Lagförslag 7/2011-2012
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 7/2011-2012 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2012-01-12 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ändringar i skattelagstiftningen 2012
Huvudsakligt innehåll
För skatteåret 2012 föreslår landskapsregeringen vissa ändringar i kommunalbeskattningen. Grundavdragets maximibelopp höjs från 2 250 euro till 2 850 euro och det tillfälliga donationsavdraget förlängs att gälla även för 2012.
Samfundsskattesatsen i landskapet höjs dels temporärt dels permanent. Den temporära höjningen tillämpas under perioden 2012–2013 och är 1,2259 procentenheter när det gäller företag och 2,2178 procentenheter för samfällda förmåner. Den permanenta höjningen tillämpas från och med skatteåret 2014 och är endast marginell för företag (0,0009 procentenheter) och 0,8178 procentenheter för samfällda förmåner. Till följd av ändringar av statens andel av skatten kommer skattesatserna totalt sett att vara på samma nivå under hela perioden, det vill säga 24,5 % för företag och 28 % för samfällda förmåner.
Slutligen föreslås även en ändring av procentsatsen för den kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst som landskapet betalar till kommunerna. Procentsatsen bestäms av förhållandet mellan kommunalskattesatsen för samfund i landskapet och kapitalinkomstskattesatsen. Förändringarna av dessa båda skattesatser medför att procentsatsen för kompensationen höjs temporärt med 2,6879 procentenheter för skatteåren 2012 och 2013, men sänks permanent med 1,3954 procentenheter från och med skatteåret 2014.
De ändringar som ingår i lagförslaget föreslås bli tillämpade från och med skatteåret 2012.
INNEHÅLL
1.2. Beskattning av samfund och samfällda förmåner
1.3. Kompensation för uteblivna intäkter från kapitalbeskattningen
2. Behov av ändring och landskapsregeringens förslag
2.1. Grundavdraget och donationsavdraget
2.2. Skattesatsen för samfund och samfällda förmåner
2.3. Kompensation för uteblivna intäkter från kapitalbeskattningen
L A N D S K A P S L A G om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst
Allmän motivering
1. Gällande lagstiftning
1.1 Kommunalbeskattning
Enligt 18 § 5 p. självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet vad gäller skatt till kommunerna. Kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland trädde ikraft den 1 januari 2012 och ersätter från och med skatteåret 2012 den tidigare landskapslagen med samma namn (1993:37, nedan den gamla lagen). Kommunalskattelagen är liksom den gamla lagen en blankettlag enligt vilken inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) och lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998) med vissa undantag tillämpas i landskapet. Den nu gällande lagen innehåller också liksom den gamla lagen en automatik när det gäller ändringar av rikslagstiftningen, dessa träder i kraft i landskapet vid samma tidpunkt som i riket. Detta gäller dock inte bestämmelser i landskapslagen som avviker från rikslagstiftningen. I kommunalskattelagen är avvikelserna mer omfattande än i den gamla lagen genom att samtliga bestämmelser om avdrag vid kommunalbeskattningen regleras i den nu gällande lagen. Automatiken beträffande ändringar gäller således inte dessa bestämmelser.
1.2. Beskattning av samfund och samfällda förmåner
När det gäller beskattningen av samfund och samfällda förmåner i landskapet är regleringen tämligen komplicerad. Med samfund avses enligt definitionen i inkomstskattelagen bland annat aktiebolag, andelslag och utländska dödsbon. Som samfällda förmåner betraktas till exempel samfällda skogar, väglag, fiskelag och skifteslag. I riket anges skattesatsen för samfund och samfällda förmåner i 124 § inkomstskattelagen, fram till och med skatteåret 2011 var den 26 %. Skatteinkomsterna fördelas mellan de tre skattetagarna staten, kommunerna och församlingarna enligt vad som anges i 12 § lagen om skatteredovisning. Eftersom landskapet har lagstiftningsbehörighet vad gäller skatt till kommunerna är behörigheten beträffande skatt från samfund och samfällda förmåner delad mellan landskapet och riket.
Procentsatsen för den skatt åländska företag och samfälligheter betalar till staten följer av den totala skatteprocenten i riket och den statliga andelen av skatten som anges i lagen som skatteredovisning. Motsvarande gäller för den skatt som betalas till församlingarna. Procentsatsen för den kommunala skatten anges i kommunalskattelagens 29 §. Formellt sett är den inte beroende av de ovan nämnda bestämmelserna men i praktiken har lagtinget hittills valt att sätta procentsatsen så att skatten för företag och samfälligheter i landskapet totalt sett är på samma nivå som i riket. I enlighet med det anges i kommunalskattelagen, liksom i den gamla lagen, att kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner är 5,7174 %. Procentsatsen utgör 21,99 % av den totala samfundsskattesatsen på 26 %. Under skatteåren 2010 och 2011 tillämpades temporärt en skattesats på 8,3174 %, den totala skattesatsen har dock varit oförändrad under dessa år. Den högre procentsatsen vid kommunalbeskattningen berodde på att staten i syfte att balansera kommunalekonomin beslöt höja kommunernas andel av skatten samtidigt som den statliga andelen sänktes. Lagtinget beslöt att stöda kommunerna på samma sätt och höjde genom en temporär ändring av den gamla lagen (2010/38) skattesatsen för samfund och samfällda förmåner med 2,6 procentenheter för skatteåren 2010 och 2011. Den högre procentsatsen tillämpades bara till och med utgången av 2011 och finns därför inte med i den nu gällande kommunalskattelagen som trädde i kraft den 1 januari 2012.
1.3. Kompensation för uteblivna intäkter från kapitalbeskattningen
I landskapslagen (2007:14) om kompensation för förlust av skatteintäkter ingår en bestämmelse om kompensation till kommunerna för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen (4a §). Denna form av kompensation tillkom i samband med att fördelningsnyckeln för samfundsskatten förnyades 2002. Syftet var att kompensera kommunerna för att en allt större del av de inkomster som genereras av småföretagare utgörs av kapitalinkomster som inte beskattas av kommunen. Genom att kompensationen infördes uppnåddes målsättningen att kommunen även får del av skatteinkomsterna från den näringsverksamhet som bedrivs av småföretagare i kommunen. Därmed är det inte någon skillnad ur kommunens synvinkel vilken bolagsform näringspolitiska satsningar resulterar i.
Regleringen av kompensationen placerades ursprungligen inom landskapsandelssystemet men överfördes till landskapslagen om kompensation för förlust av skatteintäkter när lagens tillämpningsområde utvidgades i samband med landskapsandelsreformen 2008. Det belopp som fördelas mellan kommunerna bestäms utgående från den kapitalinkomstskatt som jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i landskapet betalar och kompensationen är enligt gällande lag 20,4564 % av nämnda belopp. Procentsatsen bestäms utgående från förhållandet mellan skattesatsen för samfund och skattesatsen för kapitalinkomst så att beloppet blir lika stort som det belopp jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare skulle ha betalat om de i stället hade samfundsbeskattats. För närvarande utgör det således 5,7278 procentenheter av 28 %, vilket var de procentsatser som gällde vid den senaste ändringen.
2. Behov av ändring och landskapsregeringens förslag
2.1. Grundavdraget och donationsavdraget
Från och med skatteåret 2012 har man i riket höjt grundavdragets maximibelopp och förlängt det tillfälliga donationsavdraget.
Grundavdraget regleras i 23 § i kommunalskattelagen. Där anges att om en skattskyldig har en förvärvsinkomst som efter andra avdrag inte är högre än 2 250 euro dras detta belopp av från inkomsten. I riket har beloppet höjts till 2 850 euro. Där motiverades höjningen av grundavdraget med att man ville kompensera den skattehöjande effekten av inflationen och stegringen i förtjänstnivån (se vidare rp 50/2011). Genom höjningen av grundavdraget lindras beskattningen av låginkomsttagare. Landskapsregeringen anser att denna förändring är ändamålsenlig och föreslår att den genomförs även i landskapet.
Under skatteåren 2009–2011 var det möjligt för fysiska personer att göra avdrag för penningdonationer som gjordes för att främja vetenskap eller konst till offentligt finansierade universitet eller högskolor inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Donationer om minst 850 euro och högst 250 000 euro var avdragsgilla. Donationsavdraget gjordes från den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst vid stats- och kommunalbeskattningen. Eftersom det temporära avdraget var avsett att tillämpas fram till och med skatteåret 2011 togs bestämmelsen om det inte med i den nu gällande kommunalskattelagen. Tillämpningen av donationsavdraget har nu förlängts i riket så att det gäller även vid beskattningen 2012. Landskapsregeringen föreslår att förlängningen även ska tillämpas i landskapet.
2.2. Skattesatsen för samfund och samfällda förmåner
Statsbudgeten för 2012 innehöll också ändringar av samfundsskattesatsen, skattesatsen för samfällda förmåner samt kommunernas andel av skatten från samfund och samfällda förmåner.
När det gäller den totala skattesatsen för samfund har den i riket sänkts från 26 % till 24,5 % samtidigt som skattesatsen för samfällda förmåner höjts till 28 %. För att kompensera kommunerna för den sänkta skattesatsen höjdes kommunernas andel av skatten med 1,35 procentenheter, från 21,99 % till 23,34 %. Den kommunala andelen höjdes därutöver tillfälligt för åren 2012 och 2013 med ytterligare 5 procentenheter till 28,34 %. Höjningen av den kommunala andelen skedde på bekostnad av statens andel som sänktes permanent från 76,26 % till 74,80 % och temporärt för skatteåren 2012 och 2013 till 69,36 %. Den sistnämnda perioden höjdes även församlingarnas andel i viss mån. Följande tabell visar de olika skattetagarnas andelar och den totala skattesatsen för samfund. För skatt från samfällda förmåner gäller samma andelar men den totala skattesatsen är 28 %.
|
| Gällande lag 2012 | Förslag 2012 | Förslag 2013 | Förslag 2014 | ||||
| Skattetagare | Andel | Skatte- sats | Andel | Skatte- sats | Andel | Skatte- sats | Andel | Skatte- sats |
| Staten | 76,26 | 19,8276 | 69,36 | 16,9932 | 69,40 | 17,003 | 74,80 | 18,326 |
| Kommunerna | 21,99 | 5,7174 | 28,34 | 6,9433 | 28,34 | 6,9433 | 23,34 | 5,7183 |
| Församlingarna | 1,75 | 0,455 | 2,30 | 0,5635 | 2,26 | 0,5537 | 1,86 | 0,4557 |
| Totalt | 100 | 26 | 100 | 24,5 | 100 | 24,5 | 100 | 24,5 |
Det här betyder att om den kommunala skattesatsen inte ändras blir den totala skattesatsen för samfund i landskapet 23,2741 % under perioden 2012–2013 medan den i riket är 24,5 %. Från och med 2014 är skillnaden marginell, då kommer den totala skattesatsen att bli 24,4991 % i landskapet. När det gäller samfällda förmåner är skillnaden större. I riket ligger den totala skattesatsen på 28 % medan den i landskapet blir 25,7822 % under perioden 2012–2013 och 27,1822 % från och med 2014.
Landskapsregeringen anser att den totala skattesatsen för företag i landskapet ska vara 24,5 % och att kommunerna i landskapet ska kompenseras för den sänkta skattesatsen på samma sätt som kommunerna i riket. Därför föreslås att skattesatsen ändras på motsvarande sätt som i riket. Landskapsregeringen anser inte heller att det finns någon orsak till att ha en lägre skattesats totalt sett för samfällda förmåner i landskapet än i riket. Slutligen anser landskapsregeringen att det är befogat att höja samfundsskattesatsen tillfälligt under skatteåren 2012 och 2013, dels för att stöda kommunerna ekonomiskt dels för att även denna period behålla skattesatsen på totalt 24,5 %.
2.3. Kompensation för uteblivna intäkter från kapitalbeskattningen
Syftet med kompensationen för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst är att kommunerna som ett tillägg till inkomsterna från samfundsskatten även skulle få del av skatteinkomsterna från den näringsverksamhet som bedrivs av småföretagare i kommunen.
När kompensationsbeloppet beräknas utgår man från kapitalinkomstskatten och inte från kapitalinkomsten. Av den orsaken påverkas den procentsats som ligger till grund för kompensationsbeloppet av både kommunalskattesatsen för samfund och kapitalinkomstskattesatsen. Den procentsats som nu anges i lagen är 20,4564 % vilket speglar förhållandet 2007 då kommunalskatten för samfund var 5,7278 % och kapitalinkomstskatten 28 %. Sedan dess har kommunalskattesatsen för samfund ändrats flera gånger utan att procentsatsen för kompensationen för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen har justerats. För skatteåret 2012 föreslås den igen bli ändrad samtidigt som också kapitalinkomstskattesatsen har höjts från 28 till 30 %. Ändringen av samfundsskattesatsen är temporär och tillämpas under skatteåren 2012 och 2013. Landskapsregeringen föreslår därför att procentsatsen för kompensation till kommunerna för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst höjs till 23,1443 för skatteåren 2012 och 2013, samt därefter sänks till 19,061 från och med skatteåret 2014. Landskapsregeringen har härvid valt att i detta sammanhang inte beakta den högre skattesatsen för kapitalinkomster som gäller för inkomster över 50 000 euro från och med skatteåret 2012.
I syfte att renodla lagstiftningen om kompensationer som betalas till kommunerna föreslår landskapsregeringen att kompensationen för uteblivna intäkter från kapitalbeskattningen bryts ut ur landskapslagen om kompensation för förlust av skatteintäkter. Alternativet att återföra bestämmelserna till landskapsandelslagstiftningen har inte bedömts vara ändamålsenligt, utan landskapsregeringen föreslår att dessa bestämmelser införs i en ny lag som bara gäller denna typ av kompensation. För övrigt föreslås inga materiella ändringar av bestämmelserna.
2.4. Språklig rättelse
I kommunalskattelagens 21 § 1 mom. regleras studiepenningsavdraget. Enligt momentet får beloppet av studiepenningen dras av vid kommunalbeskattningen om det inte överskrider avdragets maximibelopp, som är 2 600 euro. Momentets sista mening lyder: ”Avdraget minskas med 50 procent av det belopp av den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger studiepenningsavdragets fulla belopp med.” I landskapsregeringens framställning lyder meningen: ”Avdraget minskas med 50 procent av det belopp som beloppet av den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger studiepenningsavdragets fulla belopp med.” Den sistnämnda lydelsen är den korrekta varför landskapsregeringen föreslår en teknisk ändring av paragrafen i detta avseende.
3. Förslagets verkningar
Förslaget har ekonomiska effekter för de skattskyldiga, för kommunerna och för landskapet.
Höjningen av grundavdragets maximibelopp medför en högre disponibel inkomst för låginkomsttagare medan den samtidigt innebär en lägre skatteinkomst för kommunerna. Höjningen beräknas sänka de åländska kommunernas skatteinkomster med drygt 0,8 miljoner euro 2012. Effekten av att donationsavdraget förlängs är sannolikt marginell.
Genom förslaget höjs den kommunala samfundsskatten för de åländska företagen under perioden 2012–2013, men totalt sett sänks skatten från 26 % till 24,5 %. För samfällda förmåner höjs dock skatten både vid kommunalbeskattningen och totalt sett. För kommunerna innebär förändringarna av kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner att skatteinkomsterna ökar. Höjningen av den kommunala andelen av samfundsskatten med 1,35 procentenheter beräknas kompensera kommunerna för sänkningen av den totala samfundsskattesatsen. Den temporära höjningen av den kommunala andelen med 5 procentenheter som ska tillämpas under 2012 och 2013 innebär också att skatteinkomsterna blir högre. Däremot beräknas samfundsskatteinkomsterna totalt sett minska 2012 i jämförelse med 2011, enligt ÅSUB:s prognos från 10,8 miljoner euro till 9,1 miljoner euro (se ÅSUB Rapport 2011:7). Sannolikt blir beloppet något högre för 2012 eftersom höjningen av den kommunala andelen med 1,35 procentenheter inte är beaktad i prognosen.
Ändringen av procentsatsen för kompensationen för uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen innebär att landskapet betalar en högre kompensation till kommunerna för skatteåren 2012 och 2013, för att från och med 2014 betala en något lägre kompensation.
4. Beredningen av förslaget
Lagförslaget har beretts vid lagberedningen i samarbete med finansavdelningen. Förslaget har skickats på remiss till kommunerna och Ålands kommunförbund kf.
Både kommunförbundet och de tio kommuner som yttrat sig över förslaget är negativa till höjningen av grundavdraget, bland annat med hänvisning till att finansieringen av avdragshöjningen avviker från den i riket. Kommunerna i riket kompenseras via statsandelssystemet för att skatteinkomsterna minskar till följd av att avdraget höjs. Landskapsregeringen föreslår inte någon ändring av bestämmelserna om landskapsandelar i det här skedet, men kommunernas åsikt i den här frågan kommer att beaktas vid en helhetsöversyn av förhållandet mellan landskapet och kommunerna.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 21 § 1 mom., 23 och 29 §§ kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland samt
fogas temporärt till lagen nya 18a och 29a §§ som följer:
18a §
Donationsavdrag för fysiska personer
Fysiska personer och dödsbon får från sin nettoförvärvsinkomst dra av en penningdonation på minst 850 euro och högst 250 000 euro som gjorts för att främja vetenskap eller konst till ett universitet eller en högskola inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som får offentlig finansiering eller en universitetsfond i anknytning till dessa.
21 §
Studiepennings- och studieavdrag
Om en skattskyldig har fått i lagen om studiestöd eller i landskapslagen om studiestöd avsedd studiepenning, ska från hans eller hennes nettoförvärvsinkomst göras ett studiepenningsavdrag vid kommunalbeskattningen. Avdragets fulla belopp är 2 600 euro, dock högst beloppet av studiepenningen. Avdraget minskas med 50 procent av det belopp som beloppet av den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger studiepenningsavdragets fulla belopp med.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
23 §
Grundavdrag
Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovan nämnda avdragen inte överstiger 2 850 euro, ska detta inkomstbelopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.
29 §
Kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner
Samfund ska på den beskattningsbara inkomsten betala 5,7183 procent i kommunalskatt. Samfällda förmåner ska på den beskattningsbara inkomsten betala 6,5352 procent i kommunalskatt.
29a §
Kommunalskattesatsen för skatteåren 2012 och 2013
Med avvikelse från 29 § ska samfund betala 6,9433 procent och samfällda förmåner 7,9352 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåren 2012 och 2013.
Denna lag träder i kraft den … och tillämpas första gången vid den beskattning som gäller skatteåret 2012. Lagens 18a § gäller till och med den 31 december 2012 och tillämpas vid beskattningen för skatteåret 2012. Lagens 29a § gäller till och med den 31 december 2013 och tillämpas vid beskattningen för skatteåren 2012 och 2013.
Vid den första redovisningen av skatt till kommunerna efter att lagen har trätt i kraft rättas de redovisningar som gäller skatteåret 2012 så att de motsvarar denna lag.
2.
L A N D S K A P S L A G
om upphävande av 4a § landskapslagen om kompensation för förlust av skatteintäkter
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Genom denna lag upphävs 4a § landskapslagen (2007:14) om kompensation för förlust av skatteintäkter.
2 §
Denna lag träder i kraft den …
3.
L A N D S K A P S L A G
om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Landskapsregeringen betalar kompensation till varje kommun för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst. Det belopp som ska fördelas mellan kommunerna bestäms årligen som 19,061 procent av summan av den kapitalinkomstskatt som vid den senast slutförda beskattningen påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i landskapet.
Med avvikelse från 1 mom. bestäms det belopp som ska fördelas mellan kommunerna för skatteåren 2012 och 2013 som 23,1443 procent av summan av den kapitalinkomstskatt som vid den senast slutförda beskattningen påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i landskapet.
2 §
Det belopp som avses i 1 § fördelas mellan de enskilda kommunerna i förhållande till beloppet av den skatt på kapitalinkomst som påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i respektive kommun vid de tre senast slutförda beskattningarna.
Kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst betalas skatteårsvis och bestäms med uppgifterna om debiterad skatt som grund. Kompensationsbeloppet fastställs så snart som möjligt efter att beskattningen har slutförts.
3 §
Denna lag träder i kraft den … Lagens 1 § 2 mom. tillämpas enbart på kompensation som betalas till kommunerna för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst som avser skatteåren 2012 och 2013.
| Mariehamn den 12 januari 2012 | |
|
L a n t r å d |
Camilla Gunell |
|
Föredragande minister |
Roger Nordlund |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 7/2011-2012