Landskapsregeringen föreslår att polislagen för landskapet Åland kompletteras med nya bestämmelser om okonventionella brottsbekämpnings- och brottsutredningsmetoder såsom täckoperation och bevisprovokation genom köp. Genom förslaget utvidgas även polislagen med bestämmelser om säkerhetsvisitation vid rättegångar och om polisens rätt att få teleidentifieringsuppgifter och utföra teknisk observation samt preciseras bestämmelserna om handräckning. Polislagen anpassas även till Schengenavtalen om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna. På grund av ändringar i strafflagen (FFS 39/1889) och skjutvapenlagen (FFS 1/1998) samt den nya lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation (FFS 516/2004) krävs dessutom ändringar i polislagen.

Samtidigt kompletteras polislagen med de bestämmelser som fanns med i den polislag för landskapet Åland som lagtinget antog den 20 mars 2000, men som fälldes av republikens president. Eftersom sistnämnda bestämmelser numera finns intagna i den motsvarande rikslagen kan även den åländska polislagen kompletteras med dessa bestämmelser med stöd av 19 § 3 mom. i självstyrelselagen.

Landskapsregeringen föreslår dessutom att landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om personregister ändras så att lagen om personuppgifter inom polisens verksamhet (FFS 761/2003) görs tillämplig i landskapet. Samtidigt upphör lagen om polisens personregister (FFS 509/1995) att vara tillämplig i landskapet.

Utskottets förslag

Utskottet omfattar i sak landskapsregeringens förslag om att i landskapets polislag inarbetas nya bestämmelser som reglerar polisens befogenheter och arbetsmetoder. De aktuella bestämmelserna är till stor del sådana som är att hänföra till rikets lagstiftningsbehörighet. Genom att de intas i de aktuella lagförslagen enligt 19 § 3 mom. självstyrelselagen ger också landskapslagstiftningen upplysning om gällande bestämmelser.

Utskottet föreslår emellertid betydande förändringar i landskapsregeringens framställning. Dessa föranleds av att rikets polislag efter det att landskapsregeringens framställning avgavs har ändrats och kompletterats på många punkter. Förändringarna gäller framför allt polisens rätt att vidta olika åtgärder eller utnyttja olika befogenheter som i olika avseenden kan innebära inskränkningar i berörda personers grundläggande fri- och rättigheter. Syftet med dem är i första hand att motverka terrorism och grov brottslighet. Om inte dessa bestämmelser hade inarbetats i lagtexterna skulle sannolikt detta innebära att lagtinget inte hade iakttagit kriterierna i självstyrelselagens 19 § 3 mom. om att bestämmelser av rikslagstiftningsnatur som intas i en landskapslag i sak skall överensstämma med motsvarande bestämmelser i rikslag.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Bakgrund

Lagtinget beslutade i mars 2000 på framställning av landskapsstyrelsen (FR nr 1/1999-2000) att anta en ny polislag för landskapet Åland. Lagen (2000:49) trädde i kraft den 1 september 2000 med undantag av de bestämmelser som republikens president förordnade att förfalla. Polislagen innehåller inte bestämmelser om polisens organisation utan reglerar framför allt polisens befogenheter, ger närmare bestämmelser om inhämtande av information och om genomförande av polisundersökningar samt upptar bestämmelser om bl.a. tystnadsplikt, biståndsskyldighet och betalning av ersättningar samt straffbestämmelser. I lagen har intagits många bestämmelser av rikslagstiftningsnatur i enlighet med självstyrelselagens 19 § 3 mom. Detta gäller framför allt sådana bestämmelser som berör de grundläggande fri- och rättigheterna som regleras i grundlagen. Bestämmelser om stiftande av grundlag och avvikelse från grundlag hör till rikets behörighet enligt självstyrelselagens behörighetsuppdelning.

I den framställning som lagtinget antog i mars 2000 hade med stöd av 19 § 3 mom. självstyrelselagen inarbetats ett antal bestämmelser av rikslagstiftningsnatur vilka ingick i en regeringsproposition som hade överlämnats till riksdagen år 1999. Dessa bestämmelser gällde bl.a. okonventionella brottsbekämpnings- och brottsutredningsmetoder samt nya bestämmelser om säkerhetsvisitation för att skydda rättegångar. Utgångspunkten för detta förslag var att ändringarna av rikets lag skulle vara gällande lag vid tidpunkten för landskapslagens ikraftträdande. Emellertid drog behandlingen av detta lagförslag ut på tiden i riksdagen varför de aktuella riksbestämmelserna inte hade antagits vid den tidpunkt då lagtingsbeslutet genomgick den i självstyrelselagen förutsatta lagstiftningskontrollen. Av denna orsak ansåg högsta domstolen och republikens president att åtta av lagrummen i lagtingsbeslutet utgjorde en behörighetsöverskridning, varför de förordnades att förfalla.

Eftersom de ifrågavarande bestämmelserna är av rikslagstiftningsnatur är de tillämpliga i landskapet även utan att de uttryckligen intagits i en landskapslag med stöd av 19 § 3 mom. självstyrelselagen. Landskapsregeringens utgångspunkt har dock varit att den åländska polislagen inte skall antas som en blankettlag utan innehålla alla de relevanta bestämmelser, också sådana av rikslagstiftningsnatur, som reglerar polisens verksamhet och befogenheter. Detta synsätt omfattades av lagtinget då polislagen behandlades i lagtinget vintern 2000.

Motiv för framställningen

I den föreliggande framställningen har landskapsregeringen inarbetat de bestämmelser som ursprungligen avsågs att träda i kraft redan år 2000. Bestämmelserna gäller framför allt okonventionella brottsbekämpnings- och brottsutredningsmetoder (exempelvis täckoperation och bevisprovokation genom köp) samt nya bestämmelser om säkerhetsvisitation för att skydda rättegångar. Dessutom har i framställningen inarbetats bestämmelser som sammanhänger med Schengensamarbetet samt vissa andra mera tekniska förändringar.

I sitt betänkande nr 5/1999-2000 konstaterade lagutskottet att det såväl ur polisens egen synvinkel som ur medborgarnas synvinkel är väsentligt att polisens befogenheter liksom medborgarnas skyldigheter i förhållande till polisen och de rättigheter medborgarna åtnjuter i sina kontakter med polisen finns tillräckligt detaljerat angivna i landskapslagstiftningen. Utgående från detta synsätt tillstyrkte dåvarande lagutskott att olika bestämmelser av rikslagstiftningsnatur inarbetades i landskapets polislag. Med samma motiv tillstyrker utskottet nu att landskapets polislag ändras och kompletteras i de avseenden förändringar skett i rikets polislagstiftning. Många av de förslag som nu ingår i landskapsregeringens framställning omfattades av lagtinget redan år 2000 men förföll senare på grund av orsaker som framgår ovan.

I landskapsregeringens framställning hänvisas till regeringens proposition nr 266/2004 med förslag till lag om ändring av rikets polislagstiftning. I propositionen ingår bl.a. en precisering av polisens befogenheter i arbetet mot terrorism och organiserad brottslighet. Där ingår också bestämmelser om s.k. åtgärdsfördröjning, om polisens rätt att utföra säkerhetskontroller på polisstationer och om hur bestämmelserna om inhämtande av information borde utvidgas. Ytterligare föreslås nya bestämmelser om teleavlyssning och teleövervakning. Enligt lagförslaget skulle polisen även ha rätt att anlita en person som inte tillhör polisförvaltningen som informationskälla. I framställningen konstaterar landskapsregeringen att det inte är ändamålsenligt att föregå riksdagsbehandlingen av propositionen utan meddelar i stället sin avsikt att återkomma med en ny framställning i ärendet efter det att propositionen slutbehandlats i riksdagen. De lagförslag landskapsregeringen hänvisar till har efter att framställningen avlämnades till lagtinget antagits av riksdagen. Ändringarna i polislagen har publicerats i FFS 525/2005 och de trädde i kraft den 20 juli 2005.

Utskottets bedömning av behovet av ändringar och tillägg samt av lagstiftningsbehörigheten

Som ovan framgått kan enligt självstyrelselagens 19 § 3 mom. i en landskapslag intas bestämmelser av rikslagstiftningsnatur "för vinnande av enhetlighet och överskådlighet". Ett villkor är dock att dessa bestämmelser i sak skall överensstämma med motsvarande bestämmelser i rikslagen. Om inte dessa villkor iakttas, visar olika avgöranden av republikens president och högsta domstolen att detta betraktas som en behörighetsöverskridning. Eftersom många av de bestämmelser av rikslagstiftningsnatur som ingår i landskapsregeringens framställning har ändrats genom FFS 525/2005 och nya bestämmelser dessutom har tillkommit, skulle ett antagande av landskapsregeringens framställning i den utformning den förelagts lagtinget enligt utskottets bedömning innebära att lagtingets beslut inte i sak skulle överensstämma med motsvarande stadganden i rikslag på det sätt självstyrelselagen förutsätter.

Mot denna bakgrund har utskottet övervägt alternativen att antingen omarbeta landskapsregeringens framställning så att den, till den del bestämmelser av rikslagstiftningsnatur berörs, skulle motsvara gällande rikslagstiftning eller förkasta lagförslagen för att därigenom ge landskapsregeringen möjlighet att omarbeta framställningen och återkomma till lagtinget. Utskottet har gjort bedömningen att den åländska polislagen i snabbast möjliga ordning bör göras tidsenlig och att den bör innehålla alla för polisen och allmänheten relevanta bestämmelser. Utskottet har därför efter omröstning (3-2) beslutat att med landskapsregeringens framställning som grund införa erforderliga ändringar och tillägg i denna. Utskottets beslut har biträtts av viceordföranden Erlandsson samt ledamöterna Beijar och Jansson.

Utskottets beslut innebär att lagtexterna i betydande grad omformats och kompletterats. I förslaget till ändring av polislagen för landskapet Åland har utskottet infört ett femtontal nya paragrafer och föreslagit ändringar i många andra lagrum. I förslaget till ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet föreslås fem nya paragrafer införda. Dessutom föreslår utskottet följdändringar i två landskapslagar som inte är berörda i landskapsregeringens framställning, nämligen vägtrafiklagen för landskapet Åland och landskapslagen om polisens grundregister. I arbetet med utformningen av lagförslagen har utskottet nära samverkat med landskapsregeringen och dess lagberedning.

