Lagförslag 7/2020-2021
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 7/2020-2021 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2020-11-26 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Avskaffande av arbets- och pensionsinkomstavdraget
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att arbets- och pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen avskaffas från och med skatteåret 2021. Samtidigt höjs grundavdragets maxbelopp från 3 100 euro till 3 500 euro.
Med anledning av att arbets- och pensionsinkomstavdraget avskaffas upphävs också landskapslagen om kompensation till kommunerna för arbets- och pensionsinkomstavdraget. Avräkningen av kompensationen för skatteåren 2019 och 2020 ska dock genomföras enligt lagens bestämmelser.
Enligt förslaget ska kommunerna kompenseras för den sänkning av skatteintäkterna som höjningen av grundavdragets maxbelopp innebär. Fördelningen av kompensationen mellan kommunerna baseras dels på invånarantal dels på uppgifter om grundavdraget under skatteåret 2019.
Förslaget om ändring av kommunalskattelagen och förslaget om upphävande av landskapslagen om kompensation till kommunerna för arbets- och pensionsinkomstavdraget hänger samman med varandra. De sammanhänger också med landskapsregeringens förslag till budget för år 2021 på ett sådant sätt att de bör sättas i kraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
INNEHÅLL
2. Landskapsregeringens förslag
4. Beredning och ikraftträdande
L A N D S K A P S L A G om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland
Allmän motivering
1. Gällande lagstiftning
Kommunalbeskattningen på Åland regleras huvudsakligen i kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland. I lagen föreskrivs om de avdrag som får göras vid kommunalbeskattningen, även om den för övrigt är en blankettlag som anger att inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) med vissa undantag ska tillämpas i landskapet.
De flesta avdragen i beskattningen är sådana som görs från inkomsten. Det gäller till exempel resekostnadsavdraget, sjukdomskostnadsavdraget, pensionsinkomstavdraget, studieavdraget, förvärvsinkomstavdraget och grundavdraget. Utöver avdragen som görs från inkomsten finns arbets- och pensionsinkomstavdraget, som är det enda avdraget vid kommunalbeskattningen som dras direkt från skatten. Vid statsbeskattningen finns ytterligare ett par avdrag som görs från skatten, till exempel arbetsinkomstavdraget och hushållsavdraget. I det fall att dessa avdrag är högre än statsskatten dras dock resten av avdraget från kommunalskatten.
Bestämmelserna om grundavdraget finns i kommunalskattelagens 23 §. Grundavdraget är avsett att gynna dem som har låga inkomster, och är det avdrag som görs sist av alla avdrag från förvärvsinkomsten. Det innebär att det grundavdrag som beviljas i det enskilda fallet är beroende av vilka andra avdrag som den skattskyldige får göra. Däremot påverkas grundavdraget inte av de avdrag som dras direkt från skatten, till exempel arbets- och pensionsinkomstavdraget.
Sedan skatteåret 2018 är grundavdragets maxbelopp 3 100 euro. Avdraget fungerar så att den som under året har en nettoförvärvsinkomst som inte överstiger 3 100 euro får dra av hela det beloppet. Om inkomsten är högre minskas avdraget med 18 procent av det belopp som överstiger 3 100 euro. Det här betyder att grundavdraget sjunker ju högre inkomsten är och att effekten av det upphör helt vid en viss inkomstnivå. Eftersom avdraget görs sist av alla avdrag från inkomsten är nivån på avdraget beroende av vilken typ av inkomst den skattskyldige har. När det nu gällande maxbeloppet infördes beräknades att fullt avdrag skulle beviljas vid en dagpenningsinkomst på 3 100 euro, en löneinkomst på cirka 6 400 euro och en pensionsinkomst på cirka 11 200 euro. Samtidigt beräknades att avdragets effekt under skatteåret 2018 skulle sträcka sig till en årsinkomst på cirka 20 200 euro för den som hade dagpenningsinkomster, cirka 26 600 euro för den som hade löneinkomster och cirka 22 400 euro för den som hade pensionsinkomster.
Bestämmelserna om arbets- och pensionsinkomstavdraget finns i kommunalskattelagens 25a §. Avdraget beräknas på basen av den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomst och andra motsvarande arbetsinkomster som betraktas som förvärvsinkomst. Även pensionsinkomster som beskattas som förvärvsinkomst utgör grund för avdraget. Avdragets belopp motsvarar 10procent av de avdragsgrundande inkomsterna och det maximala beloppet är 100 euro. Avdragsrätten är begränsad till skattskyldiga vars skattepliktiga förvärvsinkomst är lägre än 55 000 euro. Avdraget dras inte från förvärvsinkomsten utan direkt från kommunalskatten.
