Lagförslag 8/2025-2026

		LAGFÖRSLAG nr 8/2025-2026
		Datum
		2026-01-26
	Till Ålands lagting

Ny landskapslag om tillämpning av EU:s statsstödsregler

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att en ny lag antas om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Genom lagen införs krav på offentliggörande och registreringskrav för vissa typer av statsstöd och stöd av mindre betydelse. Genom den förslagna lagen uppfylls krav i EU:s förordningar om stöd av mindre betydelse gällande att vissa stöd av mindre betydelse fr.o.m. den 1 januari 2026 ska registreras i ett centralt register.

     Avsikten är att den förslagna lagen ska träda i kraft så snart som möjligt.

 

__________________

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 EU:s regler om statligt stöd. 3

1.2 Gruppundantagsförordningar och krav på rapportering och offentliggörande av information. 3

1.3 Stöd av mindre betydelse och nya krav på centraliserad registrering. 4

2. Landskapsregeringens förslag. 6

3. Lagstiftningsbehörighet 6

4. Förslagets verkningar 7

4.1 Ekonomiska, administrativa och andra samhälleliga konsekvenser 7

4.2 Konsekvenser för miljön, jämställdheten, jämlikheten och för barn. 7

5. Ärendets beredning. 7

Detaljmotivering. 7

Landskapslag om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler 7

Lagtext 12

L A N D S K A P S L A G om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler 12

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 EU:s regler om statligt stöd

 

I artiklarna 107-109 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) finns regler om statligt stöd. Enligt artikel 107.1 är ett stöd att betrakta som statsstöd när det offentliga stöder ekonomisk verksamhet med offentliga medel och det resulterar i att mottagaren får en fördel gentemot andra aktörer på marknaden genom att stödet gynnar en viss verksamhet eller produktion. Det gäller till exempel om endast ett visst företag, vissa branscher eller sektorer får stöd. Åtgärden ska också ha en potentiell påverkan på konkurrensen och på handeln mellan EU:s medlemsstater.

     Artikel 108 innehåller bestämmelser om kommissionens granskning av statligt stöd. Enligt artikel 108.3 ska medlemsstaterna anmäla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder till kommissionen. En åtgärd får inte genomföras förrän den har godkänts av kommissionen. Enligt artikel 109 får rådet anta förordningar för att fastställa kategorier av stöd som ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3.

     Med stöd av artikel 109 i EUF-fördraget har Europeiska unionens råd antagit rådets förordning (EU) 2015/1588 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (nedan bemyndigandeförordningen). Europeiska kommissionen kan med stöd av bemyndigandeförordningen undanta vissa åtgärder från anmälningsskyldigheten.

     Med stöd av bemyndigandeförordningen har kommissionen föreskrivit om gruppundantagsförordningar enligt vilka specifika typer av statligt stöd är undantagna från anmälningsskyldigheten, se avsnitt 1.2 nedan. Kommissionen har även med stöd av bemyndigandeförordningen beslutat att vissa former av stöd med tanke på den inre marknadens utveckling och funktion inte uppfyller samtliga kriterier för när ett stöd är att betrakta som statsstöd i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Dessa åtgärder utgör därmed inte statligt stöd på det sätt som avses i EU-bestämmelserna, utan är stöd av mindre betydelse, se nedan under avsnitt 1.3.

 

1.2 Gruppundantagsförordningar och krav på rapportering och offentliggörande av information

 

Med stöd av artikel 1 i bemyndigandeförordningen har kommissionen föreskrivit om gruppundantag genom vilka kommissionen har undantagit statligt stöd som uppfyller villkoren i gruppundantagsförordningarna från anmälningsskyldigheten. Trots detta kan det dock finnas skyldighet att rapportera och att offentliggöra uppgift om stöden. I kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (nedan den allmänna gruppundantagsförordningen), finns i artikel 9 villkor som gäller offentliggörande och information och i artikel 11 bestämmelser om krav på rapportering av stödet.

