Lagutskottets betänkande 10/2003-2004

	Ålands lagting	BETÄNKANDE nr 10/2003-2004
		Datum
	Lagutskottet	2004-03-09
	Till Ålands lagting

Lagutskottets betänkande

Godkännande av den nordiska konventionen om social trygghet och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i anslutning till den nordiska konventionen om social trygghet

·      Republikens presidents framställning nr 10/2003-2004

 

INNEHÅLL

Republikens presidents förslag. 1

Utskottets synpunkter1

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 2

 

 

Republikens presidents förslag

 

Republikens president föreslår att lagtinget ger sitt bifall till att lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i anslutning till den nordiska konventionen om social trygghet träder i kraft i landskapet Åland till de delar konventionen faller inom landskapets behörighet.

 

Utskottets synpunkter

 

Den nordiska konventionen om social trygghet ersätter en motsvarande konvention från år 1992. Lagtinget lämnade den 29 september 1993 sitt bifall till den konventionen. Den nu ingångna konventionen föranleds av ändringar inom EG-rätten och syftar till att sammankoppla konventionen med EG-förordningen 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Tillämpningsområdet för konventionen skulle då ändras automatiskt i de fall också förordningens sakområde ändras. I 1992 års konvention uppräknas den lagstiftning och de områden för social trygghet på vilka konventionen tillämpas. I den nu föreliggande konventionen tillämpas inte längre detta förfarande utan konventionen är automatiskt tillämplig på all lagstiftning som omfattas av EG-förordningens sakområden. Dessa områden berör i sin tur såväl landskapets som rikets behörighet.

     Personkretsen för den nordiska konventionen fastställs så att den i första hand gäller de personer eller grupper av personer som omfattas av EG-förordningen. Konventionen gäller i viss utsträckning dessutom personer som inte omfattas av EG-konventionen. Den praktiska verkningen av konventionens ändring är relativt liten i och med att den nämnda EG-förordningen varit tillämplig sedan EG-inträdet  år 1995.

     Utskottet noterar att landskapsstyrelsen beretts tillfälle att yttra sig i ärendet under beredningsskedet och därvid konstaterat att fråga närmast är om en anpassning av konventionen till de regler som annars gäller på området, varför landskapsstyrelsen inte har haft några anmärkningar att framföra.

     I det utlåtande som social- och miljöutskottet på begäran tillställt lagutskottet i ärendet berörs vissa praktiska konsekvenser av att personer flyttar mellan de nordiska länderna. Detta gäller bland annat reglerna för folkbokföring som i sin tur får konsekvenser för vilket land som ansvarar för en persons socialskydd. Utskottet har inhämtat att Danmark, Norge och Island sedan länge tillämpat regler enligt vilka personer som är folkbokförda i landet också omfattas av det landets socialförsäkringssystem. Sverige har tillämpat samma system från och med år 2003. Finland har hittills godkänt att studerande kvarstår i det finländska socialförsäkringssystemet upp till fem års tid vid studier i ett annat nordiskt land. För att uppnå enhetliga regler inom Norden har dock Finland beslutat ändra sitt system från och med den 1 juli 2004 så att det blir detsamma som i övriga nordiska länder. Lagutskottet konstaterar dock samtidigt att en EG-rättslig huvudprincip är att rätten till social trygghet skall garanteras där man har arbetsinkomster. I praktiken kan sålunda exempelvis en åländsk studerande som på grund av sina studier är folkbokförd i ett annat nordiskt land ha arbetsinkomster från feriearbeten på hemorten och då omfattas av det finländska socialförsäkringssystemet. Utskottet instämmer i social- och miljöutskottets önskemål om att studerande i samband med handläggningen av studiestödsfrågor ges en tillräcklig information också om hur socialförsäkringssystemet fungerar vid studier i annat land.