För att kommunerna inte ska påverkas ekonomiskt av arbets- och pensionsinkomstavdraget kompenseras de enligt landskapslagen (2018:11) om kompensation till kommunerna för arbets- och pensionsinkomstavdraget. Lagen ger kommunerna rätt till kompensation enligt det faktiska utfallet. I praktiken får kommunerna en kalkylerad kompensation i förskott, som sedan avräknas när beskattningen har slutförts. Beskattningen slutförs normalt i slutet av oktober året efter det aktuella skatteåret.
2. Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att arbets- och pensionsinkomstavdraget avskaffas från och med skatteåret 2021 samtidigt som grundavdragets maxbelopp höjs med 400 euro, från 3 100 till 3 500 euro.
Landskapslagen om kompensation till kommunerna för arbets- och pensionsinkomstavdraget föreslås bli upphävd som en följd av att arbets- och pensionsinkomstavdraget avskaffas. Eftersom kompensationen har utgått enligt verkligt utfall sker en avräkning i efterhand när beskattningen har slutförts. Den kompensation som kommunerna har rätt till för skatteåren 2019 och 2020 ska ändå avräknas enligt lagens bestämmelser.
Den föreslagna höjningen av grundavdraget innebär sänkta skatteintäkter för kommunerna. Sänkningen beräknas uppgå till 725 000 euro. Landskapsregeringen föreslår att kommunerna ska kompenseras för de sänkta skatteintäkterna 2021 och ett anslag för detta har upptagits i förslaget till budget. Eftersom det rör sig om ändring av ett befintligt avdrag är det komplicerat att fördela kompensationen enligt verkligt utfall. I stället föreslås att kompensationen till hälften fördelas enligt kommunens invånarantal och till hälften enligt uppgifterna om grundavdraget i kommunen vid den senast fastställda beskattningen, det vill säga skatteåret 2019.
3. Förslagets konsekvenser
Förslaget har konsekvenser för de skattskyldiga, kommunerna och landskapet. Konsekvenserna är huvudsakligen ekonomiska men förslaget om att avskaffa arbets- och pensionsinkomstavdraget har även vissa organisatoriska effekter. Till den delen leder förslaget till mindre administrativt arbete inom landskapsförvaltningen genom att kompensationen till kommunerna inte längre behöver administreras. Den effekten uppnås dock först efter att den slutliga avräkningen för skatteåret 2020 har genomförts 2022.
Förslaget bedöms inte ha några miljömässiga konsekvenser. Konsekvenserna för jämställdheten är svåra att bedöma, liksom barnkonsekvenserna. Skatteåtgärder som lindrar beskattningen av låginkomsttagare kan på ett allmänt plan ses som positiva för jämställdheten genom att kvinnor generellt har en lägre inkomst än män. Mot bakgrund av det skulle slopandet av arbets- och pensionsinkomstavdraget kunna betraktas som negativt för jämställdheten. Samtidigt har dock höjningen av grundavdraget motsatt effekt, och den effekten är störst på de lägre inkomstnivåerna. Förslaget som helhet kan därmed inte sägas ha några större konsekvenser för jämställdheten.
Ekonomiska konsekvenser för de skattskyldiga
Arbets- och pensionsinkomstavdraget och grundavdraget gynnar delvis samma inkomsttagare, men de båda avdragen fungerar på olika sätt. För de skattskyldiga är därmed konsekvenserna av förslaget olika beroende dels på inkomstnivån dels på vilken slags inkomst det är frågan om.
Arbets- och pensionsinkomstavdraget gäller enbart för skattskyldiga som har löne- eller pensionsinkomster. Det innebär till exempel att en arbetssökande med enbart dagpenningsinkomster inte har någon nytta av avdraget. Grundavdraget gäller för alla med låga inkomster, oberoende av vilket slag av inkomst den skattskyldige har. Vilket slags inkomst det är frågan om är dock avgörande för hur stort avdraget är och vid vilken inkomstnivå avdragets effekt upphör. Orsaken till det är att alla andra avdrag från inkomsten görs före grundavdraget samt att olika slag av inkomst berättigar till olika avdrag. Till exempel får förvärvsinkomstavdraget endast göras från löneinkomster medan pensionsinkomstavdraget bara görs från pensionsinkomster.
För en skattskyldig med enbart dagpenningsinkomster är förslaget positivt eftersom sådana inkomster inte berättigar till arbets- och pensionsinkomstavdrag. I det fallet innebär ett höjt grundavdrag en lindring av beskattningen. Störst effekt har höjningen vid de lägsta inkomstnivåerna, där nivån för fullt grundavdrag höjs från 3 100 till 3 500 euro. Därefter minskar effekten, men bedöms sträcka sig till en inkomst på cirka 23 200 euro per år i stället för till cirka 20 200 euro som enligt gällande lag.
För en skattskyldig med löneinkomster som understiger 55 000 euro per år innebär förslaget att beskattningen skärps eftersom arbets- och pensionsinkomstavdraget inte längre får göras. För dem med de lägsta inkomsterna dämpas effekten av att grundavdraget höjs. Upp till en inkomstnivå på uppskattningsvis 14 500 euro per år har förslaget inga konsekvenser. Med en löneinkomst under den nivån finns ingen skatt som arbets- och pensionsinkomstavdraget skulle kunna dras ifrån. Effekten av det höjda grundavdraget bedöms sträcka sig till en löneinkomst på cirka 29 600 euro per år. Upp till den inkomstnivån dämpas effekten av det avskaffade arbets- och pensionsinkomstavdraget genom att man i stället får göra ett högre grundavdrag. För löntagare med en årsinkomst mellan 29 600 och 55 000 euro betyder förslaget således att de får betala 100 euro mer per år i kommunalskatt.
Även för skattskyldiga med pensionsinkomster som understiger 55 000 euro innebär förslaget en skärpning av beskattningen, som delvis dämpas av att grundavdraget höjs. Upp till en pensionsinkomst på uppskattningsvis 11 600 euro per år har förslaget inga konsekvenser. Effekten av det höjda grundavdraget bedöms upphöra vid en pensionsinkomst på cirka 24 500 euro per år. För dem med pensionsinkomster mellan 11 600 och 24 500 per år dämpas effekten av det avskaffade arbets- och pensionsinkomstavdraget genom att grundavdraget höjs. För skattskyldiga med en årlig pensionsinkomst mellan 24 500 och 55 000 euro innebär förslaget således en höjning av kommunalskatten med 100 euro per år.
För skattskyldiga med löne- och/eller pensionsinkomster som överstiger 55 000 euro har förslaget inga konsekvenser alls. De har inte heller nu rätt att göra vare sig grundavdrag eller arbets- och pensionsinkomstavdrag.
Beskrivningen av de ekonomiska konsekvenserna i det här avsnittet kan enbart ses som en schematisk bild av förslagets effekter för enskilda skattskyldiga. De reella effekterna av de båda avdragen är svåra att uppskatta på individnivå. Dels beror det på att en skattskyldig inte alltid bara har ett slags inkomst, det är till exempel inte omöjligt att ha både dagpennings-, löne- och pensionsinkomster under samma skatteår. Dels har också ändringar av andra avdrag betydelse i sammanhanget, exempelvis höjs arbetsinkomstavdraget vid statsbeskattningen 2021. Avdraget görs i första hand från statsskatten, men om den inte räcker till dras den överskjutande delen från kommunalskatten. Arbetsinkomstavdraget görs före arbets- och pensionsinkomstavdraget från kommunalskatten. Höjningen av arbetsinkomstavdraget dämpar därmed effekten av att arbets- och pensionsinkomstavdraget avskaffas på motsvarande sätt som höjningen av grundavdraget, men på betydligt högre inkomstnivåer och bara för skattskyldiga med löneinkomster. Effekten av arbetsinkomstavdraget upphör vid en löneinkomst på cirka 130 000 euro per år.
Ekonomiska konsekvenser för kommunerna och landskapet
För kommunerna har avskaffandet av arbets- och pensionsinkomstavdraget inga ekonomiska konsekvenser. Den förlust av skatteintäkter som avdraget har orsakat har kompenserats av landskapet till fullt belopp. Kompensationen har betalats som ett förskott under skatteåret för att sedan avräknas i efterhand när beskattningen för skatteåret har slutförts. Det betyder att utfallet för skatteåret 2019 blir klart nu i slutet av 2020, och att kompensationen för det året därmed skulle avräknas slutligt i samband med att förskottet för skatteåret 2021 betalas till kommunerna.
Hittills är skatteåret 2018 det enda som har avräknats slutligt, kompensationen uppgick då till 1 212 888 euro. Av det hade 1 190 259 euro betalats i förskott. Skillnaden mot nuläget är att under 2018 var inkomstgränsen för avdraget 35 000 euro i årsinkomst, från och med 2019 höjdes denna gräns till 55 000 euro. Skatteåret 2019 blir således det första året med den högre inkomstgränsen som avräknas.
Under beredningen av landskapets budgetförslag uppskattades kostnaden för förskottet för skatteåret 2021 till cirka 2 miljoner euro. För landskapet innebär förslaget att avskaffa arbets- och pensionsinkomstavdraget därmed en sänkning av kostnaderna med uppskattningsvis 2 miljoner per år. För avräkningen av skatteåret 2019 har 50 000 euro intagits i förslaget till budget för 2021.
Höjningen av grundavdraget beräknas leda till en sänkning av kommunernas skatteintäkter på cirka 725 000 euro under skatteåret 2021. Enligt förslaget kompenserar landskapet kommunerna för de förlorade skatteintäkterna och anslag för det har intagits i förslaget till budget. Det innebär att effekten av förslaget inte är negativ för kommunernas ekonomi sett som helhet. För landskapet innebär förslaget således ökade kostnader med 725 000 euro under 2021.
Eftersom det är frågan om en höjning av ett redan befintligt avdrag skulle det bli komplicerat att fördela kompensationen enligt det verkliga utfallet. Det sker i stället genom en kalkylerad fördelning på basen av invånarantalet vid ingången av 2021 och uppgifter om grundavdraget skatteåret 2019. I tabellen nedan visas en preliminär fördelning, baserad på invånarantalet i september 2020 och uppgifter om grundavdraget skatteåret 2018:
| Kommun | Belopp, euro |
| Brändö | 12 840 |
| Eckerö | 25 821 |
| Finström | 62 596 |
| Föglö | 13 402 |
| Geta | 13 784 |
| Hammarland | 41 103 |
| Jomala | 108 697 |
| Kumlinge | 8 450 |
| Kökar | 6 363 |
| Lemland | 47 520 |
| Lumparland | 9 946 |
| Mariehamn | 289 263 |
| Saltvik | 44 620 |
| Sottunga | 3 096 |
| Sund | 25 874 |
| Vårdö | 11 624 |
4. Beredning och ikraftträdande
Lagförslaget har beretts som tjänstemannaberedning vid lagberedningen. De beräkningar som ligger till grund för fördelningen av kompensationen till kommunerna har gjorts vid finansavdelningen. På grund av ärendets brådskande art har det inte skickats på någon remiss. De föreslagna ändringarna i kommunalbeskattningen har dock behandlats vid samråd med Ålands kommunförbund och Mariehamns stad. Kommunförbundet har också varit delaktig i beredningen av förslaget till den del det gäller fördelningen av kompensationen mellan kommunerna. Kommunerna har även informerats om den preliminära fördelningen, och kommunförbundet och Mariehamns stad har fått ta del av ett utkast till lagförslaget.
Arbets- och pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen föreslås bli avskaffat från och med skatteåret 2021. I förslaget till budget har landskapsregeringen beaktat ändringen i anslaget för kompensation till kommunerna för arbets- och pensionsinkomstavdraget (moment 33000). Eftersom det rör sig om en ändring av beskattningen till de skattskyldigas nackdel bedöms den nya regleringen inte kunna tillämpas retroaktivt. För att kunna tillämpas vid beskattningen för hela 2021 bör den föreslagna ändringen av kommunalskattelagen således träda i kraft senast den 1 januari 2021. Den föreslagna lagen om upphävande av landskapslagen om kompensation till kommunerna för arbets- och pensionsinkomstavdraget bör också träda i kraft vid ingången av 2021 för att undvika en situation där landskapsregeringen måste betala ut ett förskott för 2021 som kommunerna sedan får betala tillbaka. Landskapsregeringen anser att dessa båda lagar hänger samman och att de därmed uppfyller de villkor som ställs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen och att de därför bör behandlas enligt dessa undantagsbestämmelser.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 25a § kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland, sådan den lyder i landskapslagarna 2018/10 och 2019/49, samt
ändras lagens 23 §, sådan den lyder i landskapslagen 2018/10, som följer:
23 §
Grundavdrag
Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovan nämnda avdragen inte överstiger 3 500 euro, ska detta inkomstbelopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 18 procent av den överskjutande inkomsten.
Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
Denna lag träder i kraft den ... och tillämpas första gången vid den beskattning som gäller skatteåret 2021.
För att kompensera kommunerna för den förlust av skatteintäkter som orsakas av att grundavdraget höjs skatteåret 2021 betalar landskapsregeringen 725 000 euro i kompensation till kommunerna finansåret 2021. Beloppet fördelas mellan kommunerna till hälften med invånarantalet vid ingången av 2021 som grund och till hälften med uppgifterna om grundavdragets belopp skatteåret 2019 som grund. När det gäller grundavdragets belopp används uppgifterna vid tidpunkten för slutförande av beskattningen.
2.
L A N D S K A P S L A G
om upphävande av landskapslagen om kompensation till kommunerna för arbets- och pensionsinkomstavdraget
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Genom denna lag upphävs landskapslagen (2018:11) om kompensation till kommunerna för arbets- och pensionsinkomstavdraget.
2 §
Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
Denna lag träder i kraft den … Kompensationen för skatteåren 2019 och 2020 fastställs dock enligt bestämmelserna i den upphävda lagen. Avräkningen för dessa år ska göras så snart som möjligt efter att kompensationsbeloppet har fastställts.
| Mariehamn den 26 november 2020 | |
|
L a n t r å d |
Veronica Thörnroos |
|
Föredragande minister |
Torbjörn Eliasson |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 7/2020-2021