Landskapsstyrelsen föreslår ändringar i lagtingsordningen och landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse i syfte att stärka demokratin. De väsentligaste ändringarna innebär att det framdeles skall vara möjligt att bilda även minoritetslandskapsstyrelser vars bas omfattar färre än 16 av lagtingets medlemmar. Kraven på vilken majoritet som krävs för beslut i anslutning till landskapsstyrelsebildningen föreslås ändrade så att det skall vara tillräckligt att ett förslag stöds av mer än hälften av de avgivna rösterna. För godkännande av misstroendeyrkande skulle dock fortfarande krävas minst 16 röster.

Bestämmelserna om att landskapsstyrelsen under vissa förutsättningar skall tillsättas genom proportionella val föreslås upphävda. Tidsramarna för tillsättande av landskapsstyrelse föreslås förkortade så att lantrådskandidaten skulle ha 21 dagar till sitt förfogande. Överskrids gränsen utses i så fall en ny lantrådskandidat.

Landskapsstyrelsen föreslår att antalet medlemmar i landskapsstyrelsen kan vara högre än för närvarande, dock högst åtta. Bestämmelserna om ställande av förtroendefråga omformas så att det alltid är lantrådet som meddelar lagtinget om att ett visst avgörande i lagtinget kommer att tolkas som att landskapstyrelsen saknar lagtingets förtroende.

Utöver de frågor som gäller tillsättande av landskapsstyrelse och landskapsstyrelsens inre arbete föreslås att landskapsstyrelsens årliga redogörelse till självstyrelsepolitiska nämnden alltid skall remissbehandlas vid lagtingets plenum före behandlingen i nämnden och vissa preciseringar av bestämmelserna om frågestund i lagtinget. Därtill innehåller framställningen vissa lagtekniska ändringsförslag som föranleds av tidigare ändringar i annan lagstiftning.

Utskottets förslag

Utskottet omfattar landskapsstyrelsens förslag oförändrat, dock så att bestämmelsen om när och hur en ny lantrådskandidat tillsätts föreslås preciserad.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Framställningen bygger på ett utredningsarbete som utförts av en parlamentariskt sammansatt kommitté, vars delbetänkande avlämnades i oktober 2002 (Åländsk utredningsserie 2002:6). Landskapsstyrelsens framställning följer i huvudsak kommitténs enhälliga betänkande. I sak avviker framställningen endast på en punkt från kommittébetänkandet. Landskapsstyrelsens föreslår att antalet medlemmar i landskapsstyrelsen begränsas till högst åtta medan det i kommittébetänkandet inte föreslås något tak för antalet medlemmar.

Det nuvarande regelverket för hur parlamentarismens principer förverkligas i landskapet har nu funnits i 15 år. En grundläggande reform av bestämmelserna om tillsättande av landskapsstyrelse genomfördes år 1987 och tillämpades första gången våren 1988. De tidigare bestämmelserna om proportionella val ersattes med regler om val av lantrådskandidat och om tillsättande av landskapsstyrelse via ett förfarande som grundar sig på förhandlingar mellan de olika grupperna i lagtinget. Vissa ändringar genomfördes av regelverket år 1995 då bl.a. bestämmelsen om att landskapsstyrelsebildningen i första hand skulle sikta på en samlingsstyrelse upphävdes.

Erfarenheter finns nu från tillsättandet av sex landskapsstyrelser sedan år 1988. Enligt utskottets bedömning har huvudprinciperna i regelverket fungerat ändamålsenligt och på avsett sätt. Det finns därför skäl att utvärdera systemet, vilket skett i den nämnda parlamentariska kommittén, att förbättra det till vissa delar och att avlägsna otympliga förfaranden och onödiga eller otidsenliga begränsningar.

Utskottet konstaterar att de åländska väljarnas åsikt såsom den avspeglas i resultatet av lagtingsvalet bör komma till synes också i landskapsstyrelsens sammansättning. För att åstadkomma stabilitet i samhällsutvecklingen och samförstånd mellan så många medborgargrupper som möjligt är det naturligt att man i första hand eftersträvar att landskapsstyrelsen bildas som en majoritetsstyrelse för vilken lagtingets förtroende säkras i och med tillsättandet. Utskottet konstaterar dock samtidigt att det kan uppkomma situationer där förutsättningar saknas för att en majoritetslandskapsstyrelse skall kunna bildas. Ett valresultat kan ofta tolkas på många olika sätt. Motsättningar kan också uppkomma mellan de grupper som medverkar i eller förhandlar om en majoritetslandskapsstyrelse. Det är därför naturligt att det i vissa givna situationer skall kunna vara möjligt att bilda också minoritetslandskapsstyrelser utan att lagstiftningen sätter formella hinder för detta. Av dessa orsaker och på de grunder som framgår av landskapsstyrelsens framställning tillstyrker utskottet därför förslaget att ändra bestämmelserna så att också minoritetslandskapsstyrelser framdeles skall kunna tillsättas.

I samband med parlamentarismreformen år 1988 bibehölls möjligheten att tillsätta landskapsstyrelse genom proportionella val som en form av nödlösning i det fall två lantrådskandidater misslyckas i sitt uppdrag eller förhandlingarna mellan grupperna inte leder till resultat inom 28 dagar. En samlingsregering, som blir resultatet av proportionella val, är i andra förhållanden något som tillgrips först under exceptionella omständigheter. En samlingsstyrelses arbete riskerar att präglas av de inbyggda motsättningar som härrör från att grupper med sinsemellan ibland mycket avvikande åsikter medverkar i en och samma landskapsstyrelse. Detta förhindrar ett effektivt arbete. Till kännetecknen för en levande demokrati hör också förekomsten av ett regerande block och en aktiv politisk opposition. Utskottet tillstyrker därför förslaget om att bestämmelserna om proportionella val upphävs.

När alternativet att tillsätta landskapsstyrelse genom proportionella val faller bort måste de bestämmelser som är ägnade att påskynda förhandlingarna omarbetas. Landskapsstyrelsen föreslår att en lantrådskandidat skulle ha högst 21 dagar till sitt förfogande. Förhandlingsperiodens längd förkortas i förhållande till nuvarande period om 28 dagar men någon yttersta bakre gräns skulle inte längre finnas. Misslyckas lantrådskandidaten i sitt uppdrag utses en ny lantrådskandidat som i sin tur förfogar över 21 dagars förhandlingstid. Utskottet finner en tidsbegränsning befogad för att sätta press på förhandlarna och anser att 21 dagar i de flesta fall ger tillräcklig tid att nå resultat. Utskottet bedömer risken för att många lantrådskandidater skall verka och landskapsstyrelsebildningen därmed bli mycket långdragen som liten eftersom i framtiden både majoritets- och minoritetsalternativen är möjliga. Utskottet föreslår dock en precisering av bestämmelserna så att det skall vara möjligt för lagtinget att ge den tidigare lantrådskandidaten förnyat uppdrag även om tidsperioden på 21 dagar utlöpt.

Den kommitté som beredde det föreliggande förslaget ansåg att det inte finns skäl att bibehålla en bestämmelse om minimi- och maximiantal medlemmar i landskapsstyrelsen. Den föreslog därför att det i lagtexten endast skulle anges att landskapsstyrelsen består av lantrådet och "ett behövligt antal ledamöter". Antalet skulle bli beroende av de förhandlingar som förs mellan de grupper som avses medverka i landskapsstyrelsen, hur olika uppgiftsområden fördelas mellan de enskilda ledamöterna, eventuella reformer i fråga om självstyrelsens behörighetsområden och landskapsförvaltningens struktur m.m. Landskapsstyrelsen anser dock att onödigt stora landskapsstyrelser bör undvikas av såväl ekonomiska skäl som av effektivitetsskäl och föreslår därför att landskapsstyrelsen skall kunna bestå av lantrådet och högst sju andra medlemmar. Utskottet har omfattat landskapsstyrelsens förslag till denna del.

På dessa grunder och med hänvisning till motiveringarna i framställningen finner utskottet lagförslagen motiverade och ändamålsenliga. Utskottet föreslår därför att de antas i enlighet med landskapsstyrelsens förslag, dock med en mindre ändring av 64b § lagtingsordningen.

Utskottet erinrar om att för antagande av de två första lagförslagen vid ärendets tredje behandling krävs två tredjedelars majoritet av de avgivna rösterna.

Detaljmotivering

1. Landskapslag om ändring av lagtingsordningen för landskapet Åland

64b § I framställningens 64b § 2 mom. anges att lantrådskandidaten, om denne inte förmår framlägga något förslag till landskapsstyrelse, skall meddela talmannen detta. Talmannen skall då förelägga lagtinget förslag till annan lantrådskandidat. Annan lantrådskandidat skall även föreslås om ett förslag till landskapsstyrelse inte har överlämnats inom 21 dagar.

Utskottet konstaterar att den föreslagna ordalydelsen inte möjliggör att den tidigare lantrådskandidaten ges förnyat uppdrag, åtminstone inte förrän en annan kandidat i sin tur misslyckats. Om en lantrådskandidat tvingas meddela att hans eller hennes förhandlingar inte gett resultat eller om tidsfristen om 21 dagar överskrids, torde det i de flesta fall vara sannolikt att lantrådskandidatens förhandlingar mellan grupperna inte gett resultat och att landskapsstyrelse inte kan bildas på den bas och med det program lantrådskandidaten avsett. Man kan dock i undantagsfall tänka sig avvikande situationer. Sedan lantrådskandidaten meddelat att han eller hon misslyckats, kan det ha inträffat förändringar i de politiska gruppernas inställning till bas och program för en kommande landskapsstyrelse. Det kan även tänkas att förhandlingarna, särskilt i det fall att olika koalitionsalternativ prövats, drar ut såpass långt på tiden att tidsfristen om 21 dagar inte räcker till men att förhandlingarna kan tänkas resultera om en kortare tilläggstid ges. Med tanke på dessa situationer anser utskottet att det inte skall vara uteslutet att kunna ge den först utsedda lantrådskandidaten förnyat uppdrag. Utskottet föreslår därför att uttrycket "annan lantrådskandidat" ändras så att talmannen skall "på nytt" förelägga lagtinget förslag till en lantrådskandidat.

Förslaget motsvarar delvis det förfarande som redan tillämpas enligt 64b 1 mom. Här stadgas att om lagtinget förkastar lantrådskandidatens förslag skall ny lantrådskandidat utses ”om inte lagtinget efter förkastandet gett lantrådskandidaten i uppdrag att framlägga nytt förslag”.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 20 januari 2003 inbegärt lagutskottets yttrande över framställningen.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Lotta Wickström-Johansson, ledamöterna Christer Jansson, Mats Perämaa och Olof Salmén samt ersättaren Ragnar Erlandsson.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar de i framställningen ingående andra och tredje lagförslagen oförändrade samt

att lagtinget antar det i framställningen ingående första lagförslaget med följande ändring:

L A N D S K A P S L A G

om ändring av lagtingsordningen för landskapet Åland

(Ingressen lika som i framställningen).

5, 6, 25, 32, 35, 48, 55, 60 och 64a §§

(Lika som i framställningen).

64b §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Förmår lantrådskandidaten inte framlägga något förslag, skall han eller hon meddela talmannen detta. Talmannen skall då på nytt förelägga lagtinget förslag till (uteslutning) lantrådskandidat. Detsamma gäller omförslag till landskapsstyrelse inte haröverlämnats till lagtinget inom 21 dagar, räknat från den dag lantrådskandidaten utsågs.

64c, 64d, 65 och 74 §§

(Lika som i framställningen).

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

Mariehamn den 18 mars 2003

Ordförande

Lotta Wickström-Johansson

Sekreterare

Lars Ingmar Johansson

Lagutskottets betänkande 10/2002-2003

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter