Lagutskottets betänkande 13/2001-2002

	Ålands lagting	BETÄNKANDE nr 13/2001-2002
		Datum
	Lagutskottet	2002-04-09
	Till Ålands lagting

Lagutskottets betänkande

Godkännande av den reviderade Europeiska sociala stadgan och lagen om ikraftträdande av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i reviderade Europeiska sociala stadgan

·      Republikens presidents framställning nr 2/2001-2002

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Republikens presidents förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter1

Den gällande stadgan. 1

Den reviderade stadgan och dess förhållande till gällande rätt2

Synpunkter på ärendets beredning. 2

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 3

 

 

Sammanfattning

 

Republikens presidents förslag

 

Republikens president föreslår att lagtinget ger sitt bifall till att lagen om ikraftträdande av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i reviderade Europeiska sociala stadgan träder i kraft i landskapet Åland till de delar stadgan faller inom landskapets behörighet.

 

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget bifaller lagen och anför i betänkandet vissa synpunkter på ärendets beredning.

 

Utskottets synpunkter

 

Den gällande stadgan

Dåvarande landstinget lämnade den 21 januari 1991 sitt bifall till lagen om godkännande av vissa bestämmelser i Europeiska sociala stadgan och dess tilläggsprotokoll. Landstinget konstaterade då att stadgan, som ingåtts inom ramen för Europarådets verksamhet, innehåller bestämmelser inom många områden som hör till landskapets behörighetsområde men att andra områden i stadgan är av rikslagstiftningsnatur. Lagutskottet noterade i sitt betänkande nr 12/1990-1991 att landskapslagstiftningen inom de områden av stadgan som hör till landstingets behörighet uppfyllde de normer stadgan förutsätter. Utskottet konstaterade vidare att landstinget för framtiden förbinder sig att anpassa sig till ett europeiskt normsystem så länge Finland är bundet av stadgan.

 

Den reviderade stadgan och dess förhållande till gällande rätt

Efter det att Finland anslutit sig till stadgan och landskapets bifall lämnats år 1991 har stadgan i vissa avseenden ändrats och kompletterats. Den ursprungliga stadgan har därför omarbetats till en reviderad Europeisk social stadga. Ändringarna avser bl.a. arbetstagarnas rätt att delta i frågor som rör dem, ett utökat skydd för barn samt främjande av jämställdheten mellan könen. I stadgan har också intagits artiklar om rätt till skydd mot fattigdom och social utslagning samt rätt till bostad.

     Utskottet konstaterar att den reviderade Europeiska sociala stadgan liksom den ursprungliga stadgan innehåller artiklar inom rättsområden som hör såväl till landskapets som till rikets behörighetsområde. Till landskapets behörighetsområde hör bl.a. bestämmelser om yrkesvägledning och yrkesutbildning, hälso- och sjukvård, social trygghet, bostadslån och bostadsbidrag m.m. En betydande del av bestämmelserna gäller arbetsrättsliga frågor, där behörigheten tillhör riket, dock så att lagstiftningen om tjänstekollektivavtal för landskapets och kommunernas anställda är en landskapsangelägenhet. Vissa av artiklarna innehåller bestämmelser där behörigheten kan anses vara av blandad natur.

     Av regeringspropositionen framgår att de rättigheter och friheter som följer av den reviderade sociala stadgan redan har genomförts på grundlagsnivå eller på vanlig lagnivå i Finland. I propositionens motiveringar finns en detaljerad genomgång av på vilket sätt finsk lagstiftning följer de krav stadgan ställer. Stadgan möjliggör att varje deltagande stat kan meddela att den inte anser sig bunden av vissa av stadgans artiklar. Finland avser att ifråga om ett fåtal artiklar göra en sådan reservation, varvid utskottet har inhämtat att reservationerna närmast avser vissa arbetsrättsliga bestämmelser, där lagstiftningsbehörigheten ankommer på riket.

     Någon motsvarande detaljerad genomgång i fråga om landskapslagstiftningens förhållande till den reviderade sociala stadgan har inte gjorts. Utskottet har dock på basis av propositionen och de redogörelser landskapsstyrelsen lämnat bedömt att landskapslagstiftningen, i samma utsträckning som motsvarande rikslagstiftning, uppfyller stadgans krav till de delar landskapets behörighet berörs.

 

Synpunkter på ärendets beredning

 

Propositionen om godkännande av den reviderade Europeiska sociala stadgan har genomgått en grundlig beredning, under vilken berörda ministerier och ämbetsverk samt vissa centrala organisationer lämnat remissvar. Avsikten med remissomgången har varit att klargöra konsekvenserna av ett godkännande av stadgan. Utskottet finner det anmärkningsvärt att landskapsstyrelsen inte hör till de myndigheter som beretts tillfälle att yttra sig. Utgående från bestämmelserna i självstyrelselagens 28 och 58 §§ hade det funnits orsak att ge landskapsstyrelsen  information och påverkningsmöjligheter både under förhandlingsskedet och beredningen av propositionen. Utskottet har i sammanhanget konstaterat att praxis varierar vad gäller hörande av landskapsstyrelsen vid beredningen av ärenden rörande internationella fördrag som berör Åland.

      Behandlingen av detta ärende visar enligt utskottets bedömning en brist i det nuvarande förfarandet för handläggning av sådana framställningar från republikens president som i materiellt avseende på ett betydande sätt påverkar landskapet. Om landskapsstyrelsen i god tid hade beretts möjlighet att yttra sig över stadgan i anslutning till ärendets beredning i riket hade landskapsstyrelsen kunnat i detalj redovisa för hur landskapslagstiftningen står i förhållande till stadgans bestämmelser. Denna genomgång hade i sin tur betydligt underlättat lagtingets ställningstagande till republikens presidents framställning.

      Det finns därför enligt utskottets åsikt skäl för landskapsstyrelsen att med justitieministeriet och utrikesministeriet för framtiden diskutera på vilket sätt konsekvenserna av internationella avtal för Ålands del kan utredas i samband med avtalsförhandlingarna och beredningen av den lagstiftning som bringar avtalen i kraft och som enligt självstyrelselagen kräver lagtingets bifall. Både för lagtinget och landskapsstyrelsen vore det också i fråga om betydelsefulla presidentframställningar ändamålsenligt om dessa framställningar kunde genomgå någon form av kompletterande beredning inom landskapsstyrelsen som grund för lagtingets ställningstagande.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 20 mars 2002 inbegärt lagutskottets yttrande över framställningen.

     Utskottet har i ärendet hört lantrådet Roger Nordlund, landskapsstyrelseledamöterna Gun Carlson och Sune Eriksson samt avdelningschefen Tomas Lundberg.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Lotta Wickström-Johansson, vice ordföranden Roger Jansson samt ledamöterna Christer Jansson, Mats Perämaa och Olof Salmén.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar stadgan faller inom landskapets behörighet.

__________________

 

 

Mariehamn den 9 april 2002
Ordförande	Lotta Wickström-Johansson
Sekreterare	Lars Ingmar Johansson