     I social- och miljöutskottets utlåtande berörs även frågan om beskattningen av pensioner som intjänats i ett annat nordiskt land. Lagutskottet konstaterar att denna fråga inte regleras av den nordiska konventionen om social trygghet. Mellan de nordiska länderna finns ett avtal om förhindrande av dubbelbeskattning som även lagtinget lämnat bifall till. Utskottet konstaterar dock samtidigt i likhet med social- och miljöutskottet att beskattningsfrågor ofta är komplicerade och att informationen till berörda personer därför är särskilt viktig. Utskottet hänvisar till att frågan om nordbors rättigheter och gränshinder i Norden ägnats särskild uppmärksamhet på det samnordiska planet under senare år och att förslag till lösningar av frågor som försvårat eller upplevts försvåra människors situation vid flyttning mellan länder i Norden har lagts fram. Utskottet finner det angeläget att landskapets representanter i det nordiska samarbetet medverkar till att lyfta fram aktuella problem i syfte att undanröja dem och underlätta flyttningsrörelsen mellan de nordiska länderna.

     Med beaktande av det anförda tillstyrker utskottet att lagtinget ger det begärda bifallet enligt 59 § 2 mom. självstyrelselagen.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 19 januari 2003 inbegärt lagutskottets yttrande över framställningen.

     Utskottet har i ärendet inbegärt ett utlåtande från social- och miljöutskottet, vilket fogas till detta betänkande.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Roger Eriksson, vice ordföranden Ragnar Erlandsson samt ledamöterna Kalle Alm, Christian Beijar och Dennis Jansson.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar konventionen faller inom landskapets behörighet.

__________________

 

 

Mariehamn den 9 mars 2004
Ordförande	Roger Eriksson
Sekreterare	Lars Ingmar Johansson

	Ålands lagting	UTLÅTANDE
		Datum
	Social- och miljöutskottet	2004-03-01
	Till lagutskottet

Social- och miljöutskottets utlåtande

Godkännande av den nordiska konventionen om social trygghet och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i anslutning till den nordiska konventionen om social trygghet

·      Landskapsstyrelsens framställning nr 10/2003-2004

 

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter1

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 3

 

 

Lagtinget har den 14 januari 2004 remitterat Republikens presidents framställning nr 10/2003-2004 till lagutskottet. Lagutskottet har med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande i ärendet till den del det ger anledning till kommentarer från utskottets sida.

 

Utskottets synpunkter

 

Framställningen gäller en ny nordisk konvention om social trygghet. Konventionen är föranledd av ändringar inom EG-rätten och ändringar i de nationella socialförsäkringssystemen i de nordiska länderna. Utskottet konstaterar att konventionen ersätter en tidigare nordisk konvention från den 15 juni 1992. Avsikten med den nya konventionen är att förtydliga hur de nordiska reglerna gäller i förhållande till rådets förordning (EEG) 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.

     De nya nordiska bestämmelserna stämmer i stort sett överens med den tidigare konventionen när det till exempel gäller att de nordiska länderna avstår från att kräva ersättning för sjukvårdskostnader av varandra.

     Konventionen tar vidare upp de särskilda rättigheter som gäller utöver förordningen (EEG) 1408/71 för den som flyttar mellan de nordiska länderna. Bestämmelser i konventionen kompletterar till exempel förordningen så att även de som inte är förvärvsarbetande ges rätt till vissa förmåner. En sådan bestämmelse är den om att ersättning kan betalas för eventuella merkostnader för dyrare hemtransporter vid akut sjukdom i ett annat nordiskt land. Enligt den aktuella artikeln skall landet där personen tillfälligt vistas svara för merutgifterna för hemresan som uppkommer genom att personen till följd av sitt sjukdomstillstånd måste använda dyrare färdsätt än annars. Utskottet har inhämtat att artikeln helt motsvarar artikel 10 i 1992 års konvention. Liksom tidigare bär Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) kostnaderna för eventuella transportkostnader från Ålands centralsjukhus till annat sjukhus. När det gäller en utskriven patient vars läkarintyg föreskriver dyrare färdsätt till hemlandet än vad patienten annars skulle ha valt skall Folkpensionsanstalten (FPA) ersätta merkostnaden.  

     Den nordiska konventionen innehåller även regler om när en person anses vara bosatt i ett nordiskt land. Huvudregeln är att en person anses vara bosatt i det nordiska land där personen är folkbokförd.

     Utskottet har erfarit att åländska studeranden som studerar i ett annat nordiskt land under senare år i högre grad än tidigare har folkbokfört sig på studieorten. Konventionsbestämmelsen medför att studeranden som folkbokförs i Sverige har rätt till bosättningsbaserade förmåner såsom bostadsbidrag. Mot denna bakgrund anser utskottet att det finns anledning att se över det åländska studiestödssystemet som också innefattar möjlighet att erhålla bostadstillägg. Enligt utskottet bör utgångspunkten vara att det inte är möjligt att erhålla bidrag för samma ändamål från flera instanser. I detta sammanhang vill utskottet framhålla att studiestödssystemet skall vara neutralt med hänsyn till studielandet, dvs. studiestödet skall bestämmas enligt samma grunder oavsett vilket studieland som den studerande valt. Utskottet anser dock att de eventuella åtgärder som översynen resulterar i inte får försämra de åländska studerandens ekonomiska möjligheter att bedriva studier utanför Åland.

     Utskottet har vidare erfarit att FPA från 2004 ändrar sina regler när det gäller socialförsäkringen för personer som studerar i ett annat nordiskt land.  Tidigare har studeranden från Finland omfattats av socialförsäkringen i hemlandet trots att folkbokföring har gjorts i studielandet under fem års tid från det att studierna inleddes utomlands. Från och med 2004 omfattas en person av det lands socialförsäkringssystem där folkbokföring är gjord. Förändringen innebär att studeranden som söker sjukvård på hemorten under t.ex. sommar- och jullov kan drabbas av höga kostnader som inte ersätts av någon socialförsäkring. Utskottet vill därför understryka vikten att studeranden som erhåller studiebidrag för studier utomlands informeras om de nya reglerna gällande socialförsäkringen. FPA har sänt ut information till studeranden som berörs. Utskottet har dock erfarit att det bland de studerande fortsättningsvis råder viss okunskap om FPA:s nya praxis och att det därför kan vara lämpligt att från landskapets sida påminna de studerande om de nya reglerna i samband med att studiestödet beviljas.

     Under utskottsbehandlingen har även frågan om beskattningen av pensioner som intjänats i ett annat nordiskt land berörts. Utskottet har bland annat informerat sig om de gällande skattereglerna. De jämförelser som utskottet har tagit del av visar att en s.k. takregel förhindrar att den skatt som totalt påförs inte överstiger den skatt som skulle påföras om inkomsten var från Finland i sin helhet. Den skatt som betalas i annat nordiskt land dras alltid av från skatten som räknas fram av skattemyndigheten i Finland. Utskottet finner dock att beskattningsfrågor ofta är komplicerade och att utredningarna är svåra att förstå för de skattskyldiga. Det är inte ovanligt att de skattskyldiga uppfattar det som om de betalar dubbel skatt på pensionsinkomster från annat land. Enligt utskottet skulle förbättrad information kunna öka förståelsen för hur regelverket fungerar.

    

Ärendets behandling

 

Lagutskottet har i en skrivelse den 19 januari 2004 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört landskapsstyrelseledamoten Lars Selander, skattedirektören Raija Aller-Mattsson, pensionärerna Anneli Andersson och Freyvid Granqvist, byråchefen Lars-Erik Karlsson samt försäkringssekreteraren Ronny Söderlund vid Folkpensionsanstalten.

     Närvarande vid ärendets avgörande behandling var ordföranden Sune Mattsson, vice ordföranden Harriet Lindeman samt ledamöterna Åke Mattsson, Veronica Thörnroos och Göte Winé.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

 

att lagutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

 

 

Mariehamn den 1 mars 2004
Ordförande	Sune Mattsson
Sekreterare	Marine Holm-Johansson