Lagförslag 5/2024-2025
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 5/2024-2025 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2024-11-07 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting
|
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Kontroll av brottslig bakgrund hos personer som ska arbeta med barn vid kortvariga anställningar
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om ändring av landskapslagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn. Ändringen ger arbetsgivaren en rätt att kräva att den som tilldelas arbete med barn företer ett utdrag ur straffregistret vid anställningar som understiger tre månader. Därmed ges arbetsgivaren möjlighet att även vid kortvariga anställningar kontrollera eventuell brottslig bakgrund hos personer som ska arbeta med barn.
Lagens tillämpningsområde föreslås bli utvidgat till att även omfatta landskapslagen om privat hälso- och sjukvård.
En ändring av vilka uppgifter som får antecknas då ett straffregisterutdrag visas upp föreslås också.
Landskapsregeringen föreslår att lagen träder i kraft så snart som möjligt.
INNEHÅLL
1.1 Kontroll av brottslig bakgrund vid arbete med barn
1.6 Privat hälso- och sjukvård
2. Internationella konventioner
3. Landskapsregeringens överväganden och förslag
5.1 Behörigheten gällande kontroll av brottslig bakgrund
5.2 Behörigheten gällande straffregister
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Kontroll av brottslig bakgrund vid arbete med barn
Landskapslagen (2004:3) om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn, nedan 2004 års landskapslag, trädde i kraft den 1 mars 2004. Syftet med lagen är att skydda den personliga integriteten och främja den personliga säkerheten för personer under 18 år. I lagen föreskrivs om ett kontrollförfarande som ska göra arbetsgivare medvetna om eventuell brottslig bakgrund hos dem som ska arbeta med personer under 18 år. Ur förarbetena till lagen framgår att avsikten var att det på Åland införs ett kontrollförfarande som motsvarar förfarandena i Finland och i Sverige (FR 17/2002–2003).
Lagens tillämpning begränsas till dem som ska utföra arbete som varaktigt och i väsentlig grad består i att utan vårdnadshavarens närvaro ta hand om, fostra, undervisa, sköta eller på annat sätt arbeta i personlig kontakt med personer under 18 år.
I lagen avsett arbete kan utföras såväl i ett offentlig- eller privaträttsligt anställningsförhållande som under arbetspraktik, arbetslivsträning och arbetsprövning. Även arbete som utförs inom privat socialservice enligt landskapslagen (2012:36) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privat socialservice, i privat samhällsstödd barnomsorg enligt landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola eller som familjevårdare på basis av uppdragsavtal enligt landskapslagen (2015:18) om tillämpning i landskapet Åland av familjevårdarlagen omfattas av lagens tillämpningsområde.
Lagen tillämpas inte på arbete som sammanlagt varar mindre än tre månader under en ettårsperiod. Enligt detaljmotiveringen motiveras detta undantag med att kontrollförfarandet i lagen kan bli onödigt betungande vid tillsättande av kortvariga vikariat. Dock anges att lagen blir tillämplig när en person har flera kortare anställningsförhållanden hos samma arbetsgivare och dessa sammanlagt överstiger tre månader under en ettårsperiod. Tiden ska räknas från att det första anställningsförhållandet inleddes (FR 17/2002–2003).
1.2 Kontrollförfarandet
I 3–5 §§ i 2004 års landskapslag föreskrivs om skyldighet att kräva uppvisande av straffregisterutdrag. Denna skyldighet riktar sig inte till den person som ska arbeta med barn utan till den arbetsgivare eller den myndighet som avses i bestämmelserna. Dessa arbetsgivare ska sedan förutsätta att den person som ska arbeta med barn visar upp ett straffregisterutdrag. Enligt 3 § ska en arbetsgivare kräva att en person visar upp ett straffregisterutdrag när arbetsgivaren första gången erbjuder personen en anställning som omfattar i lagen avsedda uppgifter eller första gången tilldelar personen sådana uppgifter. I 3 § 2 mom. föreskrivs om ett villkorligt förfarande när ett registerutdrag inte finns att tillgå när en kommun eller ett kommunalförbund fattar beslut om en anställning.