     Enligt artikel 11 a i den allmänna gruppundantagsförordningen ska medlemsstaterna inom 20 arbetsdagar efter att stödåtgärden trätt i kraft rapportera information om stödåtgärden i kommissionens databas SANI2 (State Aid Notification Interactive). Enligt artikel 11 b ska även en årsrapport göras för stödet i kommissionens databas SARI2 (State Aid Reporting Interactive). EU-kommissionen sammanställer varje år medlemsstaternas rapportering i State Aid Scoreboard.

 

     Enligt artikel 9.1 i den allmänna gruppundantagsförordningen är medlemsstaterna även skyldiga att se till att viss information om stödet offentliggörs på en övergripande webbplats för statligt stöd på nationell eller regional nivå om stödet överstiger vissa tröskelvärden. Medlemsstaterna kan även i stället besluta att informationen offentliggörs i kommissionens modul för stödtransparens TAM (Transparancy Award Module).

     Tröskelvärdena för när stödet ska offentliggöras varierar beroende på sektor och typ av stöd. För närvarande är tröskelvärdet för när mer omfattande information ska offentliggöras enligt artikel 9.1 c i den allmänna gruppundantagsförordningen 100 000 euro, utöver vilket ett högre tröskelvärde på 500 000 euro tillämpas på stöd som betalas från InvestEU-fonden. Ett lägre tröskelvärde på 10 000 euro gäller i fråga om stödmottagare verksamma inom primär jordbruksproduktion eller fiskeri- och vattenbrukssektorn. Andra gruppundantagsförordningar kan innehålla tröskelvärden som avviker från dessa. I Finland och på Åland har man valt att offentliggöra uppgifterna i TAM. De uppgifter som ska offentliggöras är viss sammanfattande information om själva stödåtgärden som stödmottagarens namn, stödbelopp, plats, sektor och syfte. Redovisningen i TAM gör det möjligt för medborgare och företag att lätt få tillgång till relevant information om beviljade statsstöd.

     I Finland har man lagstiftat om skyldigheten för den som beviljat stödet att offentliggöra uppgifter om stödet enligt gruppundantagsförordningarna i lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd (FFS 300/2001). Även i Sverige finns bestämmelser om detta i lagen (SFS 2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. På Åland finns i dagsläget inte någon lagstiftning om detta.

 

1.3 Stöd av mindre betydelse och nya krav på centraliserad registrering

 

1.3.1 Stöd av mindre betydelse

 

Med stöd av artikel 2 i bemyndigandeförordningen har kommissionen beslutat att vissa former av stöd med tanke på den inre marknadens utveckling och funktion inte uppfyller samtliga kriterier i artikel 107.1 i EUF-fördraget för när ett stöd är att betrakta som statligt stöd. Åtgärderna är i stället att betrakta som stöd av mindre betydelse.

     På stöd av mindre betydelse tillämpas inte anmälningsförfarandet enligt artikel 108.3 i EUF. Att ett stöd är av mindre betydelse säkerställs vanligen genom ett tröskelvärde, som anger hur mycket stöd ett företag får beviljas under en treårsperiod. Kommissionen har antagit flera förordningar där stöd enligt villkoren i förordningarna är stöd av mindre betydelse:

·       kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (allmänna de minimis-förordningen),

·       kommissionens förordning (EU) 2023/2832 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse som beviljas företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI de minimis-förordningen),

·       kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn (de minimis-förordningen inom jordbrukssektorn), och

·       kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn (de minimis-förordningen inom fiskeri- och vattenbrukssektorn).

     Förordningarna om stöd av mindre betydelse har inte tidigare krävt centraliserad registrering av uppgifter om enskilda stöd av mindre betydelse eller offentliggörandet av närmare uppgifter om stödet. För att medlemsstaterna ska kunna kontrollera att de angivna tids- och beloppsgränserna inte överskrids innehåller EU-förordningarna krav på registerhållning. Medlemsstaterna har hittills kunnat uppfylla detta krav antingen genom att upprätta ett centralt register över samtliga stöd som beviljats av myndigheterna i medlemsstaten eller genom att på annat sätt säkerställa att uppgifterna registreras och sammanställs så att det i efterhand kan kontrolleras att villkoren i EU-förordningarna följs. Vid landskapsregeringen har kravet följts genom att varje avdelning fört register över stödåtgärden.

 

1.3.2 Nya krav på centraliserad registrering av stöd av mindre betydelse

 

Från och med den 1 januari 2026 ingår i den allmänna de minimis-förordningen i artikel 6.1 krav på att medlemsstaterna ska se till att information om stöd av mindre betydelse registreras i ett centralt register på nationell nivå eller på unionsnivå.

     Uppgifterna i det centrala registret ska innehålla stödmottagarens identitet, stödbelopp, datum för beviljande, beviljande myndighet, stödinstrument och berörd sektor på grundval av den statistiska näringsgrensindelningen i unionen Nace (Nomenclature générale des Activités économiques dans les Communautés européennes). Det centrala registret ska upprättas på ett sådant sätt att informationen är lättillgänglig för allmänheten samtidigt som unionens dataskyddsregler följs.

     Enligt artikel 6.2 ska medlemsstaterna registrera informationen i det centrala registret inom 20 arbetsdagar från det att stödet beviljades. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att de uppgifter som finns i det centrala registret är korrekta.

     Enligt artikel 6.3 ska medlemsstaterna bevara de registrerade uppgifterna om stöd av mindre betydelse i tio år från och med den dag då stödet beviljades. Förordningen innehåller dessutom på samma sätt som de tidigare förordningarna skyldighet att se till att det totala stödbeloppet kontrolleras innan nytt stöd beviljas.

     Motsvarande krav på registrering i ett centralt register på nationell nivå eller unionsnivå från och med den 1 januari 2026 finns i artikel 6 i SGEI de minimis-förordningen. Beträffande de minimis-förordningen inom jordbrukssektorn finns ett motsvarande registreringskrav i förordningens artikel 6 enligt kommissionens förordning (EU) 2024/3118 av den 10 december 2024 om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, men kraven börjar tillämpas först från och med den 1 januari 2027. I dagsläget finns inte något motsvarande krav på registrering i centralt register i de minimis-förordningen inom fiskeri- och vattenbrukssektorn.

     I Finland har man beslutat att använda sig av kommissionens databas för registreringen av stöden av mindre betydelse. Det har i lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd genom lagändringen FFS 1464/2025 tagits in en ny 2 b § som gäller från och med den 1 januari 2026 gällande skyldigheten för den som beviljar stöd av mindre betydelse att övervaka och rapportera stödet. Enligt förarbetena till lagändringen, RP 144/2025 rd, är avsikten att Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret ska fungera som kontaktpunkt mellan kommissionen och de nationella registeranvändarna. Som en del i detta kommer centret att administrera användarrättigheterna till de nationella registeranvändarna.

     Avsikten är att landskapsregeringen av Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret kommer att få rättigheter som huvudanvändare till kommissionens databas. Landskapsregeringen kommer att som huvudanvändare bevilja landskaps- och kommunala myndigheter på Åland som beviljar stöd av mindre betydelse koder till kommissionens databas för registrering av stödet. Landskapsregeringen kommer även att som huvudanvändare ansvara för rådgivning till landskaps- och kommunala användare i anslutning till detta.

 

2. Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen förslår att en ny lag om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd antas. Lagen tillämpas på landskaps- och kommunala myndigheter som beviljar statligt stöd enligt EU:s bestämmelser. I lagen regleras om skyldigheten att rapportera och offentliggöra information om statligt stöd som beviljas enligt EU:s gruppundantagsförordningar och om skyldighet att registrera stöd av mindre betydelse i kommissionens centrala databas.

     I dagsläget finns en bestämmelse gällande tillämpningen av EU:s statsstödsregler i landskapslagen (2016:31) om återkrävande av stöd ur landskapets medel. Avsikten är att bestämmelsen i den lagen ska ändras och föras in i den föreslagna lagen. Utformningen av lagstiftningen gällande återkrav kräver dock tilläggsutredningar som inte är möjliga att genomföra inom tidsramen för förevarande lagförslag.

     Avsikten är att den förslagna lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för lagens ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 

3. Lagstiftningsbehörighet

 

Enligt 18 § 1, 4 och 24 punkterna i självstyrelselagen för Åland har landskapet lagstiftningsbehörighet gällande lagtingets organisation och uppgifter, landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar och gällande kommunernas förvaltning. Främjande av näringsverksamhet hör till landskapets behörighet med vissa avvikelser enligt 18 § 22 punkten i självstyrelselagen, dock så att det till landskapets behörighet hör att även inom områdena för avvikelser vidta åtgärder för att främja näringsverksamhet.

      Till rikets behörighet hör statsmyndigheternas organisation och verksamhet samt otillbörligt förfarande i näringsverksamhet och främjande av konkurrens enligt 27 § 3 och 10 punkterna i självstyrelselagen. Enligt 27 § 8 punkten har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om stiftelser, bolag och andra privaträttsliga sammanslutningar och enligt 27 § 41 punkten beträffande andra än i paragrafen särskilt nämnda privaträttsliga angelägenheter, om de inte direkt hänför sig till ett rättsområde som enligt lagen hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Enligt landskapsregeringens bedömning faller det inom landskapets lagstiftningsbehörighet att lagstifta om statsstöd som beviljas av landskaps- eller kommunala offentliga medel, oberoende av om statsstödet beviljas av en landskaps- eller kommunal myndighet eller av ett offentligt företag eller offentligrättslig inrättning som inrättats av en landskaps- och kommunal myndighet och över vilket landskaps- eller kommunal myndighet utövar bestämmande inflytande.

     Enligt 27 § 23 punkten i självstyrelselagen har riket behörighet i fråga om verkställighet av domar och straff. Till rikets behörighet hör även enligt 27 § 4 punkten förhållandet till utländska makter, dock med beaktande av bestämmelserna i 9 och 9a kap. i självstyrelselagen. Enligt 59b § 4 mom. har landskapsregeringen rätt att stå i kontakt med kommissionen i ärenden som hör till landskapets behörighet och som gäller verkställighet i landskapet av beslut som fattats inom EU.

 

4. Förslagets verkningar

 

4.1 Ekonomiska, administrativa och andra samhälleliga konsekvenser

 

Den föreslagna lagen bedöms ha positiva effekter för företag. Genom den förslagna lagen säkerställs att de EU-rättsliga kraven följs, vilket i förlängningen innebär att stödgivare fortsättningsvis kan bevilja stöd som omfattas av EU-lagstiftningen om statligt stöd.

     Den förslagna lagen bedöms inte medföra mer långtgående krav än vad EU-rätten kräver. För landskaps- och kommunala myndigheter som beviljar stöd av mindre betydelse innebär lagen nya krav på att lämna uppgifter om stöden för registrering i det centrala EU-registret, vilket innebär viss ökad administration. Informationsinsatser kommer att krävas gällande detta, vilket innebär ett merarbete för regeringskansliets rättsliga enhet vid landskapsregeringen. Dessa insatser bedöms kunna skötas inom befintliga resurser.

 

4.2 Konsekvenser för miljön, jämställdheten, jämlikheten och för barn

 

Förslaget bedöms inte ha konsekvenser för miljön, jämställdheten, jämlikheten eller för barn.

 

5. Ärendets beredning

 

Ärendet har beretts som ett tjänstemannauppdrag av lagberedningen i samarbete med regeringskansliet vid Ålands landskapsregering.

     Lagförslaget har skickats på remiss under tiden 23 oktober – 22 december 2025 till samtliga kommuner, Ålands kommunförbund, Kommunernas socialtjänst (KST), Oasen boende- och vårdcenter, Ålands arbetsmarknads- och studieserviceenhet (AMS), Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), Ålands polismyndighet, Ålands ombudsmannamyndighet, Ålands statistik-och utredningsbyrå (ÅSUB), Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM),  Datainspektionen, Fordonsmyndigheten, Fastighetsverket, Ålands miljöservice (Mise), Ålands kulturdelegation, Ålands energimyndighet, Ålands gymnasium, Högskolan på Åland, Ålands folkhögskola, Ålands musikinstitut, Ålands sjösäkerhetscentrum, Norra Ålands högstadiedistrikt, Södra Ålands högstadiedistrikt, Lagtingets kansli, Landskapsrevisionen och avdelningarna vid landskapsregeringens allmänna förvaltning.

 

Detaljmotivering

 

Landskapslag om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler

 

1 § Tillämpningsområde. Enligt 1 mom. innehåller den föreslagna lagen bestämmelser om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. I dagsläget finns en bestämmelse om återkrav ur landskapets medel gällande statsstöd som kommissionen konstaterat att är olagligt i landskapslagen (2016:31) om återkrävande av stöd ur landskapets medel. Avsikten är att bestämmelsen i den lagen ska ändras och föras in i den föreslagna lagen, men utformningen av lagstiftningen gällande återkrav kräver tilläggsutredningar som inte är möjliga att genomföra inom tidsramen för förevarande lagförslag.

     EU-bestämmelser om statligt stöd finns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och i EU-förordningar. EU-förordningar är direkt tillämpliga inom den åländska lagstiftningsbehörigheten. I den förslagna lagen finns bestämmelser som kompletterar EU-förordningarna för att definiera ansvarsfördelningen på Åland när det gäller vissa skyldigheter att offentliggöra, övervaka och rapportera vissa typer av stöd.

     Bestämmelser om statligt stöd finns i artiklarna 107-109 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

     Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget omfattas ett stöd av EU:s statsstödsregler om:

     1) stödet gynnar ett visst företag eller en viss produktion,

     2) stödet finansieras direkt eller indirekt genom offentliga medel,

     3) stödet snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen, och

     4) stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

     Artikel 108 innehåller bestämmelser om kommissionens granskning av statligt stöd. Enligt artikel 108.3 ska medlemsstaterna anmäla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder till kommissionen. En åtgärd får inte genomföras förrän den har godkänts av kommissionen. Enligt artikel 109 får rådet anta förordningar för att fastställa kategorier av stöd som ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3.

     Med stöd av artikel 109 i EUF-fördraget har Europeiska unionens råd antagit rådets förordning (EU) 2015/1588 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (nedan bemyndigandeförordningen). Europeiska kommissionen kan med stöd av bemyndigandeförordningen undanta vissa åtgärder från anmälningsskyldigheten.

     Med stöd av bemyndigandeförordningen har kommissionen föreskrivit om gruppundantagsförordningar enligt vilka specifika typer av statligt stöd är undantagna från anmälningsskyldigheten, se allmänna motiveringen avsnitt 1.2. Kommissionen har även med stöd av bemyndigandeförordningen beslutat att vissa former av stöd med tanke på den inre marknadens utveckling och funktion inte uppfyller samtliga kriterier för när ett stöd är att betrakta som statsstöd i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Dessa åtgärder utgör därmed inte statligt stöd på det sätt som avses i EU-bestämmelserna, utan är stöd av mindre betydelse, se allmänna motiveringen avsnitt 1.3.

     Enligt 2 mom. ska den förslagna lagen tillämpas på landskaps- och kommunala myndigheter, till Ålands lagting ansluten förvaltning, landskapets affärsverk och på av dessa inrättade offentliga företag eller offentligrättsliga inrättningar då dessa med landskaps- eller kommunala offentliga medel beviljar stöd enligt Europeiska unionens statsstödsregler.

     Med landskapsmyndigheter avses landskapsregeringen och underliggande myndigheter till landskapsregeringen. Förutom Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning omfattas även exempelvis Ålands hälso- och sjukvård, landskapets skolor, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, Ålands statistik- och utredningsbyrå och Fordonsmyndigheten. Med kommunala myndigheter avses kommuner, kommunalförbund och kommunala affärsverk. Lagen ska även tillämpas på till Ålands lagting ansluten förvaltning, såsom lagtingets kansli samt på landskapets affärsverk.

     Det föreslås även att den förslagna lagen ska tillämpas på offentliga företag eller offentligrättsliga inrättningar som inrättats av landskaps- eller kommunal myndighet, eftersom det är möjligt att även dessa typer av organ kan bevilja stöd med landskaps- eller kommunala offentliga medel som är att betrakta som statsstöd. Som konstateras i de svenska förarbetena prop. 2012/13:84 s. 11, kan även medel från offentligt ägda bolag vara att betrakta som offentliga medel ur statsstödssynpunkt; EU-domstolens dom den 16 maj 2002 i mål C-482/99, Frankrike mot kommissionen, punkt 36–38. Stödet behöver inte heller lämnas direkt av en medlemsstat utan kan även ges genom privata eller offentliga organ som utsetts av staten. För att kriteriet att stödet ska ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel ska vara uppfyllt krävs också att stödet innebär en överföring av statliga medel. Med överföring avses inte enbart direkta överföringar av offentliga medel utan även exempelvis avståenden från krav. Exempel på åtgärder som ansetts som stöd är direkta bidrag, räntesubventioner, försäljning eller köp till särskilt förmånliga villkor, kapitaltillskott och avstående från fordringar.

     I vilka fall EU:s statsstödsregler blir tillämplig på offentligt ägda företag avgörs av de faktiska omständigheterna i ärendet. Enligt EU-domstolen är statsstödsbegreppet ett rättsligt begrepp som bygger på en objektiv analys av faktiska omständigheter, Mål T-152/99, Hamsa mot kommissionen, punkten 159. Som konstateras i SOU 2015:58, s. 150 kan en åtgärd av ett offentligt ägt företag bara hänföras till det allmänna om det allmänna har utövat någon form av kontroll över företagets agerande i det enskilda fallet. Det är inte nödvändigt att åtgärden omfattas av ett beslut av en myndighet eller ett politiskt organ. Däremot krävs det att det allmänna involverats i beslutet att vidta åtgärden. En samlad beskrivning av omständigheterna kring åtgärden har typiskt sett varit tillräckligt för att EU-domstolen ska anse att åtgärden kan hänföras till det allmänna, se t. ex. Mål C-482/99 Frankrike mot kommissionen (Stardust Marine), punkt 52–56.

     Enligt det förslagna 3 mom. ska den föreslagna lagen tillämpas om inte annat föreskrivs i annan lag eller i EU-lagstiftning.

 

2 § Skyldighet att offentliggöra uppgifter om stöd och att iaktta öppenhet. I det förslagna 1 mom. finns en hänvisning till att det i de gruppundantagsförordningar som antagits av kommissionen med stöd av artikel 1 i rådets förordning (EU) 2015/1588 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd, finns bestämmelser om skyldighet att anmäla uppgifter om stöd för offentliggörande. På Åland är det den myndighet eller den aktör som beviljat stödet som är skyldig att anmäla uppgifterna för offentliggörande.

     Den förslagna bestämmelsen är av informativ karaktär. Eftersom kommissionen i ett senare skede kan besluta att anta nya gruppundantagsförordningar specificeras inte de gruppundantagsförordningar som är i kraft för närvarande.

     I det föreslagna 2 mom. tydliggörs att om beviljande av ett statligt stöd grundar sig på ett kommissionsbeslut som fattats genom ett anmälningsförfarande enligt artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, så ska den myndighet som beviljar stödet iaktta de skyldigheter i fråga om offentliggörande och öppenhet som nämns i det kommissionsbeslutet.

 

3 § Skyldighet att övervaka och rapportera stöd av mindre betydelse. I det förslagna 1 mom. finns bestämmelser om att den myndighet som beviljar ett stöd av mindre betydelse liksom i dagsläget ansvarar för att förutsättningarna för beviljandet av stödet är uppfyllda och för att stödet övervakas, så att de belopps- och tidsbegränsningar som ingår i EU-förordningarna om stöd av mindre betydelse följs (se allmänna motiveringen, avsnitt 1.3). I dagsläget har kraven följts vid landskapsregeringen genom att varje avdelning fört register över stödåtgärden.

     Från och med den 1 januari 2026 finns krav i artikel 6.1 allmänna de minimis-förordningen[1] och i artikel 6.1 SGEI de minimis-förordningen[2] att lämna uppgifter om stöd av mindre betydelse till ett centralregister. Det är valfritt för medlemsstaten att antingen upprätta ett eget centralregister för registreringen eller att använda ett centralregister på unionsnivå. Finland har valt att använda det centrala registret på unionsnivå. I centralregistret ska den som beviljar stöd av mindre betydelse föra in uppgifter om stödet i den omfattning och på det sätt som kommissionen bestämt i de minimis-förordningen. Uppgifter om stödet ska bevaras på det sätt som kommissionen bestämt i de minimis-förordningen.

     Motsvarande bestämmelse om registrering i ett centralregister gäller fr.o.m. den 1 januari 2027 enligt artikel 6.1 i de minimis-förordningen inom jordbrukssektorn[3].

     Eftersom kommissionen i ett senare skede kan besluta att registreringskravet i centralregister ska omfatta även fler de minimis-förordningar görs i momentet inte någon hänvisning till specifika de minimis-förordningar.

     Enligt det förslagna 2 mom. ska uppgifterna lämnas till det centrala registret på unionsnivå trots bestämmelser om sekretess. De uppgifter som ska lämnas, till exempel stödmottagarens identitet, stödbelopp, datum för beviljande och berörd sektor, bedöms typiskt sett inte vara känsliga för stödmottagarna. Det kan dock inte uteslutas att det avser sådana uppgifter som kan omfattas av sekretess, exempelvis företagshemlighet enligt 21 § 8 och 9 punkterna i offentlighetslagen (2021:79) för Åland.

     Enligt det föreslagna 3 mom. bemyndigas landskapsregeringen att vid behov genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser gällande fullgörandet av skyldigheterna enligt EU-rätten på Åland beträffande det som anges i 1 mom.

 

4 § Kontrollbesök hos företag. Enligt det föreslagna 1 mom. ska landskapsregeringen vara den myndighet på Åland som tar emot underrättelse om kontrollbesök om Europeiska kommissionen beslutar att genomföra ett kontrollbesök på ort och ställe hos företag enligt artikel 27 i rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Landskapsregeringen underrättar berört företag om kontrollbesöket. Tjänstemän från landskapsregeringen och övriga tjänstemän som ansvarar för stödet får närvara vid kontrollbesöket.

     Enligt artikel 27.1 får kommissionen avlägga kontrollbesök när kommissionen hyser allvarliga tvivel gällande om kommissionens beslut om att inte göra invändningar, positiva beslut eller villkorliga beslut med avseende på ett individuellt stöd efterlevs. De olika typerna av beslut definieras i artikel 9. Enligt artikel 27.1 får den berörda medlemsstaten lämna synpunkter på kommissionens kontrollbesök men ska efter detta tillåta kommissionen att avlägga kontrollbesök på ort och ställe.

     Enligt artikel 27.1 ska de tjänstemän som har bemyndigats av kommissionen för att kontrollera att det berörda beslutet följs, ges befogenhet att gå in i vilka lokaler och på vilken mark som helst som utnyttjas av det berörda företaget, begära muntliga förklaringar på ort och ställe och granska räkenskaperna och andra affärshandlingar och göra eller begära kopior. Om det är nödvändigt får kommissionen bistås av oberoende experter.

     Enligt artikel 27.3 ska kommissionen skriftligen och i god tid underrätta den berörda medlemsstaten om kontrollbesöket på ort och ställe och de bemyndigade tjänstemännens och experternas identitet. Om medlemsstaten i fråga har berättigade invändningar mot kommissionens val av experter, ska experterna utses i samförstånd med medlemsstaten. De av kommissionens tjänstemän och de experter som bemyndigats att utföra kontroll på ort och ställe ska uppvisa en skriftlig fullmakt i vilken närmare anges föremålet för och syftet med besöket.

     Enligt artikel 27.4 får tjänstemän som bemyndigats av den medlemsstat inom vars territorium kontrollbesöket ska göras vara närvarande vid kontrollbesöket. Enligt artikel 27.5 ska kommissionen lämna medlemsstaten en kopia av alla rapporter som upprättas till följd av kontrollbesöket.

     I det föreslagna 2 mom. finns bestämmelser om handräckning. Enligt artikel 27.6 i rådets förordning (EU) 2015/1589 ska medlemsstaterna ge den hjälp som behövs för att kontrollbesöket ska kunna genomföras om det berörda företaget motsätter sig kontrollbesöket. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska polisen lämna handräckning för att kommissionen ska kunna genomföra kontrollbesöket om det berörda företaget motsätter sig kontrollbesöket och förhindrar att det genomförs. Bestämmelser om handräckning finns i 9 kap. 1 § i polislagen (FFS 872/2011), tillämplig på Åland enligt landskapslagen (2021:12) om tillämpning på Åland av polislagen. Begäran om handräckningen ska lämnas in till Ålands polismyndighet av landskapsregeringen.

