och olika alternativ måste övervägas. I samband med ändringar av kommunindelningen är det viktigt att noggrant fundera över hur man bäst kan värna om det lokala engagemang som i dag finns i de åländska kommunerna och hur man kan trygga servicenivån i skärgården. Frivilligheten gör dock att kommunerna själva i hög utsträckning har en möjlighet att utgående från konsekvenserna av ett samgående välja vilket alternativ som är det bästa för kommunen.
En stor utmaning är att bibehålla servicenivån i skärgården så att befolkningen kan och vill bo kvar oavsett om en skärgårdskommun väljer att gå samman med en annan kommun. Skärgårdskommunernas särförhållanden innebär att en speciell uppmärksamhet måste fästas vid skärgårdskommunernas bas- och specialservice, stödjande av näringslivet och trafik- och transportservice mm. Det kommer att krävas en kontinuerlig bevakning av skärgårdsintressena och skärgårdens verksamhetsförutsättningar inom alla områden. Landskapsregeringen anser därför att förändringar av kommunindelningen i skärgården måste utredas noggrant och att det sannolikt kommer att krävas särskilda insatser för att kunna åstadkomma ändringar på ett välavvägt och ändamålsenligt sätt. I samband med utvärderingen av stödsystemet för ändringar av kommunindelningen kommer särskild uppmärksamhet att fästas vid situationen i skärgårdskommunerna.
De små åländska kommunerna skapar närhet till beslutsfattandet, personligt och ideellt engagemang, delaktighet samt i många fall kostnadseffektiv serviceproduktion. Landskapsregeringen anser att detta är något som Åland bör slå vakt om i samband med ändringar av kommunindelningen. Landskapsregeringen betonar även betydelsen av ett utvecklat och utökat samarbete över kommungränserna till exempel genom användande av köptjänster mellan kommunerna, vilket kan skapa starkare ekonomiska helheter utan en samgång av kommuner.
Landskapsregeringen kommer att utvärdera den ändrade lagstiftningen bland annat med fokus på skärgårdens särskilda verksamhetsförutsättningar och behov i samband med de eventuella ändringar av kommunindelningen som initieras och genomförs.
Landskapsregeringen konstaterar att konsekvenserna av kommande förändringar av kommunindelningen i stor utsträckning blir beroende av de ekonomiska förutsättningarna för den kommunala verksamheten.
4.2. Miljökonsekvenser
Kommunala enheter med resurser och specialkompetens kan aktivt arbeta med miljöfrågor i kommunen. Landskapsregeringens bedömning är att större kommunala enheter kan innebära ökade resurser och ökad kompetens beroende på vilka politiska prioriteringar som görs.
Större kommunala enheter kan även leda till ett bättre helhetsperspektiv vilket ibland kan vara till fördel för den samlade markplaneringen som i dag är förhållandevis splittrad.
Större kommunala enheter och ett bättre helhetsperspektiv ökar möjligheterna för ökad samplanering och specialisering vad gäller energiförsörjning, vatten och avlopp vilket är positivt för miljön.
4.3. Konsekvenser för jämställdheten
Jämställdhet handlar om att på lika villkor ta tillvara människornas resurser, kunskaper och erfarenheter oberoende av könstillhörighet. Det övergripande målet för den åländska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma frihet och makt att forma samhället och sina egna liv. På Åland ska alla, oberoende av könstillhörighet, ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Jämställdhetsarbete kräver en konstant granskning av samhällsstrukturer och ett kontinuerligt arbete som strävar efter att förbättra jämställdhetsutvecklingen på Åland. Därför är det viktigt att hela tiden försöka öka myndighetskompetensen och sänka tröskeln att synliggöra även svåra och allvarliga problem i samhället.
Landskapsregeringens bedömning är att en förändring i kommunindelningen endast kommer att ha en marginell betydelse för det fortlöpande jämställdhetsarbetet.
4.4. Konsekvenser för barn
Antalet barn (0-17 år) på Åland är ca 6 000 personer[2], vilket motsvarar cirka 20 % av hela befolkningen. I skärgårdskommunerna Kökar, Sottunga, Kumlinge och Brändö är andelen barn lägst, medan landsbygdskommunerna Jomala, Lemland, Finström och Hammarland har den högsta andelen barn. Alla barn, oavsett var på Åland de bor, ska ändå ha samma möjligheter och rättigheter vilket även innebär krav på likvärdig behandling och service.
Enligt landskapslagen (2016:2) om en kommunalt samordnad socialtjänst ska all den socialvård som ankommer på kommunerna förutom barn- och äldreomsorgen samordnas inom Kommunernas socialtjänst kf. (KST) från den 1 januari 2021. Syftet med samordningen är att få en organisation som på ett bättre sätt än i dag kan främja en likvärdig service, en effektiv användning av resurserna, en samlad kompetens och en ökad specialisering inom personalen, en större integritet, en stärkt anonymitet och ett gott rättsskydd.
Enligt kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland, ska kommunen i all sin verksamhet sträva efter att främja kommuninvånarnas välfärd och en ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling inom kommunen.
Förutom det kommunala samarbetet inom KST, ger större kommunala enheter möjlighet till ökade resurser och ökad specialkompetens, vilket minskar skillnaderna beroende på bosättningsort.
En större kommunal enhet kan ha lättare att rekrytera personal till t.ex. skolor och enheter inom barnomsorgen och att skapa en attraktiv arbetsplats med möjlighet att använda personalens olika kompetenser optimalt inom den egna organisationen eller i samarbete med andra kommuners motsvarande enheter. Möjligheten till teamarbete och kollegialt stöd kan även på ett positivt sätt påverka kontinuiteten vad gäller personalstyrkan vilket gynnar kommunens barn och unga i längden. I större kommuner kan även möjligheterna att omfördela både personella och ekonomiska resurser vid plötsligt uppkomna behov, vara större och mer flexibla. Detta kan vara till fördel för verksamheter och service som är viktiga för barn, unga och deras familjer.
Kommunens möjligheter att erbjuda varje barn likvärdig och meningsfull fritidssysselsättning oavsett var på Åland barnet bor kan i vissa fall förbättras med större kommunala enheter. Ett bredare utbud av fritidsaktiviteter i hemkommunen med möjligheten att knyta kontakter till jämnåriga stärks i en större krets, vilket gynnar barnens trivsel och utveckling. Tillgång till flera former av fritidsaktiviteter ökar barnets möjlighet till ett naturligt umgänge och minskar risken för utanförskap.
Förändringar av kommunindelningen påverkar inte automatiskt barns bästa när det gäller fördelning av resurser, utan för att barns och ungas behov ska beaktas och påverkas krävs en medveten politisk prioritering i de nya kommunernas verksamhet.
5. Beredningsarbetet
Lagförslaget har beretts som tjänstemannauppdrag vid lagberedning.
Förslaget har skickats på remiss till kommunerna och kommunförbundet. Tio av kommunerna samt kommunförbundet har inkommit med remissutlåtanden. Kommunerna är positivt inställda till förslaget. Fem av kommunerna anser att samgångsunderstödet borde vara högre.
Detaljmotivering
1. Upphävande av landskapslagen om en reform av kommunstrukturen på Åland
1 § Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om en reform av kommunstrukturen på Åland upphävs för att möjliggöra frivilliga förändringar av kommunindelningen.
2 § Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt.
2. Ändring av kommunstrukturlagen för Åland
41 § Samgångsunderstödets belopp. Landskapsregeringen föreslår att paragrafen ändras så att samgångsunderstödets belopp räknas ut på liknande sätt som i den tidigare landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa lagar om kommunindelning som upphävdes den 1 maj 2019. Det innebär att det stödbelopp som den nya kommunen erhåller beräknas enligt befolkningsmängden i kommunen den 1 januari året före ändringen av kommunindelningen träder i kraft.
Beloppet per invånare minskar ju större den nya kommunen är. För att förhindra att den nya kommunen förlorar ekonomiskt på att öka sitt invånarantal föreslås att kommunen alltid ska erhålla minst det maximala belopp som kommunen hade fått i det tidigare intervallet i tabellen utgående från det maximala innevånarantalet i det intervallet. För nya kommuner vars invånarantal överstiger 10 000 bestäms samgångsunderstödets belopp utgående från 10 000 invånare.
Beloppet ökar inte om fler än två kommuner går samman. Landskapsregeringen bedömer att det att stödet ökar med en ökad befolkningsmängd kompenserar för de ökade kostnader som en ändring av kommunindelningen som berör flera än två kommuner medför.
41a § Skärgårdstillägg. Landskapsregeringen föreslår att ett tillägg till samgångsunderstödet ska betalas vid sådana ändringar av kommunindelningen där de kommuner som går samman uteslutande är skärgårdskommuner. Skärgårdstillägget är en engångssumma som betalas ut det första året efter att ändringen av kommunindelningen trätt i kraft. Skärgårdstillägget föreslås vara 60 procent av samgångsunderstödets belopp det första året och utbetalas samtidigt som samgångsunderstödet.
Skärgården har särskilda förutsättningar och det är därför motiverat att ett särskilt stöd betalas då ett samgående sker mellan skärgårdskommuner. För att förtydliga vilka kommuner som kan komma att omfattas av skärgårdsstödet anges uttryckligen vilka kommuner som är skärgårdskommuner. Det är kommunerna Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö, vilket är samma kommuner som i landskapslagen (2017:120) om landskapsandelar till kommunerna definieras som skärgårdskommuner.
41b § Särskilt understöd enligt prövning. I syfte att möjliggöra extra insatser om kostnaderna för en ändring av kommunstrukturen väsentligt överstiger de stöd som den nya kommunen erhåller i samband med samgåendet föreslår landskapsregeringen att ett särskilt understöd enligt prövning vid samgående införs. Det extra stödet kan betalas till den nya kommunen efter samgåendet om kommunen kan visa att godtagbara och relevanta kostnader vid samgåendet väsentligt överstiger de stöd som har beviljats till följd av samgåendet. Med godtagbara och relevanta kostnader avses kostnader som kommunen inte kunnat undgå till följd av samgåendet och som är större än de ursprungliga kommunernas motsvarande sammanlagda kostnader. Tolkningen är således avsedd att vara restriktiv och stödet ska endast betalas ut undantagsvis när en kommun tydligt kan påvisa högre kostnader än vad samgångsunderstödet täcker. Vid bedömningen beaktas inte framtida kostnader utan endast faktiska kostnader som uppstått under de första fem åren.
Ansökan om särskilt understöd enligt prövning ska göras senast under det första kvartalet efter det femte året efter samgåendet.
42 § Utbetalning av samgångsunderstöd. Landskapsregeringen föreslår att paragrafen ändras så att samgångsunderstödet betalas ut under fem år istället för tre år efter att ändringen av kommunindelningen trätt i kraft. Under det första året betalas 100 procent av samgångsunderstödsbeloppet. Under de följande fyra åren minskar beloppet med 20 procent varje år.
Landskapsregeringen föreslår att samgångsunderstödet betalas en gång per år istället för två gånger. Betalningen ska göras inom juni månad.
55 § Övergångsbestämmelse. Landskapsregeringen föreslår att övergångsbestämmelsen som förhindrar andra ändringar av kommunindelningen än de som följer av landskapslagen om en reform av kommunstrukturen på Åland upphävs i och med att den landskapslagen föreslås upphävd.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om upphävande av landskapslagen om en reform av kommunstrukturen på Åland
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Genom denna lag upphävs landskapslagen (2019:28) om en reform av kommunstrukturen på Åland.
2 §
Denna lag träder i kraft den
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av kommunstrukturlagen för Åland
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 55 § kommunstrukturlagen (2019:29) för Åland,
ändras lagens 41och 42 §§ samt
fogas till lagen nya 41a och b §§ som följer:
41 §
Samgångsunderstödets belopp
Samgångsunderstödets belopp bestäms utgående från kommunens invånarantal den 1 januari det år då ändringen av kommunindelningen träder i kraft enligt följande:
| Invånarantal | Samgångsunderstöd, euro/invånare |
| högst 2 000 | 405 |
| 2 001–3 000 | 383 |
| 3 001–4 000 | 350 |
| 4 001–5 000 | 320 |
| 5 001–6 000 | 293 |
| 6 001–7 000 | 269 |
| 7 001–8 000 | 248 |
| 8 001–9 000 | 230 |
| 9 001–10 000 | 215 |
Om kommunens invånarantal överstiger 10 000 bestäms samgångsstödets belopp utgående från ett invånarantal om 10 000 invånare.
Samgångsunderstödets belopp är alltid minst det belopp som kommunen skulle få enligt det maximala invånarantalet i föregående intervall.
41a §
Skärgårdstillägg
En ny kommun som bildas med stöd av denna lag av två eller flera skärgårdskommuner har rätt till ett skärgårdstillägg till samgångsunderstödet.
Skärgårdstilläggets belopp är 60 procent av det samgångsunderstöd som kommunen har rätt till under det första året efter att ändringen av kommunindelningen trätt i kraft. Tillägget betalas ut tillsammans med samgångsunderstödet.
Med skärgårdskommuner avses kommunerna Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö.
41b §
Särskilt understöd enligt prövning
En ny kommun som bildas med stöd av denna lag kan beviljas ett särskilt understöd enligt prövning om de faktiska kostnaderna för bildandet av den nya kommunen väsentligt överstiger den totala summan av stöd som kommunen erhåller enligt 41 och 41a §§ i denna lag.
Sådana kostnader som avses i 1 mom. är relevanta kostnader som kommunen inte kunnat undgå i samband med bildandet av den nya kommunen och som uppstått under de första fem åren efter att ändringen trätt i kraft.
Ansökan om ett särskilt understöd enligt prövning ska göras före utgången av mars månad det sjätte året efter att ändringen av kommunindelningen trätt i kraft.
42 §
Utbetalning av samgångsunderstöd
Samgångsunderstödet betalas under fem år.
Av understödet betalas det första året efter att ändringen av kommunindelningen trätt i kraft 100 procent av samgångsunderstödets belopp, det andra året 80 procent av beloppet, det tredje året 60 procent av beloppet, det fjärde året 40 procent av beloppet och det femte året 20 procent av beloppet.
Samgångsunderstödet betalas en gång per år, före utgången av juni månad.
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 19 november 2020 | |
|
L a n t r å d |
Veronica Thörnroos |
|
Föredragande minister |
Harry Jansson |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 5/2020-2021