I 4 § föreskrivs om förfarandet när verksamhetsområdet för en privat serviceproducent omfattar tjänster för personer under 18 år. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) ska innan den beviljar en privat serviceproducent tillstånd enligt lagen om privat socialservice kräva att personer som inte är arbetstagare och vars arbete omfattar uppgifter som avses i lagen visar upp ett straffregisterutdrag. I 5 § föreskrivs om skyldighet att kräva uppvisande av straffregisterutdrag beträffande familjevårdare. Innan en kommun eller ett kommunalförbund ingår ett uppdragsavtal med en familjevårdare ska kommunen eller kommunalförbundet kräva att uppdragstagaren visar upp ett straffregisterutdrag om uppdragsavtalet gäller familjevård av personer under 18 år. Detsamma gäller vid köp av familjevård som privat socialservice för en person under 18 år.
I lagens 6–9 §§ finns närmare föreskrivet om olika omständigheter som ska beaktas i samband med kontrollförfarandet. Straffregisterutdraget får inte vara äldre än sex månader när det visas upp för kontroll. Då arbetsgivaren får ta del av ett straffregisterutdrag får endast antecknas att utdraget har visats upp och vad det har för identifikationsuppgifter. Arbetsgivaren eller någon annan som fått se registerutdraget har inte rätt att kopiera det och registerutdraget ska utan dröjsmål återlämnas till den som har visat upp det. I 8 § föreskrivs om tystnadsplikt och uppgifter i ett registerutdrag får inte röjas för andra än dem som behöver dem för att besluta om en person ska tilldelas arbetsuppgifter som avses i lagen. Lagen anger också att det när arbetsuppgifterna utannonseras ska nämnas i platsannonsen att den som anställs ska visa upp ett straffregisterutdrag.
1.3 Straffbestämmelser
En arbetsgivare eller dennes representant samt annan person som är skyldig att kräva uppvisande av straffregisterutdrag kan dömas till böter om straffregisterutdrag inte krävs. Enligt 10 § landskapslagen ska den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot skyldigheten att kräva uppvisande av ett straffregisterutdrag dömas till böter. Det samma gäller den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot skyldigheten att utan dröjsmål återlämna ett registerutdrag till den som har visat upp det. Vid brott mot tystnadsplikten enligt 8 § döms till straff enligt strafflagens bestämmelser.
1.4 Straffregistret
Vid Rättsregistercentralen förs ett straffregister enligt det som bestäms i straffregisterlagen (FFS 770/1993). I straffregistret antecknas på basis av domstolarnas meddelanden uppgifter om avgöranden genom vilka någon i Finland har dömts till bl.a. ovillkorligt fängelse, övervakningsstraff, samhällstjänst eller villkorligt fängelse. Uppgifterna i straffregistret ska hållas hemliga och får lämnas ut endast enligt vad som föreskrivs i straffregisterlagen. I 4 och 4a §§ i straffregisterlagen föreskrivs om på vilka grunder uppgifter ur straffregistret kan lämnas direkt till enskilda myndigheter. Till exempel kan uppgifter lämnas i samband med ärenden där tillstånd eller godkännanden av myndighet är beroende av personens tillförlitlighet. Straffregisterutdraget ligger då till grund för myndighetens prövning av att personen är tillförlitlig.
Särskilt i 6 § i straffregisterlagen föreskrivs när en enskild person har rätt att få ett straffregisterutdrag beträffande sig själv. En enskild person måste alltid uppge för vilket ändamål utdraget ska användas. Både landskapslagen och lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (FFS 504/2002) hänvisar till enskilda personers rätt att få ett straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. i straffregisterlagen. I den bestämmelsen framgår också vilka straffregisteruppgifter som ska antecknas i utdraget.
Det bör noteras att uppgifter om en person inte finns i straffregistret för all framtid. Uppgifterna utplånas ur straffregistret enligt de tider som anges i straffregisterlagens 10 §. Till exempel ska uppgifter om villkorligt fängelse och om böter, samhällstjänst eller övervakning som har dömts ut utöver villkorligt fängelse utplånas ur registret sedan fem år förflutit från det att den lagakraftvunna domen gavs.
