Lagförslag 9/2019-2020
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 9/2019–2020 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2020-03-05 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Teknisk ändring av landskapslagen om planering av socialvården
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om planering av socialvården ändras. Den föreslagna ändringen är av teknisk natur. Genom förslaget kvarstår lagen i sin nu gällande lydelse, i stället för att ändras enligt ett lagtingsbeslut som fattades 2015 i samband med antagandet av landskapslagen om en kommunalt samordnad socialtjänst.
Den föreslagna lagändringen är avsedd att träda i kraft senast den 1 oktober 2020.
INNEHÅLL
3. Konsekvenser, beredning och ikraftträdande
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om planering av socialvården
Motivering
1. Bakgrund
1.1. KST-lagstiftningen
Kommunernas socialtjänst (KST) regleras i landskapslagen (2016:2) om en kommunalt samordnad socialtjänst (nedan KST-lagen) som trädde i kraft vid ingången av 2016. Syftet med lagen är att samordna den kommunala socialvården förutom barn- och äldreomsorgen. I första hand skulle samordningen ske frivilligt genom att kommunerna skulle komma överens om och ingå ett avtal om organiseringen av samarbetet. Ett sådant avtal skulle ingås senast den 1 oktober 2017 för att verksamheten skulle kunna inledas senast den 1 januari 2018. När det gäller finansieringen av den samordnade socialtjänsten hänvisades i lagen till den dåvarande landskapslagen (1993:71) om planering av och landskapsandel för socialvården.
För att säkerställa samordningen även om kommunerna inte skulle komma överens inom den tidsram som angavs i lagen fattade lagtinget beslut om en rad lagändringar som skulle sättas i kraft först efter att tidsfristen hade passerats (LTB 80–87/2015). I det skedet skulle samarbetet enligt lag organiseras inom ramen för ett kommunalförbund där samtliga kommuner skulle vara medlemmar. I detta andra skede skulle också landskapsandelssystemet för socialvården ändras så att landskapet skulle bidra till finansieringen av den samordnade socialtjänsten genom en ny särskild landskapsandel. Den särskilda landskapsandelen skulle bygga på en finansieringslösning där kostnadsfördelningen för kommunernas socialtjänst delvis skulle vara solidarisk och delvis baseras på fyra olika nyckelfaktorer. Bestämmelserna om den särskilda landskapsandelen infördes i LL om planering av och landskapsandel för socialvården. De lagtingsbeslut som utgjorde det andra skedet av samordningen skulle sättas i kraft den 1 januari 2018 och kommunalförbundet skulle i en sådan situation inleda sin verksamhet från och med den 1 januari 2019.
Innan tidsfristen för kommunerna att själva välja samarbetsmodell gick ut sköts den fram genom en ändring av KST-lagen (2017/74) som trädde i kraft den 1 september 2017. Enligt lagens nu gällande lydelse skulle kommunerna ingå ett avtal senast den 1 april 2019. Avtalet skulle träda i kraft senast den 1 januari 2020, då också verksamheten skulle inledas. Ändringen innebar att även ikraftsättandet av den lagstiftning som hörde till det andra skedet sköts fram. Den skulle i så fall sättas i kraft den 1 januari 2020 och kommunalförbundet skulle påbörja sin verksamhet från och med den 1 januari 2021.
1.2. Landskapsandelssystemet
Efter att KST-lagen hade trätt i kraft men innan den framflyttade tidsfristen hade löpt ut gjordes en omfattande reform av landskapsandelssystemet. Den nya landskapslagen (2017:120) om landskapsandelar till kommunerna (nedan landskapsandelslagen) trädde i kraft den 1 januari 2018. Reformen innebar bland annat att alla bestämmelser om landskapsandelarna samlades i en lag. När det gäller LL om planering av och landskapsandel för socialvården innebar detta att bestämmelserna om landskapsandelar flyttades ut ur lagen, samt att namnet ändrades till det nuvarande landskapslagen (1993:71) om planering av socialvården.
I samband med reformen av landskapsandelssystemet beslöts att man skulle frångå den finansieringsmodell som ingick i det andra skedet av samordningen av socialtjänsten, och i stället bygga in de utjämnande faktorerna i landskapsandelssystemet. I landskapsandelslagen infördes regler om en landskapsandel för den samordnade socialtjänsten, som enligt lagen ska utjämnas mellan kommunerna. Därmed säkerställdes en solidarisk finansieringsmodell av kommunernas socialtjänst även i det fall att kommunerna inte själva skulle komma överens om organiseringen.
När beredningen av landskapsandelsreformen pågick under våren 2017 var det ännu oklart vid vilken tidpunkt samordningen av socialtjänsten skulle komma att förverkligas, och de lagtingsbeslut som utgjorde det andra skedet hade följaktligen inte satts i kraft ännu. Samtidigt berörde reformen innehållet i flera av de lagar som skulle komma att ändras genom lagtingsbesluten när de sattes i kraft. Lösningen på den här problematiken blev att använda samma lagstiftningsteknik som användes när KST-lagen antogs. Det innebar att de berörda lagarna ändrades i den lydelse de hade när landskapsandelslagen trädde i kraft den 1 januari 2018, samtidigt som lagtinget fattade beslut om ytterligare ändringar av lagarna i den lydelse de skulle komma att ha när de sattes i kraft för att förverkliga samordningen av socialtjänsten (LTB 74, 76, 78, 82 samt 85/2017).
2. Nuläge och förslag
Våren 2019 stod det klart att det andra skedet skulle förverkligas, eftersom kommunerna inte hade ingått något avtal om organiseringen av KST inom den angivna tidsfristen. De ovannämnda lagtingsbesluten skulle därmed träda i kraft den 1 januari 2020 och kommunalförbundet skulle inleda sin verksamhet från och med den 1 januari 2021. Det lagtingsbeslut som gällde ändringen av LL om planering av och landskapsandel för socialvården (LTB 81/2015) skulle dock träda i kraft redan den 1 oktober 2020, så att basbeloppet för den särskilda landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten skulle kunna fastställas för 2021, vilket enligt landskapsandelslagen ska ske senast den 15 oktober. I samband med att landskapsregeringen skulle utfärda lagarna upptäcktes att detta lagtingsbeslut genom ett förbiseende inte hade beaktats vid landskapsandelsreformen.
Lagtingsbeslutet gäller således en ändring av den nuvarande LL om planering av socialvården så som den såg ut när beslutet fattades hösten 2015. Enligt beslutet upphävs lagens 14 § samtidigt som 5, 7, 9, 12, 13 samt 32 §§ ändras. Slutligen fogas åtta nya paragrafer, 14b–14i §§, till lagen. Av de förstnämnda paragraferna har samtliga utom 5 § upphävts i samband med landskapsandelsreformen (2017/121). Ändringen av 5 § innebär att de kalkylerade nettodriftskostnaderna för den samordnade socialtjänsten ska anges i socialvårdsplanen. De kalkylerade nettodriftskostnaderna utgör grund för beräkningen av den särskilda landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten, som för övrigt regleras i de nya 14b–14i §§.
De bestämmelser som ingår i lagtingsbeslutet och som gäller ändringar av redan upphävda paragrafer utgör egentligen inget problem. Landskapsregeringen har konstaterat att det inte går att ändra bestämmelser som inte längre gäller, och har därför bedömt att dessa inte behöver sättas i kraft. Däremot är ändringen av 5 § och de nya paragraferna som fogas till lagen problematiska. Om de träder i kraft skulle det betyda att det finns två parallella regelverk för fastställande av landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten.
Landskapsregeringen har ingen formell möjlighet att låta bli att fatta beslut om ikraftträdandet av en lag som lagtinget har antagit. Lagtingsbeslutet från 2015 kan således inte lämnas obeaktat. Av motiveringen till lagändringen framgår att avsikten var att den skulle träda i kraft den 1 oktober 2020. Av lagtingets beslut om landskapsandelslagen, som fattades 2017, framgår dock tydligt att den finansieringsmodell som ursprungligen ingick i KST-lagstiftningen skulle ersättas med den modell som nu ingår i landskapsandelssystemet. Men eftersom detta inte beaktades genom ett lagtingsbeslut i samband med landskapsandelsreformen kvarstår lagtingsbeslutet från 2015. Landskapsregeringen föreslår därför att bestämmelserna om den särskilda landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten upphävs. Lagens 5 § 3 punkten föreslås bli ändrad till sin nuvarande lydelse förutom ett tillägg i förtydligande syfte. Genom tillägget framgår det klart att det numera fastställs två separata landskapsandelar inom socialvårdsområdet, en för socialvården och en för den samordnade socialtjänsten.
Ikraftträdandebestämmelsen till lagtingsbeslutet innehåller en del övergångsregler. Bestämmelsens 1 och 3 mom. hänvisar till paragrafer i lagen som redan tidigare har upphävts och 2 mom. gäller beräkningen av den särskilda landskapsandelen året efter att lagen har trätt i kraft. Slutligen gäller 4–5 mom. ett övergångssystem för de tre närmaste åren efter ikraftträdandet. Hela ikraftträdandebestämmelsen, förutom datum för ikraftträdande, föreslås bli upphävt.
3. Konsekvenser, beredning och ikraftträdande
Förslaget är en teknisk ändring som innebär att ett tidigare förbiseende i samband med landskapsandelsreformen rättas till. Effekten blir att LL om planering av socialvården, utöver ett förtydligande i 5 § 3 punkten, kvarstår i sin nu gällande lydelse samt att det därmed inte råder någon oklarhet om att landskapsandelen för den samordnade socialvården ska fastställas med stöd av bestämmelserna i landskapsandelslagen. Förslaget har för övrigt inga konsekvenser.
Lagförslaget har beretts vid lagberedningen. För att undvika problematiken med dubbel reglering är det viktigt att den föreslagna lagändringen träder i kraft senast den 1 oktober 2020.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om planering av socialvården
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 14b–i §§ och övergångsreglerna i 1–5 mom. ikraftträdandebestämmelsen till landskapslagen (1993:71) om planering av socialvården sådana de lyder i landskapslagen (…/…) samt
ändras lagens 5 § 1 mom. 3 punkt sådan den lyder i landskapslagen (…/…) som följer:
5 §
Socialvårdsplanens innehåll
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3) de landskapsandelar som ska erläggas för socialvården och för den samordnade socialtjänsten, basbelopp enligt åldersgrupp per invånare samt en uppskattning av det sammanlagda beloppet av driftskostnaderna för den socialvård som kommunerna ordnar,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den …
| Mariehamn den | |
|
L a n t r å d |
Veronica Thörnroos |
|
Föredragande minister |
Torbjörn Eliasson |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 9/2019-2020