 

5 § Ändringssökande. Enligt den förslagna bestämmelsen får beslut som meddelats med stöd av den föreslagna lagen överklagas genom besvär. Enligt 25 § i självstyrelselagen anförs besvär över beslut som fattats av myndigheter under landskapsregeringen och av kommunala myndigheter hos Ålands förvaltningsdomstol. Besvär över beslut som fattats av landskapsregeringen anförs hos Högsta förvaltningsdomstolen.

 

6 § Ikraftträdande. Enligt den förslagna paragrafen är avsikten att den förslagna lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för lagens ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

Tillämpningsområde

     Denna lag innehåller bestämmelser om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler.

     Lagen tillämpas på landskaps- och kommunala myndigheter, till Ålands lagting ansluten förvaltning, landskapets affärsverk och på av dessa inrättade offentliga företag eller offentligrättsliga inrättningar då dessa med landskaps- eller kommunala offentliga medel beviljar stöd enligt Europeiska unionens statsstödsregler.

     Denna lag tillämpas om inte annat föreskrivs i annan lag eller i EU-lagstiftning.

 

2 §

Skyldighet att offentliggöra uppgifter om stöd och att iaktta öppenhet

     Bestämmelser om skyldighet för de myndigheter och aktörer som avses i 1 § 2 mom. att anmäla uppgifter för offentliggörande när de beviljar stöd finns i de gruppundantagsförordningar som antagits av kommissionen med stöd av artikel 1 i rådets förordning (EU) 2015/1588 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd.

     Om beviljande av ett statligt stöd grundar sig på ett kommissionsbeslut som fattats genom ett anmälningsförfarande enligt artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska de myndigheter och aktörer som avses i 1 § 2 mom. iaktta de skyldigheter i fråga om offentliggörande och öppenhet som nämns i det beslutet.

 

3 §

Skyldighet att övervaka och rapportera stöd av mindre betydelse

     Om det föreskrivs om registreringskrav i ett centralt register gällande stöd av mindre betydelse i de förordningar som har antagits av Europeiska kommissionen med stöd av artikel 2 i rådets förordning (EU) 2015/1588 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd, ansvarar den myndighet eller aktör i 1 § 2 mom. som beviljat stödet för att:

     1) förutsättningarna för beviljandet av stödet är uppfyllda,

     2) stödet övervakas,

     3) uppgifter om stödet i den omfattning och på det sätt som kommissionen bestämt bevaras och lämnas till det centrala registret på unionsnivå.

     Behövliga uppgifter som kommissionen bestämt för att övervaka och rapportera stöd av mindre betydelse ska lämnas till det centrala registret på unionsnivå trots bestämmelser om sekretess.

     Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om de skyldigheter som avses i 1 mom.

 

4 §

Kontrollbesök hos företag

     Då Europeiska kommissionen beslutar om att genomföra kontrollbesök på ort och ställe hos företag enligt rådets förordning (EU) 2015/1589 tar Ålands landskapsregering emot underrättelsen om kontrollbesöket och meddelar företaget. Tjänstemän från landskapsregeringen och övriga tjänstemän som ansvarar för stödet får närvara vid kontrollbesöket.

     Om företaget motsätter sig kontrollbesöket och förhindrar att det genomförs ska polisen lämna handräckning för att kommissionen ska kunna genomföra kontrollbesöket. Bestämmelser om handräckning finns i 9 kap. 1 § i polislagen (FFS 872/2011), tillämplig på Åland enligt landskapslagen (2021:12) om tillämpning på Åland av polislagen. Begäran om handräckning ska lämnas till Ålands polismyndighet av landskapsregeringen.

 

5 §

Ändringssökande

     Beslut som meddelats med stöd av denna lag får överklagas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol. Besvär över beslut som fattats av landskapsregeringen anförs dock hos Högsta förvaltningsdomstolen.

 

6 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den   .

 

__________________

 

 

 

Mariehamn den 26 januari 2026
L a n t r å d	Katrin Sjögren
Föredragande minister	Ingrid Zetterman