1.5 Senare reformer i riket
Bestämmelserna i 2004 års landskapslag motsvarar i huvudsakliga delar rikets motsvarande bestämmelser i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn. En skillnad är att det i riket, genom FFS 547/2021, har införts en rätt för arbetsgivare att vid anställningar som understiger tre månader begära att den som får viss tjänst företer ett utdrag ur straffregistret. Syftet med ändringen är att främja skyddet av barn.
I samband med ändringen av möjligheten att begära straffregisterutdrag vid kortvariga anställningar konstaterades även att begreppet identifikationsuppgifter enligt 7 § i rikslagen var mångtydigt och därför olämpligt. Bestämmelsen avser anteckning om uppvisat straffregisterutdrag och återlämnande av utdraget. Enligt bestämmelsen fick identifikationsuppgifter antecknas. Det konstaterades att detta kunde leda till att onödiga uppgifter samlades in ur straffregisterutdraget. En ändring gjordes därvid och enligt 7 § i rikslagen får det numera endast antecknas att straffregisterutdraget har visats upp samt datum för utdraget.
1.6 Privat hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård är landskapets behörighet enligt 18 § 12 punkten självstyrelselagen. Rätten att tillhandahålla privata hälso- och sjukvårdstjänster utgör, med stöd av sagda bestämmelse, landskapets behörighet och bestämmelser finns i landskapslagen (2024:29) om privat hälso- och sjukvård.
I riket tillämpas lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn på serviceproducenter enligt lagen om privat hälso- och sjukvård (FFS 152/1990). Tillämpningsområdet för 2004 års landskapslag omfattar inte landskapslagen om privat hälso- och sjukvård.
2. Internationella konventioner
Enligt artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut eller samhällspolitiska avgöranden som gäller barn. Landstinget gav sitt bifall till att konventionen ska gälla inom landskapets behörighet.[1] I konventionen förutsätts det att konventionsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att erkänna barnens rättigheter. Enligt artikel 19 i konventionen ska barn skyddas i synnerhet mot våld och sexuellt utnyttjande. Skyddsåtgärderna syftar till att förebygga våld och ska vid behov också innefatta effektiva förfaranden för att ge barnet och dem som har hand om barnet stöd. Inom Europarådet har också antagits en särskild konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Lagtinget har gett sitt bifall till att konventionen ska gälla inom landskapets behörighet.[2]
Enligt artikel 5 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna har var och en rätt till frihet och personlig säkerhet. Alla de rättigheter som tryggas i konventionen gäller även minderåriga. Landstinget gav sitt bifall till att Europakonventionen ska gälla inom landskapets behörighet.[3] Bestämmelser om respekt för barnens rättigheter finns både i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i fördraget om Europeiska unionen. Enligt artikel 24 i stadgan ska vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om de vidtas av offentliga myndigheter eller privata institutioner, barnets bästa komma i främsta rummet.
Inom Europeiska unionen finns specifik lagstiftning som syftar till skyddet av barn mot alla slag av övergrepp. Den 13 december 2011 antog Europeiska unionen Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF. Direktivet utgår från rådets rambeslut från 2004 om bekämpande av sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi vilket ersattes av direktivet.
3. Landskapsregeringens överväganden och förslag
Landskapsregeringen finner att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut eller samhällspolitiska avgöranden som gäller barn. Skyddet av minderåriga bör främjas. I lagförslaget föreslås därför att tillämpningsområdet för 2004 års landskapslag utökas. Landskapsregeringen föreslår att arbetsgivare och andra som är skyldiga att kontrollera brottslig bakgrund, ges en rätt att kontrollera eventuell brottslig bakgrund hos den som erbjuds ett arbete och andra personer som omfattas av landskapslagen, även när det gäller anställningsförhållanden och anställningssituationer som varar högst tre månader. Genom möjligheten att begära uppvisande av straffregisterutdrag, utifrån arbetsgivarens egen bedömning, kan arbetsgivaren få adekvat uppdaterad information om eventuell tidigare brottslighet hos den person som erbjuds anställning. Detta innebär en minskad risk att anställa personal med straffregister som påvisar brottslig bakgrund.
Landskapsregeringen konstaterar att det inom ramarna för landskapets lagstiftningsbehörighet inte är möjligt att införa en skyldighet för arbetsgivarna att kontrollera brottslig bakgrund vid anställningsförhållanden som varar under tre månader (se avsnitt 5.2) varvid ett sådant alternativ inte har utretts närmare.
Landskapsregeringen konstaterar att det är Ålands behörighet att lagstifta om privat hälso- och sjukvård. Tillämpningsområdet för 2004 års landskapslag föreslås därför utvidgas till att omfatta även landskapslagen om privat hälso- och sjukvård.
Landskapsregeringen föreslår dessutom att 7 § i 2004 års landskapslag, angående anteckning om uppvisat registerutdrag och återlämnande av utdraget, ändras. Det ska inte få antecknas vad utdraget har för identifikationsuppgifter utan enligt förslaget ska det endast få antecknas att utdraget visats upp samt datum för utdraget. Skälet härför är att begreppet identifikationsuppgifter är vagt och kan leda till att onödiga uppgifter ur straffregistret antecknas.
4. Förslagets verkningar
Genom förslaget stärks möjligheterna till kontroll av brottslig bakgrund vid kortvariga anställningar. Detta utgör en förbättring och ett utökat skydd för barn och unga på Åland. Förslaget minskar risken att personer som är olämpliga att arbeta med barn, kommer att göra det. Den föreslagna ändringen innebär inga nya skyldigheter för arbetsgivaren. Arbetsgivaren får genom förslaget en rätt att kräva att den som erhåller visst arbete uppvisar ett straffregisterutdrag. Den som är vald till arbetet ska förete utdraget och beställa det från Rättsregistercentralen.
Eftersom det är den person erbjuds anställning som ska införskaffa och betala för ett straffregisterutdrag, har lagändringen inga ekonomiska verkningar för arbetsgivaren. För den enskilde individen kan ett straffregisterutdrag beställas via e-tjänst och kostar då 6 euro. Om utdraget i stället beställs via e-post eller post kostar det 12 euro. Kostnaderna för individen är därmed marginella.
Förslaget har inga kända verkningar för miljön, jämställdheten eller jämlikheten.
5. Lagstiftningsbehörigheten
5.1 Behörigheten gällande kontroll av brottslig bakgrund
I samband med lagstiftningskontrollen av 2004 års landskapslag bedömde Högsta domstolen, i det följande HD, vilka behörighetsområden som berördes av bestämmelserna (9.1.2004, OH 2003/115). HD hänvisade till att bestämmelserna i huvudsak gäller lagstiftningsområdena socialvård och undervisning som utgör landskapets behörighet enligt 18 § 13 och 14 punkterna i självstyrelselagen. Därtill hänvisade HD till att landskapet enligt 18 § 1 och 4 punkten i självstyrelselagen har lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapsstyrelsen och i fråga om de myndigheter och inrättningar som lyder under den samt om bland annat kommunernas förvaltning och kommunernas tjänsteinnehavare. Riket har enligt 27 § 21 punkten lagstiftningsbehörighet i fråga om arbetsrätt med undantag av tjänstekollektivavtal för landskapets och kommunernas anställda. Sammantaget ansåg HD ändå att landskapslagen till de väsentligaste delarna gäller lagstiftningsområden som hör till landskapets behörighet.
Landskapet har lagstiftningsbehörighet inom hälso- och sjukvård enligt 18 § 12 punkten självstyrelselagen. Landskapet har med stöd av sagda bestämmelse även behörighet att lagstifta om privat hälso- och sjukvård. Enligt 27 § 30 punkten i självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om behörigheten att vara verksam inom hälso- och sjukvården. I den föreslagna landskapslagen är det dock inte fråga om att lagstifta om behörigheten att vara verksam inom hälso- sjukvården, utan om arbetsgivarens rätt och möjlighet att utreda eventuell brottslig bakgrund hos den som ska arbeta med barn inom hälso- och sjukvården.
5.2 Behörigheten gällande straffregister
Vid lagstiftningskontrollen av 2004 års landskapslag tog HD ställning till hurudana bestämmelser om straffregister som kan föras in i landskapslag. Domstolen hänvisade till att riket har lagstiftningsbehörighet i fråga om straffrätt och rättskipning med vissa undantag enligt 27 § 22 och 23 punkten i självstyrelselagen. Med stöd av dessa lagrum faller regleringen av straffregister inom rikets behörighet. Kontrollen av brottslig bakgrund sker i praktiken genom att få tillgång till uppgifter om en person från det straffregister som förs av Rättsregistercentralen. Enligt 3 § i straffregisterlagen ska uppgifterna i straffregistret hemlighållas och registeruppgifterna får endast lämnas ut enligt bestämmelserna i straffregisterlagen. Det är således inte möjligt att få ut ett straffregisterutdrag om det inte finns stöd lagstöd för detta.
HD:s slutsats var att med stöd av 19 § 3 mom. i självstyrelselagen för vinnande av enhetlighet och överskådlighet kunde det i en landskapslag upptas stadganden av rikslagstiftningsnatur som i sak överensstämmer med motsvarande stadganden i rikslag. Det centrala i domstolens resonemang var att det fanns en motsvarande situation reglerad i rikslagstiftningen. Till den del kontrollen inom landskapets behörighet baserar sig på utlämnandet av straffregisterutdrag från Rättsregistercentralen måste den bygga på att det finns en motsvarande situation reglerad i rikslagstiftningen.
Landskapsregeringen finner att den föreslagna bestämmelsen om möjlighet att kontrollera brottslig bakgrund vid kortvariga anställningar som nu är för handen har en direkt motsvarighet i rikslagstiftningen. Vidare har den föreslagna justeringen av vilka uppgifter som får antecknas ur straffregisterutdraget också en motsvarighet i rikslagen.
6. Ärendets beredning
Ärendet har beretts som tjänstemannauppdrag vid lagberedningen i samarbete med tjänstemän vid landskapsregeringens social- och miljöavdelning. Efter beredning skickades lagförslaget på remiss till AMS, Datainspektionen, Rättsregistercentralen, Hälso- och sjukvårdsbyrån vid landskapsregeringen, Utbildnings- och kulturavdelningen vid landskapsregeringen, KST, Rädda barnen, ÅHS, Ålands polismyndighet, Ålands kommunförbund, ÅMHM, Ålands ombudsmannamyndighet, Brändö kommun, Eckerö kommun, Finströms kommun, Föglö kommun, Geta Kommun, Hammarlands kommun, Kumlinge kommun, Kökars kommun, Lemlands kommun, Lumparlands kommun, Saltviks kommun, Sottunga kommun, Sunds kommun, Vårdö kommun, Mariehamns stad och Jomala kommun. Nitton remissvar lämnades.
Detaljmotivering
Landskapslag om ändring av landskapslagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn
2 § Tillämpningsområde. Paragrafens tillämpningsområde enligt 1 mom. föreslås ändrat och innefatta landskapslagen (2024:29) om privat hälso- och sjukvård. Vidare föreslås att det klargörs att lagens tillämpningsområde omfattar även privat barnomsorg som inte är samhällsstödd, enligt landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola. Enligt förslaget stryks därmed begreppet samhällsstödd från momentet.
Även paragrafens 2 mom. föreslås ändrat med anledning av förslaget till en ny 5a §.
5a § Rätt att kräva uppvisande av straffregisterutdrag. I lagen föreslås en ny paragraf om rätt att begära att ett straffregisterutdrag visas upp. I paragrafen förskrivs det att arbetsgivare, och med dem jämförbara aktörer, som är skyldiga att kontrollera brottslig bakgrund ska få rätt att begära att ett straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. i straffregisterlagen visas upp avseende arbetsuppgifter som varar i högst tre månader. Arbetsgivaren ska kunna utöva denna rätt endast i situationer där de förutsättningar som anges i 3 § 1 mom. uppfylls, dvs. när en person första gången anställs eller utnämns till ett sådant anställnings- eller tjänsteförhållande som innefattar uppgifter som avses i 2 § i lagen eller när personen första gången medan anställningsförhållandet pågår tilldelas sådana uppgifter.
Denna rätt ger arbetsgivaren möjlighet att enligt egen prövning och riskbedömning utreda brottslig bakgrund hos de som anställs också i kortvariga vikariat på samma sätt som i anställningsförhållanden som pågår längre än tre månader. Enligt förslaget ska brottslig bakgrund kunna utredas redan från början av anställningsförhållandet.
När det gäller uppgifter som varar högst tre månader ska också andra som är skyldiga att utreda brottslig bakgrund, såsom tillstånds- och tillsynsmyndigheter och kommuner och kommunalförbund få rätt att begära att ett straffregisterutdrag visas upp innan en person anställs, tillstånd beviljas, beslut fattas, uppdragsavtal ingås eller efter att en anmälan mottagits. Frivillig kontroll av brottslig bakgrund i kortvariga anställningar ska grunda sig på prövning och riskanalys gjord av arbetsgivaren eller någon annan som är skyldig att utreda brottslig bakgrund, där behovet av skyddet för barn och arbetsarrangemang kan anses förutsätta en kontroll av brottslig bakgrund.
Enligt 1 § landskapslag (2019:74) om tillämpning på Åland av riksförfattningar om dataskydd tillämpas dataskyddslagen (FFS 1050/2018) som blankettlag på Åland. Ändringarna av 2004 års landskapslag som nu föreslås motsvarar de ändringar som genomfördes i riket genom FFS 547/2021. I samband med ändringarna i riket gjordes en genomgång av hur ändringarna förhåller sig till sig till dataskyddslagen och grundlagen (RP 4/2021). Ändringarna är inom ramen för de avvägningar som bör göras mellan de enskilda arbetssökandenas rättigheter och barnets bästa.
7 § Anteckning om uppvisat registerutdrag och återlämnande av utdraget. Det föreslås att möjligheten att anteckna identifikationsuppgifter stryks ur paragrafen, eftersom begreppet är mångtydigt och kan leda till att onödiga uppgifter ur straffregistret antecknas. Enligt förslaget ska det endast få antecknas att registerutdraget visats upp samt datum för utdraget.
Ikraftträdandebestämmelse. Avsikten är att den fastslagna landskapslagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för lagens ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 2 § 1 mom. 3 punkten, 2 § 2 mom. och 7 § landskapslagen (2004:3) om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn, av dessa lagrum 2 § 1 mom. 3 punkten sådan den lyder i landskapslagen 2020/60 samt
fogas till lagen en ny 5a § som följer:
2 §
Tillämpningsområde
Denna lag tillämpas på den som ska utföra arbete varaktigt och i väsentlig grad består i att utan vårdnadshavarens närvaro ta hand om, fostra, undervisa, sköta eller på något annat sätt arbeta i personlig kontakt med personer under 18 år. Det arbete som avses i lagen kan utföras
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3) inom sådan privat socialservice som avses i landskapslagen (2012:36) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privat socialservice, inom sådan privat barnomsorg som avses i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola, som sådan familjevårdare som avses i landskapslagen (2015:18) om tillämpning i landskapet Åland av familjevårdarlagen eller inom sådan privat hälso- och sjukvård som avses i landskapslagen (2024:29) om privat hälso- och sjukvård.
Lagen tillämpas inte på arbete som sammanlagt varar mindre än tre månader under en ettårsperiod, om inte annat följer av 5a §.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5a §
Rätt att kräva uppvisande av straffregisterutdrag
Utöver vad som föreskrivs i 3-5 §§ har arbetsgivare och med arbetsgivare jämförbara aktörer, sådana myndigheter och kommuner som avses i 4 § och sådana kommuner och kommunalförbund som avses i 5 §, i fråga om sådana arbetsuppgifter som varar högst tre månader rätt att kräva att ett straffregisterutdrag uppvisas innan en person anställs, ett tillstånd beviljas, ett beslut fattas eller ett uppdragsavtal ingås eller efter att en anmälan mottagits.
7 §
Anteckning om uppvisat registerutdrag och återlämnande av utdraget
I personuppgifterna om den som visat upp ett registerutdrag får endast antecknas att utdraget har visats upp samt datum för utdraget. Arbetsgivaren eller någon annan som fått se registerutdraget med stöd av denna lag har inte rätt att kopiera det. Registerutdraget skall utan dröjsmål återlämnas till den som har visat upp det.
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 7 november 2024 | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Arsim Zekaj |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 5/2024-2025