Utskottet har i sin behandling utgått från att lagstiftningsbehörigheten inom polisens område är delad. Frågor som gäller allmän ordning och säkerhet tillhör enligt 18 § 6 punkten självstyrelselagen landskapets behörighetsområde med de undantag som framgår av 27 § 27, 34 och 35 punkten. Hit hör bland annat skjutvapen, tryggande av statens säkerhet, beredskap inför undantagsförhållanden och explosiva ämnen till den del rikets säkerhet berörs. Enligt 27 § 23 punkten hör förundersökning likaså till rikets behörighet. En annan i sammanhanget relevant bestämmelse är 27 § 24 punkten som anger att administrativa ingrepp i den personliga friheten är en riksangelägenhet. Enligt 27 § 1 punkten har riket lagstiftningsbehörigheten i fråga om stiftande, ändring och upphävande av grundlag samt avvikelse från grundlag. Grundlagen utgör självfallet inte något hinder för att anta landskapslagstiftning inom polisens område, dock så att lagtinget i sitt lagstiftningsarbete måste iaktta de krav grundlagen ställer på skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna. Många av dessa fri- och rättigheter är sådana som kan påverkas av eller stå i konflikt med de stadganden som gäller polisens verksamhet. Exempel på detta i anslutning till nu aktuella lagförslag är inskränkningar i den personliga integriteten (t.ex. vid säkerhetskontroller), i privatlivet (t.ex. vad gäller polismans uppträdande på sin fritid), i den personliga friheten (t.ex. skyldighet att infinna sig till polisundersökning) eller i telefonhemligheten (vid teleavlyssning). Grundlagen stadgar dock att man genom lag kan inskränka de grundläggande fri- och rättigheterna. I enlighet med 19 § 3 mom. självstyrelselagen kan, som ovan framgått, bestämmelser av rikslagstiftningsnatur intas i en landskapslag. En stor del av de ändringar och tillägg utskottet föreslår har därför gjorts med stöd av sistnämnda bestämmelse.

De förslag till tillägg och ändringar i lagförslagen som utskottet föreslår berör ett flertal frågor. Till bestämmelserna om åtgärdseftergift föreslås fogad en bestämmelse om åtgärdsfördröjning, d.v.s. rätt för en polisman att vid inhämtande av information dröja med att ingripa om detta är nödvändigt för att dölja att information inhämtas eller för att trygga syftet med att information inhämtas. Vidare ges polisen rätt att utföra säkerhetskontroller på polisstationer och i andra lokaler som polisen förfogar över. Definitionerna om inhämtande av information utvidgas med nya metoder för detta, nämligen teleavlyssning och användning av informationskällor. Definitionerna preciseras i fråga om teknisk övervakning, täckoperation, bevisprovokation genom köp samt teleövervakning. Det föreslås också tydligare regler i fråga om förutsättningarna för användning av teknisk observation, täckoperationer, bevisprovokation genom köp och teleövervakning. Ett syfte med den ändrade lagstiftningen har varit att motarbeta, upptäcka och utreda terrorism. I detta syfte skulle bl.a. teleavlyssning och en utvidgad rätt till teknisk avlyssning tillåtas. I lagstiftningen föreslås också nya bestämmelser om verksamhet som informationskälla. Polisen skall ha möjlighet att anlita en person som inte tillhör polisförvaltningen som informationskälla när polisen utför uppgifter som föreskrivs i polislagen. I gällande polisförordning (2000:50) för landskapet Åland ingår vissa bestämmelser om en polismans tjänstgöringsskyldighet, om dennes skyldighet att vara i larmberedskap, om polismans uppträdande på fritiden samt om skyldighet att upprätthålla kondition och yrkesskicklighet. Eftersom dessa bestämmelser kan anses som en inskränkning av den personliga friheten och integriteten föreslås de överflyttade till landskapslagen om Ålands polismyndighet för att uppfylla grundlagens bestämmelser om att bestämmelser av denna natur skall ges på lagnivå. Förslagen är i sak utformade som motsvarande riksbestämmelser.

I landskapsregeringens framställning ingår detaljmotiveringar till de föreslagna paragraferna. Utöver vad landskapsregeringen anger i dessa motiveringar hänvisas till den regeringsproposition som ligger till grund för motsvarande rikslagstiftning och till de riksdagshandlingar som ansluter sig till ärendet. Vad gäller de förslag om ändringar och tillägg till lagförslagen som utskottet nu utarbetat, hänvisar utskottet på samma sätt i sina detaljmotiveringar till aktuella regeringspropositioner och riksdagshandlingar. I dessa dokument kan kompletterande motiveringar återfinnas. Regeringens proposition 266/2004 med förslag till ändringar av polislagen behandlas i förvaltningsutskottets betänkande nr 10/2005 samt i grundlagsutskottets utlåtande nr 11/2005.

Detaljmotivering

1. Landskapslag om ändring av polislagen för landskapet Åland

5 § Åtgärdsfördröjning och åtgärdseftergift Till paragrafen fogas ett nytt 1 mom. om åtgärdsfördröjning. Enligt förslaget skall en polisman som skaffar sig information enligt lagens 3 kapitel ha rätt att dröja med att ingripa med anledning av brottet, om detta är nödvändigt för att dölja att information inhämtas eller för att trygga syftet med att informationen inhämtas. Samtidigt föreslås även en ändring av paragrafens rubrik. Bestämmelsen överensstämmer i sak med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 525/2005 (se även RP 266/2004 rd ).

7 § Polisbefogenheter Paragrafens 2 mom. kompletteras med en definition om polisaspiranter som avlägger grundexamen för polis och deras befogenheter när dessa utför uppgifter med stöd av ett förordnande från polisens högsta ledning. Momentet överensstämmer i sak med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 70/2005 (se även RP 168/2003 rd).

Till paragrafen fogas dessutom ett nytt 3 mom. med bestämmelser om yngre konstaplar som avlägger grundexamen för polis samt deras befogenheter när dessa under sin handledares ledning och uppsikt utför uppgifter som ankommer på polisen. Bestämmelserna är anpassade till hur den finländska polisutbildningen med inriktning på grundexamen för polis bedrivs. Det föreslagna momentet överensstämmer i sak med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 525/2005 (se även RP 266/2004 rd).

10a § Gränskontroll och tullåtgärder Landskapsregeringens förslag till paragraf föreslås ändrad. Den nya föreslagna lydelsen av paragrafen hänger samman med revideringen av lagstiftningen om gränsbevakningsväsendet (RP 6/2005), som trädde i kraft den 1 september 2005. I den föreslagna paragrafen ges polismännen motsvarande befogenheter som gränsbevakningsmännen har att utföra gränskontroll vid gränsövergångsställe i enlighet med 14 § i gränsbevakningslagen. I paragrafen ingår däremot inte en begränsning av nuvarande art om att gränskontrolluppgiften bara gäller förhindrande av olaglig inresa i landet. Hänvisningarna till befogenheter som behövs vid gränskontroll uppdateras så att de motsvarar den nya lagstiftningen. Polismän har rätt att utföra åtgärder som ingår i gränskontroll med de befogenheter som anges i 28 och 29 §§ i gränsbevakningslagen. Den föreslagna ändringen av paragrafen överensstämmer i sak med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 583/2005 (se även RP 6/2005).

20 § Skydd mot brott och störande beteende Genom den föreslagna ändringen av paragrafens 2 mom. utvidgas tillämpningsområdet för bestämmelsen så att en person skall få avlägsnas från en plats också när han eller hon genom sitt uppträdande förorsakar störning eller om personens hotelser eller övriga uppträdande och tidigare uppträdande i motsvarande situationer ger anledning att förmoda att han eller hon sannolikt kommer att förorsaka avsevärd störning eller överhängande fara för allmän ordning och säkerhet. Den föreslagna ändringen överensstämmer med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 525/2005 (se även RP 266/2004 rd).

21 § Stannande och flyttning av fordon Genom förslaget utökas polismännens befogenheter i fråga om stannande och flyttning av fordon. Ändringsförslaget är kopplat till den revision av lagstiftningen om gränsbevakningsväsendet som trädde i kraft den 1 september 2005. Enligt gränsbevakningslagen har en gränsbevakningsman rätt att bestämma att ett fordon skall stannas och flyttas eller att flytta fordonet samt att reglera trafiken, om det är nödvändigt för genomförande av gränskontroll eller gränsövervakning. I polislagen har polismannens behörighet att utföra motsvarande åtgärder begränsats till påträffande av en efterlyst person eller en annan person som skall gripas, övervakning som hänför sig till användningen av ett fordon, upprätthållande av allmän ordning och säkerhet eller avvärjande eller utredning av brott. Det föreslås att för polismän i fråga om gränskontroll tas in motsvarande befogenheter i paragrafen att stanna och flytta ett fordon som de befogenheter som gränsbevakningsmän har vid gränskontroll. Den föreslagna ändringen av paragrafen överensstämmer i sak med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 583/2005 (se RP 6/2005).

22 § Säkerhetsvisitation Ingen ändring föreslås i landskapsregeringens förslag till 3 mom. Däremot föreslås att landskapsregeringens förslag till 4 mom. som hänvisar till säkerhetskontroller vid domstolar utgår, eftersom bestämmelsen är överflödig. Den föreslagna ändringen överensstämmer med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 525/2005 (se även RP 266/2004 rd).

22a § Säkerhetskontroll I brist på uttryckliga lagbestämmelser om utförandet av säkerhetskontroll på personer som söker sig till polisens lokaler, föreslår utskottet att en ny paragraf med bestämmelser om säkerhetskontroller hos polismyndigheten och polisens övriga verksamhetslokaler fogas till lagen. Säkerhetskontroller har tidigare genomförts med stöd av en så kallad principalmaktsprincip, enligt vilken lokalens innehavare har ansett sig ha rätt att besluta vem som får komma in i lokaliteterna och de inträdeskrav som skall gälla för dem. Bestämmelserna om säkerhetskontroll berör skyddet för den personliga integriteten. Den föreslagna paragrafen överensstämmer med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 525/2005 (se även RP 266/2004 rd).

22b § Utförande av säkerhetskontroll I den föreslagna paragrafen intas bestämmelser om hur och i vilket syfte en säkerhetskontroll skall utföras. Paragrafen överensstämmer med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 525/2005 (se även RP 266/2004 rd).

22c § Omhändertagande av föremål som påträffats vid en säkerhetskontroll Till lagen skulle fogas även en bestämmelse som ger en säkerhetskontrollör rätt att frånta en person ett föremål eller ämne som kan äventyra säkerheten eller ordningen eller skada egendom. Den föreslagna bestämmelsen överensstämmer med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 525/2005 (se även RP 266/2004 rd).

22d § Användning av maktmedel vid säkerhetskontroll En person har alltid har rätt att vägra underkasta sig en säkerhetskontroll, med den risken att personen i fråga därmed inte ges tillträde till polisens verksamhetslokaler. I paragrafen intas bestämmelser om vägran att underkasta sig säkerhetskontroll samt om säkerhetskontrollörens rätt att avlägsna en sådan person från polisens verksamhetslokaler. Den föreslagna bestämmelsen överensstämmer med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 525/2005 (se även RP 266/2004 rd).

22e § Närmare bestämmelser om säkerhetskontroll Eftersom största delen av de bestämmelser som gäller säkerhetskontroll är att hänföra till rikets lagstiftningsbehörighet föreslås att de förordningar som inrikesministeriet utfärdat inom området skall gälla fullt ut även i landskapet. Bestämmelserna kan gälla de tekniska tillvägagångssätten i anslutning till säkerhetskontrollåtgärder, hur säkerhetskontrollerna skall ordnas i praktiken samt om den utbildning som skall ordnas. Landskapsregeringen ges dock rätt att avvika från bestämmelserna såvida avvikelsen ligger inom ramen för landskapets lagstiftningsbehörighet.

27a § Behandling av personer i förvar hos polisen Av informativa skäl föreslås att det utöver landskapsregeringens förslag skulle fogas en bestämmelse till lagen med en hänvisning till lagstiftningen om behandling av personer i förvar hos polisen. Bestämmelserna är i dag spridda på ett flertal författningar, bland annat i lagen om rannsakningsfängelse (FFS 615/1974) och förundersökningslagen (FFS 449/1987), men även i rekommendationer av inrikesministeriet som utfärdats med stöd av tvångsmedelslagen (FFS 450/1987) och polislagen (FFS 493/1995). För närvarande behandlas en ny lag om behandling av personer i förvar hos polisen i riksdagen (RP 90/2005), som kommer att ersätta gällande lagstiftning och rekommendationer. Avsikten är att den nya lagstiftningen skall träda i kraft den 1 januari 2006. I huvudsak all gällande och även föreslagen lagstiftning inom rättsområdet är att hänföra till rikets lagstiftningsbehörighet. Men för att undvika tolkningsproblem i fråga om lagstiftningens tillämplighet i landskapet i vissa särskilda situationer föreslås att en generell hänvisning tas in i lagen, så att rikslagstiftningen som helhet skall iakttas även inom Ålands polismyndighets verksamhet.

28 § Definitioner Landskapsregeringens förslag till paragraf ändras, så att paragrafen kompletteras med definitioner av nya metoder för inhämtande av information, nämligen teleavlyssning och användning av informationskällor. Samtidigt preciseras bestämmelserna för de övriga definitionerna. De föreslagna ändringarna av paragrafen överensstämmer med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 525/2005 (se även RP 266/2004 rd).

31 § Observation som bedrivs av en främmande stats tjänsteman Landskapsregeringens förslag till paragraf ändras, så att möjligheten till observation utvidgas. Genom förslaget skall en observation som har inletts utomlands få fortsätta i landskapet även av någon annan behörig tjänsteman än en polisman. Bestämmelsen grundar sig på artikel 40 i Schengenkonventionen som reglerar fortsatt övervakning på den andra avtalspartens territorium. Förslaget motsvarar den ändring som genomfördes i 30 a § i rikets polislag genom FFS 525/2005 (se även RP 266/2004 rd). I 30 a § i rikets polislag hänvisas dock till artikel 41 vilket borde vara artikel 40. Artikel 40 i Schengenkonventionen reglerar förutsättningarna att fortsätta övervakning/observation på ett annat Schengenlands territorium, medan artikel 41 reglerar förutsättningarna för att förfölja brottslingar över gränsen till ett annat Schengenland.

32 § Förutsättningar för teknisk observation Landskapsregeringens förslag till 3 och 4 mom. ändras, så att momenten överensstämmer med de ändringar som gjordes i 31 § i rikets polislag genom FFS 525/2005. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd.

32a § Förutsättningar för täckoperation Landskapsregeringens förslag till paragraf ändras, så att paragrafen överensstämmer med ändringen av 31 a § i rikets polislag genom FFS 525/2005. Genom åtgärden blir förslaget i framställningens 2 mom. obehövligt. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd.

32b § Förutsättningar för bevisprovokation genom köp Landskapsregeringens förslag till paragraf ändras, så att paragrafen överensstämmer med ändringen av 31 b § i rikets polislag genom FFS 525/2005. Genom åtgärden blir förslaget i framställningens 2 mom. obehövligt. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd.

32c § Förutsättningar för teleövervakning Landskapsregeringens förslag till paragraf ändras, så att paragrafen överensstämmer med ändringen av 31 c § i rikets polislag genom FFS 525/2005. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd.

Paragrafens 2 mom. är lika som i framställningen.

32d § Förutsättningar för teleavlyssning Utskottet föreslår att en ny paragraf om förutsättningar för teleavlyssning skulle fogas till lagen. Paragrafen överensstämmer med den bestämmelse i 31 d § i rikets polislag som fogades till rikslagen genom FFS 525/2005. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd.

32e § Avlyssningsförbud Paragrafen överensstämmer med den av landskapsregeringen föreslagna 32 d §, men föreslås flyttad till en ny 32e §. Genom förslaget kommer lagens 32d § i stället att innehålla nya bestämmelser om förutsättningar för teleavlyssning. Till sitt innehåll överensstämmer förslaget med landskapsregeringens förslag till 32d §, dock så att paragrafen föreslås kompletterad med ett omnämnande av teleavlyssning. Förslaget överensstämmer i sak med den bestämmelse i 31 e § i rikets polislag som fogades till rikslagen genom FFS 525/2005. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd.

32f § Inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge Paragrafen som föreslås är ny och överensstämmer i sak med 31 f § i rikets polislag som fogades till rikslagen genom FFS 525/2005. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd.

33a § Beslut om täckoperation och bevisprovokation genom köp samt övervakning av täckoperation och bevisprovokation genom köp Landskapsregeringens förslag till paragraf föreslås ändrat, så att paragrafen till sin lydelse överensstämmer i sak med ändringen av 32 a § i rikets polislag genom FFS 525/2005. Paragrafen har dock anpassats till den åländska polismyndighetens organisation. Bestämmelser om beslut om täckoperation finns i inrikesministeriets förordning om ordnande och övervakning av täckoperationer samt bevisprovokation genom köp (FFS 499/2001). För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd.

33b § Domstolsbeslut om teleavlyssning, teleövervakning, inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge och teknisk observation samt beslut om annan behandling av ett sådant ärende Landskapsregeringens förslag till paragraf föreslås ändrat, så att paragrafens tillämpningsområde utvidgas till att även gälla beslut om teleavlyssning och uppgifter om mobilteleapparaters läge. Ändringsförslaget överensstämmer i sak med de ändringar som genom FFS 525/2005 gjordes i 32 b § i rikets polislag. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd.

33c § Polismans rätt att i brådskande fall besluta om teleövervakning, inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge och teknisk observation Landskapsregeringens förslag till paragraf föreslås ändrat, så att paragrafens tillämpningsområde utvidgas till att även gälla beslut om teleavlyssning och uppgifter om mobilteleapparaters läge. Ändringsförslaget överensstämmer i sak med de ändringar som genom FFS 525/2005 gjordes i 32 c § i rikets polislag. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd.

33d § Fortsatt teleövervakning, inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge och teknisk observation när en polisman fattar beslut om åtgärden Landskapsregeringens förslag till paragraf föreslås ändrat, så att paragrafens tillämpningsområde utvidgas till att även gälla beslut om teleavlyssning och uppgifter om mobilteleapparaters läge. Ändringsförslaget överensstämmer i sak med de ändringar som genom FFS 525/2005 gjordes i 32 d § i rikets polislag. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd.

34 § Meddelande om observation, teknisk observation, teleövervakning och teleavlyssning Landskapsregeringens förslag till paragraf föreslås ändrat, så att paragrafens tillämpningsområde utvidgas till att även gälla beslut om teleavlyssning. Ändringsförslaget överensstämmer i sak med de ändringar som genom FFS 525/2005 gjordes i 33 § i rikets polislag. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd.

Enligt lagtingets beslut till utformning av denna paragraf vid behandlingen år 2000 skulle protokoll över teknisk avlyssning tillställas landskapsstyrelsen. Enligt rikslagen tillställs protokollen inrikesministeriet som ger en årlig redogörelse om teknisk avlyssning till justitieombudsmannen. Lagutskottet ansåg därför att landskapsstyrelsen borde tillställa JO utredning om teknisk avlyssning som förekommit på Åland. Enligt HD:s utlåtande OH 2000/50 kan emellertid landskapsstyrelsen inte ges en sådan uppgift inom ett område som gäller rikets lagstiftningsbehörighet (teknisk avlyssning). Bestämmelsen utgjorde därför en behörighetsöverskridning. Enligt föreliggande förslag skall därför också de protokoll den åländska polisen upprättar tillställas inrikesministeriet.

34a § Åtgärder för att förhindra att inhämtande av information avslöjas Utskottet föreslår att en ny paragraf skulle fogas till lagen med bestämmelser om hur man skall hindra att de i paragrafen särskilt nämnda metoderna för inhämtande av information avslöjas. Förslaget överensstämmer i sak med de ändringar som genom FFS 525/2005 gjordes i 33 a § i rikets polislag. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd.

34b § Rättelse av registeranteckning Förslaget utgör en teknisk justering av landskapsregeringens förslag till 34a §. Bestämmelserna om rättelse av registeranteckning föreslås flyttade till en ny 34b §. Enligt paragrafen skall en registeranteckning som avses i den nya 34a § rättas när rättelsen inte längre äventyrar syftet med inhämtande av information eller förundersökning av brott eller inte längre är nödvändig för att hindra att det avslöjas att information inhämtas. Förslaget överensstämmer med de ändringar som genom FFS 525/2005 gjordes i 33 b § i rikets polislag. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd.

35 § Hantering av material Utskottet föreslår att gällande 35 § ändras och kompletteras med en hänvisning till 32f §§ om inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge. Samtidigt föreslås en teknisk ändring av paragrafens 3 mom., så att hänvisningen där görs till blankettlagen om personuppgifter och dess nya benämning. Förslaget överensstämmer med de ändringar som genomfördes i FFS 525/2005. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd och förvaltningsutskottets betänkande 10/2005.

37 § Rätt att få uppgifter av en privat sammanslutning eller en privatperson Landskapsregeringens förslag till 2 mom. föreslås ändrat, så att momentets tillämpningsområde utvidgas. Genom ändringsförslaget får polisen rätt att även med en teknisk apparat som Kommunikationsverket har godkänt få uppgifter som specificerar en teleanslutning eller teleterminalutrustning.

Till paragrafen fogas även ett nytt 4 mom. i informationssyfte, i vilken konstateras att om teleavlyssning, teleövervakning och inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge bestäms särskilt. Förutom i polislagen finns bestämmelser i tvångsmedelslagen och lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation.

De föreslagna ändringarna överensstämmer med de ändringar som genom FFS 525/2005 gjordes i 36 § i rikets polislag. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd.

37a § Användning av informationskällor Utskottet föreslår att till lagen skulle fogas en ny 37a § om användning av informationskällor. Enligt 1 mom. ges polisen rätt att använda en person som inte hör till polisförvaltningen som informationskälla när en polisuppgift skall skötas. Vid registrering av uppgifter i ett personregister skall bestämmelserna i blankettlagstiftningen om personuppgifter iakttas. Enligt paragrafens 3 mom. skall det även vara möjligt att betala ett arvode till informationskällan. Paragrafen överensstämmer med de bestämmelser som genom FFS 525/2005 infördes i en ny 36a § i rikets polislag. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd.

43 § Tystnadsplikt Utskottet föreslår ingen ändring av landskapsregeringens förslag till 3 och 5 mom. Däremot föreslås att paragrafens 4 mom. ändras, så att dess tillämpningsområde utvidgas. Enligt förslaget till nytt 4 mom. skulle tystnadsplikten i enskilda fall kunna brytas även då det gäller att avvärja förmögenhetsskada eller för att trygga statens säkerhet. I paragrafen föreslås även preciseringar i 6 mom., som följer av bestämmelserna i lagstiftningen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet samt i lagen om säkerhetsutredningar (FFS 177/2002). De föreslagna ändringarna överensstämmer i sak med de ändringar som genom FFS 525/2005 gjordes i 43 § i rikets polislag. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd.

44 § Rätt att förtiga uppgifter Paragrafens 1 mom. föreslås ändrat så, att den rätt att tiga som momentet ger personer som hör till polisens personal skulle utvidgas till att gälla även utanför det egentliga förhörsförfarandet.

Även landskapsregeringens förslag till 2 mom. föreslås ändrat. Genom förslaget får den som tillhör polisens personal rätt att tiga om identiteten hos en person som deltagit i en täckoperation eller bevisprovokation genom köp också i andra sammanhang än när han eller hon hörs i saken. Även den som har deltagit i en täckoperation eller bevisprovokation genom köp skall själv ha rätt att tiga om sin identitet. Förslaget överensstämmer i sak med de ändringar som genom FFS 525/2005 gjordes i 43 § i rikets polislag. För den närmare motiveringen till paragrafen hänvisas till RP 266/2004 rd.

2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om personregister

3. Landskapslag om ändring av 15d § landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet

Utskottet föreslår att lagförslagen antas utan ändringar.

4. Landskapslag om ändring av landskapslagen om besiktning och konstruktion av fordon

5. Landskapslag om ändring av landskapslagen om fritidsbåtar

Utskottet föreslår mindre ändringar av språklig natur.

6. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet

5a § Inställelse i tjänst De bestämmelser som föreslås intagna i en ny 5a § finns i dag i 4-6 §§ polisförordningen (2000:50) för landskapet Åland. Bestämmelserna gäller kontaktuppgifter, tjänstgöringsskyldighet och larmberedskap. Bestämmelser av denna art, som berör grunderna för individens rättigheter och skyldigheter, skall enligt riksdagen och dess grundlagsutskott (GrUU 11/2005) intas i lag för att tillgodose grundlagens 80 § och dess krav på författningsnivå. Även 21 § i självstyrelselagen innehåller numera en regel om att bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter skall intas på landskapslagsnivå.

Enligt 10 § grundlagen är vars och ens privatliv, heder och hemfrid tryggade. Skyddet för privatlivet utgår från tanken att individen har rätt att leva sitt eget liv utan att myndigheterna eller andra utomstående på ett godtyckligt eller grundlöst sätt blandar sig i hans eller hennes privatliv. Om inskränkningar i de grundläggande fri- och rättigheterna i fråga om exempelvis polismän skall kunna tillåtas, måste det bedömas utgående från de allmänna kriterierna som anger när dessa fri- och rättigheter får inskränkas. Därför måste dessa inskränkningar på samma sätt som andra tillåtna inskränkningar av de grundläggande fri- och rättigheterna uppfylla kraven att om sådana inskränkningar skall bestämmas i lag och att de skall vara exakta och klart avgränsade samt dessutom uppfylla godtagbarhets- och proportionalitetskraven.

Enligt 9 § i polislagen har polismän polisbefogenheter och skyldighet att handla också under sin fritid, om detta är nödvändigt för avvärjande av ett allvarligt brott, inledande av undersökning av ett sådant brott, avvärjande av allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet eller av andra med dessa jämförbara särskilda skäl. De skyldigheter som är förknippade med tjänsten som polisman sträcker sig också till polismannens fritid. De bestämmelser om en tjänstemans rättigheter och skyldigheter som finns i tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland är inte tillräckliga. Grundlagsutskottet har i fråga om polismäns rättigheter och skyldigheter accepterat en möjlighet att ålägga en polisman strängare skyldigheter även under fritiden än andra tjänstemän.

För att uppfylla grundlagens och självstyrelselagens krav på rätt författningsnivå föreslår utskottet således att landskapslagen kompletteras med en ny 5a § om inställelse i tjänst. De föreslagna bestämmelserna är i huvudsak personaladministrativa och föreslås därför intagna i polisförvaltningslagstiftningen där de på ett ändamålsenligt sätt hör hemma.

5b § Polismans rätt att vara biträde eller ombud Till lagen fogas en ny paragraf om polismans rätt att vara biträde eller ombud. För att polisuppgifter skall skötas på behörigt sätt är det synnerligen viktigt att allmänheten upplever polisen som en absolut opartisk organisation som behandlar människor likvärdigt. Den opartiskhet som förutsätts av en polisman kunde äventyras om en polisman vore ombud för någon annan än en nära anhörig. Enligt lagförslaget skall en polisman dock inte ha rätt att företräda en nära anhörig som misstänks för ett brott för vilket den åtalade har rätt att få en försvarare enligt 2 kap. 1 § i lagen om rättegång i brottmål (FFS 689/1997). En polismans opartiskhet kunde äventyras också i det fallet att han eller hon skulle få vara målsägandens biträde eller ombud i situationer där detta kunde stå i strid med polismannens tjänsteåligganden. En bestämmelse om det sistnämnda föreslås intagen i paragrafens 2 mom. Eftersom de föreslagna bestämmelserna ställer krav på polismannen i hans eller hennes privatliv måste bestämmelserna enligt grundlagen tas in på lagnivå. Den föreslagna paragrafen överensstämmer i sak med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 525/2005 (se även RP 266/2004 rd).

5c § Polismans uppförande De bestämmelser som föreslås intagna i en ny 5c § finns i dag i 7 § polisförordningen för landskapet Åland. Bestämmelserna gäller polismans uppträdande såväl i tjänsten som på sin fritid. Eftersom bestämmelsen även ställer krav på polismannens uppträdande under sin fritid, är det nödvändigt att saken regleras i lag. Konstateras en polisman uppträda olämpligt skall även bestämmelserna i tjänstemannalagen för landskapet Åland iakttas.

5d § Bisysslor Enligt 18 § i tjänstemannalagen för landskapet Åland får inte en tjänsteman ta emot eller inneha bisyssla som kräver att arbetstiden används för utförande av uppgifter som hör till bisysslan, om inte landskapsregeringen beviljar honom eller henne tillstånd till bisyssla. Tillstånd till bisyssla får inte beviljas om tjänsteman på grund av bisysslan blir jävig i tjänsten, om bisysslan äventyrar förtroendet för tjänstemans opartiskhet i tjänsteutövningen eller om bisysslan på annat sätt inverkar menligt på handhavandet av tjänsten. Om bisysslan inte kräver att tjänstemannens arbetstid används för utförande av uppgifter som hör till bisysslan är en anmälan av bisysslan tillräcklig. Med bisyssla avses enligt 18 § 4 mom. i tjänstemannalagen tjänst och annat sådant avlönat arbete eller avlönat uppdrag som tjänsteman har rätt att avsäga sig samt yrke, näring och rörelse.

Den föreslagna paragrafens 1 mom. överensstämmer i huvudsak med den bestämmelse som redan finns i 18 § 1 mom. tjänstemannalagen men föreslås intagen i denna paragraf av informativa skäl.

Enligt 2 mom. får en polisman inte sköta en syssla som medför rättigheter eller skyldigheter som kan stå i strid med en polismans uppgifter enligt polislagen. En sådan syssla kan exempelvis vara att utom tjänsten fungera som säkerhetschef vid offentliga tillställningar eller andra uppgifter som tangerar polisens uppgifter. Det ska inte heller vara tillåtet att fortlöpande eller vid upprepade tillfällen bedriva konsultation eller undervisning på ett sätt som har karaktären av affärsverksamhet, om verksamheten rör polisens behörighetsområde. Förslaget berör skyddet för privatlivet enligt 10 § i grundlagen samt vars och ens rätt att i enlighet med lag skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon valt fritt enligt 18 § 1 mom. i grundlagen. De föreslagna bestämmelserna som enligt grundlagen måste vara på lagnivå överensstämmer i sak med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 525/2005 (se även RP 266/2004 rd, GrUU 12/2002 samt GrUU 11/2005).

5e § En polismans kondition och yrkesskicklighet Till lagen fogas en ny paragraf om polismans kondition och yrkesskicklighet. Bestämmelsen överensstämmer i sak med 8 § polisförordningen för landskapet Åland. Den särskilda karaktären av polisens arbete medför att skötseln av tjänsteplikterna förutsätter att polismannen sköter sin fysiska kondition och slår vakt om sin yrkesskicklighet. Denna skyldighet att upprätthålla konditionen och yrkesskickligheten som delvis gäller också polismannens fritid, hör till en polismans tjänsteplikter. Eftersom den grundlagsskyddade personliga integriteten (7 § i grundlagen) kan kränkas vid testning av konditionen bör bestämmelser att detta slag vara på lagnivå. Den föreslagna bestämmelsen överensstämmer i sak med de ändringar som genomfördes i rikets polislag genom FFS 525/2005 (se även RP 266/2004 rd).

7. Landskapslag om ändring av 50 § vägtrafiklagen för landskapet Åland

50 § Undantagsbestämmelser Utskottet föreslår att ett nytt 7 mom. fogas till lagens 50 §. Enligt förslaget skall en polisman i observationsuppgifter, i tekniska observationsuppgifter och i täckoperationsuppgifter och i uppgifter som är förknippade med bevisprovokation genom köp ha samma rätt som en förare av en polisbil som lämnar föreskrivna ljus- och ljudsignaler att med iakttagande av särskild försiktighet avvika från bestämmelserna i vägtrafiklagen. Användningen av dessa metoder för inhämtande av information förutsätter i vissa fall att den som utför uppdraget bryter mot någon av trafikreglerna i vägtrafiklagen. När polismän i ett fordon följer efter den som observeras, måste de ofta för att lyckas med uppdraget bryta mot något påbud eller förbud som signaleras av en apparat som styr trafiken. När en polisman i en täckoperation har infiltrerat sig i en grupp brottslingar, skall han eller hon för att undvika att bli avslöjad t.ex. när han eller hon för ett fordon uppträda på samma sätt som medlemmarna i gruppen skulle uppträda. I en sådan situation kunde iakttagande av trafikregler väcka gruppmedlemmarnas uppmärksamhet och följaktligen äventyra operatörens säkerhet och utförandet av uppdraget. Ett brott mot trafikreglerna förutsätter i alla lägen särskild försiktighet. Ett rött trafikljus får inte passeras utan att föraren stannar fordonet, utom när det är nödvändigt med tanke på det uppdrag som utförs. Den föreslagna bestämmelsen överensstämmer i sak med de ändringar som vidtogs i rikets vägtrafiklag (ändr. FFS 527/2005) såsom följändringar på grund av ändringar i rikets polislag (se även RP 266/2004 råd).

Ikraftträdelsebestämmelsen Avsikten är att lagen skall träda i kraft så snart som möjligt, dock senast i samband med ändringen av polislagen. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för ikraftträdande lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.

8. Landskapslag om ändring av 4 § landskapslagen om polisens grundregister

4 § Tillämpning av riksbestämmelser Utskottet föreslår att paragrafen skulle ändras så att en hänvisning även intas till den nya rikslagstiftningen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet. Förslaget hänger samman med det ändringsförslag som landskapsregeringen föreslår i fråga om landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om personregister.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 30 mars 2005 inbegärt lagutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Roger Nordlund, lagberedaren Hans Selander samt polismästaren Björn Andersson och kommissarien Olof Lindqvist.

Ordföranden Roger Eriksson och ledamoten Gun-Mari Lindholm har fogat en gemensam reservation till betänkandet.

Utskottet har enligt 23 § 4 mom. arbetsordningen utsett vice ordföranden Erlandsson att redogöra för ärendet.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Roger Eriksson, viceordföranden Ragnar Erlandsson samt ledamöterna Christian Beijar, Dennis Jansson och Gun-Mari Lindholm.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar de i framställningen ingående andra och tredje lagförslagen oförändrade,

att lagtinget antar de i framställningen ingående första, fjärde, femte och sjätte lagförslagen i följande lydelser:

L A N D S K A P S L A G
om ändring av polislagen för landskapet Åland

I enlighet med lagtingets beslut

ändras 7 § 2 mom., 14 och 17 §§, 20 § 2 mom., 21 §, 22 § 3 mom., 23 § 1 mom., 24 §, paragrafrubriken till 25 §, 27 § 4 mom., 28 § 1 mom., 31 §, 32 §, 33 § 2 mom. samt 34 §, 35 § 1 och 3 mom., 37, 41, 43, 44 och 52 §§ polislagen (2000:49) för landskapet Åland,

fogas till lagens 5 § ett nytt 1 mom., varvid nuvarande 1 och 2 mom. blir 2 och 3 mom., till 7 § ett nytt 3 mom., till 8 § ett nytt 2 mom., varvid nuvarande 2 mom. blir 3 mom., till lagen en ny 10a §, till 18 § ett nytt 2 mom., varvid nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom., till 22 § ett nytt 4 mom. samt till lagen nya 22a-e, 27a, 32a-f, 33a-d, 34a,34b, 37a och 40 §§ samt

ersätts i lagen ordet ”landskapsstyrelsen” i olika böjningsformer med ”landskapsregeringen” i motsvarande former som följer:

5 § (ny)

Å t g ä r d s f ö r d r ö j n i n g o c h å t g ä r d s e f t e r g i f t

En polisman som vidtar sådana åtgärder för att inhämta information som avses i 3 kap. får dröja med att ingripa när ett sådant brott håller på att ske som inte orsakar överhängande allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller överhängande risk för betydande miljö-, egendoms- eller förmögenhetsskada och om åtgärdsfördröjningen är nödvändig för att dölja att information inhämtas eller för att trygga syftet med att informationen inhämtas.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

7 § (ny)

P o l i s b e f o g e n h e t e r

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

En polisaspirant har en polismans befogenheter när han eller hon under sin utbildares ledning och uppsikt utför uppgifter som ingår i utbildningen. En polisaspirant har en polismans befogenheter även då polisens högsta ledning i syfte att trygga statens säkerhet eller för att sköta riksomfattande särskilda situationer inom polisverksamheten har förordnat honom eller henne att utföra uppgifter som ankommer på polisen.

En yngre konstapel har en polismans befogenheter. Under en arbetspraktikperiod som ingår i grundexamen för polis får en yngre konstapel utöva en polismans befogenheter under ledning och behövlig uppsikt av handledaren för arbetspraktiken.

8 §

(Lika som i framställningen).

10a §

Gränskontroll och tullåtgärder

En polisman har rätt att i gränskontrolluppdrag genomföra gränskontroll enligt gränsbevakningslagen (FFS 578/2005) vid ett gränsövergångsställe eller på någon annan plats som avses i 14 § i gränsbevakningslagen med sådana befogenheter som anges i 28 och 29 § i nämnda lag.

I syfte att ta i beslag ett föremål eller ämne som tillverkats, importerats eller innehas olagligen har en polisman rätt att utföra tullåtgärder enligt tullagen (FFS 1466/1994) med sådana befogenheter som anges i 14 § i nämnda lag. Förutsätter tullåtgärder kroppsbesiktning eller annan granskning än granskning av resgods eller ytterkläder utan att förundersökning görs, iakttas vid utförande av dessa åtgärder 15 § i tullagen. Den polisman som beslutar om åtgärderna skall dock höra till befälet.

14 §

(Lika som i framställningen).

17 §

(Lika som i framställningen).

18 §

(Lika som i framställningen).

20 § (ny)

S k y d d m o t b r o t t o c h s t ö r a n d e b e t e e n d e

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

En person kan likaså avlägsnas från en plats om han eller hon genom sitt uppförande orsakar eller om det utifrån hans eller hennes hotelser eller övriga uppförande och tidigare uppförande i en motsvarande situation är sannolikt att han eller hon kommer att orsaka betydande störning eller överhängande fara för den allmänna ordningen och säkerheten.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

21 § (ny)

S t a n n a n d e o c h f l y t t n i n g a v f o r d o n

En polisman får befalla att ett fordon skall stannas, om detta är nödvändigt för påträffande av en efterlyst person eller en annan person som skall gripas, för övervakning som hänför sig till användningen av fordonet eller för genomförande av gränskontroll, upprätthållande av allmän ordning och säkerhet eller avvärjande eller utredning av brott.

En polisman har rätt att flytta ett fordon eller befalla att det skall flyttas, om detta är nödvändigt för övervakning som hänför sig till användningen av fordonet eller för genomförande av gränskontroll, upprätthållande av allmän ordning och säkerhet eller avvärjande av brott.

Bestämmelser om övervakning av vägtrafiken finns i vägtrafiklagen (1983:27) för landskapet Åland. Bestämmelser om när ett luftfartyg skall beordras att landa finns i luftfartslagen (FFS 281/1995).

22 §

Säkerhetsvisitation

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

(3 mom. lika som i framställningen).

(4 mom. utesluts)

(4 mom. lika som framställningens 5 mom.).

22a § (ny)

S ä k e r h e t s k o n t r o l l

Hos polismyndigheten och i polisens övriga verksamhetslokaler kan ordnas säkerhetskontroller i syfte att sörja för säkerheten, trygga ordningen och skydda egendom.

Beslut om säkerhetskontroll fattas av polismästaren.

Vid en säkerhetskontroll kan alla som kommer till polisens verksamhetslokaler eller de som befinner sig där kontrolleras, likaså de saker de har med sig. Polismästaren avgör i vilken utsträckning säkerhetskontroller skall genomföras.

En säkerhetskontroll kan utföras av en polisman eller någon annan som är anställd hos polisen eller av en person som har utbildats för uppgiften och som har godkänts av polisen (s ä k e r h e t s k o n t r o l l ö r).

Säkerhetskontroller skall utföras så att de inte medför onödig olägenhet för dem som kontrolleras eller skadar egendom.

22b § (ny)

U t f ö r a n d e a v s ä k e r h e t s k o n t r o l l

En säkerhetskontrollör har rätt att med en metalldetektor eller någon annan liknande teknisk anordning kontrollera en person som önskar tillträde till eller befinner sig i polisens verksamhetslokaler samt de saker som personen medför, för att utreda att sådana föremål eller ämnen inte medförs genom vilka säkerheten eller ordningen kan äventyras eller som kan användas för att skada egendom. Säkerhetskontrollören har rätt att också på annat sätt kontrollera de saker som en person medför. Om det finns grundad anledning att misstänka att en person medför ett sådant föremål eller ämne som avses ovan, kan personen kroppsvisiteras för att föremålet eller ämnet skall kunna hittas.

22c § (ny)

O m h ä n d e r t a g a n d e a v f ö r e m å l s o m p å t r ä f f a t s

v i d e n s ä k e r h e t s k o n t r o l l

En säkerhetskontrollör har rätt att frånta en person ett i 22b § avsett föremål eller ämne som har påträffats vid en säkerhetskontroll eller på något annat sätt eller vars innehav annars är förbjudet enligt lag eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av lag. Föremål och ämnen som fråntagits en kontrollerad skall, om det inte finns hinder för det enligt lag, återlämnas till personen i fråga när han eller hon lämnar polisens verksamhetslokaler.

22d § (ny)

A n v ä n d n i n g a v m a k t m e d e l v i d s ä k e r h e t s k o n t r o l l

Om en person vägrar underkasta sig en säkerhetskontrollåtgärd, kan säkerhetskontrollören avlägsna honom eller henne från polisens verksamhetslokaler. För att avlägsna en person från lokalen kan säkerhetskontrollören vid behov använda sådana maktmedel som kan anses vara försvarliga med hänsyn till personens uppträdande och övriga omständigheter. Någon annan än en polisman eller en tjänsteman vid polisen får dock inte använda maktmedel för att avlägsna en person från polisens lokaler, om inte något annat följer av annan lagstiftning.

Bestämmelser om grunderna för frihet från straffansvar och om lindring av straffansvar vid excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen.

22e § (ny)

N ä r m a r e b e s t ä m m e l s e r o m s ä k e r h e t s k o n t r o l l

Även inrikesministeriets förordning med närmare bestämmelser om det tekniska utförandet av säkerhetskontrollåtgärder, hur säkerhetskontrollerna skall ordnas i praktiken samt om den säkerhetskontrollutbildning som skall ordnas skall iakttas, om inte landskapsregeringen inom ramen för landskapets lagstiftningsbehörighet genom landskapsförordning beslutat om avvikelser från riksbestämmelserna.

23-25 och 27 §§

(Lika som i framställningen).

27a § (ny)

B e h a n d l i n g a v p e r s o n e r i f ö r v a r h o s p o l i s e n

Vid behandling av personer som hålls i förvar hos polisen skall lagstiftningen om behandling av personer i förvar hos polisen iakttas.

28 §

Definitioner

I denna lag avses med

1) teknisk övervakning: fortlöpande eller upprepat iakttagande eller fortlöpande eller upprepad avlyssning av allmänheten, fordonsförare, fotgängare eller fordon med hjälp av en teknisk anordning samt automatisk upptagning av ljud eller bild,

2) observation: fortlöpande eller upprepat inhämtande av information om en viss person eller dennes verksamhet,

3) teknisk observation: fortlöpande eller upprepad, med hjälp av en teknisk anordning utförd avlyssning av en viss person och upptagning av ljud (teknisk avlyssning), iakttagande och avbildande av personen (optisk övervakning) samt spårning av hur ett fordon eller en vara förflyttas (teknisk spårning),

4) täckoperation: fortlöpande eller upprepat inhämtande av information om en person eller persongrupp eller om personens eller gruppens verksamhet genom infiltration,

5) bevisprovokation genom köp: ett köpeanbud eller ett sådant köp av ett föremål, ett ämne eller egendom som skall betraktas som köp av ett provparti och som polisen gör i syfte att förhindra, avslöja eller utreda ett brott eller i syfte att återfå vinningen av ett brott, om inte syftet oundgängligen kräver köp av ett större parti än ett provparti eller köp av ett föremål, ett ämne eller egendom som en bestämd helhet,

6) teleövervakning: inhämtande av hemliga identifieringsuppgifter om telemeddelanden som har sänts från en teleanslutning, e-postadress eller annan teleadress eller teleterminalutrustning som är kopplad till ett allmänt kommunikationsnät eller ett sådant därtill anslutet kommunikationsnät som avses i kommunikationsmarknadslagen (FFS 393/2003) eller som har mottagits till en sådan teleanslutning, teleadress eller teleterminalutrustning, samt inhämtande av uppgifter om en mobilteleapparats läge och tillfällig stängning av en sådan teleanslutning eller teleterminalutrustning,

7) teleavlyssning: hemlig avlyssning eller upptagning av ett meddelande som förmedlas till eller från en teleanslutning, teleadress eller teleterminalutrustning genom ett kommunikationsnät som avses i 6 punkten för utredning av innehållet i meddelandet samt

8) användning av informationskällor: inhämtande av information genom att en person som inte tillhör polisförvaltningen används som informationskälla.

------------------------------------------------------------------------------------------

31 §

Observation s o m b e d r i v s av e n främmande stats t j ä n s t e m a n

En i artikel 40 i Schengenkonventionen avsedd behörig tjänsteman i en stat som tillämpar Schengenregelverket har rätt att fortsätta observation eller teknisk observation av en person i landskapet i syfte att utreda ett brott enligt vad som bestäms i Schengenregelverket som är bindande för Finland och Åland, om observationen eller den tekniska observationen har påbörjats på tjänstemannens eget lands territorium. Dessutom förutsätts att en finsk eller åländsk polisman eller, inom ramen för sin behörighet, en finsk gränsbevakningsman eller tullman inte omedelbart kan fortsätta observationen eller den tekniska observationen i landskapet.

Vid observation får användas sådana tekniska anordningar som en polisman har rätt att använda i enlighet med bestämmelserna om teknisk observation. Angående observation och teknisk observation skall rapporteras till polismyndigheten.

Till den del denna paragraf berör rikets polis gäller vad som bestäms i rikslagstiftningen.

32 §

Förutsättningar för teknisk observation

(1 och 2 mom. lika som i framställningen).

Ett ytterligare villkor för teknisk avlyssning är att det på grund av en persons uppträdande eller annars finns grundad anledning att anta att han eller hon gör sig skyldig till ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år, till ett narkotikabrott eller till i 34a kap. 2 § i strafflagen avsedd förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte. För optisk övervakning och teknisk spårning förutsätts på motsvarande sätt att det på grund av en persons uppträdande eller annars finns grundad anledning att anta att han eller hon gör sig skyldig eller medverkar till ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i mer än sex månader. Om den optiska övervakningen riktar sig mot en i 1 mom. avsedd person som är omhändertagen av fångvårdsväsendet, förutsätts dock att det på grund av personens uppträdande eller annars finns grundad anledning att anta att han eller hon gör sig skyldig till ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år, till ett narkotikabrott eller till i 34a kap. 2 § i strafflagen avsedd förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte.

(Uteslutning). En polisman får även utföra teknisk observation av en person som befinner sig i en bostad, om detta är nödvändigt för att polisåtgärden tryggt skall kunna vidtas eller sådan överhängande fara avvärjas som hotar den persons liv eller hälsa som vidtar åtgärden eller den persons liv eller hälsa som skall gripas eller skyddas.

32a §

Förutsättningar för täckoperation

En polisman har rätt att företa en täckoperation, om det är nödvändigt för att förhindra, avslöja eller utreda brottslig verksamhet som avses i 5a kap. 2 § i tvångsmedelslagen eller ett brott eller ett straffbart försök till ett brott som avses i 17 kap. 18 § 1 mom. 1 punkten i strafflagen, och det på grund av uppträdandet hos den person som är föremål för inhämtande av uppgifter eller annars finns grundad anledning att misstänka att han eller hon gör sig skyldig till ett sådant brott. Täckoperation är tillåten i en bostad om tillträdet eller vistelsen sker under aktiv medverkan av den som använder bostaden. Beträffande husrannsakan gäller likväl vad som bestäms i tvångsmedelslagen.

(2 mom. utesluts).

32b §

Förutsättningar för bevisprovokation genom köp

En polisman har rätt att använda sig av bevisprovokation genom köp, om detta är nödvändigt för att förhindra, avslöja eller utreda ett häleribrott eller en stöld eller ett sådant brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år, eller för att finna ett föremål, ämne eller egendom som på grund av ett sådant brott olagligt innehas eller utbjuds till försäljning eller för att återfå vinningen av ett sådant brott.

(2 mom. utesluts).

32c §

Förutsättningar för teleövervakning

En polisman har för att förhindra eller avslöja ett brott rätt att rikta teleövervakning mot en teleanslutning, teleadress eller teleterminalutrustning som är i en persons besittning eller som denne annars antas använda, eller tillfälligt stänga en sådan anslutning eller anordning, om det på grund av personens uttalanden, hotelser eller uppträdande eller annars finns grundad anledning att anta att han eller hon gör sig skyldig till ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år, till ett brott som är riktat mot ett automatiskt databehandlingssystem och begås med användning av en teleterminalutrustning, till koppleri, hotande av någon som skall höras vid rättskipning, olaga hot, narkotikabrott, straffbart försök till något av de brott som avses ovan eller till förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte.

(2 mom. lika som i framställningen).

32d § (ny)

F ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r t e l e a v l y s s n i n g

En polisman har för att förhindra eller avslöja ett brott rätt att rikta teleavlyssning mot en teleanslutning, teleadress eller teleterminalutrustning som är i en persons besittning eller som denne annars antas använda, om det på grund av personens uttalanden, hotelser eller uppträdande finns grundad anledning att anta att han eller hon gör sig skyldig till ett brott som begås i terroristiskt syfte och som avses i 34a kap. 1 § 1 mom. 2–7 punkten eller 2 mom. i strafflagen, förberedelse till brott som begås i terroristiskt syfte, ledande av terroristgrupp, främjande av en terroristgrupps verksamhet eller finansiering av terrorism, och uppgifterna kan antas vara av synnerlig vikt för förhindrande eller utredning av brottet.

En polisman har dessutom rätt att utföra teleavlyssning i en situation som avses i 18 § 2 mom. eller i en annan situation, om det är nödvändigt för att avvärja överhängande allvarlig fara som hotar liv eller hälsa.

32e § (32d § )

Avlyssningsförbud

Vad som i 5a kap. 10 § i tvångsmedelslagen bestäms om förbud mot att avlyssna en misstänkt, gäller också annan teknisk avlyssning eller teleavlyssning som sker med stöd av denna lag än avlyssning som riktas mot den misstänkte.

32f § (ny)

I n h ä m t a n d e a v u p p g i f t e r o m m o b i l t e l e a p p a r a-

t e r s l ä g e

Polisen kan beviljas tillstånd att få uppgifter om de mobilteleapparater om vilka uppgifter vid en viss tidpunkt registreras i telesystemet via en basstation som finns i närheten av en viss plats, om erhållandet av uppgifterna kan antas vara av synnerlig vikt för förhindrande av ett brott som avses i 32c § 1 mom. eller avvärjande av en fara som avses i 32c § 2 mom.

33 §

(Lika som i framställningen).

33a §

Beslut om täckoperation och bevisprovokation genom köp samt övervakning av täckoperation o c h b e v i s p r o v o k a t i o n

g e n o m k ö p

När beslut om täckoperation fattas skall bestämmelserna i en av inrikesministeriet utfärdad förordning iakttas.

Beslut om bevisprovokation genom köp fattas av polismästaren, annan föreskriven chef enligt rikslagstiftningen eller av en polisman som dessa förordnar och som hör till befälet.

Om Ålands polismyndighet har beslutat om en täckoperation eller bevisprovokation genom köp skall polismyndigheten ge en rapport om verksamheten till inrikesministeriet, som årligen avger en berättelse om användningen av täckoperationer och bevisprovokation genom köp till riksdagens justitieombudsman.

Vid beslut enligt denna paragraf skall även iakttas vad som föreskrivs i förordningen om polisförvaltningen i landskapet Åland.

33b §

Domstolsbeslut om t e l e a v l y s s n i n g , teleövervakning, i n h ä m - t a n d e a v u p p g i f t e r o m m o b i l t e l e a p p a r a t e r s l ä g e och teknisk observation samt b e s l u t o m annan behandling av ett sådant ärende

Beslut om teleavlyssning, teleövervakning, inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge samt om teknisk observation i sådana i 32 § 2 mom. avsedda fall där den tekniska avlyssningen eller optiska övervakningen förutsätter att en anordning som används för observationen placeras i ett rum eller utrymme i vilket den som skall observeras vistas eller i ett fordon som den som skall observeras (uteslutning) använder, eller där den tekniska avlyssningen eller den optiska övervakningen riktar sig mot en person som är omhändertagen av fångvårdsväsendet, fattas av en i 1 kap. 9 § i tvångsmedelslagen avsedd domstol eller en annan domstol där behandlingen av ärendet lämpligen kan ske.

Ett ärende som avses i 1 mom. avgörs utan hörande av den som observeras eller av innehavaren till det utrymme som skall avlyssnas eller övervakas. När ett ärende som gäller teknisk avlyssning eller optisk övervakning av en person som är omhändertagen av fångvårdsväsendet behandlas i domstol, skall straffanstaltens direktör likväl ges tillfälle att bli hörd.

Angående behandlingen av ett ärende som avses i 1 mom. gäller dessutom i tillämpliga delar vad som bestäms i 5a kap. 6, 7 och 9 §§, 11 § 1 mom. samt 12 och 14 §§ i tvångsmedelslagen.

33c §

Polismans rätt att i b r å d s k a n d e f a l l besluta om teleövervakning, i n h ä m t a n d e a v u p p g i f t e r o m

m o b i l t e l e a p p a r a t e r s l ä g e o c h t e k n i s k

o b s e r v a t i o n

En polisman som hör till befälet beslutar om teleövervakning, inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge eller i 33b § 1 mom. avsedd teknisk observation, om åtgärden inte tål uppskov. En polisman som hör till befälet beslutar om åtgärden tills domstolen har avgjort ett yrkande om att tillstånd skall beviljas för åtgärden. Yrkandet kan framställas även per telefon, varvid dess innehåll skall bekräftas skriftligen i efterhand. Yrkandet skall framställas så snart som möjligt och senast 24 timmar efter det att åtgärden har inletts. Domstolen skall tillställas en anmälan om att en åtgärd har upphört.

(2 mom. lika som i framställningen).

33d §

Fortsatt teleövervakning, i n h ä m t a n d e a v u p p g i f t e r o m

m o b i l t e l e a p p a r a t e r s l ä g e o c h teknisk observation när en polisman fattar beslut om åtgärden

Sedan domstolen fått ett yrkande eller en anmälan enligt 33c § 1 mom. kan den förbjuda fortsatt teleövervakning, inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge eller teknisk observation eller uppställa begränsningar beträffande en åtgärd eller uppställa sådana villkor för användningen av information som den anser vara nödvändiga.

Angående behandlingen av ärendet i domstol gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 5a kap. 6, 7 och 9 §§, 11 § 1 mom. samt 12 och 14 §§ i tvångsmedelslagen.

34 §

Meddelande om observation, teknisk observation, t e l e ö v e r v a k n i n g o c h t e l e a v l y s s n i n g

En polisman som har fattat beslut om teknisk observation enligt 32 § 1 mom. eller om placering av anordning som används för teknisk observation enligt 32 § 2 mom., en polisman som med stöd av 33b § beslutat om teleavlyssning, teleövervakning eller teknisk observation eller framställt yrkande om detta till domstol eller en polisman som med stöd av 33c § beslutat om teleövervakning eller teknisk observation skall efter det att den tekniska observationen, teleövervakningen eller teleavlyssningen har avslutats underrätta den person som varit föremål för åtgärden därom, om detta inte äventyrar det ändamål för vilket information inhämtas eller förundersökningen av ett brott.

(2 mom. lika som i framställningen).

Den polisman som har utfört teknisk avlyssning enligt 32 § eller teleavlyssning, teleövervakning, inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge och teknisk observation enligt 33b § eller teleövervakning, inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge och teknisk observation enligt 33c § skall utan dröjsmål upprätta protokoll över åtgärden. Angående sådana protokoll bestäms närmare genom förordning av inrikesministeriet. Protokollet skall tillställas inrikesministeriet som årligen till riksdagens justitieombudsman avger en berättelse om användningen av sådan teknisk avlyssning, teleövervakning och teleavlyssning som avses i detta moment. Samtidigt skall också ges en utredning om användningen av teknisk observation i straffanstalter.

34a § (ny)

Å t g ä r d e r f ö r a t t f ö r h i n d r a a t t i n h ä m t a n d e a v

i n f o r m a t i o n a v s l ö j a s

När det är nödvändigt för att förhindra att observation, teknisk observation, bevisprovokation genom köp, en täckoperation eller användning av informationskällor avslöjas, kan polisen använda vilseledande eller förtäckta uppgifter, göra och använda vilseledande eller förtäckta registeranteckningar eller framställa och använda falska dokument.

När beslut om en registeranteckning som avses i 1 mom. och om framställning av dokument fattas skall bestämmelserna i en av inrikesministeriet utfärdad förordning iakttas.

Den myndighet som har fattat beslut om att registeranteckningar skall göras eller dokument framställas skall föra en förteckning över anteckningarna och dokumenten, utöva tillsyn över användningen av dem samt se till att anteckningarna rättas.

Beslut om användning av registeranteckningarna och dokumenten fattas av en polisman som hör till befälet.

Den myndighet som har beslutat om att registeranteckningar skall göras eller dokument framställas och den myndighet som har beslutat om användningen av registeranteckningarna eller dokumenten skall göra upp en rapport om registeranteckningarna, framställningen av dokumenten samt användningen av anteckningarna och dokumenten till inrikesministeriet, som årligen skall avge en berättelse om saken till riksdagens justitieombudsman.

Vid beslut enligt denna paragraf skall även iakttas vad som föreskrivs i förordningen om polisförvaltningen i landskapet Åland.

34b § (34a §)

Rättelse av registeranteckning

En registeranteckning som avses i 34a § skall rättas när rättelsen inte längre äventyrar syftet med inhämtande av information eller förundersökning av brott eller inte längre är nödvändig för att förhindra avslöjande av att information inhämtas.

35 § (ny)

H a n t e r i n g a v m a t e r i a l

En polisman som tillhör polisbefälet skall utan dröjsmål granska de uppgifter som insamlats genom åtgärder enligt 30, 32 och 32f §§ och de upptagningar som erhållits genom teknisk observation enligt 32 §.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Bestämmelser om hur material som avses i 1 mom. skall fogas till polisens personregister finns i landskapslagen (1999:49) om polisens grundregister och landskapslagen (1999:50) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om personuppgifter.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

37 §

Rätt att få uppgifter av en privat sammanslutning eller en privatperson

(1 mom. lika som i framställningen).

Polisen har rätt att av ett teleföretag och av en sammanslutningsabonnent eller med en teknisk anordning få kontaktuppgifter om en sådan teleanslutning som inte är upptagen i en offentlig katalog, eller uppgifter som specificerar en teleanslutning, e-postadress, annan teleadress eller en teleterminalutrustning, om uppgifterna i ett enskilt fall behövs för utförandet av en uppgift som ankommer på polisen. Polisen har motsvarande rätt att få uppgifter om utdelningsadresser av en sammanslutning som bedriver postverksamhet. För inhämtande av information får polisen bara använda sådana tekniska anordningar som endast kan användas för att identifiera teleanslutningar och teleterminalutrustningar. Kommunikationsverket skall kontrollera att en teknisk anordning uppfyller kraven enligt detta moment samt att den tekniska anordningen inte på grund av sina egenskaper orsakar skadliga störningar i ett allmänt kommunikationsnäts anordningar eller service.

(3 mom. lika som i framställningen).

I fråga om teleavlyssning, teleövervakning och inhämtande av uppgifter om mobilteleapparaters läge gäller vad som bestäms särskilt.

37a § (ny)

A n v ä n d n i n g a v i n f o r m a t i o n s k ä l l o r

Polisen kan använda en person som inte hör till polisförvaltningen som informationskälla för att sköta en uppgift enligt 1 §.

Uppgifter om en informationskälla kan registreras i ett personregister. På behandlingen av uppgifterna tillämpas landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om personuppgifter.

Informationskällan kan betalas ett arvode. En förutsättning för att arvode skall betalas är att informationskällan är registrerad. Av grundad anledning kan arvode betalas även till en oregistrerad informationskälla. I fråga om skatteplikt för arvodet föreskrivs särskilt.

40 §

(Lika som i framställningen).

41 §

(Lika som i framställningen).

43 §

Tystnadsplikt

(1-3 mom. lika som i framställningen).

Tystnadsplikten utgör inte hinder för röjande av (uteslutning) uppgifter som i enskilda fall behövs för att förhindra en händelse som utgör fara för liv eller hälsa eller ett brott som riktar sig mot friheten eller för att avvärja en betydande skada på miljön, egendom eller förmögenhet eller för att trygga statens säkerhet.

(5 mom. lika som i framställningen).

Bestämmelser om utlämnande av uppgifter i polisens personregister via teknisk anslutning eller i maskinläsbar form till en annan polismyndighet och andra myndigheter och om utlämnande av uppgifter till utlandet finns i landskapslagstiftningen om polisens personuppgifter. Bestämmelser om användning av personregister när säkerhetsutredningar ges finns i lagen om säkerhetsutredningar (FFS 177/2002).

44 §

Rätt att förtiga uppgifter

Den som tillhör polisens personal är inte (uteslutning) skyldig att röja identiteten hos en person av vilken han eller hon i sitt anställningsförhållande har fått uppgifter som denne har lämnat konfidentiellt och inte heller taktiska eller tekniska metoder som skall hemlighållas.

Den som tillhör polisens personal är inte (uteslutning) skyldig att röja uppgifter om identiteten hos en person som deltagit i bevisprovokation genom köp eller en täckoperation, om röjande av uppgifterna skulle äventyra säkerheten för den som deltagit i bevisprovokation genom köp eller en täckoperation eller denne närstående personers säkerhet, möjligheten för den som deltagit i bevisprovokation genom köp eller en täckoperation att sköta motsvarande uppgifter i framtiden eller äventyra inhämtandet av information.

(3 mom. lika som i framställningen).

52 §

(Lika som i framställningen).

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon

(Ingressen lika som i framställningen)

23a §

Utlämnande av uppgifter

(1 mom. lika som i framställningen)

Personuppgifter om fordonets ägare eller innehavare får lämnas ut endast om mottagaren har rätt att enligt personuppgiftslagstiftningen behandla dessa uppgifter.

__________________

(Ikrafttträdelsebestämmelsen lika som i framställningen)

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om fritidsbåtar

(Ingressen lika som i framställningen)

19a §

Utlämnande av uppgifter

(1 mom. lika som i framställningen)

Personuppgifter om fritidsbåtens ägare får lämnas ut endast om mottagaren har rätt att enligt personuppgiftslagstiftningen behandla dessa uppgifter.

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen)

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet

I enlighet med lagtingets beslut

upphävs 12 § 3 mom. landskapslagen (2000:26) om Ålands polismyndighet,

ändras 2 § 4 mom. och 12 § 2 mom.,

fogas till lagens 1 § ett nytt 4 mom., till lagen nya 5a-e §§, till 7 § nya 2-4 mom., varvid nuvarande 2 mom. blir 5 mom., och till lagen en ny 11a § samt

ersätts i lagen ordet ”landskapsstyrelsen” i olika böjningsformer med ”landskapsregeringen” i motsvarande former som följer:

1 och 2 §§

(Lika som i framställningen).

5a § (ny)

I n s t ä l l e l s e i t j ä n s t

Med tanke på särskilda situationer inom polisverksamheten skall varje polisman se till att polismyndigheten har hans eller hennes kontaktuppgifter.

En polisman skall utan dröjsmål inställa sig i tjänst när en allvarlig situation eller händelse som hotar allmän ordning och säkerhet nödvändigt kräver det.

Även under sin semester är en polisman skyldig att på förordnande av polismästaren återgå i tjänst när det är nödvändigt för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.

En polisman som inte är tjänstledig eller har semester är skyldig att på förordnande av polismästaren tillfälligt vara i larmberedskap och inställa sig i tjänst när det är nödvändigt av särskilda skäl i anslutning till polisens verksamhet.

Om ledningsförhållanden i en polisiärt särskilt krävande situation finns dessutom bestämmelser i förordningen om polisförvaltningen i landskapet Åland.

5b § (ny)

P o l i s m a n s r ä t t a t t v a r a b i t r ä d e e l l e r o m b u d

En polisman får vara biträde eller ombud för den som misstänks för ett brott endast om den misstänkte är nära anhörig till polismannen enligt 15 kap. 2 § 3 mom. i rättegångsbalken och den anhöriga inte har rätt att få en försvarare enligt 2 kap. 1 § i lagen om rättegång i brottmål (FFS 689/1997).

En polisman får inte vara biträde eller ombud för en målsägande om detta kan stå i strid med skötseln av polismannens tjänsteåligganden.

5c § (ny)

P o l i s m a n s u p p f ö r a n d e

En polisman skall i tjänsten och på sin fritid uppföra sig på ett sätt som inte äventyrar tilltron till att polisens uppgifter sköts på ett behörigt sätt. Vid bedömningen av en polismans uppträdande tas hänsyn också till polismannens ställning och uppgifter inom polismyndigheten.

5d § (ny)

B i s y s s l o r

En polisman får inte ta emot eller sköta en bisyssla som avses i 18 § 4 och 5 mom. i tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland, om inte tillstånd därtill beviljas på ansökan.

En polisman får inte sköta en syssla som medför rättigheter eller skyldigheter som kan stå i strid med en polismans uppgifter enligt denna lag.

5e § (ny)

E n p o l i s m a n s k o n d i t i o n o c h y r k e s s k i c k l i g h e t

En polisman skall upprätthålla den kondition och yrkesskicklighet som arbetsuppgifterna kräver.

Bestämmelser om den konditionsnivå som olika arbetsuppgifter kräver samt om anordnande av konditionstester kan vid behov utfärdas genom landskapsförordning.

7, 11a och 12 §§

(Lika som i framställningen).

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

__________________

Utskottet föreslår vidare

att lagtinget antar följande två lagförslag:

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 50 § vägtrafiklagen för landskapet Åland

I enlighet med lagtingets beslut fogas till 50 § vägtrafiklagen (1983:27) för landskapet Åland, sådan den lyder i landskapslagen 2003/20, ett nytt 7 mom. som följer:

50 §

Undantagsbestämmelser

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

En polisman har i observationsuppgifter, i tekniska observationsuppgifter och i täckoperationsuppgifter och uppgifter som har samband med bevisprovokation genom köp samma rätt som en förare av en polisbil som avger föreskrivna ljus- och ljudsignaler att med iakttagande av särskild försiktighet avvika från bestämmelserna i denna lag.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 4 § landskapslagen om polisens grundregister

I enlighet med lagtingets beslut

ändras 4 § landskapslagen (1999:49) om polisens grundregister samt

ersätts i lagen ordet ”landskapsstyrelsen” i olika böjningsformer med ”landskapsregeringen” i motsvarande former som följer:

4 §

Tillämpning av riksbestämmelser

Lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (FFS 761/2003) och personuppgiftslagen (FFS 523/1999) skall i tillämpliga delar, med de avvikelser som anges i denna lag, iakttas beträffande det grundregister polismyndigheten för, till den del bestämmelserna gäller personregister avsedda för en polisenhets bruk.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

Mariehamn den 10 november 2005

Ordförande

Roger Eriksson

Sekreterare

Lars Ingmar Johansson

RESERVATION

Härmed reserverar vi oss mot lagutskottets beslut att i sitt betänkande nr 1/2005-2006 angående polislagstiftningen föreslå en genomgripande omarbetning av framställningen.

Vi anser att lagutskottet i detta fall har fungerat som landskapsregeringens förlängda arm i form av lagberedare. Landskapsregeringens framställning visade sig vara föråldrad. I stället för att förkasta framställningen valde utskottsmajoriteten att begära kompletteringar av lagförslagen från lagberedningen med stöd av utskottets sekreterare och polismästaren, så att förslagen kunde omfattas av lagutskottet. I detta fall omarbetades så gott som alla paragrafer, flera nya tillfördes samt två nya lagar öppnades. Lagtingets utskott skall enligt vår åsikt inte fungera som lagberedare.

Detta förfarande leder även till ett stort demokratiunderskott. Lagutskottets betänkande berör inte samma förslag som debatterades i remissdebatten och vi i lagtinget tar inte ställning till landskapsregeringens framställning.

I sak gäller även de flesta paragraferna redan på Åland, då de inte tillhör vår behörighet.

Med hänvisning till det anförda vill vi reservanter protestera mot tillvägagångssättet vid behandlingen av polislagen och föreslår därför

att de i betänkandet ingående lagförslagen måtte förkastas.

Mariehamn den 10 november 2005

Roger Eriksson Gun-Mari Lindholm

Lagutskottets betänkande 1/2005-2006

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter