Ltl Ritva Sarin Grufberg m.fl. föreslår i hemställningsmotionen nr 23/2000-2001 att lagtinget hemställer om att landskapsstyrelsen i skyndsam ordning skall ta fram en förvaltningslag.

Ltl Barbro Sundback föreslår i hemställningsmotionen nr 34/2001-2002 att lagtinget hemställer om lagstiftningsåtgärder för att inom landskapsförvaltningen skapa en bättre förvaltning och för att trygga ålänningarna det rättsskydd som grundlagens 21 § 2 mom. ger medborgarna i Finland.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att motionerna förkastas men att betänkandets motivering bringas till landskapsstyrelsens kännedom.

Utskottets synpunkter

Grundlagens krav på god förvaltning

I Finlands nya grundlag som trädde i kraft den 1 mars 2000, finns ett särskilt kapitel om grundläggande fri- och rättigheter. Enligt grundlagens 21 § 2 mom. skall offentligheten vid handläggningen, rätten att bli hörd, rätten att få motiverade beslut och rätten att söka ändring samt andra garantier för en rättvis rättegång och god förvaltning tryggas genom lag. En motsvarande bestämmelse infördes redan år 1994 då den dåvarande regeringsformen genomgick en revidering som följd bl.a. av att Finland anslutit sig till Europarådets människorättskonvention. Den sistnämnda konventionen har biträtts av lagtinget den 27 april 1990.

Begreppet "god förvaltning" får sitt innehåll av den helhet 21 § grundlagen utgör. God förvaltning avser bl.a. kravet på en saklig myndighetsverksamhet utan dröjsmål. Hit hör också de olika delar som framgår av 21 § 2 mom. såsom offentlighet, rätt att bli hörd, rätt att få motiverade beslut och rätt att söka ändring. Kravet på en opartisk tjänsteverksamhet och den s.k. betjäningsprincipen anses vara andra exempel på god förvaltning. Förteckningen i grundlagens 21 § 2 mom. skall dock inte anses vara uttömmande.

I riket gäller sedan 1980-talet lagen om förvaltningsförfarande (FFS 598/1982). Lagen har flera gånger reviderats, bl.a. med anledning av revideringen av regeringsformens bestämmelser om de grundläggande fri- och rättigheterna i mitten på 1990-talet. Lagen är på Åland tillämplig i fråga om statens förvaltningsmyndigheter men inte vad gäller landskapets och kommunernas förvaltning. Lagen innehåller bestämmelser om bl.a. rådgivning, handläggningens offentlighet, jäv, hur brister i handlingar kan avhjälpas, hörande av part, motivering av beslut m.m. En motsvarande lagstiftning gäller även i Sverige för förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden.

Gällande bestämmelser i landskapet

Utskottet konstaterar att någon särskild förvaltningslag inte stiftats för landskapsstyrelsens och dess underlydande myndigheters och kommunalförvaltningens verksamhet. Däremot finns bestämmelser som gäller förvaltningsförfarandet i olika lagrum. Arbetet i landskapsstyrelsen regleras bl.a. i landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse (42/1971), landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsstyrelsen (58/1975) och landskapslagen om Ålands landskapsstyrelses allmänna förvaltning (70/1998). I 16 § landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse finns exempelvis bestämmelser om jäv för landskapsstyrelsens medlemmar och dess föredragande tjänstemän. I landskapslagen om ärendenas handläggning finns i 19 § bestämmelser om hörande av part, i 19a § bestämmelser om den tid inom vilken ett ärende skall handläggas och i 20 § bestämmelser om motivering av beslut. I 2 § landskapslagen om Ålands landskapsstyrelses allmänna förvaltning finns bestämmelser om öppenhet och allmän serviceskyldighet.

I vissa av de lagar som reglerar verksamheten inom myndigheter som underlyder landskapsstyrelsen finns spridda bestämmelser om förvaltningsförfarandet. Som exempel kan nämnas 6 § landskapslagen om hälso- och sjukvården (60/1993), där det anges att om beslutsfattandet i ÅHS:s styrelse och handläggningen av ärenden där skall i tillämpliga delar gälla de bestämmelser som gäller beslutsfattandet i landskapsstyrelsen. I landskapslagen om utbildning efter grundskolan (52/1997) finns vissa bestämmelser, bl.a. gällande jäv, i kapitlet om förvaltning. Lagen är gemensam för de läroinrättningar i landskapet som ger utbildning på gymnasialstadienivå. I andra lagar som reglerar olika landskapsmyndigheters verksamhet saknas bestämmelser av motsvarande slag. Landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsstyrelsen gäller specifikt ärendehandläggningen inom landskapsstyrelsen och är inte som sådan tillämplig på övriga landskapsmyndigheter.

Kommunalförvaltningen i landskapet regleras genom kommunallagen för landskapet Åland som totalförnyades 1997 (73/1997). Frånsett bestämmelser om jäv innehåller kommunallagen inte några allmänna bestämmelser om handläggning av ärenden, varför man i kommunerna närmast har att följa god förvaltningssed och allmänna förvaltningsrättsliga principer samt relevanta bestämmelser i en ev. förvaltningsstadga. Enligt vad utskottet erfarit förekommer det att kommunala beslut överklagas bland annat på den grund att de grundläggande principerna om hörande av part eller motivering av beslut åsidosatts i beslutsfattandet.

Utskottets bedömningar

Utskottet konstaterar att grundlagen förutsätter att vissa grundläggande regler för en god förvaltning skall ges på lagnivå. Som framgår av det ovan anförda kan enligt utskottets bedömning reglerna för handläggningen av ärenden i landskapsstyrelsen bedömas fylla åtminstone den miniminivå grundlagen förutsätter. Däremot saknas i vissa avseenden bestämmelser på lagnivå vad gäller förvaltningsförfarandet inom myndigheter som underlyder landskapsstyrelsen och inom kommunalförvaltningen. Det finns därför enligt utskottets åsikt orsak att se över i vilka avseenden lagstiftningen behöver reformeras och förtydligas. Utskottet erinrar om att det i sitt betänkande nr 15/1996-1997 över förslaget till ny lagstiftning om landskapsstyrelsens allmänna förvaltning bl.a. anförde följande: "Utskottet anser det önskvärt att de (lagförslagets bestämmelser) kompletteras av mera detaljerad lagstiftning, genom en översyn av landskapslagen om ärendenas handläggning eller en lagstiftning motsvarande de förvaltningslagar som finns bl.a. i riket och i Sverige."

Utskottet konstaterar att bristfälligheter i handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndigheter inte alltid beror på att bestämmelser saknas eller att de är otidsenliga. Det kan också vara fråga om bristande kännedom hos berörda tjänstemän och politiska beslutsfattare om gällande regler och grundläggande principer. Det är därför viktigt att den interna utbildningen av förvaltningstjänstemän ägnas tillräcklig uppmärksamhet och att medvetenheten om en god förvaltningskultur sprids på alla nivåer inom förvaltningen. Ansvaret för denna utbildning vilar såväl på landskapsstyrelsen och dess underlydande myndigheter som på Ålands kommunförbund.

Som framgår av det anförda kan grundlagens krav på en genom lag tryggad god förvaltning liksom medborgarnas rätt till en rättssäker, öppen och serviceinriktad förvaltningskultur förverkligas på olika sätt. Hur detta skall ske kräver ytterligare överväganden. Utskottet förutsätter att utvecklingen av rättssäkerheten och medborgarservicen inom den offentliga förvaltningen kommer att ägnas tillbörlig uppmärksamhet och att landskapsstyrelsen överväger vilka lagstiftningsreformer som är mest ändamålsenliga och hur principen om en god förvaltning i övrigt kan utvecklas och förverkligas. Utskottet föreslår därför att de båda i betänkandet behandlade motionerna förkastas men att betänkandets motiveringar bringas till landskapsstyrelsens kännedom.

Ärendets behandling

Lagtinget har begärt lagutskottets yttrande över hemställningsmotionen nr 23/2000-2001 den 11 april 2001 och över hemställningsmotionen nr 34/2001-2002 den 10 april 2002. Utskottet har enligt 23 § 2 mom. arbetsordningen beslutat handlägga motionerna i ett sammanhang.

Utskottet har i ärendet hört kanslichefen Elisabeth Nauclér, t.f. lagberedningschefen Lars Karlsson, förvaltningsdomaren Pehr Karlström och VD för Ålands kommunförbund Sigurd Lindvall.

Närvarande vid ärendets avgörande behandling var ordföranden Lotta Wickström-Johansson, vice ordföranden Fredrik Lindqvist samt medlemmarna Christer Jansson och Olof Salmén samt ersättaren Ragnar Erlandsson.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget med förkastande av hemställningsmotionerna nr 23/2000-2001 och 34/2001-2002 bringar betänkandets motivering till landskapsstyrelsens kännedom.

__________________

Mariehamn den 6 maj 2003

Ordförande

Lotta Wickström-Johansson

Sekreterare

Lars Ingmar Johansson

Lagutskottets betänkande 12/2002-2003

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter