Lagförslag 7/2023-2024
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 7/2023-2024 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2024-02-29 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Frysning och indexering av bostadsbidraget
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag ändras. Genom förslaget mildras de inbesparingar som annars per automatik hade blivit tillämpliga på Åland. Inbesparingarna i rikslagstiftningen syftar till att balansera statsfinanserna.
Samtidigt föreslås att blankettlagen kompletteras med ny bestämmelse som gör att justeringar av det allmänna bostadsbidraget som genomförs i riket med stöd av särskild lagstiftning per automatik blir gällande på Åland om de omfattas av blankettlagen. En sådan bestämmelse har konstaterats vara nödvändig inom ramen för Folkpensionsanstaltens hantering av bostadsbidragen.
Avsikten är att de föreslagna lagarna ska träda i kraft så snart som möjligt.
INNEHÅLL
1.1 Det allmänna bostadsbidraget
1.2 Reformer som genomförs i riket
1.3 Hantering av allmänna bostadsbidrag på Åland
1.4 Justeringar av det allmänna bostadsbidraget genom särskild lag
2. Landskapsregeringens förslag
4.2 Verkningar av åländska avvikelser
4.3 Justeringar i särskild lag
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Det allmänna bostadsbidraget
Landskapslagen (2015:4) om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag, nedan blankettlagen, medför att lagen om allmänt bostadsbidrag (FFS 938/2014), nedan bostadsbidragslagen, tillämpas på Åland.
Folkpensionsanstalten, nedan FPA, sköter sedan år 1995 verkställigheten av utbetalningarna av bostadsbidraget på Åland med stöd av överenskommelseförordning och avtal.
Syftet med det allmänna bostadsbidraget är att hjälpa hushåll med låga inkomster att klara av att betala boendeutgifter. Man kan få bostadsbidrag för en hyresbostad, en ägarbostad, en bostadsrättsbostad eller en delägarbostad. Ett hushåll som består av en eller flera personer kan få bostadsbidrag. Bostadsbidraget kan vara högst 80 procent av boendeutgifterna. Bostadsbidrag betalas inte för alla boendeutgifter, utan det finns godtagbara boendeutgifter som har fastställts för olika boendeformer. För boendeutgifterna har fastställts en övre gräns, som anger det högsta belopp utifrån vilket ett bostadsbidrag kan beviljas. Detta belopp kallas maximala boendeutgifter. De maximala boendeutgifterna påverkas av antalet vuxna och barn i hushållet och i vilken kommungrupp bostaden finns. Alla åländska kommuner hör till samma kommungrupp som är skild från rikets, Åland utgör följaktligen en egen kommungrupp. Bostadsbidraget påverkas av de inkomster som alla medlemmar i hushållet har. På beloppet inverkar förvärvsinkomster, kapitalinkomster och många förmåner. Samma beräkningsformel tillämpas i alla kommungrupper och hushåll oavsett inkomstnivå.
Bostadsbidraget justeras i normala fall när ett år förflutit sedan bostadsbidraget började löpa eller sedan senaste justering. Bostadsbidraget kan också justeras om faktiska förhållandena som berättigar till bostadsbidrag, i fråga om t.ex. inkomster eller utgifter, förändras.
1.2 Reformer som genomförs i riket
I riket kommer förändringar att införas i bostadsbidragslagen genom FFS 1241/2023. Ändringarna baserar sig på RP 74/2023 och träder i kraft den 1 april 2024 respektive den 1 januari 2025. Syftet med ändringarna är att minska de ökande kostnaderna det allmänna bostadsbidraget medför för staten. Följande förändringar kommer att påverka Åland.
Bostadsbidraget för ägarbostäder kommer att avskaffas. Med ägarbostäder avses aktielägenheter, det vill säga bostäder i ett hus som ägs av ett bostadsaktiebolag eller ett bostadsandelslag, och andra ägarbostäder.
Ersättningsprocenten på bostadsbidraget kommer att sänkas från 80 till 70 procent. Bostadsbidraget kommer således att i fortsättningen uppgå till 70 procent av skillnaden mellan de faktiska boendeutgifterna, upp till maximibeloppet, och bassjälvrisken.
Ett förvärvsinkomstavdrag på 300 euro som hittills dragits av från de månadsinkomster som påverkat bidraget för en medlem i ett hushåll kommer att slopas.
När beloppet på bostadsbidraget beräknas bestäms en basrisksjälvandel. På den andelen inverkar hushållets sammanlagda inkomster. För dem som har de allra lägsta inkomsterna uppstår ingen basrisksjälvandel, och den nedre gränsen beror på antalet vuxna och barn i ett hushåll. När basrisksjälvandelen bestäms kommer 50 procent av de inkomster som överskrider den att beaktas i stället för nuvarande 42 procent. Den bassjälvriskandel som inverkar på bostadsbidragsbeloppet beror på antalet barn och vuxna i hushållet och på en fastställd koefficient för både barn och vuxna. Formeln för beräkningen kommer att ändras så att vuxenkoefficienten blir lägre och barnkoefficienten högre.
Avskaffandet av bostadsbidrag för ägarbostad kommer att träda i kraft den 1 januari 2025 och övriga ändringar som anges ovan kommer att träda i kraft den 1 april 2024.
1.3 Hantering av allmänna bostadsbidrag på Åland
På Åland hanteras bostadsbidragen av FPA. Bostadsbidragen sköts genom nationella datasystem. Avvikelser från bostadsbidragslagen i blankettlagen medför att FPA behöver skapa specifika lösningar kring hanteringen av de allmänna bostadsbidragen på Åland.
Möjligheten till avvikelser i blankettlagen påverkas därmed av om avvikelser blir alltför problematiska att hantera och därmed svårligen kan göras på Åland. Landskapsregeringen har fört diskussioner med FPA kring vilka avvikelser som är möjliga att göra utan att medföra alltför ingripande konsekvenser avseende FPA:s hantering av bidragen.
FPA har konstaterat att avvikelser kan göras vad avser sänkningen av bidragsbeloppet från 80 till 70 procent av mellanskillnaden av de maximala godtagbara boendeutgifterna och basrisksjälvandelen. Vidare kan avvikelse göras från ändringen av beräkningen av basrisksjälvandelen. Till övriga delar har FPA konstaterat att avvikelser från ändringarna av bostadsbidragslagen svårligen kan göras.
De avvikelser i blankettlagen som utan större problem kan göras från ändringarna av bostadsbidragslagen genom FFS 1243/2023 innebär att inbesparningarna av utgifterna begränsas.
1.4 Justeringar av det allmänna bostadsbidraget genom särskild lag
I normala fall justeras beloppen för det allmänna bostadsbidraget med stöd av blankettlagen och 51 § i bostadsbidragslagen. Justeringar som däremot sker genom särskild lag blir inte automatiskt tillämpliga på Åland. För att justeringar av det allmänna bostadsbidraget enligt blankettlagen, som sker i särskild lagstiftning, ska bli tillämpliga på Åland krävs en lagstiftningsåtgärd därom.
I riket trädde lagen om indexjustering åren 2024–2027 av vissa förmåner och belopp som är bundna vid folkpensionsindex och levnadskostnadsindex (FFS 1296/2023), nedan lagen om indexjustering åren 2024-2027, i kraft den 1 januari 2024. Enligt lagen justeras inte beloppet för allmänna bostadsbidrag och ett flertal andra förmåner avseende folkpensionsindex och levnadskostnadsindex under åren 2024–2027.
FPA har konstaterat att de justeringar av bostadsbidraget som görs genom lagen om indexjustering åren 2024–2027 svårligen kan frångås i och med att bidragen hanteras genom nationella datasystem. Samma resonemang gäller andra justeringar av det allmänna bostadsbidraget som görs i särskild lag.
2. Landskapsregeringens förslag
Bostadsbidragslagen ska ändras med målsättningen att balansera statsfinanserna. Även landskapsregeringens målsättning är att göra en nödvändig balansering av ekonomin, men åtgärderna ska riktas så att välfärden för de svagaste och barnen i samhället skyddas. Det allmänna bostadsbidraget är ett bidrag med vilket man kan nå hushåll med svag ekonomi som t.ex. ekonomiskt utsatta barnfamiljer.
Som konstaterats ovan har FPA bedömt att det svårligen går att avvika från en del av ändringarna av bostadsbidragslagen. Landskapsregeringens syfte med förslaget är att lindra effekterna av rikets ändringar av bostadsbidragslagen och därmed skära ned bostadsbidraget så lite som möjligt.
Det har konstaterats att det går att avvika från ändringarna av bostadsbidragslagen vad avser sänkningen av bidragsbeloppet från 80 till 70 procent av mellanskillnaden av de maximala godtagbara boendeutgifterna och basrisksjälvandelen samt avseende ändringen av beräkningen av basrisksjälvandelen. Dessa ändringar genomförs i riket genom att 8 § 1 mom. och 16 § 1 mom. i bostadsbidragslagen ändras genom FFS 1241/2023.
Landskapsregeringen föreslår att 8 § 1 mom. och 16 § 1 mom. i bostadsbidragslagen ska tillämpas enligt den lydelse bestämmelserna har den 31 mars 2024, innan förändringarna i riket träder i kraft.
Vidare har konstaterats att ändringar av beloppen av bostadsbidragen som görs i specifik lag inte automatiskt blir tillämpliga på Åland. Landskapsregeringen föreslår att en bestämmelse införs i blankettlagen som medför att justeringar av bostadsbidragen som görs i särskild lag även ska bli tillämpliga på Åland.
Ändringarna av 8 och 16 §§ i bostadsbidragslagen kommer att träda i kraft i riket den 1 april 2024. Avsikten är att de föreslagna ändringarna i blankettlagen som innebär avvikelse från bostadsbidragslagen ska träda i kraft så snart som möjligt på Åland.
3. Lagstiftningsbehörigheten
Regleringen om allmänt bostadsbidrag faller inom området för socialvård. Åland har egen lagstiftningsbehörighet på området enligt 18 § 13 punkten i självstyrelselagen. Landskapslagen berör även landskapets myndigheter på vilka områden lagstiftningsbehörigheten tillkommer landskapet enligt 18 § 1 mom. i självstyrelselagen, genom förslaget tillgodoses rätten till social trygghet som tryggas i 19 § i grundlagen.
4. Förslagets verkningar
4.1 Allmänna verkningar
Ändringarna av bostadsbidragslagen syftar till att balansera statsbudgeten. Verkningarna av ändringarna framgår av RP 74/2023. Det kan konstateras att verkningarna är svåra att bedöma.
Vad avser hur förändringarna påverkar Åland kan följande konstateras. Landskapsregeringen har i juni 2023 fått en prognos för kostnaderna för allmänt bostadsbidrag. För år 2024 uppskattades kostnaderna vara 2 900 000 euro. I den prognosen hade ändringarna av bostadsbidragslagen ännu inte beaktats. I och med de ändringar av bostadsbidragslagen som görs har en ny prognos gjorts och FPA har då uppskattat att kostnaderna för det allmänna bostadsbidraget blir 2 800 000 euro för år 2024 och 2 600 000 euro för år 2025. Kostnaderna kommer inte att ha påverkats fullt ut år 2025, eftersom ändringar sker den 1 april 2024 respektive den 1 januari 2025. Dessa prognoser utgår från att inga avvikelser från ändringarna av bostadsbidragslagen görs på Åland. Enligt FPA:s uppskattning skulle landskapsregeringen således framöver göra en inbesparing på minst 300 000 euro per år ifall samtliga ändringar blev automatiskt gällande på Åland.
Följderna av inbesparingarna kan framför allt antas drabba de ekonomiskt mest utsatta. Åsubs senaste rapport om ekonomisk utsatthet och social trygghet, Åsub Rapport 2024:2, visade att för de ekonomiskt mest utsatta hade de skattefria transfereringarna stor betydelse. Det sänkta bostadsbidraget kan leda till ett ökat behov av utkomststöd, som handhas och utbetalas av Kommunernas socialtjänst och belastar dess budget
4.2 Verkningar av åländska avvikelser
Detta förslag syftar till att frångå ändringar av två bestämmelser i bostadsbidragslagen och på så sätt mildra effekterna av de inbesparingar som görs i det allmänna bostadsbidraget enligt ovan. Förslaget om avvikelser innebär att inbesparingen blir mindre.
Det är svårt att med exakthet bedöma effekten av ändringarna både vad avser påverkan på inbesparingen landskapsregeringen gör och för det enskilda hushållet.
I det enskilda fallet beror verkningarna på många faktorer såsom hushållets inkomster, storlek och boendeutgifter. En ytterligare omständighet som gör verkningarna svåra att bedöma är att justeringar av bostadsbidraget görs en gång per år. En lagändring utgör ingen grund för att justera bostadsbidraget snabbare än så, utan en lagändring tas i beaktande då bostadsbidraget i alla fall ska justeras.
Endast hyresbostäder, och inte ägarbostäder, omfattas av förslaget om lindring av inbesparingarna. Enligt senast tillgängliga uppgifter var i februari år 2024 541 hushåll på Åland berättigade till bostadsbidrag avseende hyresbostäder. Det genomsnittliga bostadsbidraget var 351,92 euro per månad.
I riket har man bedömt att följderna av att ersättningsprocenten sänks från 80 till 70 procent av skillnaden mellan de godtagbara boendeutgifterna och bassjälvriskandelen i de flesta fall kommer att innebära att det allmänna bostadsbidraget minskar med 12,5 procent. Sänkningen påverkar alla mottagare av bostadsbidrag och effekten av sänkningen är större ju mer hushållet får i bidrag.
Vad avser höjningen av bassjälvriskandelen görs i riket bedömningen att detta leder till att bidragsnivån blir lägre för de bidragstagare vars inkomster överskrider gränsen för bassjälvriskandelen. På Åland har 60 procent av mottagarna av allmänt bostadsbidrag bassjälvriskandel. Effekten av en basrisksjälvandel blir högre ju högre inkomster ett hushåll har.
FPA har gjort exempeluträkningar på uppskattade konsekvenser av att Åland frångår ändringarna av bostadsbidragslagen enligt vad som beskrivs i detta förslag. Exemplen bygger på att bostadsbidraget beräknas för familjer med en eller två vuxna och ett eller två barn. Bostadsbidraget uppskattas sedan beroende på hushållets boendeutgifter och inkomster. För den lägsta inkomstgruppen uppgår inkomsterna till mellan 1000 och 2000 euro per månad och boendeutgifterna till mellan 750 och 850 euro per månad. Bostadsbidraget uppgår baserat på det ovan angivna till mellan 550 och 680 euro per månad, innan ändringar av bostadsbidragslagen gjorts enligt FFS 1241/2023. FPA har uppskattat att bostadsbidraget skulle sjunka med mellan 69 och 279 euro per månad om alla ändringar antogs. Om de avvikelser som föreslås i detta lagförslag antas, uppskattar FPA att sänkningen av bostadsbidraget lindras med mellan 69 och 93 euro per månad för den lägsta inkomstgruppen.
Hur mycket de avvikelser från bostadsbidragslagen som nu föreslås påverkar den inbesparing om minst 300 000 euro som FPA uppskattat att alla ändringar av bostadsbidragslagen framdeles skulle innebära för Åland kan svårligen beräknas. Landskapsregeringen har för budgeten för år 2024 inte budgeterat med några nedskärningar alls av det allmänna bostadsbidraget.
