Lagförslag 6/2017-2018
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 6/2017-2018 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2017-11-23 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Allmänt bostadsbidrag och maximala boendeutgifter
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen (2015:4) om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag ändras så att tillämpningen av i rikslagen föreslagna bestämmelser om maximala boendeutgifter anpassas till åländska förhållanden. I detta syfte föreslår landskapsregeringen att det fogas en särskild bestämmelse till blankettlagen. Ändringen innebär att beloppen för de maximala boendeutgifterna som anses som godtagbara vid beräkningen av nivån på bostadsbidraget fortsättningsvis är högre i landskapet än i riket. Därtill föreslår landskapsregeringen vissa ändringar i blankettlagen som är av teknisk natur. Lagförslaget rör landskapsregeringens förslag till budget för år 2018 och avsikten är att lagförslaget ska behandlas som en budgetlag i samband med budgeten i enlighet med 20 § 3 mom. i självstyrelselagen.
INNEHÅLL
1.2 Allmänt bostadsbidrag och maximala boendeutgifter
1.3 Förslaget till ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag
2. Landskapsregeringens överväganden
3. Landskapsregeringens förslag
Ändring av landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Gällande bestämmelser
Redan 1975 antogs på Åland blankettlagstiftning som gjorde rikets lagstiftning om bostadsbidrag gällande på Åland. Med stöd av landskapslagen (1975:63) om tillämpning av lagen om bostadsbidrag gjordes lagen om bostadsbidrag (FFS 408/1975) gällande på Åland med de undantag som angavs i blankettlagen. Sedan år 1995 sköter Folkpensionsanstalten verkställigheten av utbetalningen av det allmänna bostadsbidraget på Åland med stöd av förordningen (1995:7) om skötseln i landskapet Åland av vissa ärenden som gäller bostadsbidrag.
Nyligen reformerades rikslagstiftningen om bostadsbidrag och lagen om allmänt bostadsbidrag (FFS 938/2014) trädde i kraft i riket den 1 januari 2015. Med anledning av riksreformen antogs en ny åländsk blankettlag som trädde i kraft den 1 februari 2015.[1] Lagen om allmänt bostadsbidrag tillämpas på Åland med stöd av landskapslagen (2015:4) om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag, dock med de avvikelser som anges i blankettlagen. Ändringar som görs av rikslagen ska enligt 1 § 2 mom. i blankettlagen tillämpas från det att ändringarna träder i kraft i riket, om inte annat följer av bestämmelserna i blankettlagen.
Det har gjorts ändringar i lagen om allmänt bostadsbidrag efter att den trädde i kraft. Den viktigaste ändringen medförde att de studerande i riket omfattas av det allmänna bostadsbidraget.[2] Samtidigt ändrades lagen om allmänt bostadsbidrag så att de vid beräkningen av nivån på bostadsbidraget godtagbara maximala boendeutgifterna sänktes. Ändringarna i lagen om allmänt bostadsbidrag har föranlett ändringar i den åländska blankettlagen. Den första ändringen av blankettlagen gjordes så att de vid beräkningen av nivån på bostadsbidraget godtagbara maximala boendeutgifterna inte skulle sänkas på Åland.[3] Denna ändring trädde i kraft den 1 januari 2017. Den andra ändringen av blankettlagen gjordes så att de studerande på Åland fortsättningsvis ska omfattas av systemet med bostadstillägg till studiestödet enligt landskapslagen (2006:71) om studiestöd, dvs. blankettlagen anpassades så att de studerande på Åland inte överfördes till systemet med det allmänna bostadsbidraget. Denna ändring trädde i kraft den 1 augusti 2017.[4]
Det kan noteras att det under 2017 har förts in särskilda bestämmelser om Åland i lagen om allmänt bostadsbidrag. Lagen om allmänt bostadsbidrag har ändrats så att bostadsbidrag inte beviljas åländska studerande som studerar på fastlandet och som är berättigade till bostadstillägg enligt landskapslagen om studiestöd. Samtidigt har rikslagstiftningen om studiestöd ändrats så att studerande från fastlandet som studerar på Åland får studiestödets bostadstillägg.[5]
1.2 Allmänt bostadsbidrag och maximala boendeutgifter
Allmänt bostadsbidrag beviljas för 80 procent av skillnaden mellan de godtagbara boendeutgifterna och bassjälvriskandelen. Godtagbara boendeutgifter är de boendeutgifter som ska beaktas vid beviljande av bostadsbidrag upp till de maximibelopp som bestäms i lagen. Med bassjälvriskandel avses den andel av de inkomster som överskrider de i lagen angivna inkomstgränserna som hushållet måste använda för att täcka boendeutgifterna innan bostadsbidrag kan beviljas för de återstående boendeutgifterna. Bassjälvriskandelen är 42 procent av de inkomster som överstiger den inkomstgräns som berättigar till fullt bidrag. Inkomstgränsen beror på antalet vuxna personer och minderåriga barn i hushållet, så att självrisken på samma inkomstnivå minskar när hushållets storlek och antalet minderåriga barn ökar. Samma beräkningsformel tillämpas i alla kommungrupper och hushåll oavsett inkomstnivå.
I 2015 års riksreform om bostadsbidrag frångick man hyresgränsen per kvadratmeter och kvadratmetergränsen vilket betyder att endast bostadens läge (kommungrupp) och hushållets storlek påverkar de godtagbara maximala boendeutgifterna. Enligt 3 § 2 mom. i blankettlagen hör Åland till kommungrupp III. Genom ändring av 10 § i lagen om allmänt bostadsbidrag sänktes nivåerna för godtagbara maximala boendeutgifter i kommungrupp III och IV med ca 5 %. Detta gjordes i riket för att man skulle kunna uppnå statens sparmål i fråga om det allmänna bostadsbidraget och för att man skulle kunna täcka de extra kostnader som överföringen av de studerande medförde. Dessa sänkningar genomfördes inte på Åland. Enligt 3 § 20 mom. i blankettlagen ska bestämmelsen om maximala boendeutgifter i 10 § i lagen om allmänt bostadsbidrag tillämpas i den lydelse bestämmelsen har i rikslagen den 31 december 2016. Vid den tidpunkten hade nivåerna för de maximala boendeutgifterna enligt lagen om allmänt bostadsbidrag inte ännu sänkts i riket. Denna ändring av blankettlagen trädde i kraft den 1 januari 2017. De maximala boendeutgifterna är i dagsläget bundna till Statistikcentralens hyresindex.
1.3 Förslaget till ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag
Riksdagen behandlar för närvarande ett förslag till ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag.[6] Förslaget rör budgetpropositionen och avses att bli behandlat i riksdagen i samband med budgeten. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2018. Enligt propositionen ska det inom det allmänna bostadsbidraget införas en särskild maximal boendeutgift som tillämpas på boendeutgifterna för en del av en bostad och bostäder som är mindre än 20 kvadratmeter. Dessutom binds de maximala boendeutgifterna till levnadskostnadsindex i stället för till hyresindex. De maximala boendeutgifterna höjs vid ingången av 2019 i enlighet med förändringen i levnadskostnadsindex, så under 2018 ska fortfarande de maximala boendeutgifterna för 2017 tillämpas. Dessutom föreslås preciserande bestämmelser om justeringen av bostadsbidraget vid förändringar i inkomsterna.
Regeringen Sipilä hade ursprungligen fattat beslut i samband med halvtidsöversynen av regeringsperioden att det ska sättas ett tak för kvadratmeterhyran per kommungrupp, utöver de nuvarande maximala boendeutgifterna. I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2018 fattades emellertid beslut om att det inom det allmänna bostadsbidraget i stället för ett tak för kvadratmeterhyran införs en särskild maximal boendeutgift för en del av en hyresbostad, eftersom ett tak för kvadratmeterhyran skulle medföra att bostadsbidraget kompliceras avsevärt och att det bostadsbidrag som betalas för små bostäder försämras avsevärt.
Lagändringen berör de bidragstagare som hyr en del av en bostad antingen som en underhyresgäst eller på basis av ett separat hyresavtal som ingåtts med hyresvärden. I ett underhyresförhållande bor såväl huvudhyresgästen som underhyresgästen i delad bostad, varvid normen för delad bostad tillämpas också på huvudhyresgästens boendeutgifter. Dessutom gäller normen för delad bostad de bostadsbidragstagare som bor i bostäder som är mindre än 20 kvadratmeter. Bindningen av de maximala boendekostnaderna till levnadskostnadsindex påverkar i sin tur alla de bostadsbidragstagare vars boendeutgifter ökar kraftigare än levnadskostnadsindexet.
Den särskilda maximala boendeutgiften ska förverkligas genom en ändring av 10 § i lagen om allmänt bostadsbidrag. Det föreslås nya 3 och 4 mom. i vilka det föreskrivs om de maximala boendeutgifterna för en del av en bostad. De maximala boendeutgifterna för en del av en bostad som föreslås i 10 § 3 mom. ska vara 80 procent av de maximala boendeutgifterna enligt gällande 10 § 1 mom. I förslag till 10 § 4 mom. anges att de maximala boendeutgifterna för en del av en bostad som hyrs av hushåll med fem eller mer än fem medlemmar höjs med samma fasta belopp som bestäms på basis av kommungrupp. De maximala boendeutgifterna för en del av en bostad ska höjas i enlighet med förändringen i levnadskostnadsindex.
2. Landskapsregeringens överväganden
Den åländska blankettlagen behöver ändras med anledning av det förslag till ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag som för tillfället behandlas i riksdagen. Det huvudsakliga förslaget i riksregeringens proposition gäller införandet av en särskild maximal boendeutgift och detta ska göras genom ändring av 10 § i lagen om allmänt bostadsbidrag. Enligt gällande 3 § 20 mom. i blankettlagen ska bestämmelsen om maximala boendeutgifter i 10 § i lagen om allmänt bostadsbidrag tillämpas i den lydelse bestämmelsen har i rikslagen den 31 december 2016. Därför kommer ändringen av 10 § i lagen om allmänt bostadsbidrag inte att tillämpas på Åland, om inte 3 § 20 mom. i blankettlagen ändras. Därmed uppstår också frågan om den föreslagna särskilda maximala boendeutgiften ska göras gällande på Åland och hur blankettlagen i så fall ska ändras.
För närvarande får ett hushåll som hyr en del av en bostad, till exempel ett rum, ett lika stort bostadsbidrag som ett hushåll som hyr en hel bostad. Överföringen i riket av de studerande till det allmänna bostadsbidraget har ökat utbetalningen av bostadsbidrag för en del av en bostad. Därför har det uppstått ett behov i riket av att återinföra normen för delad bostad. Genom riksreformen år 2015 frångicks normen för delad bostad i och med övergången till systemet med en modell med helhetshyra. Den proposition som behandlas i riksdagen utgår från att det ska tillämpas särskilda maximala boendeutgifter, som är en aning lägre än de gällande maximala boendeutgifterna, när bostadsbidraget bestäms för hushåll som hyr en del av en bostad eller små bostäder som är mindre än 20 kvadratmeter. Största delen av dem som hyr en del av en bostad och som bor i bostäder som är mindre än 20 kvadratmeter är ensamboende, framförallt studerande. På Åland har de studerande inte överförts till systemet med det allmänna bostadsbidraget. Detta innebär att få personer på Åland skulle komma att omfattas av den särskilda maximala boendeutgiften.
Blankettlagen innehåller i dagsläget enbart nödvändiga anpassningar så att lagen om allmänt bostadsbidrag kan tillämpas på Åland. Den ursprungliga avsikten har inte varit att föra in bestämmelser i blankettlagen som skulle medföra att tillämpningen av lagen om allmänt bostadsbidrag på Åland avviker i någon större utsträckning från rikslagens innehåll. Därför anser landskapsregeringen att den föreslagna särskilda maximala boendeutgiften också bör gälla på Åland, dock så att tillämpningen anpassas till redan existerande avvikelser om maximala boendeutgifter i blankettlagen. Landskapsregeringen anser att den mest ändamålsenliga lösningen är att blankettlagen ändras så att det förs in en särskild paragraf om tillämpningen av 10 § i rikslagen på Åland. I paragrafen ska de från 10 § i rikslagen avvikande maximala boendeutgifterna framgå explicit.
3. Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att 3 § 20 mom. i blankettlagen upphävs och istället ska det fogas in en ny 3a § som föreskriver om hur 10 § i rikslagen om maximala boendeutgifter ska tillämpas på Åland. De åländska maximala boendeutgifterna som med stöd av 3 § 20 mom. i blankettlagen motsvarar de högre fasta belopp som gällde i riket före 2017 ska hållas kvar. Dessa belopp ska uttryckligen framgå ur den föreslagna nya paragrafen i blankettlagen. Samtidigt ska i paragrafen föreskrivas hur de i lagen om allmänt bostadsbidrag föreslagna bestämmelserna om särskilda maximala boendeutgifterna för en del av en bostad och bostäder som är mindre än 20 kvadratmeter ska tillämpas på Åland.
Landskapsregeringen föreslår samtidigt tekniska justeringar av 3 § i blankettlagen. Ändringen av landskapslagen bör träda i kraft vid samma tidpunkt som ändringen av rikslagen. Om landskapslagen träder i kraft vid en senare tidpunkt får detta till följd att 10 § i rikslagen tillämpas på ansökningar om bostadsbidrag sådan paragrafen lyder den 31 december 2016 tills ändringen av blankettlagen träder i kraft. Med anledning av ärendets art och brådskande natur är avsikten att landskapsregeringens lagförslag ska behandlas som en budgetlag i enlighet med 20 § 3 mom. Då kan ändringen av landskapslagen träda i kraft från årsskiftet, redan innan den lagstiftningskontroll som avses i 19 § självstyrelselagen är slutförd.
4. Förslagets konsekvenser
Lagförslaget gäller bostadsbidrag. De totala utgifterna för utbetalda bostadsbidrag på Åland var 2014 1 413 854 euro, under 2015 1 731 905 euro och under 2016 2 171 870 euro. I landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland 2018 föreslås ett anslag för bostadsbidrag om 2 760 000 euro, vilket också kan inkludera administrativa kostnader för handläggande av bostadsbidragsärenden. Av de totalt 538 hushåll på Åland som mottog bostadsbidrag under 2016 bodde 498 hushåll i hyresbostäder, och 40 i ägarbostäder, varav 9 i aktiebostadshus och 31 i egnahemshus. Bland åländska hushåll som lyfte bostadsbidrag under 2016 var den genomsnittliga boendeytan 64,6 kvadratmeter. Bland ensamboende var det genomsnittliga boendeytan 50 kvadratmeter. Enligt FPA finns på Åland i oktober 2017 sju hushåll som bor i delade bostäder och lyfter bostadsbidrag som kommer att beröras av ändringarna av de maximala boendekostnaderna för delade bostäder. I oktober 2017 utbetalades på Åland bostadsbidrag till 511 hushåll som bodde i hyresbostäder. Av dessa hade fem bostäder en bostadsyta på mindre än 20 kvadratmeter.
Statistik över hushåll som lyfte bostadsbidrag i oktober 2017:
| Typ av hushåll | Genomsnittlig förmån | Antal hushåll |
| Totalt | 320,53 | 530 |
| Ensamboende | 249,97 | 250 |
| Barnlösa par | 302,92 | 13 |
| Barnfamiljer totalt | 392,38 | 256 |
| Familjer med två vårdnadshavare | 380, 01 | 70 |
| Familjer med en vårdnadshavare | 397,04 | 186 |
| Övriga | 272,54 | 11 |
Lagförslaget gäller huvudsakligen införandet av särskilda maximala boendeutgifter som ska tillämpas på boendeutgifterna för hushåll som hyr en del av en bostad eller bostad som är mindre än 20 kvadratmeter. Förslaget medför att utgifterna för bostadsbidraget minskar om ett hushåll blir föremål för dessa särskilda regler om maximal boendeutgift, istället för de allmänna maximala boendeutgifterna. Förslagets sammanlagda inverkan på landskapets utgifter för bostadsbidraget torde ändå vara marginell med tanke på att så få hushåll kommer att omfattas av den särskilda maximala boendeutgiften.
Det är huvudsakligen studerande som hyr en del av en bostad eller bor i bostäder som är mindre än 20 kvadratmeter. Till skillnad från rikslagstiftningen omfattar det allmänna bostadsbidraget på Åland inte de studerande. På Åland torde huvudsakligen ensamboende komma att omfattas av de särskilda maximala boendeutgifterna. Det är främst denna typ av hushåll som hyr en del av en bostad eller bor i bostad som är mindre än 20 kvadratmeter. Om ett hushåll med en person blir föremål för de särskilda istället för de allmänna maximala boendeutgifterna rör det sig om en sänkning av de maximala boendeutgifterna från 411 till 329 euro. Till den del boendeutgifterna överskrider detta belopp ska utgifterna inte vara bidragsberättigande.
Sedan år 1995 sköter Folkpensionsanstalten verkställigheten av utbetalningen av det allmänna bostadsbidraget på Åland med stöd av förordningen (1995:7) om skötseln i landskapet Åland av vissa ärenden som gäller bostadsbidrag. De föreslagna ändringarna har diskuterats med FPA. Eftersom syftet med lagförslaget huvudsakligen är att i landskapslagstiftning implementera de ändringar som har föreslagits i lagen om allmänt bostadsbidrag beräknas lagförslaget inte få några ekonomiska konsekvenser för administrationen vid Folkpensionsanstalten. Dock bör beaktas att de maximala boendeutgiftsbeloppen är högre på Åland än i riket. I samband med verkställigheten ska även beaktas att justeringen av de maximala boendeutgifterna kommer att ske i förhållande till förändringar i levnadskostnadsindex istället för förändringen i den allmänna hyresnivån.
5. Lagstiftningsbehörigheten
Lagförslaget gäller socialvård, som utgör landskapsbehörighet enligt 18 § 13 punkten i självstyrelselagen. Landskapslagen berör även landskapets myndigheter samt kommunernas förvaltning på vilka områden lagstiftningsbehörigheten tillkommer landskapet enligt 18 § 1 och 4 punkterna i självstyrelselagen. Riket har lagstiftningsbehörighet i fråga om stiftande, ändring och upphävande av grundlag samt avvikelse från grundlag enligt 27 § 1 punkten i självstyrelselagen. Den sociala tryggheten för stöd till boende berör framför allt 19 § 4 mom. i grundlagen (GrUU 10/2011 rd, GrUU 17/2014 rd). Enligt momentet ska det allmänna främja vars och ens rätt till bostad och möjligheter att själv ordna sitt boende. Det allmänna verkställer denna skyldighet enligt grundlagen särskilt genom olika former av bostadsbidrag. Bostadsbidraget är också av betydelse med avseende på grundläggande försörjning enligt 19 § 2 mom. och oundgänglig försörjning och omsorg enligt 19 § 1 mom. i grundlagen (GrUU 10/2011 rd).
Enligt detta lagförslag ska det införas en särskild maximal boendeutgift som tillämpas på boendeutgifterna för en del av en bostad och för bostäder som är mindre än 20 kvadratmeter. Detta innebär en sänkt nivå på bostadsbidraget för de förmånstagare som omfattas av denna särskilda boendeutgift. Nuvarande bestämmelser i blankettlagen gör den i rikslagen föreslagna bindningen av de maximala boendeutgifterna till levnadskostnadsindex gällande på Åland. Detta medför att nivån på bostadsbidraget inte kommer att stiga i takt med en eventuell höjning av hyran, om boendeutgifterna är höga och en höjning av hyran avviker från förändringar i levnadskostnadsindex. Landskapsregeringen konstaterar ändå att dessa ändringar inte skulle innebära något väsentligt ingrepp i den grundläggande försörjningen. Bostadsbidragsbeloppet har inte heller garanterats på så sätt att bidragen inte skulle kunna minska när systemet förändras. Ändringarna äventyrar inte de rättigheter som tryggas i 19 § i grundlagen.
6. Lagstiftningsordningen
Enligt 20 § 3 mom. självstyrelselagen kan lagtinget bemyndiga landskapsregeringen att bestämma att en lag helt eller delvis ska träda i kraft redan innan republikens president har fattat beslut om utövande av sin vetorätt. Detta kan göras då ett anslag i landskapets budget förutsätter att en landskapslag stiftas för att landskapslagen ska träda ikraft snabbt. Det måste också finnas särskilda skäl för att frångå det normala förfarandet. Sådana särskilda skäl kan vara att brådskan beror på yttre omständigheter som landskapsregeringen och lagtinget inte kan påverka eller att det är synnerligen viktigt att en landskapslag kan sättas i kraft t.ex. vid årsskiftet. Bedömningen av frågan om särskilda skäl finns ankommer uteslutande på lagtinget.[7] Landskapsregeringen anser att den föreslagna lagen uppfyller kraven för att lagen ska behandlas som en budgetlag.
Enligt lagförslaget ska ändringar i rikslag göras tillämpliga i landskapet med de avvikelser som anges i landskapslagen. Propositionen som innehåller ändringarna i rikslagen är ännu under handläggning i riksdagen.[8] Högsta domstolen har nyligen i samband med lagstiftningskontrollen bedömt under vilka omständigheter rikslagar under beredning kan intas i landskapslag.[9] Under behandlingen av lagförslaget i lagtinget bör man vara uppmärksam på behandlingen av propositionen i riksdagen och helst avvakta med lagtingets slutliga behandling av den föreslagna landskapslagen till dess att rikslagen är stadfäst. Landskapsregeringen kommer att följa den fortsatta processen och förse lagtinget och dess utskott med nödvändig information. Propositionen har den 9 november 2017 överlämnats till utskottsbehandling i riksdagen.
Detaljmotivering
Ändring av landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag
3 §. Avvikelser och särskilda bestämmelser. Gällande paragraf innehåller undantagsbestämmelser som innebär att hänvisningarna i rikslagen till bestämmelser i annan rikslagstiftning ersätts med hänvisningar till motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen. Paragrafen har tidigare varit föremål för ändringar genom landskapslagarna 2016/92 och 2017/52. Enligt förslaget ska bestämmelser både upphävas, ändras och fogas till i paragrafen. Landskapsregeringen anser att den lagtekniskt mest överskådliga lösningen är att ändra paragrafen i sin helhet. Dock behandlas nedan endast de bestämmelser i paragrafen som innebär en förändring i förhållande till dagsläget. Genom landskapslagen 2017/52 fördes in i paragrafen ett nytt 21 mom. som föreskriver att ett antal bestämmelser i rikslagen ska på Åland tillämpas i den lydelse de har i lagen om allmänt bostadsbidrag den 31 juli 2017. Paragrafens moment hänvisar till och följer annars paragrafnumreringen i rikslagen. Därför föreslår landskapsregeringen att innehållet i 21 mom. förs in som separata bestämmelser i paragrafens 7, 10, 16, 17 och 18 mom. medan innehållet i gällande 21 mom. stryks ur paragrafen.
Genom landskapslagen 2016/92 fogades ett nytt 20 mom. till paragrafen som föreskriver att bestämmelsen i rikslagens 10 § ska på Åland tillämpas i den lydelse den har i lagen om allmänt bostadsbidrag. Förslag om ändring av rikslagens 10 § om maximala boendeutgifter behandlas i riksdagen för tillfället. Landskapsregeringen föreslår en ny 3a § om hur bestämmelserna i rikslagens 10 § om maximala boendeavgifter ska tillämpas på Åland och paragrafens gällande 20 mom. ska strykas. Dock föreslår landskapsregeringen att det förs in ett nytt 22 mom. om indexjusteringen på Åland av de maximala boendeutgifterna på Åland som föreslås vara föremål för en ny 3a § i blankettlagen.
I rikslagens gällande 51 § föreskrivs om indexjusteringen av olika belopp som är föremål för lagens bestämmelser. I paragrafen hänvisas också till indexjusteringen av de maximala boendeutgifterna enligt rikslagens 10 §. Enligt gällande lydelse i rikslagens 51 § 3 mom., som gäller som sådan på Åland med stöd av blankettlagen, ska de maximala boendeutgifterna justeras årligen så att de motsvarar förändringen i den allmänna hyresnivån. Enligt förslag till ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag som för tillfället behandlas i riksdagen ska de maximala boendeutgifterna höjas i enlighet med förändringen i levnadskostnadsindex. Enligt förslag till 51 § 3 mom. i rikslagen ska de maximala boendeutgifter som avses i 10 § justeras kalenderårsvis från ingången av året i enlighet med förändringen i levnadskostnadsindex (oktober 1951=100). De i rikslagens 10 § angivna beloppen av de maximala boendeutgifterna ska motsvara poängtalet för levnadskostnadsindexet (1951:10=100) för oktober 2016. Den årliga förändringen ska beräknas enligt poängtalet för levnadskostnadsindexet för oktober innevarande år och för oktober föregående år. De maximala boendeutgifterna ska justeras första gången vid ingången av 2019 i enlighet med förändringen i levnadskostnadsindex. Enligt förslag till nytt 3 § 22 mom. i blankettlagen ska de belopp som ska gälla på Åland enligt förslag till ny 3a § i blankettlagen justeras i enlighet med förslag till ändring av rikslagens 51 §. Folkpensionsanstalten ska beakta detta vid verkställigheten av utbetalningen av det allmänna bostadsbidraget på Åland.
3a §. Maximala boendeutgifter på Åland. Paragrafen är ny. Enligt gällande 3 § 20 mom. i blankettlagen ska bestämmelsen om maximala boendeutgifter i 10 § i lagen om allmänt bostadsbidrag tillämpas i den lydelse bestämmelsen har i rikslagen den 31 december 2016. Enligt förslaget ska tillämpningen av 10 § i rikslagen inte vara på detta sätt bunden vid riksbestämmelsens tidigare lydelse utan i den föreslagna paragrafen ska särskilt föreskrivas om maximala boendeavgifter och de belopp som är tillämpliga på Åland.
Enligt det förslag till ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag som för tillfället behandlas i riksdagen ska i rikslagens 10 § 1 mom. fortsättningsvis föreskrivas om de maximala boendeutgiftsbelopp för ett hushåll som högst beaktas vid beviljande av bostadsbidrag. Bidrag beviljas inte för boendeutgifter som överstiger de maximala boendeutgifterna. Till denna del ska på Åland fortsättningsvis tillämpas de högre belopp som gällde i riket den 31 december 2016. Ur förslag till 1 mom. och den i momentet ingående tabellen ska framgå vilka belopp för maximala boendeutgifter som på Åland ska gälla istället för de belopp som ska gälla i riket enligt rikslagens 10 § 1 och 3 mom. Enligt 3 § 2 mom. i blankettlagen hör Åland till kommungrupp III. Enligt nytt 10 § 3 mom. i förslaget till ändring av rikslagen ska det föreskrivas om särskilda boendeutgifter för en del av en bostad och bostäder som är mindre än 20 kvadratmeter. Dessa maximala boendeutgifter föreslås i riket vara 80 procent av de maximala boendeutgifterna enligt 10 § 1 mom. i rikslagen. Landskapsregeringen föreslår att motsvarande belopp i landskapet ska ingå i tabellen enligt 1 mom. och att dessa belopp ska vara 80 procent av de maximala belopp som ska gälla vid tillämpningen på Åland av 10 § 1 mom. i rikslagen.
Förslag till 2 mom. anknyter till tillämpningen av rikslagens 10 § 2 mom. samt förslag till nytt 10 § 4 mom. i rikslagen. I bestämmelsen ska föreskrivas med hur stort belopp de maximala boendeutgifterna ska höjas om det finns fler än fyra medlemmar i ett hushåll. Om ett hushåll består av fler än fyra personer vid tillämpning enligt rikslagens 10 § 2 mom. höjs de maximala boendeutgifterna på Åland med 123 euro för varje medlem av hushållet som överstiger fyra personer. Beloppet motsvarar det som gäller i dagsläget på Åland. Enligt förslaget ska motsvarande belopp vid tillämpningen av rikslagens 10 § 4 mom. vara 98 euro. Detta belopp ska tillämpas vid höjning på Åland av de maximala boendeutgifterna om det finns fler än fyra medlemmar i ett hushåll i en del av en bostad enligt 10 § 3 mom. i rikslagen. Det bör noteras att justeringen av de maximala boendeutgifterna kommer att förändras. Enligt förslag till ändring av 51 § 3 mom. lagen om allmänt bostadsbidrag som för tillfället behandlas i riksdagen ska de maximala boendeutgifterna höjas i enlighet med förändringen i levnadskostnadsindex. Ändringen har beaktats i förslag till 3 § 22 mom. i blankettlagen.
Ikraftträdande. Ändringen av rikslagen om allmänt bostadsbidrag planeras träda i kraft den 1 januari 2018. Ändringarna av blankettlagen föreslås träda i kraft vid samma tidpunkt.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 3 § landskapslagen (2015:4) om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag sådan paragrafen lyder i landskapslagarna 2016/92 och 2017/52, samt
fogas till lagen en ny 3a § som följer:
3 §
Avvikelser och särskilda bestämmelser
För den som har rätt till bostadsbidrag och är bosatt på Åland betalas bostadsbidrag ur landskapets medel. Likaså betalas kostnaderna som verkställigheten av denna lag medför ur landskapets medel.
Kommunerna på Åland hör till kommungrupp III.
Hänvisningen i rikslagens 4 § 2 mom. till 81 § barnskyddslagen (FFS 417/2007) ska avse de med stöd av landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen tillämpliga bestämmelserna i barnskyddslagen.
Bestämmelsen i rikslagens 4 § 4 mom. ska på Åland tillämpas i den lydelse den har i lagen om allmänt bostadsbidrag (FFS 938/2014) den 31 juli 2017 och hänvisningen till 14 § lagen om studiestöd ska avse 13 § landskapslagen (2006:71) om studiestöd.
Hänvisningen i rikslagens 7 § 2 mom. till lagen om hyra av bostadslägenhet (FFS 481/1995) ska avse hyreslagen (1999:19) för landskapet Åland.
Bestämmelsen i rikslagens 8 § 2 mom. 1 punkten ska på Åland tillämpas i den lydelse den har i lagen om allmänt bostadsbidrag (FFS 938/2014) den 31 juli 2017 och hänvisningen till 14 § lagen om studiestöd ska avse 13 § landskapslagen om studiestöd.
Bestämmelsen i rikslagens 9 § 9 mom. ska på Åland tillämpas i den lydelse den har i lagen om allmänt bostadsbidrag (FFS 938/2014) den 31 juli 2017.
Hänvisningen i rikslagens 15 § 1 punkten till barnbidragslagen (FFS 796/1992) ska avse landskapslagen (1994:48) om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen.
Hänvisningen i rikslagens 15 § 2 punkten till lagen om moderskapsunderstöd (FFS 477/1993) ska avse landskapslagen (1994:10) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om moderskapsunderstöd.
Bestämmelsen i rikslagens 15 § 7 mom. ska på Åland tillämpas i den lydelse den har i lagen om allmänt bostadsbidrag (FFS 938/2014) den 31 juli 2017 och hänvisningen till lagen om studiestöd ska avse landskapslagen om studiestöd.
Hänvisningen i rikslagens 15 § 8 punkten till lagen om utkomststöd (FFS 1412/1997) ska avse landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd.
Hänvisningen i rikslagens 15 § 12 punkten till familjevårdarlagen (FFS 312/1992) ska avse landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av familjevårdarlagen.
Hänvisningen i rikslagens 15 § 12 punkten till lagen om barndagvård (FFS 36/1973) avseende ersättningar för kostnader för familjedagvård ska avse ersättningar för kostnader för familjedaghem och gruppfamiljedaghem enligt barnomsorgslagen (2011:86) för landskapet Åland.
Hänvisningen i rikslagens 15 § 17 punkten till lagen om underhållsstöd (FFS 580/2008) ska avse landskapslagen (2009:7) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om underhållsstöd.
Hänvisningen i rikslagens 15 § 20 punkten till lagen om stöd för närståendevård (FFS 937/2005) ska avse de med stöd av landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård tillämpliga bestämmelserna i lagen om stöd för närståendevård.
Bestämmelsen i rikslagens 20 § 8 mom. ska på Åland tillämpas i den lydelse den har i lagen om allmänt bostadsbidrag (FFS 938/2014) den 31 juli 2017 och hänvisningen till lagen om studiestöd ska avse landskapslagen om studiestöd.
Bestämmelsen i rikslagens 27 § 2 mom. 5 punkten ska på Åland tillämpas i den lydelse den har i lagen om allmänt bostadsbidrag (FFS 938/2014) den 31 juli 2017 och hänvisningen till lagen om studiestöd ska avse landskapslagen om studiestöd.
Bestämmelsen i rikslagens 28 § 4 punkten ska på Åland tillämpas i den lydelse den har i lagen om allmänt bostadsbidrag (FFS 938/2014) den 31 juli 2017.
Rätten att få uppgifter av myndigheter i rikslagens 42 § omfattar även rätt att få uppgifter av myndigheter underställda landskapsregeringen.
Besvärsinstanserna i 42 § rikslagen ska avse högsta förvaltningsdomstolen.
Hänvisningen i rikslagens 47 § 1 mom. till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999) ska avse landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet.
Hänvisningarna i rikslagens 51 § till indexjustering av de maximala boendeutgifter som avses i rikslagens 10 § ska på Åland avse indexjustering av de maximala boendeutgifterna i 3a § i denna lag.
3a §
Maximala boendeutgifter på Åland
Av de boendeutgifter som avses i rikslagens 10 § 1 och 3 mom. ska vid tillämpningen på Åland beaktas högst följande belopp:
| Hushållets storlek personer | 10 § 1 mom. | 10 § 3 mom. |
| Kommungrupp III | Kommungrupp III | |
| 1 | 411 | 329 |
| 2 | 600 | 480 |
| 3 | 761 | 609 |
| 4 | 901 | 721 |
Om ett hushåll består av fler än fyra personer vid tillämpning enligt rikslagens 10 § 2 mom. höjs de maximala boendeutgifterna med 123 euro i kommungrupp III för varje medlem av hushållet som överstiger fyra personer. Motsvarande höjning vid tillämpning enligt rikslagens 10 § 4 mom. är 98 euro.
Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen för Åland.
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 23 november 2017 | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Wille Valve |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 6/2017-2018