Förslaget bedöms lindra nedskärningarna som görs genom rikets ändringar av bostadsbidragslagen. Förslaget förbättrar därmed situationen för ekonomiskt utsatta familjer och bör därmed ha positiva verkningar för barn och för jämlikheten. I riket bedöms konsekvenserna av inbesparingarna kunna drabba kvinnor kraftigare än män, RP 74/2023 s. 19. Förslaget som innebär lindringar av inbesparningarna kan därmed även ha positiva effekter för jämlikheten mellan könen. Förslaget bedöms inte ha några verkningar för miljön.
4.3 Justeringar i särskild lag
Tillämpningen av lagen om indexjusteringar åren 2024–2027 innebär att det allmänna bostadsbidraget inte justeras vad avser folkpensionsindex och levnadskostnadsindex åren 2024–2027. Verkningarna av lagen om indexjusteringar åren 2024–2027 framgår av RP 75/2023. Reformen syftar till att stärka statsfinanserna genom inbesparingar.
Av vad som framgår av de bedömningar som gjorts i riket kan konstateras att det är mycket svårt att med exakthet bedöma verkningarna av frysningen av indexen. Enligt uppgift från FPA kan inbesparningen för Ålands del uppskattas till 40 000 euro för år 2024, 100 000 euro för år 2025, 140 000 euro för år 2026 och 170 000 euro för år 2027.
Frysningen påverkar flera moment i formeln för beräkningen av bostadsbidraget och verkningarna för den enskilde är fallspecifika (RP 75/2023 s. 19f).
Detaljmotivering
3 § Avvikelser och särskilda bestämmelser. Genom förslaget tillses att bestämmelserna i bostadsbidragslagens 8 § 1 mom. och 16 § 1 mom. tillämpas enligt den lydelse bestämmelserna har den 31 mars 2024. Det vill säga 8 § 1 mom. enligt FFS 1533/2016, och 16 § 1 mom. enligt FFS 1672/2015. Genom den föreslagna bestämmelsen i blankettlagen lindras sänkningen av bostadsbidraget som genomförs genom ändringarna av bostadsbidragslagen enligt FFS 1241/2023.
3a § Justering av det allmänna bostadsbidraget. Till lagen fogas en ny paragraf som anger att beloppen för allmänna bostadsbidrag som omfattas av denna lag ska justeras såsom föreskrivs i rikslagstiftningen beträffande motsvarande förmånsbelopp i riket. I normala fall justeras beloppen för det allmänna bostadsbidraget med stöd av blankettlagen och 51 § bostadsbidragslagen. För att justeringar av bidragsbeloppen som sker genom en särskild rikslagstiftning ska bli tillämpliga på de allmänna bostadsbidrag som betalas ut på Åland föreslås att blankettlagen kompletteras med en ny bestämmelse. Genom förslaget blir de justeringar av beloppen på allmänna bostadsbidrag som sker genom särskild lagstiftning automatiskt tillämpliga på Åland.
Ikraftträdandebestämmelse. De ändringar av bostadsbidragslagen, enligt FFS 1241/2023, detta förslag avser att avvika från kommer att träda i kraft i riket den 1 april 2024. Avsikten är att de avvikelser från bostadsbidragslagen som föreslås i blankettlagens 3 § ska hanteras i brådskande ordning och träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för lagens ikraftträdelse lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag
I enlighet med lagtingets beslut fogas till 3 § landskapslagen (2015:4) om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag ett nytt 22 mom. och till lagen en ny 3a §, av dessa lagrum 3 § sådan den lyder i landskapslagarna 2016/92, 2017/52, 2021/122 och 2023/45, som följer:
3 §
Avvikelser och särskilda bestämmelser
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Bestämmelserna i rikslagens 8 § 1 mom. och 16 § 1 mom. ska på Åland tillämpas i den lydelse de har i lagen om allmänt bostadsbidrag (FFS 938/2014) den 31 mars 2024.
3a §
Justering av det allmänna bostadsbidraget
Beloppen för de bostadsbidrag som omfattas av denna lag justeras årligen såsom föreskrivs i rikslagstiftningen beträffande motsvarande förmånsbelopp i riket.
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 29 februari 2024 | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Arsim Zekaj |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 7/2023–2024